Kursplan för Tillverknings- och materialteknik

Kursplan fastställd 2026-02-20 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnManufacturing and materials engineering
  • KurskodMEE110
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKTDE
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeTeknisk design
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 1 hp
  • InstitutionMECHANICAL ENGINEERING
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 70123
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0126 Inlämningsuppgift 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp
0226 Tentamen 6 hp
Betygsskala: TH		 6 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven

Kursspecifika förkunskaper

Kursen Hållfasthetslära och materialteknik rekommenderas.

Syfte

Kursen syftar till att ge en helhetsbild av industriell tillverkning. Den behandlar primärt två (materialegenskaper och tillverkningsmetoder) av tre hörn i den utvärderingstriangel (produktform, materialegenskaper och tillverkningsmetoder) som krävs för att ta produkter från funktionsidé till tillverkningsbara koncept, och att förstå konsekvenserna av att variera olika parametrar inom två av dessa dimensioner och deras samverkan. Kursen beaktar även av hur produktform påverkar val av och begränsningar i tillverkningsmetoder.

Kursen ska ge kunskap om både etablerade huvudgrupper av tillverkningsmetoder och nyare tekniker, från prototyptillverkning till serieproduktion. Kursen ska ge god insikt i metoder för processval, i nära koppling till materialvalet och konstruktionsanpassning till tillverkningsmetoden. Även området värmebehandling fördjupas samt området ytbehandling introduceras.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • Redogöra för hur industriell tillverkning är strukturerad, där olika tillverkningsmetoder samverkar för att uppnå önskad funktion och kvalitet.
  • Beskriva de viktigaste tillverkningsmetoderna för metalliska och polymera material, med avseende på funktion, geometrisk frihet, möjlighet att uppfylla krav på tolerans och ytfinhet, samt ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
  • Förutsäga och förklara hur material kan processas för att uppnå önskade egenskaper hos en produkt, med fokus på värmebehandling.
  • För ytbehandling, kunna beskriva syfte och funktion samt föreslå en lämplig metod för några typiska komponenter och användningsfall.
  • Förstå kopplingen mellan produktutformning, materialval och val av tillverkningsprocess.
  • Genomföra och analysera en sållning bland olika tillverkningsprocesser med avseende på geometrisk form, material, ytfinhets- och toleranskrav samt seriestorlek.
  • Värdera och jämföra tillverkningsprocesser utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt motivera ett möjligt processval baserat på avvägningar mellan dessa aspekter.
  • Anpassa produkters utformning efter rådande tillverkningstekniska förutsättningar.
  • Beskriva nyttan av och arbetsgång för datorstöd vid beredning. 

Innehåll

Kursen bygger vidare på kursen Hållfasthetslära och materialteknik. Kursen belyser de olika samverkande delarna i en s.k. processkedja som krävs för att framställa färdiga komponenter och produkter med specifika egenskaper. Förståelse för samspelet tillverkningsmetod-material-produktutformning är central och kommer in vid beskrivning av de ingående tillverkningsmetoderna, värme- och ytbehandlingsmetoderna, men också specifikt i delar som rör processval (val av tillverkningsmetod) och tillverkningsanpassning. Kopplingen material-tillverkningsmetod belyses specifikt genom begrepp som t ex skärbarhet, formbarhet och svetsbarhet, men även genom den påverkan tillverkningsmetoder kan ha på egenskaperna genom t ex värmepåverkan och risk för defekter. Kopplingen tillverkningsmetod-geometrisk form beror bl a på verktygs möjliga geometriska utformningar och begränsningar, och hur dessa samverkar med materialet under tillverkningen. Även hur olika metoder kan skapa och påverka ytor är en viktig del i kursen. Områden vilka behandlas i kursen:
  • Gjutmetoder för metaller, gjutlegeringar, defekter, utformning av gjutsystem och konstruktionsanvisningar, gjutsimulering.
  • Formande metoder för metaller: Plåtformning, strängpressning, smide, formbarhet.
  • Additiv tillverkning för framställning av avancerade komponenter i metalliska material liksom för prototypframställning i olika material.
  • Värmebehandling och termomekaniska processrutter.
  • Grundläggande processer för polymera material som t ex extrusion och formsprutning.
  • Skärande bearbetning: Metoder för olika geometriska former, materials bearbetbarhet, skapad ytintegritet.
  • Fogningsteknik, inkluderande svetsning, limning och lödning.
  • Ytbehandlingsmetoder som galvanisering, anodisering och lackering.
  • Metodik för sållning och val av tillverkningsprocesser.
  • Datorstödd beredning (CAM) och demonstration av tillverkning av detalj.

Organisation

Föreläsningar, laborationer, datorövningar och inlämningsuppgifter.

Litteratur

Rekommenderad kurslitteratur är "Manufacturing Processes for Design Professionals" av Rob Thompson.
Studiematerial i form av pdf:er samt länkar till e-böcker kommer att vara tillgängliga på kurshemsidan.

Examination inklusive obligatoriska moment

För att vara godkänd på kursen krävs godkänt resultat på följande två moment:
     1. Skriftlig examination (duggor och/eller tentamen).
     2. Laborationer, datorövningar och inlämningsuppgifter

Kursen rapporteras i två moment där punkt 1 utgör moment 1 (Tentamen 6,0 hp) och punkt 2 utgör moment 2 (Laboration 1,5 hp).
För slutbetyg krävs att båda momenten är godkända.

Slutbetyg baseras på resultatet på moment 1, Tentamen.
Moment 2 bedöms som Godkänt eller Underkänt.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.