Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaper, Sjöfart och marin teknik, Tillämpad mekanikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 18 May 2020 07:46:11 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Teknikspranget-och-Camp-Vera-fick-henne-att-valja-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Teknikspranget-och-Camp-Vera-fick-henne-att-valja-Chalmers.aspxTekniksprånget och Camp Vera fick henne att välja Chalmers<p><b>​När Annabel Jerre funderade över vad hon ville plugga stod teknik inte högt i kurs. För att helt utesluta det ville hon ändå ge det en chans. Nu har Tekniksprånget och Camp Vera fått henne på andra tankar.</b></p>​Under våren har Annabel Jerre gjort praktik på avdelningen Förbränning och framdrivningssystem på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Praktiken fick hon via Tekniksprånget, ett praktikprogram där Sveriges arbetsgivare tillsammans med regeringen satsar för att säkra framtida kompetensförsörjning genom att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar. I Annabel Jerres fall har det fungerat, för en högre teknisk utbildning var inte vad hon hade tänkt sig från början. <div><br /></div> <div>–  Jag var med på Camp Vera förra våren, mestadels med en tanke om att kunna utesluta teknik från mina framtida studieval men det visade sig att teknik var betydligt roligare och bredare än jag hade trott, säger Annabel Jerre.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Camp Vera och Tekniksprånget lockade till teknisk utbildning</h3> <div>Camp Vera är ett Chalmersevent som varje år bjuder in omkring hundra tjejer som läser tredje året på gymnasiet till en helg i Göteborg, med möjligheten att kika närmare på teknik. Förutom spännande workshoppar och möten med förebilder i branschen blir det även en del programmering tillsammans med andra teknikintresserade. Det gav Annabel Jerre blodad tand och när hon läste om Tekniksprånget såg hon en möjlighet att testa på ingenjörsyrket, vilket kändes lockande eftersom hon ändå ville ta ett sabbatsår efter studenten. </div> <div><br /></div> <div>Hon berättar att hon tidigt var intresserad av forskning. Som exempel nämner hon att när Disneykanalens sändning var slut, ja då var det vetenskapsprogram som gällde. Intresset för forskning i kombination med ett intresse för hållbarhet gjorde att valet föll på Förbränning och framdrivningssystem där forskningen fokuserar på hållbara transporter. Det bästa med praktiken tycker hon är att ha förstått hur brett ingenjörsyrket är. </div> <div><br /></div> <div>– På min avdelning finns det ingenjörer från många olika utbildningar som alla möts och försöker jobba mot samma mål. Det har gjort mitt eget val av studier betydligt enklare för jag känner inte att jag låser in mig på en yrkesbana, säger Annabel Jerre och tillägger: </div> <div><br /></div> <div>– Nu vet jag dessutom att jag kan tanka förnybart HVO100 i min gamla dieselbil, så när jag behöver köra den har jag lite mindre klimatångest. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Har siktet inställt på Chalmers</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Tack vare praktiken är siktet nu inställt på Chalmers och programmet Globala system. Hon berättar att hon under sin tid på Chalmers insett hur mycket hon gillar att förstå hur saker fungerar, vilket är en stor del av både ingenjörsyrket och forskaryrket. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas på att bidra till att driva samhället mot en hållbar framtid och jag tror att ingenjörer krävs för detta.. </div> <div><br /></div> <div>Hennes bestående intryck från Förbränning och framdrivningssystem och Chalmers är alla olika innovativa projekt som drivs av allt från studenter på kandidatnivå till professorer. </div> <div><br /></div> <div>– Människorna på Förbränning och framdrivningssystem kan inte få nog med tack för alla dumma frågor de har svarat på och saker de har lärt mig. Det är verkligen en avdelning där människor från alla möjliga bakgrunder, utbildningar och delar av världen samlas vilket är väldigt kul!<div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/SiteCollectionDocuments/M2/Nyheter/Intervjuer%20av%20doktorander%20på%20Förbränning%20och%20framdrivningssystem.pdf">Annabel Jerre intervjuar doktorander på avdelning Förbränning och framdrivningssystem</a></div> <div><a href="https://www.instagram.com/brannandefragor/">Följ Annabel Jerres praktik på Instagram​</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/camp-vera/Sidor/default.aspx">Camp Vera</a></div> <div><a href="https://teknikspranget.se/">Tekniksprånget</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/forbranning/Sidor/default.aspx">Avdelningen Förbränning och framdrivningssystem​</a></div> <div><br /></div>Thu, 14 May 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxOnlinekonferens om innovationer för segeldrivna fartyg<p><b>​Den senaste forskningen och tekniken inom segling kommer att presenteras i juni när Chalmers står värd för den internationella konferensen INNOV’SAIL 2020.</b></p>Det har alltid funnits ett stort intresse för att förbättra teknik och prestanda inom elitkappsegling, till exempel i OS, America’s Cup och Volvo Ocean Race. Nu finns det också ett växande intresse från rederier att använda vindkraft på fartyg för att minska bränsleförbrukningen och miljöskadliga utsläpp. Många olika projekt pågår runt om i världen och besparingar från 10 procent till nästan 100 procent rapporteras. <div><br /></div> <div>Under konferensen <span style="background-color:initial">International Conference on Innovation in High Performance Sailing (INNOV’SAIL 2020) den 15-17 juni 2020 </span><span style="background-color:initial">kommer forskare kunna dela kunskap och resultat från de avancerade racingprojekten som kan överföras till kommersiella sjöfartsprojekt. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers och SSPA är exempel på organisationer som bedriver omfattande forskning och bidrar med sina senaste resultat. Konferensen samlar forskare, skeppsbyggare, personer som arbetar till sjöss, fartygsägare och andra som är involverade i detta utmanande område. Totalt kommer 30 föredrag att hållas varav nästan hälften inom fartygsområdet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Konferensen kommer att vara helt online på grund av resebegränsningar orsakade av Corona-viruset. För mer information om </span><span style="background-color:initial">INNOV’SAIL 2020</span><span style="background-color:initial">, se webbplatsen: <a href="https://www.lighthouse.nu/en/node/6112/innovsail-2020">www.chalmers.se/INNOVSAIL​​​</a></span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Organisatörer</h3> <div><span style="background-color:initial">Chalmers</span><br /><span style="background-color:initial">Ecole Navale</span><br /><span style="background-color:initial">Cité de la Voile - Eric Ta</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">barly</span><br /><span style="background-color:initial">Lighthouse</span><br /><span style="background-color:initial">SSPA Sweden</span><br /><span style="background-color:initial">International Windship Association</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">RISE<br />Bretagne Development and Innovation<br />Enterprise Europe Network<br /></span></div>Tue, 12 May 2020 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxVirtuellt godkännande av lok möjliggör mer gods på järnväg<p><b>​Tack vare erfarenhet och kunskap som byggts upp inom kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics kan numeriska verktyg ersätta dyra geotekniska undersökningar. Det gav Green Cargo klartecken att ta dragstarkare lok i bruk, med några få restriktioner från Trafikverket.</b></p>På kort sikt ger det besparingar i miljonklassen. På längre sikt stärker det tågtransporternas konkurrenskraft och möjliggör överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minskade koldioxidutsläpp för tyngre transporter. <div><br /></div> <div>Klassificering av järnvägsfordon påverkar vilka sträckor de får trafikera. Godstågsoperatören Green Cargo behövde sätta in lok med större dragkraft för att få en rimlig ekonomi i sina godstransporter. Det innebar att tyngre lok med treaxliga boggier skulle behöva trafikera banor som normalt trafikerades av lättare, tvåaxliga lok. Trafikverket kunde dock inte tillåta de tyngre treaxliga loken att trafikera banorna om säkerheten inte kunde garanteras. Situationen var så kritisk att den blev en stående punkt på mötena mellan Trafikverkets generaldirektör och Green Cargos VD. </div> <div><br /></div> <div>Klassificeringen av Green Cargos treaxliga lok innebar att loket hamnade i en högre klass än vad många banor klassificerats för, vilket skulle kunna innebära låga driftshastigheter. För broar finns beräkningsverktyg för att analysera påverkan av specifika fordon men för geoteknik var situationen mer komplicerad. En analys kan kräva dyra och omständliga markprov och de kvarvarande geotekniska restriktionerna var många. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/andersekberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Anders Ekberg är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics (Charmec). Han berättar att den största utmaningen för Charmec var att förstå problemet. Men med hjälp av de kontakter och den förståelse som byggts upp mellan Charmecs partners kunde man snart hitta en lösning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På några få möten med mellanliggande analyser kunde vi med hjälp av den erfarenhet och den kunskap vi skaffat i tidigare projekt nå en insikt. När väl lösningsmetoden var identifierad kunde vi relativt enkelt nå en lösning med hjälp av de numeriska verktyg vi byggt upp, säger Anders Ekberg. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Analysverktyg från Chalmers gav en lösning</span></h2> <div>Forskarna från Chalmers föreslog en analys av vilken belastning ett tvåaxligt lok medförde jämfört med ett treaxligt lok. Med hjälp av modeller de tagit fram kunde deras analys visa att den marginellt lägre lasten per axel på det treaxliga loket gjorde att den totala påkänningen i marken faktiskt blev lägre för det treaxliga loket. För att ytterligare analysera belastning genomförde Trafikverket en dynamisk analys med hjälp av programvara som tagits fram inom Charmec. </div> <div><br /></div> <div>– Analysen stödde slutsatsen att loken gav en lägre belastning på fyllnadsmaterial och den underliggande marken. Med detta i ryggen kunde vi på Trafikverket reducera antalet restriktioner för Green Cargos treaxliga lok, säger Ibrahim Coric som är chef på Underhåll Järnvägssystem Tillstånd Byggnadsverk på Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Markus Gardbring är chef för Green Cargos operativa verksamhet och menar att det har mycket stor betydelse för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Green Cargo kan nu tillföra dragstarkare lok och slopa ett stort antal omlopp för ett antal större kunder vilket leder till effektivare godstransporter och är en förutsättning för att vi ska kunna ha mer gods på järnvägen, säger Markus Gardbring. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bidrar till minskade koldioxidutsläpp</span></h2> <div>En annan vinst är att tyngre lok med mer redundant dragkraft slirar mindre vilket minskar underhållskostnaderna. Markus Gardbring ser även vinster på längre sikt. Det svenska järnvägsnätet byggs om för att möjliggöra längre tåg. Sveriges regering har beslutat om att reducera 70 procent av alla koldioxidutsläpp för tyngre transporter fram till 2030. Det segment som enklast kan föras över till järnväg är intermodalt gods. Längre tåg är kostnadseffektivare och en förutsättning för att möjliggöra konkurrens med lastbil på en extremt konkurrensutsatt marknad. Lokens dragkraft kommer att bli avgörande då vikten snarare än längden blir begränsande för antalet vagnar per tåg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läs mer om Charmec</span></h2></div> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspx">CHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg​​</a><br /></div>Wed, 06 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxHavsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott<p><b>​Stränder och salta hav förknippas oftast inte med vattenkraft. Men efterfrågan på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi som sol och vind expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi.</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers.</span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Han poängterar att det inte handlar om elproduktion, eftersom vi redan har tillgång till elen. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– När det blåser mycket, och vindkraften i stunden genererar mer el än vi behöver, kan vi använda överskottet för att pumpa vatten och lagra det tills vi behöver elen, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">EU satsar 52,8 miljoner kronor på projektet. Av dem går 4,6 miljoner kronor till institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers. På Chalmers är det Håkan Nilsson och nya doktoranden Jonathan Fahlbeck som ska arbeta med projektet. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Sammanlagt medverkar tolv industrier och universitet runt om i Europa. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Inom Coastal engineering arbetar ingenjörer och forskare med de specifika krav som ställs på konstruktion och utveckling av kustområden. Det kan handla om allt ifrån landåtervinning, vindkraftsparker, och nu utveckling av kustnära energilager. För att bygga kustnära krävs det goda kunskaper i hydrodynamisk inverkan av vågor, tidvatten, stormvågor och tsunamier, och om den många gånger hårda miljön som saltvatten är för olika konstruktioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet har flera inriktningar, varav en är pumpkraftverk med havsvatten. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Ett pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en högre nivå när det finns överskott på el, och låter vattnet gå genom en turbin för att återskapa elen när den behövs. Själva pump-turbinen, som är hjärtat i anläggningen, är utformat för att fungera både som pump och turbin. Det är den delen som ska designas och optimeras på Chalmers. Redan idag används pump-kraftverk i bergiga områden med stor fallhöjd. Men nu vill man bygga energilager där det inte finns några större höjdskillnader, och då måste tekniken anpassas för de nya omständigheterna.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Målsättningen är små fallhöjder, från ett par meter upp till tio meter. Det tillgängliggör tekniken i områden där man tidigare inte kunnat använda den, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Först kommer det att undersökas var behovet av tekniken finns, och Europas kust kommer att kartläggas för att hitta lämpliga platser. Eftersom fallhöjden är liten kommer anläggningarna att bli väldigt stora. En möjlighet är att konstruera energi-öar ute till havs, som kan samordnas med vindkraftsparker. Ett alternativ kan också vara gamla gruvor eller klippor längs kusterna. Men det är många saker att tänka på, som kostnader, hållbarhet och inte minst ekologiska aspekter i ett sådant här projekt. När det gäller turbinerna är det fiskvänlighet i första hand.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Och så ska materialet hålla. Den marina miljön med saltvatten är inte snäll. När det stormar för vattnet även med sig en massa partiklar. Så förutsättningarna är helt annorlunda jämfört med de vattenkraftverk vi har i Sverige med sitt fina sötvatten. Vi kommer att snegla på skeppsindustrin och se vad de använder för material, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">I projektet ingår, förutom vattenbyggnad och design av fisk-vänliga pump-turbiner, även generatoranpassning och överföring av elen till elnätet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Målet är konstruera ett system som är så komplett som möjligt. Projektet beräknas pågå i fyra år. Under den tiden ska parterna bygga en modell i liten skala och en större demonstrationsanläggning.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Håkan Nilsson vet inte hur det kommer att se ut framöver när det gäller olika tillämpningar av energilagring.</span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Det satsas bland annat mycket på utveckling av batterier, och på elektrolys för vätgasframställning. Men att pumpa vatten är en beprövad teknologi i grunden, utan allt för höga risker och där vi kan förutse kostnaderna.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Fakta:</b></span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /><span style="font-size:14px"></span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspx">​Energilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft​</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften </a><br /><br />Av Ann-Christine Nordin</div>Sun, 26 Apr 2020 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxStudenterna förser personalen i väst med visir<p><b>​Med gemensamma krafter hjälper företag och privatpersoner till att fylla det akuta behovet av skyddsutrustning inom sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Just nu koordinerar studenter på Chalmers hela Västsveriges försörjning av extra ansiktsvisir. Första veckan levererade Sjukvårdshjälpen på Chalmers 2500 skyddsvisir. Ännu fler är på gång denna vecka.</b></p>​<span>För två veckor sedan såg Isak Jonsson, forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, hur 3DVerkstan i Stockholm hade tagit fram ritningar på utskrivna skalmar. Tillsammans med vanlig overheadfilm bildade de ett ansiktsvisir godkänt för användning inom vården.</span><div><br /><div>Isak Jonsson kontaktade 3Dteamet i fysikhuset, tolv studenter som hade möjligheter att snabbt producera dem. Edward Hadziavdic och Marcus Toftås fick sin grupp på fysiklabbet i rullning, tack vare full support från Lars Hellberg, som ansvarar för Fysik-institutionens övningslabb där mycket av utrustningen finns. Samtidigt trimmade Isak Jonsson designen, gjorde den mer robust, lämpligare för tillverkning och adderade ett stöd så att de skulle passa på personal med olika stora huvuden. 3Dteamet gjorde om koden som nu används av alla.</div> <div><br /></div> <div>Söndagen 29 mars levererades en första provsändning med 230 stycken från Chalmers till sjukhusen i väst.</div> <div><br /></div> <div>– Regionen hörde av sig under måndagen och bad oss fortsätta vår produktion av den godkända designen. Vi saknar möjlighet att tillverka 100 000, vilket är det verkliga behovet, enligt VGR, säger Edward Hadziavdic, som nu är kontaktperson för visiren gentemot Västra Götalandsregionen, VGR, och koordinerar alla nya krafter som hör av sig, för att lösa bristen på visir på kort sikt. </div> <div><br /></div> <div>På sin hemsida lade VGR upp en direktlänk till Chalmersteamet, för alla som var intresserade att bidra med egen produktion. Nya producenter har strömmat till varje dag. Marcus Toftås blev hastigt ”produktionschef” och sköter logistiken från privata producenter, andra verkstäder på Chalmers och stora industriföretag. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu samlar vi in allt i vårt labb i F-huset där VGR kommer och hämtar med lastbil flera gånger i veckan, säger Marcus Toftås.</div> <div><br /></div> <div>Nu inne på nionde leveransdagen har VGR tagit emot sammanlagt 2500 visir från Chalmers, och lika många till är på ingång eller ligger redan och väntar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tackar jättemycket för allt det hårda arbete som alla frivilliga krafter lägger ner. Det uppskattas oerhört, säger Jonas Anselmby, som samordnar externa leverantörer på Västra Götalandsregionen under Covid-19. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers utsåg tidigt en kontaktperson gentemot VGR, för att kunna hjälpa till med att samordna donationer av den skyddsutrustning som kan behövas. Utöver visiren har Chalmers skickat labbrockar och producerat handsprit, från framför allt kemiinstitutionen. Hittills har några hundra liter handsprit gått iväg. </div> <div><br /></div> <div>– Nu för vi också en dialog kring hur vi kan hjälpa till när det gäller andra saker. Jag är övertygad att vi kan göra mycket mer än visir, säger Jan Froitzheim, docent i kemi, som koordinerar Sjukvårdshjälpen från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men akut är det alltså visir som VGR har bett Chalmers att lösa för stunden, och det som levereras.</div> <div><br /></div> <div>– De senaste dagarna har ägnats åt att ta kontakt med och koordinera makers runt om. I nuläget arbetar vi med majoriteten av makers i Västra Götaland, och har cirka 250 olika producenter igång, varav runt 50 är företag. Vi har dessutom åtskilliga samarbeten på gång med ytterligare intresserade parter. Det är allt från labben här på Chalmers, privatpersoner och folk som är permitterade, mindre företag och större, som båda Volvo-bolagen, säger Edward Hadziavdic.</div> <div><br /></div> <div>I torsdags kopplade man ihop sig med gruppen Visor Aid Göteborg, startad av Fredrik Säfsten med fokus på att leverera till Göteborgs stad. Nu slussas all produktion vidare genom VGR som har ett regionövergripande ansvar för samordning av resurser till Västsveriges kommuner i samband med epidemin. </div> <div><br /></div> <div>VGR ansvarar självklart för saniteten när det gäller den utrustning som används, men Sjukvårdshjälpen försöker bidra genom strikta rutiner, tvättning och desinficering i täta förpackningar innan sakerna levereras.</div> <div><br /></div> <div>– Det är många som just nu gör en hjälteinsats på kort horisont. Men vi har parallellt förmedlat kontakter till VGR för att få igång en industriell produktion av större volymer inom kort, tillsammans med lämpliga företag, säger Jan Froitzheim.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christi​an Borg</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dessa bidrar med visirtillverkning just nu</h3> <div>Cirka 250 företag och hemmatillverkare är igång i dagsläget. På Chalmers är följande makers mobiliserade:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://3dteamet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />3Dteamet på Fysik-sektionen samt GU Fysik</a></div> <div><a href="https://x-p.nu/en/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Experimentverkstaden XP, Maskinteknik-sektionen</a></div> <div><a href="http://tekniskdesign.se/om/resurser/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Teknisk design, CreaTD</a></div> <div><a href="https://chalmersrobotics.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers robotförening</a></div> <div><a href="https://www.caselabbet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Caselabbet, institutionen E2</a></div> <div><a href="http://eta.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-Sektionens Teletekniska Avdelning​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du också hjälpa till?</h3> <div>För samlad hjälp informerar Västra Götalandsregionen om hur de kan ta emot hjälp här:</div> <div><a href="https://www.vgregion.se/covid-19-corona/vill-du-hjalpa-till/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västra Götalandsregionen: Vill du hjälpa till?</a></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Förklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården​​</a><br /></div>Tue, 07 Apr 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/AR-framtiden-for-saker-arktisk-sjofart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/AR-framtiden-for-saker-arktisk-sjofart.aspxFörstärkt verklighet ger säkrare arktisk sjöfart<p><b>​Mängden sjöfart i Arktis ökar allt snabbare, och med det risken för olyckor i de svårnavigerade farlederna. Därför har nu forskare på Chalmers i samarbete med Arkitektur- och designhögskolan i Oslo utvecklat AR-verktyg in en VR-miljö som på sikt ska kunna hjälpa befälen ombord att ta rätt beslut i en prövande miljö under press.</b></p>På grund av tilltagande issmältning i Arktis som en följd av klimatförändringar ökar nu sjöfarten i norra ishavet då fler farleder är isfria större delar av året. Men att navigera i Arktiska farvatten är riskfyllt på grund av isberg, snabba väderomslag och i vissa fall bristande erfarenhet hos besättningen. Det kan leda till olyckor och utsläpp av till exempel olja och farliga kemikalier.<p></p> <p>– Som befäl behöver man ha mycket erfarenhet för att navigera farlederna i norra ishavet. Till exempel krävs ett vältränat öga för att kunna avgöra om det är ny is som fartyget med lätthet kan åka igenom eller om det är hård flerårsis som kan slita upp skrovet, säger Monica Lundh, docent och enhetschef på Maritime Human Factors vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Säkrare arbete på fartygsbryggan</h2> <p>Inom forskningsprojektet Sedna är målet är att göra Arktisk sjöfart säkrare. Ett fokusområde är fartygsbryggan och hur den ska anpassas till förhållanden med mycket is. Därför har Chalmersforskarna i enheten Maritime Human Factors i samarbete med Arkitektur- och designhögskolan i Oslo utvecklat ett verktyg med förstärkt verklighet (<em>augmented reality</em> på engelska förkortat AR, läs mer om AR i faktarutan nedan) som ska hjälpa sjöbefälen ombord att identifiera faror som till exempel isberg, grund och andra fartyg. Verktyget kommer vara uppbyggd av stora mängder realtidsdata i från bland annat satellit, radar, sensorer och sjökort. Katie Aylward är doktorand på enheten för Maritime Human Factors:</p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/vr-ar320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Miljön i Arktis sätter stora krav på besättningen. En unik miljö och ett överflöd av information från många olika källor på kan vara väldigt påfrestande. Det kan leda till bristande situationsuppfattning och dåliga beslut. Vår förhoppning är att verktyget ska ge befälen den mest relevanta informationen för stunden och hjälpa dem till rätt beslut i en krävande miljö och under press.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Tester i VR/AR-labb</h2> <p>För att på ett säkert sätt testa och utveckla AR-verktyget används en simulerad fartygsbrygga i VR-miljö. Baserat på resultat från Chalmers, som bygger på analyser av intervjuer med fartygsbefäl med erfarenhet från is navigering, har Arkitektur och designskolan i Oslo har skapat ett VR/AR-labb. Chalmers ansvarar för att testa verktyget på sistaårsstudenter på sjöbefälsprogrammet på Chalmers, erfarna sjöbefäl, instruktörer och annan personal inom sjöfartsindustrin.</p> <p>– Att få återkoppling från befäl med olika erfarenheter och perspektiv är väldigt värdefullt för den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av AR-verktyget. Vi vet inte riktigt när det kan ske men fördelen med ett AR-verktyg är att det går att applicera på redan befintliga fartyg och är inte beroende av ombyggnationer på bryggan. Så förhoppningsvis inom en överskådlig framtid, säger Katie Aylward.</p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Fakta:</strong> AR är en förkortning för Augmented Reality, på svenska förstärkt verklighet, där digitala element adderas till verkligheten i realtid. Till skillnad från virtual reality (VR) där allt som syns är utbytt mot en interaktiv digital miljö.</p> <p><strong>Fakta: </strong>Sedna är ett forskningsprojekt där ett innovativt och integrerat riskbaserat tillvägagångssätt för säker arktisk navigering, skeppsdesign och drift ska utvecklas. Projektet är finansierat av Horizon 2020. Läs mer: <a href="/sv/projekt/Sidor/SEDNA---Safe-maritime-operations-under-extreme-conditionsQ-the.aspx">SEDNA <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Safe maritime operations under extreme conditions: the Arctic case</span>​</a></p> <span></span><p></p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Text:</strong> Anders Ryttarson Törneholm​​</p>Thu, 19 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-storsatsar-pa-elhybrid-flyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-storsatsar-pa-elhybrid-flyg.aspxEU storsatsar på forskning om elhybrid-flyg<p><b>​Flyget står uppskattningsvis för två till tre procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Nu startar ett EU-projekt som ska utreda möjligheterna till elhybrid-flygplan. Forskare på Chalmers ska utveckla hanteringen av värmeutveckling och stötta utformningen av flygplanet i projektet.</b></p>Att jordens atmosfär påverkas av koldioxidutsläpp från mänsklig aktivitet är det få som idag betvivlar. De största utsläppskällorna är jordbruk, industri och transporter. Just transporter står för 25 procent av de globala utsläppen och flyget för cirka 3 procent.<p></p> <p>– En minskning av växthusgasutsläppen är en nyckel för att flyget ska kunna fortsätta bidra till utvecklingen av samhället och människors rörlighet. Det kräver nytänkande och ambitiös forskning som sträcker sig betydligt längre än små förbättringar. Målet i detta projekt är att utreda om elhybrid-flyg kan vara en lösning på problemet, säger Carlos Xisto, docent vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <p>Forskarna på Chalmers ska bland annat utveckla koncept för hanteringen av värme nära motorerna. Att hantera värmen på rätt sätt är en avgörande aspekt i elhybridflyg. </p> <div>– Värmen som genereras från elektriska maskiner och storskalig elektronik kan omvandlas till användbar energi som förbättra systemets effektivitet. Vi ska också utveckla metoder för konceptdesignen av flygplanen, säger Carlos Xisto.<p></p> <p>Projektet kalls för Imothep och är ett samarbete mellan 33 företag och universitet och finansierat av Horizon 2020. Projektets budget ligger på totalt 100 miljoner kronor.</p> <p><strong>Text:</strong> Anders Ryttarson Törneholm</p> <p><strong>Läs mer: </strong></p> <a href="/sv/projekt/Sidor/IMOTHEP---Investigation-and-Maturation-of-Technologies-for.aspx"><p><span style="background-color:initial">IMOTHEP </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Investigation and Maturation of Technologies for Hybrid Electric Propulsion​</span>​</p></a> </div>Wed, 18 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeiska-maritima-simulatornatverket-kopplas-till-Asien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeiska-maritima-simulatornatverket-kopplas-till-Asien.aspxEuropeiska simulatornätverket expanderar till Asien<p><b>​På Lindholmen finns Sveriges största simulatorcentrum för utbildning och forskning inom sjöfart. Där genomfördes nyligen ett första test där en lots i Sydkorea fjärrlotsade sjöbefälsstudenter i simulatorn på Lindholmen. Att testet lyckades öppnar nya dörrar för internationellt samarbete.</b></p>​Globalt går cirka 90 procent av alla transporter sjövägen. För att det ska fungera behövs utbildad besättning på fartygen. Men innan sjöbefäl är redo för arbetslivet till sjöss behövs träning att framföra fartyg i olika typer av förhållanden. Därför används fartygssimulatorer som kan efterlikna olika scenarier till sjöss och i hamn.<p></p> <p>På Chalmers finns Sveriges största simulatorcentrum för utbildning och forskning inom sjöfart. Simulatorerna på Lindholmen är sammankopplade med andra simulatorer runt om i Europa via <em>European Maritime Simulator Network</em> (EMSN). Tack vare det kan flera simulatorer dela på samma digitala arena och simuleringen av trafiksituationerna blir så nära verkligheten som möjligt.</p> <p>– Det blir betydligt mer verklighetstroget när studenterna kan möta andra fartyg som styrs av andra människor i samma situation än om man möter ett datorstyrt fartyg. Då blir också förståelsen bättre för hur andra tänker och kommunicerar. Och vi som instruktörer får också bättre förutsättningar att se och coacha sättet man jobba tillsammans på en brygga, säger Mats Gruvefeldt, instruktör på Maritima studier vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Nytt test öppnar dörren till internationellt samarbete</h2> <p>Nu har man för första gången kopplat samman EMSN med den asiatiska motsvarigheten <em>Asia Pacific Maritime Simulator Network</em> (APMSN). Det innebär att en lots på plats i Sydkorea kunnat fjärrlotsa studenter i simulatorn på Lindholmen att virtuellt lägga till med ett stort handelsfartyg i Busans hamn i Sydkorea. Handelsfartyget assisterades dessutom av två bogserbåtar vilka också kördes från Chalmers. Fjärrlotsning kan vara en del av framtiden för internationell sjöfart. </p> <p>– Att vi lyckades med testet är glädjande. Det krävs mycket avancerad teknik och gott samarbete med alla inblandade. Dessutom öppnar det nya dörrar till ökat internationellt samarbete vilket främjar både utbildning och forskning här på Lindholmen, säger Mats Gruvefeldt.</p> <p><br /></p> <p><strong>Fakta:</strong> European Maritime Simulator Network (EMSN) samordnas tekniskt av Fraunhofer CML i Tyskland där en server som kopplar samman simulatorer i Europa. Nätverket är till för forskning på hur man kan utveckla och effektivisera sjöfart med bland annat fjärrlotsning. Men nätverket används alltså också för utbildning av både blivande sjöbefäl och fortbildning för de som redan är ute i arbetslivet.</p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Text:</strong> Anders Ryttarson Törneholm</p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Läs mer: </strong></p> <p><strong></strong><a href="https://www.stmvalidation.eu/videos/emsn-the-european-maritime-simulator-network/">The European Maritime Simulator Network</a></p> <p><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/simulatorer/Sidor/default.aspx">Simulatorcenter på Lindholmen</a></p>Mon, 09 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxDe tar sig an de stora utmaningarna<p><b>​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång.</b></p><span style="background-color:initial"><div><div><span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marie Alminger" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Alminger_textbild.jpg" style="margin:5px 10px;width:109px;height:151px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Marie Alminger, professor, Biologi och bioteknik </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.</div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Marie-Alminger.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Marie Alminger</span></a></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karin Andersson" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/KarinAndersson_textbild.jpg" style="margin-right:10px;margin-left:10px" /><span>Karin</span><span> Andersson, professor, Mekanik och maritim</span><span>a vetenskaper</span></h2></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.</div> <div> </div> <div>  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/karin-andersson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Karin Andersson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Yuliya Kalmykova " src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Kalmykova_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yuliya-kalmykova.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Yuliya Kalmykova</span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kirsten Kraiberg Knudsen" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/TEST_KRAIBERG.jpg" style="margin:5px 10px" />Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/kraiberg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Kirsten Kraiberg Knudsen</span>​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Elsebeth Schröder" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Schröder_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Elsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.</div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span></span><span style="background-color:initial">Elsebeth Schröder</span></div></a><br /><div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sonja Tidblad Lundmark" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/sonja_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark, docent</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">, Elektroteknik</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!</div></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a></span><a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span style="background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark</span></div></a><span style="background-color:initial"> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson<br /></div> <div>​<br /></div></span>Fri, 06 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-och-krocksakerhet-uppmarksammas-pa-IVAs-100--lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-och-krocksakerhet-uppmarksammas-pa-IVAs-100--lista.aspxJärnvägsforskning och krocksäkerhet på IVA:s 100-lista<p><b>​Två forskningsprojekt från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper finns med på IVA:s 100-lista 2020. Listan belyser aktuell forskning och underlättar för forskare och företag att hitta varandra för att tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter.</b></p>Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) släpper årligen en nationell lista med de 100 forskningsprojekt som har störst potential att omsätta forskning till faktisk samhällsnytta och ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. 2019 fokuserade man på ämnet digitalisering. Årets lista, 2020, synliggör forskning med koppling till hållbarhet och där har två forskningsprojekt från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper tagit plats.<p></p> <p>Projekten kommer dels från avdelningen för fordonssäkerhet som samarbetat med Volvo Cars för att ta fram en anatomisk axelled till krockdockor. Och dels från avdelningen dynamik och det nationella centret för järnvägsmekanik Charmec som utvecklat virtuella tester för sprickbildning i räls.</p> <p>– Det är ett fantastiskt kvitto på att den forskning vi bedriver verkligen kommer till nytta för samhället, säger Angela Hillemyr, prefekt och ansvarig för nyttiggörande på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Verklighetstrogen axelled räddar liv</h2> <p>Trots att standardiserade krocktester har gjort bilresor betydligt säkrare under de senaste 30 åren har de inte varit heltäckande – framför allt inte för kollisioner som sker snett framifrån. Därför har forskare från Chalmers utvecklat en krockdocka som nu sätter en ny, livräddande, standard för säkerhet i personbilar.</p> <p>– Vi ville bidra till en ny teststandard för sneda kollisioner. Den docka som användes tidigare visade sig vara för styv i axelpartiet och gav inte en rättvis representation av hur en verklig människa reagerar på en krock som kastar kroppen snett framåt, säger Mats Svensson, professor på avdelningen för fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <p>Läs hela artiklen: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Verklighetstrogen-axelled-raddar-liv.aspx">Verklighetstrogen axelled räddar liv​</a></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet</h2> <p>Sprickbildning i räls och hjul är en av de största underhållskostnaderna för järnvägstrafiken. Det är också orsaken till många förseningar och stopp som kan leda till stora kostnader för både tågbolag och banförvaltare. Men genom metoder, utvecklade på Chalmers, som förutsäger sprickbildning i räls och hjul, är tågtrafiken nu mer driftsäker och miljövänlig än tidigare. </p> <p>Anders Ekberg är professor på avdelningen för dynamik vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper samt föreståndare för Charmec: </p> <p>– Allt mer järnvägstrafik går på samma nätverk vilket leder till mindre fönster för underhåll. Men genom att kunna förutsäga sprickbildning minskar risken för driftstörningar, oplanerat underhåll och miljöpåverkan. Då kan även kostnaderna hållas nere. Och det är en nödvändighet för en fungerade och effektiv järnväg, säger han.</p> <p>Läs hela artikeln: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a></p> <div>​<br /></div> <p><strong>Text:</strong> Anders Ryttarson Törneholm</p>Mon, 02 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Så-ska-trafikdödlighet-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ska-trafikd%C3%B6dlighet-halveras.aspxGlobalt samarbete ska halvera dödsfallen i trafiken<p><b>​Varje år dör över 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Därmed är också trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Nu samlas världens experter i Stockholm för att diskutera nya FN-mål för trafiksäkerhet, som tagits fram under ledning av Chalmersprofessorn Claes Tingvall.</b></p>​<span style="background-color:initial">Transporter och trafik är en grundläggande del av livet för de flesta av oss. Från våra hem går vi ut i ett trafiksystem som tar oss till jobbet, skolan, affären, sjukhuset eller till nära och kära.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Samtidigt dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor och 50 miljoner människor skadas – varje år. Den största andelen olyckor, hela 93 procent, sker i låg- och medelinkomstländer där resurser och tekniska lösningar för trafiksäkerhet saknas i stor utsträckning.<br /> </p> <p class="MsoNormal">– Problemet med trafikolyckor har inte minskat i den omfattning som vi önskat. Det vi i expertgruppen nu pekar på är rekommendationer på insatser som verkligen är effektiva – så nu handlar det om det blir gjort eller inte, säger Claes Tingvall, adjungerad professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och ordförande i den akademiska expertgruppen som tagit fram nya FN-mål för trafiksäkerhet i världen.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Claes%20Tingvall_300.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">Målsättningen är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av trafikolyckor till år 2030. För att lyckas nå målet på tio år ger Claes Tingvall en tydlig riktlinje: </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Vi måste hela tiden peka på vetenskapen som lösning på samhällsproblemen. Och sen hålla oss till det och agera därefter!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En folkhälsofråga</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den 19 till 20 februari 2020 samlas världens ledande experter inom trafiksäkerhet tillsammans med beslutsfattare i Stockholm för den tredje globala konferensen om trafiksäkerhet inom FN. Där kommer expertgruppens utlåtande vara vägledande i det globala samarbetet för en säkrare trafik.</p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen, där Claes Tingvall är ordförande, är en sammansättning av 13 experter från hela världen och har haft uppdraget att ta fram kompletterande metoder, processer och verktyg för det nya decenniets globala trafiksäkerhet. Utgångspunkten har varit de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Bristen på trafiksäkerhet är en folkhälsofråga. Mer än 100 000 barn omkommer varje år i trafikolyckor, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Men det är möjligt att komma till rätta med problemet, förutsatt att man använder vetenskapligt utvecklade metoder, säger Claes Tingvall.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete är nyckeln</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">På Chalmers bedrivs idag bred forskning inom fordons- och trafiksäkerhet. Fokus ligger bland annat på att förstå varför olyckor sker och hur de kan förebyggas samt minimering av skador på människokroppen när den utsätts för de extrema belastningar som ofta förekommer i trafikolyckor. Även historiskt sett har fordons- och trafiksäkerhet varit ett starkt forskningsområde på Chalmers och utveckling av moderna säkerhetsbälten, bilbarnstolar och krockkuddar har sitt ursprung på högskolan. </p> <p class="MsoNormal">Forskningens roll kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden då mängden trafik hela tiden ökar. Enligt FN:s prognoser kommer världens städer att växa med över 50 procent de närmsta 30 åren. När vägar och infrastruktur byggs ut är det viktigt att kunskap om hur det görs på bästa sätt finns, samtidigt som vetenskap tillämpas och utvecklas i befintliga trafiksystem.</p> <p class="MsoNormal">Magnus Granström är föreståndare för kompetenscentret Safer på Chalmers där man bedriver tvärvetenskaplig forskning inom trafiksäkerhet. På Safer kopplar olika forskningsområden – som till exempel system för att undvika olyckor, förarbeteende, krockskydd och säkerhetsutvärderingar – in i varandra. Magnus Granström menar att det finns många delområden att satsa på inom trafiksäkerhet, och oskyddade trafikanter blir en speciell utmaning eftersom vi ser ett ökande antal cyklister, elsparkcyklar och gångtrafikanter.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Magnus_Granstrom_350_cropped.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">– Universiteten behöver fortsätta att satsa på en bredd i sin forskning eftersom det inte finns ett enskilt svar på frågan om hur trafiken ska fortsätta att bli säkrare. Framförallt behöver man förstå komplexiteten i framtida trafiksystem med olika typer av trafikanter, säger Magnus Granström.</p> <p class="MsoNormal">För att lyckas nå målet om en halvering av antalet dödsfall och skador tror Magnus Granström att forskningsvärlden behöver få insikt om de hinder som finns. Han pekar på exempelvis en övertro på automatiserade fordon och deras bidrag till ökad säkerhet samt brist på systemtänk hos forskare och finansiärer vilket leder till för mycket fokus på enskilda områden och individer.</p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Huvudnyckeln för att nå målet är samverkan mellan de olika aktörerna – industri, akademi och samhällsaktörer, säger Magnus Granström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rekommendationer med tydlig vision</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen har kommit fram till totalt nio vetenskapligt baserade rekommendationer. Om rekommendationerna följs menar expertgruppen att målet om en halvering av dödsfall troligen kommer att nås år 2030. Rekommendationerna är tydligt sammankopplade och kommer vara styrande för arbetet med trafiksäkert som en del av de globala målen. Och för första gången är trafiksäkerhet nu inkluderat i internationella målsättningar genom agenda 2030. Enligt Claes Tingvall är det en styrka:</p> <p class="MsoNormal">– Genom de globala målen, som pekar ut vem som ska göra vad, får vi tillgång till både den privata och offentliga världen, och kan på så vis få draghjälp av de synergier som finns mellan klimat, hälsa och rättvisa. Till exempel kopplar hastigheter till ren luft, klimat och trygghet.</p> <p class="MsoNormal">Samtidigt påpekar han att det är de stora verktygen som också kommer ge de största framstegen. Då handlar det främst om hållbarhetsrapportering och offentlig upphandling. Om arbetet med trafiksäkerhet integreras med de verktygen kan extremt stora effekter nås. I den rapport som expertgruppen nyligen släppt poängteras samarbeten mellan politik, akademi, näringsliv och andra organisationer på en global skala.</p> <p class="MsoNormal">– För att lösa problemen i låginkomstländer, där problemen är störst, behöver man tillämpa de enkla och billiga lösningar som redan finns. I höginkomstländer måste alla kända metoder tillämpas – det är inte konstigare än så, säger Claes Tingvall.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">Text: Anders Ryttarson Törneholm och Mia Malmstedt<br /><span style="background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Rune Borgström, Emmy Jonsson och Pixabay</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Globala målen</h3> <p class="MsoNormal">Globala målen är en agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Den finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:</p> <p class="MsoNormal">• Att avskaffa extrem fattigdom<br /><span style="background-color:initial">•</span><span style="background-color:initial"> Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen<br /></span><span style="background-color:initial">• Att främja fred och rättvisa<br /></span><span style="background-color:initial">• Att lösa klimatkrisen<br /></span><span style="background-color:initial"><br />För att lyckas med det har 17 globala mål tagits fram. Trafiksäkerhet är direkt kopplat till två av dem:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Mål 3: God hälsa och välbefinnande<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 3.6:  Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken<br /></span><span style="background-color:initial">Mål 11: Hållbara städer och samhällen<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Trafiksäkerhet påverkar också många fler av målen indirekt.<br /></span><a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/">Läs mer om de globala målen här.​</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Nio rekommendationer för säkrare trafik</h3> <p class="MsoNormal">De nio rekommendationer som expertgruppen tagit fram delas upp i:<br /></p> <p class="MsoNormal">1. Modal Shift<br /><span style="background-color:initial">2</span><span style="background-color:initial">. Sustainable Practices and Reporting<br /></span><span style="background-color:initial">3. Safe Vehicles across the Globe<br /></span><span style="background-color:initial">4. Childrens Health<br /></span><span style="background-color:initial">5. Public Procurement<br /></span><span style="background-color:initial">6. Speed limit of 30 kph<br /></span><span style="background-color:initial">7. Upgrade Infrastructure<br /></span><span style="background-color:initial">8. Zero Speeding<br /></span><span style="background-color:initial">9. Technology</span></p> <p class="MsoNormal"><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/recommendations-from-academic-expert-group/">Här kan du titta på filmklipp där Claes Tingvall förklarar rekommendationerna!</a><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/contentassets/c65bb9192abb44d5b26b633e70e0be2c/200113_final-report-single.pdf">Läs expertgruppens rapport här.</a></p> <p class="MsoNormal"></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Safer</h3> <div>Safer är ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhet som bedriver samverkande, gränsöverskridande forskning och kunskapsutbyte för att eliminera dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken. Chalmers är värd för centrumet som samlar totalt 35 partners från akademi, industri och samhälle.</div> <p></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://www.saferresearch.com/">Läs mer om Safer.</a><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Kvällsevent före FN-konferensen anordnas av Safer<br /></h3> <span></span><p class="MsoNormal">På kvällen den 18 februari, dagen före FN-konferensen, anordnar Safer ett kvällsevent i Stockholm. Temat för kvällen är framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete genom samverkan, och en utställning på plats kommer att ge en mängd exempel på detta. Medverkar som inspirationstalare gör bland annat Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, samt talare från EU-kommissionen, VTI och Volvo Group. Cirka 200 gäster väntas, däribland EU-kommissionärer, beslutsfattare, svenska riksdagspolitiker och representanter från olika organisationer som arbetar med trafiksäkerhet. Flertalet av gästerna kommer från länder med många trafikolyckor med dödlig utgång, däribland Uganda, Liberia, Indien och Nigeria.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Vi hoppas att vi dels kan sprida budskapet om vårt sätt att samverka till de internationella parter som är där, och att vi samtidigt skapar ännu bättre överhörning mellan både partners och forskningsområden, säger Magnus Granström, föreståndare för Safer.<br /><br /><a href="https://www.saferresearch.com/events/borderless-research-save-lives-dinner-event-how-vision-zero-can-be-addressed-collaboration">Läs mer om eventet här!</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Läs tidigare nyhet om Claes Tingvall: </span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspx">Ska ta fram fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN​</a><br /></p>Wed, 12 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillf%C3%B6rlitlig-sol--och-vindkraft.aspxEnergilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft<p><b>​För att nå klimatmålen behöver samhället förlita sig mer på förnybar el. Men sol- och vindkraft levererar nödvändigtvis inte el precis när den behövs. Nu har forskare på Chalmers fått 4,6 miljoner kronor av EU för att utveckla energilagring till havs för att stabilisera elnätet.</b></p>Vind-, vatten- och solkraft ses av många som det främsta alternativet för att producera hållbar elkraft. Men när det är vindstilla eller molnigt kan inte vind- och solkraft leverera tillräckligt med el till nätet. Om det dessutom saknas förutsättningar för reglerbar vattenkraft finns risken för elbrist. För att kunna tillgodose behovet av el i varje ögonblick behöver överskottsenergin som genereras av sol- och vindkraft under gynnsamma förhållanden, kunna lagras till senare tillfällen.<p></p> <p>– I och med att hela samhället och vår moderna livsstil är uppbyggt runt elkraft är det otroligt viktigt att ha ett stabilt elnät. Vårt projekt ska utveckla tekniker för att stabilisera elnätet genom att lagra energi i havsvattenmagasin. Tanken är att havsvatten pumpas in i magasinen när det finns ett överskott på el och släpper ut det genom turbiner för att ”få tillbaka” elen när det finns ett underskott, säger Håkan Nilsson, professor vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teknik till havs</h2> <p>Tekniken att lagra vatten i magasin finns redan i bergiga områden där fallhöjden är stor. Målet för projektet är att utveckla motsvarande teknik för låglänta kustområden. I och med att utrymmet på befintliga kuststräckor är begränsat är ett alternativ att bygga så kallade ”energy islands” ute till havs. Då krävs anläggningar för mycket låga fallhöjder och som klarar av att arbeta med saltvatten istället för sötvatten.</p> <p>Totalt har projektet fått 52,8 miljoner kronor från EU och samordnas av TU Delft. Förutom institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers deltar ytterligare 11 industrier och universitet i Europa, med en bred expertis för att klara av målet. Bland kompetenserna finns vattenbyggnad, strömningsmekanik, elektromekanik, maskinkonstruktion, samhällsbyggnad, ekonomi och miljö. <span style="background-color:initial">Chalmers har fått 4,6 miljoner kronor över 4 år för sin del i projektet.​</span></p> <p>– Den roll vi har på Chalmers är att utforma och optimera pump-turbiner för dessa specifika förhållanden. Vi ska även titta på vilka laster och deformationer dessa utsätts för vid olika driftfall och ändring mellan pumpning och körning som turbin. Vi ska även utföra ett mindre valideringsexperiment för en av teknikerna, säger Håkan Nilsson.</p> <p>Läs mer om projektet: <a href="https://research.chalmers.se/project/9185">Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage​</a>​</p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</p>Fri, 17 Jan 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mindre-oversvämningar-med-grona-tak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mindre-oversv%C3%A4mningar-med-grona-tak.aspxMindre översvämningar i städer med gröna tak<p><b>​Mängden regn och extrem nederbörd väntas öka på våra nordliga breddgrader som en följd av klimatförändringar. Det kan få stora konsekvenser i städer som riskerar att översvämmas och få problem med förorenat stormvatten. Men avancerade gröna tak med mikrostrukturdesign kan vara lösningen tror forskare på Chalmers.</b></p>– Globala klimattrender indikerar en ökning av såväl extrem som total årlig nederbörd på de norra breddgraderna. Det kommer få stor påverkan på livskvaliteten i tätbefolkade urbana miljöer i Skandinavien. Samtidigt finns det ett stort behov av att minska föroreningarna i stormvatten, säger Dario Maggiolo, forskare vid avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.<p></p> <p>I ett scenario där mängden regn väntas öka drastiskt, är två målsättningar mycket viktiga för framtida utveckling av städer och urbana miljöer enligt Dario Maggiolo: dels krävs en effektiv hantering av mängden vatten vid regn för att minimera risken för översvämning och dels en optimerad styrning av vattenkvalitet.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Gröna tak med mikrostrukturdesign kan vara nyckeln</h2> <p>Gröna tak kan spela en central roll i att uppnå denna tudelade målsättning genom att reglera nederbördsavrinning och transport av stormvattenburna föroreningar menar Dario Maggiolo:</p> <p>– Avancerade gröna tak med en optimal mikrostrukturdesign kan vara ett genombrott i hanteringen av både vattenkvantitet och kvalitet i urbana miljöer. I detta projekt kommer vi att kombinera mikroskopiska numeriska beräkningar och experimentell analys för att möjliggöra avancerad design av gröna tak, säger han.</p> <p>Projektet har fått 3 miljoner kronor från Formas och är ett samarbete mellan institutionerna för mekanik och maritima vetenskaper och arkitektur och samhällsbyggnad.​</p> <p><br /></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm</p>Tue, 03 Dec 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/datadriven-stadsplanering-ska-ge-battre-livskvalitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/datadriven-stadsplanering-ska-ge-battre-livskvalitet.aspxDatadriven stadsplanering ska ge bättre livskvalitet<p><b>​På grund av tät bebyggelse och höga hus är vindhastigheten lägre inne i städerna jämfört med utanför. Det fångar värme och luftföroreningar vilket skapar problem för invånare i större tätorter. Nu har forskare på Chalmers fått 4,3 miljoner kronor för att utveckla nya verktyg för hållbar stadsplanering.</b></p>– Högre dagstemperaturer, minskad avkylning nattetid och ökade nivåer av luftföroreningar påverkar människors hälsa negativt. Till exempel kan det bidra till allmänt minskad trivsel, andningssvårigheter, värmekramper, utmattning och värmeslag, säger Gaetano Sardina, forskarassistent vid avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.<p></p> <p>I tätbebyggda områden blir temperaturerna högre och luftkvaliteten sämre på grund av lägre vindhastigheter då byggnader fungerar som vindfång och ”stänger in” den varma och förorenade luften. Denna effekt är känd som &quot;Urban Heat Islands&quot; och är som mest påtaglig under sommar- och vintermånaderna. Framförallt förvärras även effekterna vid värmeböljor i tätorterna. Känsliga individer som barn, äldre och personer med vissa sjukdomar är extra utsatta vid sådana händelser.</p> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Dålig luft ökar dödsfallen</h2> <p>Kombinationen med svår värme och höga halter av luftföroreningar kan vara väldigt problematisk. The Centers for Disease Control and Prevention uppskattar att mellan åren 1979–2003 bidrog värmeböljor till mer än 8 000 förtida dödsfall i USA. Det är fler än dödsfallen orsakade av orkaner, blixtar, tornador, översvämningar och jordbävningar sammanlagt.</p> <p>De storskaliga effekterna på samhället märks också i ökningen av kostnader för sjukvård, förlorade arbetsdagar och minskad produktivitet. Men forskare räknar med att de ekonomiska förlusterna på grund av förhöjda temperaturer i tätorter kan minskas med upp till 200 procent i städer som genomfört lämpliga åtgärder.</p> <p>– Vårt mål är att ta reda på hur framtidens städer ska byggas för att förbättra den termiska komforten samt luftkvaliteten för dess invånare. I rådande praxis för stadsplanering i Sverige idag tas ingen hänsyn till dessa aspekter av invånarnas hälsa, säger Gaetano Sardina.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Digitalt verktyg för stadsplanering</h2> <p>Forskarna kommer utveckla ett nytt digitalt verktyg som kan ge en representation av en stad i 3D. Användningen av digitala verktyg tros att öka markant i framtiden och förändra regelverk samt hjälpa stadsplanerare att börja använda effektiv datadriven design. Resultatet från den här studien kommer att ge nya riktlinjer för hållbar stadsplanering i syfte att förbättra livskvaliteten för invånarna med avseende på termisk komfort och luftkvalitet.</p> <p>Projektet har fått 4,3 miljoner från Formas och är ett samarbete mellan institutionerna för mekanik och maritima vetenskaper samt arkitektur och samhällsbyggnad tillsammans med FCC Fraunhofer.</p> <div><br /></div> <p>Läs mer om mål 11 i agenda 2030: <a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/">Hållbara städer och samhällen​​</a></p> <p><br /></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm</p></div>Wed, 27 Nov 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxTa del av seminariet med David Blekhman<p><b>​Den 8 november höll  forskare från Chalmers och California State university ett seminarium med anledning av  professor David Blekhmans installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle. Seminariet, som hölls på Chalmers Hållbarhetsdag, filmades. Ta del av det här:​ ​</b></p><div><span style="font-size:14px"><span></span><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Blekhman21.jpg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Ta del av videon med Fulbrightseminariet:<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dGuQKQlliYc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fulbright inaugural lecture with Professor David Blekhman </a><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Intervju med David Blekhman: </span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan vätgas bli framtidens bränsle?​</a></span><br /><br /><a href="http://www.calstatela.edu/univ/ppa/publicat/cal-state-la-technology-professor-named-fulbright-distinguished-chair-alternative" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cal State LA technology professor named a Fulbright Distinguished Chair in Alternative Energy Technology</a></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>​<a href="http://engineering.buffalo.edu/mechanical-aerospace/news-and-events.host.html/content/shared/engineering/home/articles/news-articles/2019/ub-alum-david-blekhman-inspires-students-to-develop-a-passion-for-clean-energy.detail.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />UB alum David Blekhman inspires students to develop a passion for clean energy</a></span><br /></div> <div><div><a><br /></a></div> <div><a><br /></a></div></div>Fri, 15 Nov 2019 02:00:00 +0100