Professor Antal Boldizar håller upp ett par korkar av plast och tittar på dem.
​På avdelningen för Konstruktionsmaterial forskar man bland annat om nya, mer hållbara material och återvunnen plast. Professor Antal Boldizar visar ett par nytillverkade korkar, gjorda av biokomposit.

Standardisering bäddar för bättre plaståtervinning

I Sverige används  knappt 1 miljon ton plast per år. Andelen återvunnen plast är relativt hög jämfört med andra EU-länder. Men ambitionerna är högre, inte minst mot bakgrund av de tuffa materialåtervinningkrav som börjar gälla 2020. För att effektivisera det cirkulära flödet behövs ett gemensamt språk, en standard, för återvinning av plast. SIS, Svenska Standardsinstitutet, har antagit utmaningen och professor Antal Boldizar ingår i expertgruppen.
Plast är ett komplext och omdiskuterat material sett ur miljöperspektiv. Ett brett spektrum av plastmaterial används allmänt i tillverkningsindustri eftersom det är relativt resurseffektivt, designvänligt och lätt. Bland nackdelarna finns det fossilbaserade och den mycket långa nedbrytningsprocessen. Källsortering är här ett viktigt första steg till att få plasten att ingå i det cirkulära systemet och användas igen för nya ändamål.
 
Plakar, rör och annat skräpstdunChalmers har stark kompetens inom området, exempelvis Antal Boldizar, professor vid avdelningen för konstruktionsmaterial som fokuserar på miljöanpassade polymera konstruktionsmaterial. Han leder forskargruppen Polymera material och kompositer inriktad på studier av sambandet mellan struktur, bearbetning och funktionella egenskaper hos polymera material, exempelvis polymera kompositer förstärkta med cellulosafibrer. Återvinning av plast och användning av bioplaster är andra starka områden.
 
Sverige tar täten för ny och gemensam standard
När Sverige via SIS tar ett samlat grepp kring framtida hållbar plastanvändning, är Antal en av experterna i gruppen som ska arbeta kring terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.
-    Det här ser jag fram emot. Det är ett angeläget område både för samhälle och industri. Enkelt uttryck kan man säga att standardisering är det industriella språket, säger Antal och fortsätter:
-    Det finns ett stort behov av en tydlig terminologi. Många nya begrepp används lite hur som helst. Inte minst industrin har ett stort behov av större klarhet när det gäller termer och standarder.
Johan Dahlgren, projektledare vid  SISJohan Dahlgren (t h), projektledare på SIS, instämmer:
-    Vi arbetar för tydligare definitioner kring plast i en cirkulär ekonomi. Det är viktigt att alla aktörer i värdekedjan använder samma terminologi, bland annat för att kunna jämföra och utvärdera resultat. Man kan se standard som en gemensam lösning på ett återkommande problem. Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet varje gång.
 
Många olika perspektiv behövs
Johan Dahlgren berättar vidare att det övergripande målet för arbetsgruppen är att bidra till en framtida hållbar plastanvändning. Ett nyckelområde är plaståtervinning, men också bioplaster ingår i intresseområdet.
-    Standardisering är ofta tillämpad forskning och starkt kopplad till akademins verksamhet. Dessvärre har inte alltid universitet och högskolor möjlighet att delta i SIS kommittéer på grund av deltagaravgiften, säger Johan Dahlgren. Samtidigt är det viktigt att så många perspektiv som möjligt finns med för att standarderna ska bli bra. Det är därför värdefullt att Antal Boldizar är med och bidrar med kunskap och åsikter från sitt forskningsperspektiv.  
 
Återvunnen plast från elektronikskrot
Normalt tar det mellan 1,5 – 3 år för en standard att utvecklas. Som ett första steg kartlägger man behoven av standardisering inom området och den rapporten förväntas vara tillgänglig i slutet av 2019. Vilka frågeställningar finns nu i starten?
-    I nuläget återvinns ca 40 % av plast i Sverige. En stor och lättillgänglig del av svensk återvinning kommer från produktionsspill, dvs det som blir över efter tillverkning. Det finns en god anledning till det – materialet har inte blivit kontaminerat eller åldrats. Det är så gott som nyvara, med kända egenskaper och lätt att använda vid tillverkning. Men hur stor andel återvunnet från uttjänta produkter kan användas? säger Antal och fortsätter:
-    För ett par år sedan hade vi ett lyckat projekt där Erik Stenvall, tidigare doktorand hos oss, tittade på återvunnen plast från elektronikskrot. Erik visade att 100 % återvunnet kan användas, men också att processparametrar behöver ändras ganska mycket jämfört med processer för nyvaror.
-    Nu hoppas jag hoppas bidra till en klarare bild av återvunna materials tekniska duglighet, t ex lämplig smältbearbetning och de funktionella egenskaper som kan nås.  I det här sammanhanget är vi särskilt intresserade av att samverka med industrin och få bättre möjligheter att arbeta med processer i stor skala, avslutar Antal Boldizar.
 

Deltagare: Avfall Sverige, Borealis, Chalmers, Electrolux, Fortum Waste Solutions, Håll Sverige Rent, IKEM, Mondi, Naturskyddsföreningen, Perstorp, Ragn-Sells, RISE, SIS, SPIF, Swerea IVF, Tetra Pak, och Trioplast

Gruppen påverkar innehåll för nya standarder som CEN- och ISO samt utvecklar underlag för nya standarder (t ex provningsmetoder, processer, terminologi, klassificeringar)


Text Carina Schultz

Foto: Sten Jansin (porträtt Johan Dahlgren) samt Carina Schultz

Publicerad: to 14 jun 2018. Ändrad: on 22 aug 2018