Kursplan för Integralkalkyl

Kursplan fastställd 2026-02-23 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnIntegral calculus
  • KurskodMVE780
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKIEK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeMatematik
  • InstitutionMATEMATISKA VETENSKAPER
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 51141
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0126 Projekt 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp
0226 Laboration 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp
0326 Tentamen 4,5 hp
Betygsskala: TH		 4,5 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven

Kursspecifika förkunskaper

Kursen Inledande matematik I.

Syfte

Kursens syfte är att, tillsammans med övriga matematikkurser, ge en matematisk allmänbildning som är så användbar som möjligt i fortsatta studier och teknisk yrkesverksamhet. Kursen skall på ett logiskt och sammanhängande sätt ge sådana kunskaper i matematisk analys i en variabel som är nödvändiga för övriga kurser inom I-programmet.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

• Redogöra för och tillämpa begreppet Riemann-integral för funktioner av en reell variabel, förstå integralens tolkning som area, använda analysens fundamentalsats samt översiktligt hantera generaliserade integraler och konvergensbegrepp för sådana.

• Använda klassiska analytiska metoder och grundläggande numeriska
metoder för att beräkna integraler och använda integraler för att bestämma storheter såsom båglängd, area, volym och massrelaterade storheter i enkla modeller.

• Formulera ordinära differentialekvationer av första och högre ordning som matematiska modeller för tidsberoende fenomen, redogöra översiktligt för existens och entydighet samt lösa grundläggande klasser av ordinära differentialekvationer med analytiska metoder.

• Formulera och analysera system av ordinära differentialekvationer av första ordningen i vektor- och matrisform, samt reducera högre ordningens ekvationer till sådana system.

• Formulera begynnelsevärdesproblem för ordinära differentialekvationer samt välja, tillämpa och översiktligt analysera grundläggande numeriska metoder för deras lösning, med avseende på till exempel konvergensordning, stabilitet och bevarande av relevanta storheter.

• Implementera och använda numeriska algoritmer i Python för beräkningar inom kursens område samt analysera, tolka och skriftligt kommunicera modellval, beräkningsresultat och begränsningar i tekniska tillämpningar.

Innehåll

Integraler
Area som gränsvärde; Riemann-summor; definition av Riemann-integral; medelvärdessatsen för integraler; analysens fundamentalsats; generaliserade integraler, absolutkonvergens och jämförelsekriteriet.

Beräkning av integraler
Variabelsubstitution (inklusive inverssubstitution), partiell integration och integration av rationella funktioner via partialbråk; båglängd, area och volym; rotationskroppar; numerisk integration (mittpunkt, trapets, Simpson); feluppskattning och konvergens.

Ordinära differentialekvationer
Klassificering av differentialekvationer (ordinära/partiella, ordning); existens och entydighet (Picards sats); första ordningens ODE (separabla med variabelseparation, linjära med integrerande faktor); reduktion från andra till första ordningens ODE; linjära ODE med konstanta koefficienter; Eulers ekvation.

System av ordinära differentialekvationer
Matris- och vektornotation; system av första ordningen med begynnelsevillkor; reduktion av högre ordningens ODE till system av första ordningen; existens/entydighet för system; elementära funktioner definierade via ODE.

Numerisk lösning av ordinära differentialekvationer
Begynnelsevärdesproblem; explicit/implicit Euler och mittpunktsmetoden; ordning och stabilitetsanalys (stabilitetsområde); energibevarande egenskaper.

Tillämpningar och programmering
Python som beräkningsverktyg för integration och ODE; implementering, testning och validering; t.ex. beräkning av massa och tyngdpunkt och två- och trekroppsdynamik.

Organisation

Undervisningen ges i form av föreläsningar samt lektioner mindre grupper. Mer detaljerad information ges på kursens webbsida före kursstart.

Litteratur

S. Larsson, A. Logg, A. Målqvist, MATEMATISK ANALYS & LINJÄR ALGEBRA (II): Integralkalkyl och ordinära differentialekvationer

Examination inklusive obligatoriska moment

Skriftlig tentamen efter kursens slut.

Momentet laboration examineras med obligatoriska datorlaborationer under kursens gång.

Momentet projekt examineras med en dugga under kursens gång.

Under kursens gång kan frivilliga moment som ger bonuspoäng inför tentamen förekomma. Information för det aktuella kurstillfället ges på kursens hemsida.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.