Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaper Impacthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 06 Apr 2020 14:06:32 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Så-ska-trafikdödlighet-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ska-trafikd%C3%B6dlighet-halveras.aspxGlobalt samarbete ska halvera dödsfallen i trafiken<p><b>​Varje år dör över 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Därmed är också trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Nu samlas världens experter i Stockholm för att diskutera nya FN-mål för trafiksäkerhet, som tagits fram under ledning av Chalmersprofessorn Claes Tingvall.</b></p>​<span style="background-color:initial">Transporter och trafik är en grundläggande del av livet för de flesta av oss. Från våra hem går vi ut i ett trafiksystem som tar oss till jobbet, skolan, affären, sjukhuset eller till nära och kära.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Samtidigt dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor och 50 miljoner människor skadas – varje år. Den största andelen olyckor, hela 93 procent, sker i låg- och medelinkomstländer där resurser och tekniska lösningar för trafiksäkerhet saknas i stor utsträckning.<br /> </p> <p class="MsoNormal">– Problemet med trafikolyckor har inte minskat i den omfattning som vi önskat. Det vi i expertgruppen nu pekar på är rekommendationer på insatser som verkligen är effektiva – så nu handlar det om det blir gjort eller inte, säger Claes Tingvall, adjungerad professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och ordförande i den akademiska expertgruppen som tagit fram nya FN-mål för trafiksäkerhet i världen.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Claes%20Tingvall_300.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">Målsättningen är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av trafikolyckor till år 2030. För att lyckas nå målet på tio år ger Claes Tingvall en tydlig riktlinje: </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Vi måste hela tiden peka på vetenskapen som lösning på samhällsproblemen. Och sen hålla oss till det och agera därefter!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En folkhälsofråga</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den 19 till 20 februari 2020 samlas världens ledande experter inom trafiksäkerhet tillsammans med beslutsfattare i Stockholm för den tredje globala konferensen om trafiksäkerhet inom FN. Där kommer expertgruppens utlåtande vara vägledande i det globala samarbetet för en säkrare trafik.</p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen, där Claes Tingvall är ordförande, är en sammansättning av 13 experter från hela världen och har haft uppdraget att ta fram kompletterande metoder, processer och verktyg för det nya decenniets globala trafiksäkerhet. Utgångspunkten har varit de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Bristen på trafiksäkerhet är en folkhälsofråga. Mer än 100 000 barn omkommer varje år i trafikolyckor, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Men det är möjligt att komma till rätta med problemet, förutsatt att man använder vetenskapligt utvecklade metoder, säger Claes Tingvall.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete är nyckeln</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">På Chalmers bedrivs idag bred forskning inom fordons- och trafiksäkerhet. Fokus ligger bland annat på att förstå varför olyckor sker och hur de kan förebyggas samt minimering av skador på människokroppen när den utsätts för de extrema belastningar som ofta förekommer i trafikolyckor. Även historiskt sett har fordons- och trafiksäkerhet varit ett starkt forskningsområde på Chalmers och utveckling av moderna säkerhetsbälten, bilbarnstolar och krockkuddar har sitt ursprung på högskolan. </p> <p class="MsoNormal">Forskningens roll kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden då mängden trafik hela tiden ökar. Enligt FN:s prognoser kommer världens städer att växa med över 50 procent de närmsta 30 åren. När vägar och infrastruktur byggs ut är det viktigt att kunskap om hur det görs på bästa sätt finns, samtidigt som vetenskap tillämpas och utvecklas i befintliga trafiksystem.</p> <p class="MsoNormal">Magnus Granström är föreståndare för kompetenscentret Safer på Chalmers där man bedriver tvärvetenskaplig forskning inom trafiksäkerhet. På Safer kopplar olika forskningsområden – som till exempel system för att undvika olyckor, förarbeteende, krockskydd och säkerhetsutvärderingar – in i varandra. Magnus Granström menar att det finns många delområden att satsa på inom trafiksäkerhet, och oskyddade trafikanter blir en speciell utmaning eftersom vi ser ett ökande antal cyklister, elsparkcyklar och gångtrafikanter.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Magnus_Granstrom_350_cropped.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">– Universiteten behöver fortsätta att satsa på en bredd i sin forskning eftersom det inte finns ett enskilt svar på frågan om hur trafiken ska fortsätta att bli säkrare. Framförallt behöver man förstå komplexiteten i framtida trafiksystem med olika typer av trafikanter, säger Magnus Granström.</p> <p class="MsoNormal">För att lyckas nå målet om en halvering av antalet dödsfall och skador tror Magnus Granström att forskningsvärlden behöver få insikt om de hinder som finns. Han pekar på exempelvis en övertro på automatiserade fordon och deras bidrag till ökad säkerhet samt brist på systemtänk hos forskare och finansiärer vilket leder till för mycket fokus på enskilda områden och individer.</p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Huvudnyckeln för att nå målet är samverkan mellan de olika aktörerna – industri, akademi och samhällsaktörer, säger Magnus Granström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rekommendationer med tydlig vision</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen har kommit fram till totalt nio vetenskapligt baserade rekommendationer. Om rekommendationerna följs menar expertgruppen att målet om en halvering av dödsfall troligen kommer att nås år 2030. Rekommendationerna är tydligt sammankopplade och kommer vara styrande för arbetet med trafiksäkert som en del av de globala målen. Och för första gången är trafiksäkerhet nu inkluderat i internationella målsättningar genom agenda 2030. Enligt Claes Tingvall är det en styrka:</p> <p class="MsoNormal">– Genom de globala målen, som pekar ut vem som ska göra vad, får vi tillgång till både den privata och offentliga världen, och kan på så vis få draghjälp av de synergier som finns mellan klimat, hälsa och rättvisa. Till exempel kopplar hastigheter till ren luft, klimat och trygghet.</p> <p class="MsoNormal">Samtidigt påpekar han att det är de stora verktygen som också kommer ge de största framstegen. Då handlar det främst om hållbarhetsrapportering och offentlig upphandling. Om arbetet med trafiksäkerhet integreras med de verktygen kan extremt stora effekter nås. I den rapport som expertgruppen nyligen släppt poängteras samarbeten mellan politik, akademi, näringsliv och andra organisationer på en global skala.</p> <p class="MsoNormal">– För att lösa problemen i låginkomstländer, där problemen är störst, behöver man tillämpa de enkla och billiga lösningar som redan finns. I höginkomstländer måste alla kända metoder tillämpas – det är inte konstigare än så, säger Claes Tingvall.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">Text: Anders Ryttarson Törneholm och Mia Malmstedt<br /><span style="background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Rune Borgström, Emmy Jonsson och Pixabay</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Globala målen</h3> <p class="MsoNormal">Globala målen är en agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Den finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:</p> <p class="MsoNormal">• Att avskaffa extrem fattigdom<br /><span style="background-color:initial">•</span><span style="background-color:initial"> Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen<br /></span><span style="background-color:initial">• Att främja fred och rättvisa<br /></span><span style="background-color:initial">• Att lösa klimatkrisen<br /></span><span style="background-color:initial"><br />För att lyckas med det har 17 globala mål tagits fram. Trafiksäkerhet är direkt kopplat till två av dem:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Mål 3: God hälsa och välbefinnande<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 3.6:  Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken<br /></span><span style="background-color:initial">Mål 11: Hållbara städer och samhällen<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Trafiksäkerhet påverkar också många fler av målen indirekt.<br /></span><a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/">Läs mer om de globala målen här.​</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Nio rekommendationer för säkrare trafik</h3> <p class="MsoNormal">De nio rekommendationer som expertgruppen tagit fram delas upp i:<br /></p> <p class="MsoNormal">1. Modal Shift<br /><span style="background-color:initial">2</span><span style="background-color:initial">. Sustainable Practices and Reporting<br /></span><span style="background-color:initial">3. Safe Vehicles across the Globe<br /></span><span style="background-color:initial">4. Childrens Health<br /></span><span style="background-color:initial">5. Public Procurement<br /></span><span style="background-color:initial">6. Speed limit of 30 kph<br /></span><span style="background-color:initial">7. Upgrade Infrastructure<br /></span><span style="background-color:initial">8. Zero Speeding<br /></span><span style="background-color:initial">9. Technology</span></p> <p class="MsoNormal"><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/recommendations-from-academic-expert-group/">Här kan du titta på filmklipp där Claes Tingvall förklarar rekommendationerna!</a><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/contentassets/c65bb9192abb44d5b26b633e70e0be2c/200113_final-report-single.pdf">Läs expertgruppens rapport här.</a></p> <p class="MsoNormal"></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Safer</h3> <div>Safer är ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhet som bedriver samverkande, gränsöverskridande forskning och kunskapsutbyte för att eliminera dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken. Chalmers är värd för centrumet som samlar totalt 35 partners från akademi, industri och samhälle.</div> <p></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://www.saferresearch.com/">Läs mer om Safer.</a><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Kvällsevent före FN-konferensen anordnas av Safer<br /></h3> <span></span><p class="MsoNormal">På kvällen den 18 februari, dagen före FN-konferensen, anordnar Safer ett kvällsevent i Stockholm. Temat för kvällen är framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete genom samverkan, och en utställning på plats kommer att ge en mängd exempel på detta. Medverkar som inspirationstalare gör bland annat Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, samt talare från EU-kommissionen, VTI och Volvo Group. Cirka 200 gäster väntas, däribland EU-kommissionärer, beslutsfattare, svenska riksdagspolitiker och representanter från olika organisationer som arbetar med trafiksäkerhet. Flertalet av gästerna kommer från länder med många trafikolyckor med dödlig utgång, däribland Uganda, Liberia, Indien och Nigeria.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Vi hoppas att vi dels kan sprida budskapet om vårt sätt att samverka till de internationella parter som är där, och att vi samtidigt skapar ännu bättre överhörning mellan både partners och forskningsområden, säger Magnus Granström, föreståndare för Safer.<br /><br /><a href="https://www.saferresearch.com/events/borderless-research-save-lives-dinner-event-how-vision-zero-can-be-addressed-collaboration">Läs mer om eventet här!</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Läs tidigare nyhet om Claes Tingvall: </span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspx">Ska ta fram fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN​</a><br /></p>Wed, 12 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnv%C3%A4gsharmoni-battre-f%C3%B6r-klimatet.aspxEuropeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet<p><b>​Att transportera gods med tåg istället för lastbil är en av nycklarna till mer hållbara transporter inom Europa. Men övergången är svår och ett stort problem är att larmgränserna för belastning på räls inte är samordnade mellan Europas länder. Tack vare forskare på Chalmers har nya europeiska regler införts som ska göra det enklare att transportera gods med tåg.</b></p><p>– Lite krasst kan man säga att vår forskning var den vetenskapliga grunden som övertygade resten av Europa att våga anpassa sig till vårt svenska förslag till larmgränsnivåer. Alternativet för oss i Sverige hade varit fortsatt otydlighet i frågan. Det hade med​ stor sannolikhet minskat vår konkurrenskraft för gods på järnväg, säger Anders Ekberg, biträdande professor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper samt föreståndare för Charmec*.</p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Närmre mer miljövänliga transporter</h2> <p>För att nå de övergripande klimatmålen har Sverige som delmål att fördubbla andelen gods som transporteras på järnvägen fram till år 2030. Om den fördubblingen ska bli verklighet krävs tre viktiga åtgärder – att både driftsäkerheten och kapaciteten på järnvägen ökas samt att gränsöverskridande godstrafik främjas – något som idag är svårt på grund av att larmgränsvärden för rälsbelastning varierar kraftigt mellan länder i Europa. Ungefär hälften av all godstrafik i Europa korsar redan landgränser och den trenden väntas öka när de europeiska godskorridorerna successivt tas i drift.</p> <p>Avsaknaden av samordnade larmgränser innebär att ett skadat hjul kan ge kraftnivåer i rälsbelastning som är tillåtna i ett land, men inte i ett annat. Till exempel kan ett svenskt tåg färdas genom hela Europa bara för att behöva vända vid gränsen till Schweiz, som idag har den lägsta tillåtna nivån, något som faktiskt har inträffat. Den typen av ineffektiv hantering av larmnivåer får konsekvenser även för passagerartrafiken då driftstörningar sprider sig i järnvägssystemet – något som leder till stora kostnader för både banförvaltare och tågoperatörer.</p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Störningskänsligt system</h2> <p>Järnvägen är ett sammanhängande system där den ”svagaste länken” ofta fäller avgörandet för hur systemet ska kunna användas för att frakta gods. Eftersom andra typer av godstransporter fortsätter att fungera även med störningar, blir järnvägstrafiken mer konkurrensutsatt då den är mycket känsligare för störning. Det är lättare att snabbt leda om en lastbil när det finns hinder på vägen än att leda om ett tåg som ofta bara har en väg att åka. Genom att ha samma larmgränser i alla europeiska länder undviks störningar i större utsträckning.</p> <p>– För att enas om gemensamma larmgränser krävs en gedigen, vetenskapligt underbyggd grund. Kärnan i de nu gemensamma larmgränserna är vår forskning om krafter från orunda hjul och hur dessa påverkar risken för rälsbrott och stopp. Arbetet har nu även accepterats och fastställts internationellt i en så kallad International Railway Solution (IRS) som Internationella järnvägsunionen (UIC) godkänt. Något vi såklart är väldigt nöjda med, säger Anders Ekberg.</p> <p><br /></p> <p>*<em>Charmec (Chalmers Railway Mechanics) är ett nationellt centrum inom järnvägsmekanik med tolv intressenter från näringsliv och förvaltningar. Forskningen utgår från samverkan mellan fordon/bana och relaterade fenomen (buller, materialnedbrytning, bromsskador med mera), som orsakar mer än hälften av banans och godstågens underhållskostnader.</em> </p> <p><a href="http://www.charmec.chalmers.se/">Läs mer om Charmec</a></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​​​<br /></p>Tue, 20 Aug 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspxPrognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet<p><b>​​Sprickbildning i räls och hjul är en av de största underhållskostnaderna för järnvägstrafiken. Det är också orsaken till många förseningar och stopp som kan leda till stora kostnader för både tågbolag och banförvaltare. Men genom metoder, utvecklade på Chalmers, som förutsäger sprickbildning i räls och hjul, är tågtrafiken nu mer driftsäker och miljövänlig än tidigare.​</b></p>​Mer än hälften av underhållskostnaderna för spår och godsvagnar beror på slitage. Sprickbildningar i hjul och räls står för majoriteten av slitaget. Tillsammans med organisationer som har koppling till järnvägstrafiken har <em>Chalmers Railway Mechanics </em>(Charmec*) utvecklat kriterier för att bedöma risken för sprickbildning i hjul och räls. Anders Ekberg är biträdande professor vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper samt föreståndare för Charmec: <div><br /></div> <div>– Allt mer järnvägstrafik går på samma nätverk vilket leder till mindre fönster för underhåll. Men genom att kunna förutsäga sprickbildning minskar risken för driftstörningar, oplanerat underhåll och miljöpåverkan. Då kan även kostnaderna hållas nere. Och det är en nödvändighet för en fungerade och effektiv järnväg, säger han.</div> <div><br /></div> <div> Grunden till kriterierna ligger i forskning som gjorts inom Charmec. Där har forskning på sprickbildning i kontakten mellan hjul och räls kopplats samman med forskning inom järnvägsdynamik. Resultat är de kriterier som idag är ett standardverktyg för ingenjörer som utformar hjul och boggier för tåg. Dessutom är de implementerade i de flesta kommersiella program som används för att analysera hur tågen belastar spåret. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Upptäcker risker redan på designstadiet</h2> <div>Kriterierna som utvecklats på Chalmers är också en viktig ingrediens i design, virtuell testning och produktgodkännande. Det innebär att ingenjörer, redan på designstadiet kan säkerställa att utformningen av räls, växlar, hjul och boggier har egenskaper som ger en acceptabelt låg risk för sprickbildning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser utvecklingen av dessa kriterier som en viktig del i vad jag anser vara kärnan i järnvägens digitalisering: Att ha så träffsäkra numeriska simuleringar att enbart validering behövs i fält då nya produkter införs eller omfattande underhåll genomförs, säger Anders Ekberg. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>Exempel där kriterierna sparat mycket pengar är utformningen av nya växelgeometrier som minskade underhållskostnaderna för växlarna med i storleksordningen 20 procent. De har även använts för att optimera hjulprofiler på Malmbanan vilket är en bidragande anledning till att trafiken nu börjar uppgraderas från 30 till 32,5 tons axellast. </div> <div><br /></div> <div>*Charmec är ett nationellt centrum inom järnvägsmekanik. Läs mer om <a href="http://www.charmec.chalmers.se/"><span>C</span>harmec​</a>.</div> <div><br /></div> <div>Text: Anders Ryttarson Törneholm</div>Thu, 01 Aug 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Verklighetstrogen-axelled-raddar-liv.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Verklighetstrogen-axelled-raddar-liv.aspxVerklighetstrogen axelled räddar liv<p><b>​​Trots att standardiserade krocktester har gjort bilresor betydligt säkrare under de senaste 30 åren har de inte varit heltäckande – framför allt inte för kollisioner som sker snett framifrån. Därför har forskare från Chalmers utvecklat en krockdocka som nu sätter en ny, livräddande, standard för säkerhet i personbilar.</b></p>​Att ha oturen att vara med om en bilolycka i en ny och modern bil är betydligt säkrare jämfört med för 30 år sedan. Den främsta drivkraften till ökad säkerhet har varit så kallade <em>New Car Assessment Programs</em> (NCAP) som satt en ny standard för krocksäkerhet i hela världen. När testerna lanserades i början på 1990-talet fick de mycket uppmärksamhet i media vilket gjorde att fler och fler biltillverkare investerade mycket pengar i säkerheten. Att prestera bra i testerna blev, och fortsätter vara, ett av de viktigaste marknadsföringsargumenten för biltillverkare. <div><br /></div> <div>Under en tid förbättrades krocksäkerheten främst för de typer av kollisioner som fanns representerade i de officiella krocktesterna, och speciellt hos bilmärken som tidigare haft låg ambitionsnivå i sitt säkerhetsarbete. Skaderisken var dock for​tfarande hög i olyckor där kroppen kastades framåt i snedställda lägen, som exempelvis i frontalkrockar med sned kraftriktning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi ville bidra till en ny teststandard för sneda kollisioner. Den docka som användes tidigare visade sig vara för styv och gav inte en rättvis representation av hur en verklig människa reagerar på en krock som kastar kroppen snett framåt, säger Mats Svensson, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Viktigt forskningsverktyg</span></h2> <div>För att ta reda på hur en människa rör sig och påverkas av säkerhetsbältet vid en kollision sammanställde forskare från Chalmers resultat från tidigare studier och kompletterade det med egna rörlighetstester av axelpartiet hos försökspersoner. På så sätt kunde forskarna se hur en mänsklig axel faktiskt rör sig och jämföra det med standarddockan som användes vid krocktester. Då blev det klart att den största bristen hos krockdockan var olikheten med den mänskliga axelledens större och mer komplexa rörelseomfång. </div> <div><br /></div> <div>Med stöd av Volvo Personvagnar och Autoliv utvecklade Chalmersforskarna en konstgjord axelled till krockdockan som bättre kunde efterlikna den mänskliga axelns rörlighet i interaktion med trepunktsbältet i sneda kollisioner. Dockans utformning är en nyckelfaktor i utvecklingen och utvärderingen av nya säkerhetsbälten och krockkuddar.</div> <div><br /></div> <div>– Den nya typen av axelled blev ett viktigt forskningsverktyg för oss på Volvo Personvagnar som gör det möjligt för oss att få en bättre förståelse av människokroppens rörelse och bilens skyddsfunktion vid kollisioner med sneda framåtriktade rörelser. Vår olycksuppföljning visar att snedgående kollisioner är vanliga i trafiken och har betydelse för skadeutfallet, säger Lotta Jakobsson, Senior Technical Leader Safety på Volvo Personvagnar och adjungerad professor vid mekanik och maritima vetenskaper. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>NCAP nästa steg</span></h2></div> <div>Chalmers har deltagit i vidare utveckling av axelleden och den nya krockdockan som lett till att både Euro NCAP och US NCAP nu har som ambition att använda den nya dockan i kommande standardiserade kollisionstester av nya bilar. Johan Davidsson är docent vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper har varit Chalmers talesperson i de internationella fora som utvärderat och rekommenderat den nya mer avancerade krockdockan med den nya axeln. </div> <div><br /></div> <div>– Det är nu möjligt att finjustera och utvärdera krockkuddar och säkerhetsbälten som använder sig av den senaste sensortekniken för att skräddarsy skyddet i realtid vid en kollision. Vi är övertygade om att vi har bidragit till en betydande framtida minskning av skador och dödsfall vid bilkollisioner, säger Johan Davidsson.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/202003-IVA-R2B-Mailbadge-2020.png" alt="Bild med information om IVA forskningsprojekt." style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</div>Wed, 10 Jul 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Forskaren-hjalper-vagkraftsindustrin-framat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Forskaren-hjalper-vagkraftsindustrin-framat.aspxForskaren hjälper vågkraftsindustrin framåt<p><b>​​Haven täcker uppskattningsvis 72 procent av jordens yta, vågenergi har därmed stor potential att täcka en ansenlig del av världens energibehov. Utmaningarna för att realisera potentialen är att minska kostnaderna och förbättra prestandan för olika vågenergisystem. Där har chalmersforskaren Shun-Han Yang hjälpt industrin en bra bit på vägen.​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/shunhanyang.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Shun-Han Yang är forskare på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och avdelningen Marin teknik. Hon har utvecklat metoder för numeriska beräkningar som kan användas för att bedöma livslängden på diverse komponenter som används i vågenergisystem. <div><br /></div> <div>– Metoden möjliggör att industrin kan bedöma skadan vågorna åsamkar förtöjningsanordningar och elkablar med mera, samtidigt som de kan beräkna vågenergisystemens effektförmåga och energikostnad, säger Shun-Han Yang. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Shun-Han Yangs arbete har tagit industrin från ett stadie av konceptdesign till fullskaliga tester till havs. I tekniska termer från en TRL-nivå* på 3-4 till en TRL-nivå på 6-7. Genom att använda den numeriska metoden identifieras potentiella strukturfel eller operationshinder, fel och hinder som skulle vara förödande om de uppstod i verkligheten. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Jonas Kamf är VD på Waves4Power, en av de industripartners Chalmers samverkar med. Han berättar att Waves4Power är ett bolag i utveckling med begränsade resurser och därför blir ett starkt partnernätverk en nyckelresurs. Han ser Chalmers som extra viktigt för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Det handlar mycket om idéutveckling men också om verifiering av resultat från vår testverksamhet. Verkliga resultat ställs mot teoretiska beräkningar och vi kan på det sättet koppla teori och verklighet för att i vårt framåtriktade arbete komma ännu närmare verkligheten redan från start, säger Jonas Kamf. </div> <div><br /></div> <div>Samarbetet med Chalmers inom olika områden öppnar också upp för Waves4Power att kunna söka extra ekonomiskt stöd för teknisk utveckling som annars hade varit svår att ta del av. Kopplingen akademi och industri är väldigt viktig för denna del av deras utvecklingsfinansiering menar han men kanske än viktigare ser han Chalmers som en partner som kan ta ner dem på jorden. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">Som forskningsresurs är Chalmers vederhäftiga och ger oss som samarbetspartner en ärlig bild, inte en härlig bild av vår verklighet. Det är lätt att i ett utvecklingsbolag bli blind och bara se det som är bra. Chalmers är på detta sätt bra på att ta ner oss på jorden och se verkligheten som den är. Det har lagt en bra grund för ett gott arbete inom forskning och utveckling. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För Chalmers del är samverkan en förutsättning för forskning. Shun-Han Yang menar att det nära samarbetet mellan akademi och industri är det som möjliggjort hennes forskning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– För att säkerställa att den numeriska metoden fungerar i praktiken krävs det kontinuerlig återkoppling av branschen som tydliggör de utmaningar som finns, säger Shun-Han Yang. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Waves4Power räknar med att inom de närmaste två åren vara fullt kommersiella med ett par installerade vågkraftsparker baserade på deras senaste teknologi men det kommer fortsatt vara en teknik i utveckling och där är Chalmers en nyckelresurs.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>* TRL, </em></span><span></span><span style="background-color:initial"><em>Technology Readiness Level är en beteckning för en teknologis mognadsgrad och tillhörande teknologisk risk. Inom forskningsintensiva verksamheter används teknikmognadsnivåer för att bekräfta vilka aktiviteter som behövs för att implementera forskningsresultaten i nya produkter/processer.</em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/forskning/marinteknik/Sidor/default.aspx">Forskningsavdelningen Marin teknik</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div></div>Fri, 26 Apr 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspxSka ta fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN<p><b>Claes Tingvall är mest känd som mannen bakom Nollvisionen, en strategi som revolutionerat trafiksäkerheten i Sverige och många andra länder. Han är också adjungerad professor vid Chalmers institution mekanik och maritima vetenskaper på avdelningen fordonsteknik och autonoma system. Han har nu utsetts till ordförande i en internationell expertgrupp som ska föreslå ett nytt världsmål för trafiksäkerhet inom ramen för Agenda 2030.​</b></p>Han är en internationellt erkänd trafikexpert, flitigt anlitad föreläsare och inspiratör som jobbat med trafiksäkerhet i mer än 40 år. I hans värld av trafiksäkerhet är posten som ordförande i den internationella expertgruppen något som toppar en mycket framgångsrik karriär. <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> – Jag har fått förmånen under mitt liv att få ansvarsfulla roller, men den här gången svindlar det rejält. Det </span><span style="background-color:initial">känns som den verkliga höjdpunkten. Samtidigt är det ett fullständigt avgörande tillfälle att kunna göra en insats för världens befolkning tillsammans med andra experter, säger Claes Tingvall. </span><div><br /></div> <div>Claes Tingvall kommer att hålla ihop expertgruppen som består av 14 forskare och experter från hela världen. En blandning av epidemiologer, ingenjörer, medicinare och samhällsvetare på högsta möjliga nivå. Tillsammans ska de ta fram ett förnyat världsmål för trafiksäkerhet inom ramen för Agenda 2030, det vill säga FN:s 17 stora mål för världens utveckling. De ska också ta fram ett antal rekommendationer kring hur stater, organisationer och företag kan åstadkomma förändringar. Claes Tingvall menar att det inte är en slump att ordförandeposten gick till Chalmers. Sverige är ett av de mest framgångsrika länderna i världen vad gäller trafiksäkerhet. Nollvisionen föddes i Sverige men är nu världsstandard. Den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga forskning och tillämpning av bevisat effektiva metoder. Det innebär att man måste förstå sambandet mellan människa och maskin, i ett socialt system. Ingenjörskonst är en viktig del av detta. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers har en väldigt lång, framgångsrik historia med storheter som Bertil Aldman och Per Lövsund som lett Chalmers arbete med trafiksäkerhet. Jag har varit med om att bygga upp en forskargrupp som är specialister på systemsäkerhet i trafiken. Det är denna som utgör själva grunden för det globala övergripande arbetet som FN och världshälsoorganisationen behöver. På Chalmers finns också det som kallas Vision Zero Academy med en rad forskare knutna till det framtida arbetet med trafiksäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Han ser ordförandeposten som ett kvitto på att tvärvetenskaplig forskning hör hemma på Chalmers och att det går att bygga upp oerhört framgångsrika miljöer med forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det innebär att Chalmers är en spelare på global nivå i välfärds- och hälsofrågor som i detta fall berör alla människor på jorden. </div> <div><br /></div> <div>– Vi sitter faktiskt på lösningar som kan eliminera risken för att omkomma i trafiken och det är något som vi ska vara stolta över att få dela med andra i världen, säger Claes Tingvall. </div> <div><br /></div> <div>Resultatet av expertgruppens arbete läggs fram på FN:s tredje, globala högnivåkonferens om trafiksäkerhet år 2020. För konferensen står Sverige som värd.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information</h5> <div><a href="https://www.unece.org/fileadmin/DAM/road_Safety/Documents/UN_Road_Safety_Trust_Fund_launch_event_April_2018/GA_resolution_A_RES_72_271_N1810643.pdf">Resolution adopted by the General Assembly - Improving global road safety  </a></div> <div><a href="https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld">Decision to integrate road safety in the Sustainable Development Goals  </a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/sverige-star-vard-for-fns-konferens-om-trafiksakerhet-2020/">Sverige står värd för FN:s konferens om trafiksäkerhet 2020  </a></div> <div><a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s globala mål  </a></div> <div><a href="https://www.trafikverket.se/en/startpage/operations/Operations-road/vision-zero-academy/">Vision Zero Academy  </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/fordonsteknikochautonomasystem/Sidor/default.aspx">Forskningsavdelningen Fordonsteknik och autonoma system </a><br /></div></div>Thu, 14 Feb 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-hjalpa-Luftfartsverket-minska-flygets-miljopaverkan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-hjalpa-Luftfartsverket-minska-flygets-miljopaverkan.aspxSka hjälpa Luftfartsverket minska flygets miljöpåverkan<p><b>​Under ett år kommer Chalmersforskaren Olivier Petit vara utlånad till Luftfartsverket. Där ska han analysera hur flygplan flyger idag. En förändring i hur de flyger kan nämligen spara både pengar och bränsle och därmed bidra till minskad miljöpåverkan.</b></p>​Olivier Petit är forskare inom strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Hans forskningsområde sedan fem år tillbaka är utveckling av framtida flygmotorer. Men det finns mer att göra än att förbättra själva flygplansmotorn. <span style="background-color:initial">Det är också viktigt att analysera hur flygplanen flyger menar han. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det finns idag mycket pågående forskning som handlar om hur flygplan flyger in och ut från flygplatser berättar Olivier Petit. Ett exempel är smartare start- och landningsprocedurer, så kallade ”gröna inflygningar”. Ett annat är den så kallade kurvade inflygningen som innebär att flygplanen kan landa på en kortare sträcka. Det skulle kunna ge en rad fördelar som att flygmotorn används effektivare och minskning av både buller och miljöpåverkan. På Luftfartsverket kommer Olivier Petit arbeta som prestandaspecialist. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det finns jättemycket man kan göra om man bara optimerar hur man flyger idag. Jag kommer att analysera radardata som flygplanen skickar till luftfartsverket. Målet är att förbättra flygtrafiken ur ett logistiskt perspektiv och därigenom minska miljöpåverkan, säger Olivier Petit. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Om det redan idag finns forskning som visar på bättre in- och utflygningar, landningsprocedurer med mera, varför genomförs inte förändringarna? </span></h5> <div><span style="background-color:initial">Olivier Petit menar att en rad aktörer måste samverka. Den största utmaningen är att övertala samtliga parter inom flygindustri att det är viktigt att kolla på hur man flyger idag ur ett miljöperspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Luftfartsverket, flygbolag, flygplanstillverkare, flygplatser med mera måste samverka och komma överens. Ibland finns det en ovilja att göra förändringar innan man är helt säker på att det verkligen fungerar. Därför är mer forskning viktigt, säger Olivier Petit. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Samverkan mellan Chalmers och Luftfartsverket innebär stora fördelar för båda parter. För Chalmers innebär samarbetet med luftfartsverket fler industrikontakter inom flygledning. Ett värdefullt nätverk som kan användas för framtida forskningsprojekt som i sin tur kan vara till gagn för Luftfartsverket som får en närmare relation med forskningsvärlden. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det känns oerhört kul och spännande att börja arbeta vid luftfartsverket. Det kommer att ge mig en mer tillämpad syn på flygindustrin och jag kommer att som prestandaspecialist kunna bidra med pedagogisk bredd som är mycket relevant för att kunna presentera dataanalys på ett bra sätt, säger Olivier Petit.</span></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Mer information</span></h5> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara">Forskning inom strömningslära​</a><br /><a href="https://research.chalmers.se/organisation/?tab=publications&amp;query=olivier%20petit">Olivier Petits publikationer​</a></span></div>Tue, 27 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Partnerskapsavtal-skapar-nya-mojligheter-for-CEVT-och-M2.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Partnerskapsavtal-skapar-nya-mojligheter-for-CEVT-och-M2.aspxPartnerskapsavtal skapar nya möjligheter för CEVT och M2<p><b>​Chalmers och fordonsutvecklaren CEVT har enats om ett tioårigt strategiskt partnerskapsavtal. Målet är att säkerställa långsiktig tillgång på såväl välutbildade ingenjörer som effektiv forskning. En av de drivande i att få till ett avtal är Ingemar Johansson från CEVT, professor of the practice på avdelningen fordonsteknik och autonoma system på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper (M2).</b></p>​Ingemar Johansson har hittills arbetat 38 år inom fordonsindustrin och hans tekniska specialkompetens ligger inom chassiteknik och utvecklingen av hjulupphängningar. Han har arbetat i flera komplettbilsprojekt, vilket gett honom bred kunskap och erfarenhet inom flera teknikområden inom fordonsutveckling samt projektledning. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Personal/Ingemar-Johansson_jpg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ingemar Johansson" style="margin:5px" /><br /><div><br /></div> <div>Han berättar att samarbetsavtalet mellan CEVT och Chalmers täcker många teknikområden på Chalmers. Han lyfter särskilt fram den forskning och utbildning som bedrivs på avdelningen fordonsteknik och autonoma system. Det i kombination med kompetens på M2 inom drivlinor skapar möjligheter för forskning, examensarbeten samt rekrytering för CEVT menar Ingemar Johansson. </div> <div><br /></div> <div>- För CEVT som ungt företag är det viktigt att etablera kontakter och relationer med Chalmers för att på det sättet höja den tekniska nivån inom det tekniska utvecklingsarbetet på CEVT. CEVT håller på att utvecklas till ett innovationsföretag och behöver basera det på forskning och få tillgång till välutbildade ingenjörer, säger Ingemar Johansson </div> <div><br /></div> <div>För Chalmers kommer det att skapas fler möjligheter till forskning inom teknikområden för fordonsutveckling. CEVT kommer också ställa positiva krav på Chalmers utbildning. Samarbetet är redan igång och många bra kontakter har etablerats. Chalmers har bidragit i utvecklingen av drivlinor och CEVT har delat med sig av industriellt kunnande till Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Ett exempel på samarbete är ett nystartat industridoktorandprojekt som handlar om högfartsstabilitet. Projektet täcker två teknikområden: fordonsaerodynamik och fordonsdynamik. </div> <div><br /></div> <div>- Det ska ge djupare kunskap om hur dessa teknikområden påverkar högfartsstabilitet samt utifrån det ta fram riktlinjer för utvecklingsprocessen med avseende på högfartsstabilitet, säger Ingemar Johansson.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspx">Läs mer om partnerskapsavtalet</a></div>Mon, 17 Sep 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vågad-kolv-sänker-bränsleförbrukningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/V%C3%A5gad-kolv-s%C3%A4nker-br%C3%A4nslef%C3%B6rbrukningen.aspxVågad kolv sänker bränsleförbrukningen<p><b>​Volvos nya lastbilsmotorer är mer bränsleeffektiva tack vare en ny, smart utformning av kolven. Bränsleförbrukningen har minskats med två procent och partikelutsläppen har halverats. Idén till kolven kom från Volvo. I samverkan med Chalmers kunde idén finslipas och förverkligas.</b></p>​För tio år sedan brottades dieselingenjören Jan Eismark med ett problem som handlade om att få ner utsläppen från Volvos motorer. De tillåtna gränsvärdena av sotpartiklar och kväveoxider blev allt lägre. En stor utmaning är att de i förbränningsrummet fungerar ungefär som en gungbräda. De metoder som begränsar sotpartiklarna ökar kväveoxider och de metoder som håller nere kväveoxider ökar sotpartiklar. Utmaningen var att man måste komma åt båda. <div><br /></div> <div>Jan Eismark genomförde en rad olika motorexperiment med olika kolvar och bränslespridare och såg att sotutsläppen var väldigt olika. Slutsatsen blev att förbränningsrummets form borde ha betydelse och det formas helt av kolvtoppen. </div> <div><br /></div> <div>I en vanlig kolv sitter spridaren mitt i kolvtoppen och bränslet sprutas rakt ut åt sidorna via ett antal hål i spridaren. Kombinationen av tryck och värme får bränslet att antändas. Flamman träffar väggen i förbränningsrummet med en hastighet av upp till 50 meter per sekund, kastas 180 grader åt sidorna och kolliderar då med de angränsande flammorna. Då uppstår en konkurrens om syret, samtidigt som det finns syre i mitten av förbränningsrummet som aldrig utnyttjas fullt ut. </div> <div><br /></div> <div>–​ Vi ville hitta ett sätt att leda flammorna mer inåt förbränningsutrymmet för att bättre utnyttja syret där, säger Jan Eismark. </div> <div><br /></div> <div>För att komma vidare blev Jan Eismark industridoktorand på Chalmers och där kunde idén tillsammans med Chalmers forskare finslipas genom att studera mer grundläggande fenomen. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Forskningsarbetet i projektet har varit mycket omfattande och innefattar utöver motorexperiment på Volvo, avancerad datastyrd förbränningsberäkning och höghastighetsfilmning av förbränningen inne i cylindern, säger Ingemar Denbratt som är föreståndare för <a href="/en/centres/cerc">Combustion Engine Research Center​</a> där forskningen på Chalmers genomför​des. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen kunde användas för att förbättra förbränningssystemet och resultatet blev de vågor som nu finns i kolvtoppen. Spridaren i mitten av kolvtoppen har sex hål som ser till att bränslet sprutas in mitt mellan vågorna som bidrar till att flammorna styrs in mot mitten av kolvtoppen. Syret kunde därmed utnyttjas bättre.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Artiklar/lastbilartikel.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Vanlig kolv och vågad kolv" style="margin:5px;width:300px;height:200px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">Därefter har industrialiseringen tagit vid av AB Volvo och under 2017 kom den nya kolven i de första lastbilarna i USA. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Bränsleförbrukningen har minskats med två procent och partikelutsläppen har halverats. Enligt AB Volvo beräknas konceptet ge mycket stora bränslebesparingar på Volvos produkter och ger en minskning av koldioxidutsläpp med 5 megaton per år. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>(Som jämförelse kan nämnas en flygresa mellan Sverige och Thailand tur och retur motsvarar utsläpp på cirka 2,5 ton koldioxid per person. 5 megaton koldioxid motsvarar alltså två miljoner Thailandsresor.)</em></span><br /></div>Tue, 05 Jun 2018 07:50:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/VRAKA-möjliggör-effektiv-sanering-av-fartygsvrak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/VRAKA-m%C3%B6jligg%C3%B6r-effektiv-sanering-av-fartygsvrak.aspxVRAKA möjliggör effektiv sanering av fartygsvrak<p><b>Längs Sveriges kuster finns uppskattningsvis 2700 fartygsvrak som är på väg att rosta sönder. De flesta av fartygen är från andra världskriget och riskerar att börja läcka olja. De utgör ett allvarligt miljöhot och frågan är inte om utan när olyckan kommer att ske. Men tack vare idogt arbete av forskare på Chalmers har en ansvarig myndighet utpekats och nu ska de första vraken börja saneras.</b></p><div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">I början av 2000-talet började problematiken med miljöfarliga vrak uppmärksammas i Sverige. Flera tusen vrak hade då legat så länge på botten att de börjat rosta sönder och läcka olja. Men hur skulle de saneras? I vilken ordning? Vem skulle göra det? Mot denna bakgrund inleddes en förstudie om problematiken kring potentiellt miljöfarliga vrak i Skagerrak. Det var starten till vad som skulle bli riskbedömningsmodellen VRAKA. En unik modell som är baserad på ISO-standard för riskbedömning och tar hänsyn långt många fler parametrar än andra modeller som idag används runt om i världen.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">​- Metoden syftar till att utgöra ett beslutsstöd för saneringen av vrak. Den består av två delar. Den första delen handlar om sannolikheten för ett utsläpp och den andra delen om konsekvenserna av ett utsläpp, säger </span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Lars Rosén </span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">som är är professor på avdelningen för Geologi och geotekniken på Chalmers och en de forskare som arbetat med modellen.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Med hjälp av dykare och teknik ska en rad faktorer undersökas på och kring vraken. Det handlar exempelvis om hur mycket och snabbt vraken rostar, plåttjocklek, strömmar, syrehalt i vattnet, hur mycket olja som finns kvar i vraket och hur fartyget ligger på botten. Dessa mätvärden matas in i modellen som sedan ger ett riskvärde. I nästa steg utreds vilka konsekvenser det får om oljan läcker ut. Det finns också en annan unik egenskap med VRAKA.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">-  Modellen inkluderar en osäkerhetsanalys. Man får reda på hur säker bedömningen är samt en indikation på vilken del som bidrar med den största osäkerheten. En viktig egenskap för att kunna göra riktade insatser mot potentiellt farliga vrak, säger </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Andreas Lindhe som är forskarassistent </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">på avdelningen för Geologi och geoteknik</span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"></span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"></span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">en.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Ger staten kontroll över vraksaneringen</span></h3> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Med det beslutsstöd som VRAKA erbjuder kan staten få bättre kontroll över de sjunkna vraken som ligger på svenskt vatten och få ett underlag till att planera saneringsinsatser. Att sanera fartyg är mycket kostsamt, uppskattningsvis 20–250 miljoner kronor per vrak och att kunna undersöka vilka fartyg som är värda att sanera kommer att spara stora belopp. Kostnaden för sanering ska också ställas mot de samhällskostnader läckagen skulle innebära i form av exempelvis fiskare som inte kan sälja sin fångst, hotell som stängs och förlorad turism. Miljökostnaderna är svårare att uppskatta och är i sig föremål för forskning. Ida Maja Hassellöv har också arbetat med modellen, är docent vid maritima studier på Chalmers och varnar för att vi snart kan nå en brytpunkt.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">- Om man har ett fungerande ekosystem så är det väldigt komplext. Påverkar man det tillräckligt mycket kan man komma till en brytpunkt där förändringarna är oåterkalleliga. Det tycker jag mänskligheten bör ha ökad ödmjukhet inför, säger Ida Maja Hassellöv</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Sedan starten 2007 har forskarna på Chalmers med spetskompetens inom riskhantering, marin biogeokemi, ekotoxikologi och maritim miljövetenskap arbetat intensivt med modellen. </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Arbetet har drivits i samverkan mellan institutionerna för ACE (Lars Rosén och Andreas Lindhe) och M2 (Ida-Maja Hassellöv, Hanna Landquist och Fredrik Lindgren) vid Chalmers. </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Det har skett inom ramen för regeringsuppdrag men även genom nationella och internationella forskningsprojekt. Det har gett upphov till nya nätverk och en bättre samordning mellan inblandade myndigheter och de förslag på lösningar forskarna lämnat i sina rapporter är idag implementerade. Det finns dock en sak som gör Ida Maja Hassellöv särskilt stolt.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">- Det är att vi lyckats få en utpekad, ansvarig myndighet i Havs- och vattenmyndigheten. Hade vi inte arbetat med VRAKA så tror jag inte åtgärdspaket som nu är insatt på 25 miljoner om året i 10 år kommit till stånd, säger Ida Maja Hassellöv.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Åtgärdspaketet betyder att vraken nu kan börja saneras. Två till tre vrak kommer att saneras per år under 10 års tid.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">- </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">VRAKA kommer att användas för att göra en rangordning, vilka vrak som ska saneras först. Insatserna kommer bli mer kostnadseffektiva. Hade inte VRAKA funnits hade man fått göra väldigt grova uppskattningar, säger Fredrik Lindgren som är forskare vid maritima studier.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck"><span>Läs mer om VRAKA</span> och miljöfarliga vrak​</a></span></div> <div style="font-size:14px"> </div> <div style="color:rgb(0, 0, 0);font-size:14px"><span style="font-family:calibri, sans-serif;color:rgb(0, 0, 0)"><span style="color:rgb(0, 0, 0)"> </span></span></div> <div style="font-size:14px"> </div>Wed, 17 Jan 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Han-vill-stoppa-farliga-vibrationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Han-vill-stoppa-farliga-vibrationer.aspxHan vill stoppa farliga vibrationer<p><b>​Industridoktoranden Hans Lindell från Swerea IVF har arbetat med att minska och undersöka hur vibrationer påverkar människan i nästan 30 år. Nyligen blev han vald till ordförande i en internationell standardiseringskommitté som arbetar med vibrationer. Där vill han försöka påverka standarden så att farliga vibrationer kan stoppas.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen i Sverige. Varje dag arbetar 400 000 människor mer än två timmar om dagen med vibrerande maskiner. Detta ger upphov till ett stort antal kroniska skador på nerver, kärl, muskler och skelett. Men så behöver det inte vara. </span><div><br /></div> <div> - Maskiner behöver inte vibrera och skada människor! Det finns ingen naturlag som säger det, säger Hans Lindell som har visat att det går att ta fram maskiner med betydligt lägre vibrationer.</div> <div><span style="white-space:pre"> </span></div> <div>Med hjälp av forskningsresultat har man kunnat bygga om befintliga maskiner som till exempel mejselhammare och mutterdragare för att visa att det är möjligt att kraftigt sänka vibrationsnivåerna. Två typer av vibrationer som man försöker motverka är roterande och translaterande som är fram och återgående. En av teknikerna som används kallas ATVA (Auto Tuning Vibration Absorber) och bygger på att vibrationerna minskas med hjälp av motkrafter till det som orsakar vibrationerna. Prototyper provas för tillfället i fält med goda resultat. Nyligen blev projektet dessutom beviljat ytterligare pengar från Vinnova för att skala upp projektet och införa prototyper i vibrationsfria, industriella demonstrationsmiljöer i full produktion. </div> <div><br /></div> <div>Hans Lindells långa erfarenhet inom området tror han var anledningen till att han blev vald som ordförande i den internationella standardiseringskommittén som har beteckningen ISO/TC108/SC4/WG3. En av de standarder som ligger under gruppens ansvar är ISO 5349 som säger hur man skall mäta och bedöma riskerna av vibrationerna på handhållna verktyg. Hans Lindell tycker att det känns både nervöst men samtidigt väldigt roligt att få ordförandeskapet.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> - Det finns ett stort behov av en justering av dagens standard så att den även tar hänsyn till maskiner med slag och stötar som ger högfrekventa vibrationer som misstänks stå för en stor del av skadorna. Som ordförande får man möjlighet att på ett helt annat sätt vara drivande så att det verkligen sker en förändring, säger Hans Lindell.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Mycket är redan på väg att hända tack vare Hans Lindells forskning. Maskiner där de högfrekventa vibrationerna är åtgärdade kommer ut på marknaden inom ett år. Vad gäller ATVA-tekniken dröjer det antagligen några år men framtidens användare kommer få färre skador, maskintillverkarna får en möjlighet att öka sin konkurrenskraft och samhället i stort tjänar på minskade kostnader för sjukdom. Det finns dock mycket mer att upptäcka inom vibrationsområdet. ATVA-tekniken är tillämpbar på betydligt fler användningsområden än handhållna maskiner. Det finns mycket som vibrerar där vibrationerna behöver minskas.</div> <div><br /></div> <div> - Det som är så roligt är att ju djupare man dyker ner i ett problem desto mer obesvarade frågor hittar man, säger Hans Lindell</div> <div>​<br /></div> Thu, 23 Nov 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/SO-priset-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/SO-priset-2017.aspxForskningssamarbete om sjöfartens framtid får styrkeområdenas pris<p><b>​Deras unika initiativ har satt Chalmers på kartan, och gör havet bildligt sett lite grönare. År 2017 går styrkeområdenas pris till det tvärvetenskapliga samarbete som Karin Andersson och Maria Grahn har byggt upp inom området förnybara bränslen och framtidstekniker för sjöfarten.</b></p><div>​Styrkeområdenas pris delas ut av Chalmers till gränsöverskridande forskningssamarbeten som bidrar till att lösa framtidens stora utmaningar på hållbarhetsfronten. En sådan är sjöfarten, eller mer specifikt de bränslen och den teknik som används vid transporter till havs.</div> <div>– Det var bara knappt tio år sedan som sjöfartsbranschen över huvud taget fick upp intresset för hållbarhet. Plötsligt började man inom svensk sjöfart att tala om att gå mot så kallad zero emission, och miljöfrågan har på kort tid blivit jättehet, säger Karin Andersson, forskare vid institutionen Mekanik och maritima vetenskaper.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/FramtidensSjöfart%202.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kombinerade kunskaper och verktyg</h2> <div>I början av 2011 bjöd Karin Andersson in Maria Grahn, forskare på fysisk resursteori vid institutionen Rymd-, geo- och miljövetenskap, till en session under Transportforum för att presentera sina modeller och analysmetoder av framtida bränslen – som hon dittills helt fokuserat på vägtransporter. De två forskarna insåg att den maritima sektorn aldrig tidigare analyserats på det sättet, men att intresset var jättestort för att någon skulle sätta igång.</div> <div>– Karin hittade mig, och ur kombinationen av hennes kunskaper om fartyg och sjöfart och mina verktyg för energisystemanalys växte det fram något jättespännande, säger Maria Grahn.</div> <div> </div> <div>Det tvärvetenskapliga samarbete som sedan tog form på initiativ av de båda forskarna hör hemma i både styrkeområde Energi och Transport. Medel har under åren sedan start skjutits till från olika håll för att arbeta fram lösningar för sjöfartens miljöutmaningar på både kort och lång sikt. Bland annat har Karin Andersson och Maria Grahn kunnat ta in delade examensarbetare, doktorander och post-docs. Styrkeområdenas överbryggande struktur har underlättat för gemensamma aktiviteter som annars kan vara snåriga att få till inom akademin. <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/FramtidensSjöfart%201.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Världsledande systemsyn </h2> <div>Frågorna som de arbetat med har i första hand kommit direkt från sjöfartsnäringen och industrin. I dag driver de flera projekt parallellt som på olika sätt belyser de utmaningar som sjöfarten står inför. Som exempel kan nämnas Future Fuels, ett projekt initierat av Energimyndigheten, som tittar långsiktigt på så kallade drop in-bränslen, två projekt via F3, centrum för förnybara drivmedel, om rening av bränslen och om framtida marina bränslen samt ett projekt i samarbete med Scandinaos där en lotsbåt ställs om till att drivas av metanol.</div> <div>– Det är till oss olika aktörer vänder sig när de vill ha helhetsbilden och systemsynen. Där är vi ledande i Sverige, och kanske även internationellt. Vi sätter Chalmers på kartan genom att som enda forskargrupp i världen analysera sjöfartens bränsleutmaningar i ett globalt, långsiktigt energisystemperspektiv, säger Maria Grahn. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om SO-priset</h4> <div><em>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 6 maj 2017.</em></div> <div> </div> <div><strong>Text</strong>: Carolina Svensson <br /><strong>Bild och film: </strong>Johan Bodell</div> <div> </div> <div> </div>Sat, 06 May 2017 20:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Riktlinjer-för-skrovrengöring-på-agendan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Riktlinjer-f%C3%B6r-skrovreng%C3%B6ring-p%C3%A5-agendan.aspxRiktlinjer för skrovrengöring på agendan<p><b>​Just nu pågår arbetet med att ta fram underlag till en vägledning för skrovrengöring. Uppdraget kommer från Havs- och vattenmyndigheten och görs av Lena Granhag, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Som en del i arbetet deltog ett 40-tal personer på ett seminarium och en workshop om skrovpåväxt anordnat av Chalmers och Lighthouse.</b></p>​<span style="background-color:initial">Uppdraget om en ny vägledning kommer från Havs- och vattenmyndigheten och görs av Lena Granhag, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Som ett led i arbetet hölls under april ett seminarium och en workshop om skrovpåväxt och skrovrengöring.</span><div><br /></div> <div>- Syftet med förmiddagens seminarium var att sammanfatta hur andra länder jobbar med framtagande av riktlinjer för skrovrengöring och de miljöutmaningar som verksamheten har. På workshopen diskuterade de aktörer som är inblandade i att söka eller ge tillstånd till skrovrengöring vad som i framtiden behöver förtydligas i denna process, säger Lena Granhag.</div> <div><br /></div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SMT/sidbild2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:253px;height:193px" /><span style="background-color:initial">Seminariet gjorde en internationell utblick genom Eugene Georgiades (bilden), Biosecurity risk analysis, Ministry for Primary Industries i Nya Zealand och Frank Stuer-Lauridsen från Litehauz ApS i Danmark. Dessutom höll Chalmersforskarna Erik Ytreberg, Dinis Oliveira samt Lena själv föredrag. Talarna presentationer hittar du längre ned på sidan.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Påväxt på fartygsskrov är ett problem ur såväl ekologisk som ekonomisk synpunkt och innebär bland annat att ett fartygs bränsleförbrukning ökar och därmed också fartygets miljöpåverkan. Skrov som inte är rena kan dessutom föra med sig främmande arter in i nya vatten. Men att hålla skroven rena är komplicerat. Skrovrengöring kan innebära både att biologiskt material som inkluderar främmande arter samt kemiska föroreningar från bottenfärger hamnar i vattnet.</div> <div><br /></div> <div>- Dagen var mycket givande och jag är väldigt glad för att så många olika aktörer medverkade och bidrog med sina unika kunskaper kring dessa frågor, säger Lena Granhag</div> <div><br /></div> <div><i>Vad tar du med dig? </i></div> <div>- Jag tar med mig att tydliga standarder gällande utsläpp av kemikalier (från antifoulingfärg) och biologi (främmande arter) kommer underlätta för alla som jobbar aktivt med skrovrengöring och bedömning av verksamhetens miljöpåverkan.</div> <div><br /></div> <div><i>Vad blir nästa steg?</i></div> <div>- Nu jobbar vi inom projektet tillsammans med referensgruppen vidare med att ta fram underlag som kan användas till en framtida vägledning för skrovrengöring.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.lighthouse.nu/sites/www.lighthouse.nu/files/hull_cleaning_powerpoints_as_pdf.pdf">Hull cleaning presentations as PDF</a> &gt;&gt;<br /></div> Thu, 13 Apr 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmersmodell-spänner-musklerna-för-svensk-bilindustri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmersmodell-sp%C3%A4nner-musklerna-f%C3%B6r-svensk-bilindustri.aspxChalmersmodell spänner musklerna för svensk bilindustri<p><b>Forskningsresultaten har resulterat i en världsunik matematisk humanmodell som kan förutsäga mänsklig rörelse innan krock. Till exempel hur en människa, när bilen bromsar, motverkar att kastas framåt i bilen genom att spänna musklerna. En sådan modell får ökad betydelse nu när fler biltillverkare verkar gå mot mer och mer mot autonoma bilar. Autonoma bilar och funktioner designas av en ingenjör som behöver ha svar på om bilen reagerar på ett bra eller dåligt sätt baserat på hur föraren agerar. Modellen kallas SAFER A-HBM.</b></p><p>​- Det kan handla om hur mycket bilen ska svänga och bromsa, när airbagen ska lösas ut med mera. Om man inte har några verktyg för att utvärdera om ett skyddssystem är bra eller dåligt blir det helt enkelt mycket svårt att utforma. Därför är vår modell ett viktigt verktyg, säger Karin Brolin.</p> <p>Karin Brolin är biträdande professor på Chalmers och en av forskarna som arbetat i forskargruppen som tagit fram modellen. Hon rekryterades till Chalmers 2009 för att driva och utveckla humanmodellering på Chalmers och SAFER. Rekryteringen gjordes utifrån ett behov som industrin då såg. Ett av de projekt hon började arbeta med var A-HBM, en förkortning av aktiva humanmodeller.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/TM/Nyheter/Bilder/krockdocka.jpg" alt="" style="margin:5px" />- Projektet skulle få de humanmodeller som då fanns för krocksimuleringar att simulera muskelaktivitet hos levande människor. Detta för att kunna använda dem för att simulera vad som händer med människokroppen och muskler innan en krock, säger Karin Brolin.</p> <p>Bengt Pipkorn är föreståndare för Simulation and Active Structures på Autoliv Research och bekräftar att modellen är ett viktigt verktyg med stor nytta för Autoliv.</p> <p>- Genom modellen har vi fått nya samarbetsprojekt med både nya och gamla kunder. Nya idéer på förbättringar av existerande produkter har lagts fram, vi har kunnat anställa fler personer som med hjälp av verktyget kommer bidra till utvecklingen av nya produkter. Dessutom är den svenska bilindustrin med dess underleverantörer ensamma om att ha detta unika verktyg, vilket ger konkurrensfördelar gentemot konkurrenter i Europa och övriga världen, säger Bengt Pipkorn.</p> <p>Lotta Jakobsson, senior technical leader på Injury prevention, en del på Volvo Cars Safety Centre säger att det inneburit att de olika parterna kunnat fokusera på det var och en är bäst på.</p> <p>- För oss har det inneburit att vi kan fokusera på vår verksamhets främsta syfte att utveckla säkra bilar. Detta tack vare det stora stöd som vi har fått genom Chalmers starka engagemang, säger Lotta Jakobsson<br />Projektet har också krävt att utvecklingen av numeriska metoder kombinerats med experimentell verksamhet för att skapa valideringsdata till SAFER A-HBM. Därför har flera experiment för att mäta muskelaktivitet hos förare och passagerare i bilar som bromsat och svängt genomförts av projektets doktorander under ledning av docent Johan Davidsson i mycket nära samarbete med industriparterna.</p> <p>Samverkan med industrin har varit mycket viktig för projektets framgång menar Karin Brolin. Från start har Chalmers haft möten med industrin en gång i månaden. Under dessa arbetsmöten har deltagarna diskuterat problem och möjliga lösningar och gett feedback på varandras aktiviteter i projektet, vilket ständigt drivit projektet framåt. </p> <p>- Genom den feedback vi fått från industrin har vi vetat vad som funkar och vad som inte funkar. Det har inte bara gjort att vi snabbt kunnat få ut modellen i industrin där den gör konkret nytta, vi har också fått nya forskningsidéer och gjort att vi är först i världen med den här typen av modell, säger Karin Brolin.</p> <p>Projektet A-HBM har gjorts i flera etapper och är ett SAFER-projekt finansierat av Vinnova och FFI.<br /></p>Mon, 05 Dec 2016 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-%E2%80%93-En-f%C3%B6ruts%C3%A4ttning-f%C3%B6r-en-fungerande-j%C3%A4rnv%C3%A4g.aspxCHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg<p><b>​I mer än 20 år har kompetenscentret Chalmers Railway Mechanics (CHARMEC) kombinerat excellent forskning med industriell relevans. Kompetenscentret har haft en positiv effekt på medverkande företag på cirka 1,2 miljarder kronor, producerat mer än 1000 publikationer och 40 doktorer. Centret har kort sagt varit en förutsättning för en fungerande järnväg.</b></p><p>CHARMECs forskning handlar om mekaniska fenomen och materialbeteenden förknippade med kontakten mellan tåghjul och räl. Därtill kommer forskning om bromsar, buller, boggier, sliprar, ballast med mera. Anders Ekberg är föreståndare för CHARMEC och menar att forskningen är extremt viktig för tågtrafiken då den bidrar till stora miljömässiga och ekonomiska besparingar. Dessutom ökar behovet av effektiva, tillförlitliga och miljövänliga transportsystem när storstäderna växer.</p> <p>- Om vi till exempel kan spara en procent i kostnad på de höghastighetsbanor som planeras mellan Sveriges storstäder för att CHARMEC levererar en smart lösning, då är det oerhörda besparingar på ett par miljarder det handlar om, säger Anders Ekberg.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anders Ekberg, Elena Kabo och Roger Lundén under en inspektion" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/TM/Nyheter/Bilder/charmecbild.jpg" style="margin:5px" />Smarta lösningar för tågtrafik är något som CHARMEC levererat många under årens lopp. Bland annat har Malmbanans kapacitet ökats och Sveriges tågnät har fått bättre växlar och räl.</p> <p>År 2013 släppte Vinnova en effektanalys som visar att CHARMEC från dess start 1995 fram till 2011 haft en positiv ekonomisk effekt på de företag som medverkat i centret motsvarande cirka 1,2 miljarder kronor. SJ och Abetong är två av flera exempel på företag som haft stor nytta av samverkan med CHARMEC.</p> <p>- Vi har bland annat fått hjälp med tekniska lösningar som förbättrar punktlighet, kundkomfort, säkerhet samt sänker kostnader, säger Susanne Rymell som ansvarar för SJs fordonsdivision Teknik.</p> <p>Rikard Bolmsvik är ansvarig för utvecklingsarbetet inom anläggning på Abetong. Han säger att CHARMECs forskning hjälpt dem att ta fram nya produkter, till exempel en träersättningssliper men även gett dem stort kunnande om hela spårstrukturen och interaktionen mellan fordon och bana, vilket värdesätts högt av de industrirepresentanter Abetong möter runt om i världen.</p> <p>- Det gör att vi kan stå väl rustade vid diskussioner om förändringar, nyutveckling och skadefall med mera, säger Rikard Bolmsvik.</p> <p>CHARMECs analyser, simuleringar och mätningar har även i hög grad bidragit till att underhållsarbetet kunnat effektiviseras. Trafiken på spåren är blandad mellan snabbtåg, godståg och regionaltåg som gör många stopp. Därför måste underhållet planeras och utföras smart. Tack vare CHARMEC kan idag många fler tåg köras på Sveriges tåglinjer än vad som annars hade varit möjligt. Ingemar Frej, teknisk chef inom underhåll på Trafikverket, berättar att CHARMEC med sin spetskompetens varit en värdefull samarbetspartner som gjort att Trafikverket kunnat fatta bättre beslut.</p> <p>- Utan CHARMEC hade vi bara fått förlita oss på upphandlingar och de förslag som kommer in. Utvecklingen kan ske snabbare när Trafikverket också tar del av modern forskning, säger Ingemar Frej.</p> <p>I framtiden kommer mycket arbete inom CHARMEC läggas på Shift2Rail som är ett stort, europeiskt samarbetsprojekt. Det ska dels bidra till att förverkliga EU:s ambitioner om överflyttning av trafik från väg till järnväg, dels stödja europeisk järnvägsindustrins konkurrenskraft och förverkligandet av ett gemensamt europeiskt järnvägssystem. CHARMECs roll blir att formulera, koordinera och utföra forskning i Sverige för minskade livscykelkostnader för järnvägstransporter med 50 procent, fördubblad kapacitet och ökad tillförlitlighet och punktlighet med 50 procent.</p> <p> </p> <p><strong>Fakta:</strong><br />Antal publikationer: 1033 st <br />Antal genomförda forskningsprojekt: 117 st<br />Antal examinerade doktorander: 41 st<br /><br /><strong>Mer information:</strong><br /><a href="http://www.charmec.chalmers.se/achievements/CharmecTriennial-2012-15.pdf">CHARMEC – Triennial Report 1 July 2012 – 30 June 2015</a><br /><a href="https://www.vinnova.se/publikationer/long-term-industrial-impacts-of-the-swedish-competence-centres/">Vinnovarapport - Long Term Industrial Impacts of the Swedish Competence Centres</a><br /><a href="http://www.charmec.chalmers.se/">CHARMECs hemsida</a><br /><br /><br /></p>Mon, 28 Nov 2016 08:30:00 +0100