Dina studier

Kursplan för Ytteknik

Kursplan är inte fastställd.

Kursöversikt

  • Engelskt namnSurface technology
  • KurskodIMS110
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPAEM
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeKemiteknik, Maskinteknik
  • InstitutionMECHANICAL ENGINEERING
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

Kurstillfället är inställt. För frågor kontakta utbildningssekreteraren för

  • Undervisningsspråk

    Engelska

  • Anmälningskod

    09127

  • Min. antal deltagare

    10

  • Sökbar för utbytesstudenter

    Ja

Poängfördelning

Modul
LP1
LP2
LP3
LP4
Sommar
Ej LP
Tentamensdatum
0123 Laboration 2,5 hp
Betygsskala: UG		 2,5 hp
0223 Tentamen 5 hp
Betygsskala: TH		 5 hp
  • 09 Okt 2026 fm J

    Examinator

    Behörighet

    Grundläggande behörighet för avancerad nivå
    Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet

    Särskild behörighet

    Engelska 6
    Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven

    Kursspecifika förkunskaper

    Grundkurser i Materialteknik

    Syfte

    Mekanisk verkstadsindustri ställer allt högre krav på metallytors korrosions- och nötningsegenskaper. Kursens syfte är att göra de studerande förtrogna med modern ytbehandlingsteknik, som används för att ge materialen erforderliga ytegenskaper.

    Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

    - Beskriva industriellt viktiga yttekniker för att skapa produktytor med förbättrat motstånd mot korrosion, oxidation, nötning, erosion, termisk påverkan och utmattning 
    - Beskriva grunder för relevant tunnfilmsteknik, kemiska metoder, elektrokemiska metoder och pulverbaserade eller trådbaserade beläggningstekniker, värmebehandling
    - Beskriva materialval som är lämpliga med respektive teknik och hur dessa materialval påverkar produktegenskaper och processutformning
    - Förstå och ge exempel på hur ytteknik tillämpas inom flyg, fordon, verkstad, etc.
    - Beskriva metoder som används för att utvärdera ytegenskaper hos material och komponenter
          

    Innehåll

    Kursen består av tre delar. Den första delen täcker grunder om ytor och deras egenskaper - dvs fundamentala koncept avseenden ytor, struktur, ytegenskaper, mekanismer (vätning, adhesion, diffusion, defekter, etc.). Den andra delen adresserar ingenjörsmässigt relevant ytegenskaper när det gäller korrosion och oxidation, nötning och erosion, friktion/smörjning, andra mekaniska egenskaper som utmattning, termiska egenskaper, restspänningar, ytjämnhet, etc. Den tredje delen berör olika yttekniker och processer uppdelat i tre teknikområden. Det första avser metallurgisk ytpåverkan som ythärdning, lasersmältning, kulpening, etc. Det andra gäller kemisk modifiering av ytor genom konversionskikt (t ex anodising) som skapas genom termiska, kemiska och elektrokemiska processer. Slutligen behandlas tekniker för tunna skikt (PV, CVD) eller beläggningar (cladding, termisk sprutning, varmdoppning, keramiska beläggningar, etc.). Ytkarakterisering och provning med tillämpningar behandlas även i kursen. 

    Organisation

    Kursen organiseras genom lektioner med integrerade övningar. Studenterna genomför även i grupp ett projekt som rapporteras skriftligt och muntligt. Valda yttekniker demonstreras genom laborationer och karakterisering/provning adresseras även genom laborationer, t ex mätning av restspänningar, ytgeometri, ytkemi, ytpåverkan från nötning, etc. Laborationerna och projektet är obligatoriska.

    Litteratur

    Kurslitteratur kommer att definieras senast 8 veckor före kursstart av examinator.

    Examination inklusive obligatoriska moment

    Examination sker genom tentamen och inlämningsuppgifter. Betyg sätts sammanvägt av poäng från sluttentamen och inlämningsuppgifter. För godkänt krävs dessutom projektuppgift som genomförs i grupp med skriftlig och muntlig presentation skriftligt samt godkända laborationer.

    Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.