Kursplan för Hållfasthetslära och materialteknik

Kursplan fastställd 2026-02-20 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnStrength of materials and material science
  • KurskodMEE101
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKTDE
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeTeknisk design
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 1 hp
  • InstitutionMECHANICAL ENGINEERING
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 70121
  • Sökbar för utbytesstudenterNej

Poängfördelning

0126 Tentamen 6 hp
Betygsskala: TH
6 hp
0226 Inlämningsuppgift 1,5 hp
Betygsskala: UG
1,5 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven

Kursspecifika förkunskaper

MMS330 (Mekanik och hållfasthetslära)

Syfte

Kursen ämnar ge en grundläggande förståelse, koncept och verktyg för att beskriva och utvärdera en produkts lastbärande utformning i samverkan med olika materials egenskaper för att utvärdera och bedöma dess funktion kontra livslängd och miljöbelastning. 

Kursen behandlar två (produktform och materialegenskaper) av tre hörn i den utvärderingstriangel (produktform, materialegenskaper och tillverkningsmetoder) som kräver en samla utvärdering för att ta produkter från funktionsidé till tillverkningsbara koncept Kursen handlar om att förstå konsekvenserna av att variera olika parametrar inom två av dessa dimensioner och deras samverkan.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

L1. Förklara grundläggande begrepp inom hållfasthetslära och materialteknik

1. Definiera spänning, töjning, skjuvning, elasticitet, plasticitet, termisk expansion, tvärkontraktion

2. Redogöra för endimensionella materialmodeller som Hookes lag, elastisk-idealplastisk modell samt användningsområde


L2. Beskriva allmänna spänningstillstånd

1. Förklara innebörden av huvudspänningar och modeller för jämförelsespänningar samt hur dessa tillämpas 

2. Förklara innebörden av Hookes generaliserade lag för att beskriva anisotropa materials beteenden


L3. Spänningskoncentration och brottmekanik

1. Förklara begreppen spänningskoncentration och spänningsintensitetsfaktor och bestämma dessa mha tabeller. 


L4. Redogöra för livslängdsbegränsande mekanismer

1. Utmattning, knäckning, sprödbrott, flytning samt identifiera när respektive mekanism dominerar

2. Beskriva högcykelutmattning, utmattningsgräns, använda SN-diagram och Haigh-diagram för att förebygga utmattning


L5. Redogöra för olika materialfamiljer, deras grundläggande egenskaper

1. Redogöra för hur material karaktäriseras och struktureras – vad materialdata är och hur dessa jämförs grafiskt för både materialets tekniska funktionalitet och dess designmässiga personlighet

2. Beskriva skillnader och likheter mellan materialfamiljerna och redogöra för vad som möjliggör och begränsar deras användning: metall, polymer, keram, glas, elastomer och hybridmaterial.

3. Förklara och utvärdera ett materials viktigaste mekaniska egenskaper

i. Förklara skillnaden mellan sprött och segt material utifrån dragprovskurvan samt tillhörande konsekvenser för materialval

ii. Beskriva standardprovning för mekanisk karaktärisering och vad data används till: dragprov, hårdhetsmätning, slagprov, utmattningsprov


L6. Utföra materialval

1. Redogöra för arbetsgången i strukturerat materialval

2. Redogöra för begreppet meritvärde och använda dessa för att utföra materialval

3. Analysera kravprofil och använda urvalsdiagram

4. Uppskatta miljökonsekvenser av olika materialval i konceptfas 


L7. Beskriva vilka och hur olika materialegenskaper kan modifieras och förstå varför materialets egenskaper beror både av kemisk sammansättning och hur det har behandlats, genom till exempel plastisk bearbetning och värmebehandling, eller fiberarmering 


L8. Dimensionera enkla bärverk utifrån belastning och styvhet

1. Kunna bestämma spänningar och deformationer i grundläggande strukturmekaniska element som stänger, axlar och balkar (elementarfall)

2. Redogöra för begreppen axialstyvhet, vridstyvhet, böjstyvhet, samt bestämma dessa för homogena tvärsnitt och komposittvärsnitt

3. Utföra överslagsberäkningar mha elementarfall 


L9. Bedöma osäkerheter

1. Identifiera osäkerheter i data och antaganden

2. Motivera konservativa val (sann spänning kontra eng stress, idealplasticitet)


L10. Genomföra grundläggande FEA med industriell mjukvara

1. Utföra elastisk analys i 2D/3D och tolka resultat

2. Verifiera modell mot handberäkningar och/eller elementarfall

Innehåll

Kursen är en introduktion till ämnet hållfasthetslära och materialteknik inklusive materialval med miljömässig bedömning i tidig konceptutvecklingsfas.

Organisation

Föreläsningar, räkneövningar, laborationer, datorövningar och inlämningsuppgifter.

Litteratur

M. Ashby, H. Sherecliff, D. Cebon: Materials engineering, science, processing and design 4 ed. Kompletterande litteratur i hållfasthetslära görs tillgängligt på kurshemsidan.

Examination inklusive obligatoriska moment

Skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter.
Tentamen, Betygskala: TH 6,0 hp
Inlämningsuppgift, Betygskala: UG 1,5 hp

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.

Hållfasthetslära och materialteknik | Chalmers