Kursplan för Etik inom bioteknik

Kursplan fastställd 2021-02-26 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnEthics in biotechnology
  • KurskodBBT011
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPBIO
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeBioteknik
  • TemaMTS 7,5 hp
  • InstitutionBIOLOGI OCH BIOTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 08140
  • Max antal deltagare60
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0117 Hemtentamen 4,5 hp
Betygsskala: TH
4,5 hp
    0217 Inlämningsuppgift 3 hp
    Betygsskala: UG
    3 hp

      I program

      Examinator

      Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

      Behörighet

      Grundläggande behörighet för avancerad nivå
      Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

      Särskild behörighet

      Engelska 6
      Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

      Kursspecifika förkunskaper

      Biokemi, cell- och molekylärbiologi och mikrobiologi motsvarande en kandidatexamen i bioteknik, teknisk biologi eller liknande.

      Syfte

      Bioteknik har enorm potential att förbättra människors hälsa och att tillhandahålla hållbara lösningar för livsmedels-, energi- och kemikalieförsörjning till samhället. Samtidigt kan bioteknik beröra grundläggande livsprocesser, påverka människors personliga integritet och ha svåröverskådliga effekter på miljön. Ett problem är att det är svårt att i detalj förutsäga teknisk innovation och dess konsekvenser, varför beslut måste tas på osäkra grunder.

      Kursen syftar till att utveckla studenternas förståelse för den etiska problematik som aktualiseras när bioteknologier utvecklas och tillämpas. Studenterna lär sig ett systematiskt och nyanserat sätt att resonera kring och komma fram till välgrundade svar på frågor rörande hur samhället och individen bör agera vid utveckling och tillämpning av olika teknologier. Tyngdpunkten i kursen består i att analysera en rad olika fall med hjälp av bland annat normativ teoribildning. Vidare syftar kursen till att medvetandegöra studenten på lagar och förordningar som reglerar biotekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.

      Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

      Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:
      • identifiera och kritiskt diskutera etiska problem som förekommer inom bioteknik, muntligen och skriftligen på engelska;
      • tillämpa grundläggande moralfilosofiska teorier och begrepp på ett adekvat sätt på existerande etiska problem;
      • bedöma hållbarheten och relevansens hos argument som framförs i debatten kring etik och bioteknik, argumentera för olika möjliga positioner samt ta ställning på ett välunderbyggt och transparent sätt;
      • redogöra för allmänt vedertagna och generiska forskningsetiska och professionsetiska förhållningssätt och riktlinjer;
      • på ett nyanserat sätt reflektera över sin kommande yrkesroll ur ett etiskt perspektiv;
      • redogöra för lagar, förordningar och vedertagna arbetsrutiner som reglerar experimentellt och industriellt arbete med biologiska prover, människor och djur.

      Innehåll

      Bioteknikens etik är enkelt uttryckt studiet av de etiska problem och möjligheter som uppkommer vid utvecklandet och tillämpandet av bioteknik. Under kursen utvecklar studenterna sin kunskap om vad samhället respektive individen bör göra när vi står inför möjligheten att utveckla och implementera ny bioteknik. Genom att undersöka vilka positioner som finns i olika samhällsdebatter om teknologier och vad dessa implicerar, tränar studenterna på att formulera etiska problem, utveckla ståndpunkter, problematisera lösningar och formulera preliminära svar. Vi använder oss av normativ teoribildning som till exempel rättighetsetik, pliktetik, dygdetik och konsekvensbaserad etik men också av andra argumentationsanalytiska verktyg för att förstå och utveckla de resonemang som förs. De etiska problemställningarna specificeras genom att vi använder oss av konkreta exempel från dagsaktuella debatter och forskningsområden, t.ex. CRISPR-Cas-metoden för genomeditering, GMO-grödor, genetisk diagnostik och stamcellsteknik. Innehåll som särskilt kommer att uppmärksammas under kursen är:

      • ansvarsfördelning mellan samhälle och individ;
      • ingenjörsetik och forskningsetik;
      • klassisk normativ etik, risketik och tillämpad etik;
      • moralens förutsättningar, moralisk metodologi och argumentationsanalys;
      • akademisk redlighet och hederlighet;
      • vetenskapsteori; vetenskap kontra pseudovetenskap;
      • lagar och regler för experimentellt arbete med människor, djur, prover tagna i naturen, patogena organismer, genetiskt modifierade organismer;
      • etiskt ledarskap: t.ex. konflikthantering, härskarteknik och ingenjörens roll i ett hållbart arbetsliv.

      Organisation

      Kursen ges i form av föreläsningar, grupparbeten och inlämningsuppgifter samt seminarier. Närvaro vid seminarier är obligatoriskt.

      Litteratur

      Kursmaterialet består av vetenskapliga och nyhetsartiklar, annan litteratur, podcasts och andra web-källor. En komplett förteckning kommer att finnas på kurshemsidan.

      Examination inklusive obligatoriska moment

      Kursen examineras genom två inlämningsuppgifter i uppsatsform, aktivt deltagande på seminarier och en avslutande hemtentamen. Hemtentamen består av dels ett flervalsprov på lagar, förordningar och akademisk redlighet, dels en uppsats i form av ett etiskt resonemang kring en specifik bioteknisk frågeställning. För godkänt betyg krävs att man får godkänt på inlämningsuppgifter och hemtentamen, samt att man aktivt deltar på seminarierna. Överbetygen 4 och 5 baseras helt på uppsatsdelen av hemtentamen. För övriga regler kring hemtentamen hänvisas till Kurs-PM.

      Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.