Kursplan fastställd 2026-02-11 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnTheories and perspectives of architecture
- KurskodACE670
- Omfattning15 Högskolepoäng
- ÄgareTKARK
- UtbildningsnivåGrundnivå
- HuvudområdeArkitektur
- TemaArkitekturdesignprojekt 4,5 hp
- InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
- BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Svenska
- Anmälningskod 45131
- Sökbar för utbytesstudenterNej
- Endast studenter med kurstillfället i programplan.
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0125 Inlämningsuppgift, del A 4,5 hp Betygsskala: UG | 4,5 hp | ||||||
| 0225 Inlämningsuppgift, del B 10,5 hp Betygsskala: UG | 3 hp | 7,5 hp |
I program
Examinator
- Maja Kovacs
- Tekniklektor, Arkitekturens teori och metod, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för grundnivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet
Särskild behörighet
Samma behörighet som det kursägande programmetSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven
Kursspecifika förkunskaper
- Introduktion till form och rum, eller motsvarande
- Arkitektur, teori och hållbarhet, eller motsvarande
- Arkitekturhistoria, eller motsvarande
- Urbanteori, eller motsvarande
- Form, rum och struktur, eller motsvarande
Syfte
Teoretiska perspektiv inom arkitektur utgör grunden för hur arkitekter och forskare analyserar, förstår och förändrar byggnader och städer samt deras inverkan på samhället i stort och bidrar till en djupare förståelse av arkitektonisk praxis och teori.Kursens syfte är tvåfaldigt. För det första tränas studenterna att skriva en akademisk essä eller uppsats och får en förtrogenhet med den akademiska seminariekulturen. Studenterna söker självständigt efter information samt tränas i att kritiskt värdera och analysera den, formulerar en tydlig frågeställning, strukturerar ett omfattande material, samt får kännedom om referenshantering och annan formalia. Utöver detta tränas studenterna i att såväl ta emot som att ge konstruktiv kritik. Studenten fördjupar sin förståelse för arkitektur och stadsbyggnad genom kritisk analys och reflektion, samt lära sig att tillämpa teori i diskussion och analys. För det andra fördjupas studenternas kunskap och förståelse för arkitektur och stadsbyggnad inom ett valt tema som ska utgöra input till kandidatprojektet som läses parallellt. Genom att kombinera teori och praktik ämnar kursen att forma framtida arkitekter som både kan fördjupa förståelse inom ett valt tema och kritiskt analysera referensprojekt utifrån samma tema, identifiera designstrategier och kommunicera sina idéer genom olika uttryck.
En del av denna process innebär att studenterna får reflektera kring sin egen kunskapsutveckling, vilket sker genom portföljsamtal inom ramen för kursen. Dessa samtal utgör en länk mellan kursens teoretiska och praktiska moment och främjar en övergripande förståelse för arkitektur och stadsbyggnad hos studenterna.
Syftet med portföljsamtal är att synliggöra studentens kunskapsutveckling genom att använda portfolion som ett pedagogiskt verktyg som länkar samman kurser och projekt över tid. Genom reflektion och samtal får studenten en tydligare förståelse för sina kunskaper och förmågor, vilket stärker förmågan att ta ansvar för sitt fortsatta lärande i studier och yrkesliv.
Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
- Skriva en essä eller uppsats inom ett för arkitektur relevant tema baserad på befintlig forskning, formulera en tydlig frågeställning, strukturera ett omfattande material, samt hantera referenser och annan formalia som gäller inom arkitekturfältet.
- Tolka och kritiskt granska befintlig forskning genom att använda kurslitteraturen och information som söks självständigt, kritiskt värdera och analysera den i relation till det valda temat.
- Förstå och tillämpa vetenskapliga metoder för att analysera och tolka arkitektur och kritiskt granska referensprojekt i relation till det valda temat och identifiera lärdomar (designkomponenter eller -strategier) som kan användas i det egna gestaltningsarbetet.
- Organisera seminarium för en fördjupad diskussion, tolkning och kritisk granskning av vetenskapliga texter och referensprojekt samt peer-to-peer-granskning av egna projekt.
- Redogöra för den arkitekturens inter- och tvärdisciplinära karaktär och visa på förmåga att kombinera flera olika vetenskapliga fält samt förståelse från praktiken genom att integrera forskningsresultat och granskning av referensprojekt i det egna designprojektet (kandidatarbete).
- Synliggöra, kommunicera och reflektera över sin kunskapsutveckling i sin portfölj.
Innehåll
Huvuduppgiften är en skriven vetenskaplig essä eller uppsats på ett av de teman inom arkitekturämnet som föreslås inom ramen för kursen. Kursen inkluderar användning av befintlig forskning, utveckling av akademiska frågeställningar och metodval som sätts samman i en vetenskaplig essä eller uppsats med en korrekt notapparat och referenslista. Uppgiften genomförs individuellt.Vidare ska essän/uppsatsen kopplas till ett referensprojekt, som man väljer själv för att analysera i relation till valt tema. Kursen läses parallellt med kandidatarbetet och syftet är att dessa kurser ska samverka där kandidatarbetet ska utgöra den praktiska tillämpningen. Studenten ges möjlighet att identifiera designstrategier som är relevanta för kandidatarbetet, analysera kandidatarbetet under dess utveckling, samt reflektera kring dess resultat. Utifall att man inte läser kurserna samtidigt kan ett annat projekt användas för analys.
Kursen innehåller även ett portföljsamtal dör kunskaper och utbildning diskuteras.
Kursen består av två moduler:
Kursen består av två moduler:
- Inlämningsuppgift (del A) fokuserar på utveckling av frågeställning inom ett för arkitektur relevant tema inklusive metodval, val av litteratur och referensprojekt som är relevant för frågeställningen ovan och kandidatarbete i den parallella kursen.
- Inlämningsuppgifter (del B) fokuserar på att färdigställa essän eller uppsatsen inom ett för arkitektur relevant tema samt diskutera och presentera den.
Organisation
Kursen planeras och genomförs av ett lärarlag. Studenterna knyts till en handledare. Seminarier, handledning och kritik sker kopplat till denna handledare. Målbilden är att essän/uppsatsen ska utgöra input till kandidatprojektet som läses parallellt.Studenterna kommer att få utveckla sin förmåga att presentera sina idéer både skriftligt och muntligt. De kommer att utveckla och delta i seminarier där de opponerar, analyserar och ger feedback på andra studenters texter, vilket stärker deras kritiska och analytiska förmågor. Studenterna kommer också att förstå den vetenskapliga bredden och den tvärvetenskapliga nödvändigheten inom arkitekturämnets vetenskapliga bredd och tvärvetenskapliga karaktär.
Följande delar utgör stommen av kursen:
- Generella föreläsningar kring det vetenskapliga arbetssättet, skrivande och arkitekturteori
- Temafokuserade föreläsningar och seminarier
- Kontinuerliga inlämningar
- Genomförande av egna seminarier
- Gruppdiskussion och feedback
- Kritiktillfällen och slutpresentation
- Opponering av andras material
- Genomföra och presentera en utställning
- Portföljsamtal
Litteratur
Om kursmaterialet kommer att omfatta tryckt kurslitteratur kommer det att meddelas minst 12 veckor innan kursstart. Artiklar och material producerat på institutionen kommer att finnas tillgängligt på kursens Canvassida.Examination inklusive obligatoriska moment
Examination sker genom följande moment:- Kontinuerlig examination av essä eller uppsats genom leverans av arbetsmaterial varje vecka och inlämning av den färdigställda texten samt presentation, fördjupad diskussion och opposition vid seminarier som examinerar främst lärandemål 1, 2 och 3.
- Genomförande av seminarium och utställning med fokus på valt tema och projekt som examinerar främst lärandemål 4 och 5.
- Aktivt deltagande i kursen och aktiv närvaro vid obligatoriska moment.
- Genomförande av porföljsamtal som examinerar lärandemål 6.
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.
