Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaper, Sjöfart och marin teknik, Tillämpad mekanikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 13 Feb 2020 15:10:26 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Så-ska-trafikdödlighet-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/S%C3%A5-ska-trafikd%C3%B6dlighet-halveras.aspxGlobalt samarbete ska halvera dödsfallen i trafiken<p><b>​Varje år dör över 1,3 miljoner människor i trafikolyckor. Därmed är också trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Nu samlas världens experter i Stockholm för att diskutera nya FN-mål för trafiksäkerhet, som tagits fram under ledning av Chalmersprofessorn Claes Tingvall.</b></p>​<span style="background-color:initial">Transporter och trafik är en grundläggande del av livet för de flesta av oss. Från våra hem går vi ut i ett trafiksystem som tar oss till jobbet, skolan, affären, sjukhuset eller till nära och kära.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Samtidigt dör 1,3 miljoner människor i trafikolyckor och 50 miljoner människor skadas – varje år. Den största andelen olyckor, hela 93 procent, sker i låg- och medelinkomstländer där resurser och tekniska lösningar för trafiksäkerhet saknas i stor utsträckning.<br /> </p> <p class="MsoNormal">– Problemet med trafikolyckor har inte minskat i den omfattning som vi önskat. Det vi i expertgruppen nu pekar på är rekommendationer på insatser som verkligen är effektiva – så nu handlar det om det blir gjort eller inte, säger Claes Tingvall, adjungerad professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers och ordförande i den akademiska expertgruppen som tagit fram nya FN-mål för trafiksäkerhet i världen.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Claes%20Tingvall_300.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">Målsättningen är att halvera antalet dödsfall och allvarliga skador till följd av trafikolyckor till år 2030. För att lyckas nå målet på tio år ger Claes Tingvall en tydlig riktlinje: </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Vi måste hela tiden peka på vetenskapen som lösning på samhällsproblemen. Och sen hålla oss till det och agera därefter!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En folkhälsofråga</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den 19 till 20 februari 2020 samlas världens ledande experter inom trafiksäkerhet tillsammans med beslutsfattare i Stockholm för den tredje globala konferensen om trafiksäkerhet inom FN. Där kommer expertgruppens utlåtande vara vägledande i det globala samarbetet för en säkrare trafik.</p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen, där Claes Tingvall är ordförande, är en sammansättning av 13 experter från hela världen och har haft uppdraget att ta fram kompletterande metoder, processer och verktyg för det nya decenniets globala trafiksäkerhet. Utgångspunkten har varit de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. </p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Bristen på trafiksäkerhet är en folkhälsofråga. Mer än 100 000 barn omkommer varje år i trafikolyckor, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i vissa åldersgrupper. Men det är möjligt att komma till rätta med problemet, förutsatt att man använder vetenskapligt utvecklade metoder, säger Claes Tingvall.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete är nyckeln</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">På Chalmers bedrivs idag bred forskning inom fordons- och trafiksäkerhet. Fokus ligger bland annat på att förstå varför olyckor sker och hur de kan förebyggas samt minimering av skador på människokroppen när den utsätts för de extrema belastningar som ofta förekommer i trafikolyckor. Även historiskt sett har fordons- och trafiksäkerhet varit ett starkt forskningsområde på Chalmers och utveckling av moderna säkerhetsbälten, bilbarnstolar och krockkuddar har sitt ursprung på högskolan. </p> <p class="MsoNormal">Forskningens roll kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden då mängden trafik hela tiden ökar. Enligt FN:s prognoser kommer världens städer att växa med över 50 procent de närmsta 30 åren. När vägar och infrastruktur byggs ut är det viktigt att kunskap om hur det görs på bästa sätt finns, samtidigt som vetenskap tillämpas och utvecklas i befintliga trafiksystem.</p> <p class="MsoNormal">Magnus Granström är föreståndare för kompetenscentret Safer på Chalmers där man bedriver tvärvetenskaplig forskning inom trafiksäkerhet. På Safer kopplar olika forskningsområden – som till exempel system för att undvika olyckor, förarbeteende, krockskydd och säkerhetsutvärderingar – in i varandra. Magnus Granström menar att det finns många delområden att satsa på inom trafiksäkerhet, och oskyddade trafikanter blir en speciell utmaning eftersom vi ser ett ökande antal cyklister, elsparkcyklar och gångtrafikanter.<br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Magnus_Granstrom_350_cropped.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p class="MsoNormal">– Universiteten behöver fortsätta att satsa på en bredd i sin forskning eftersom det inte finns ett enskilt svar på frågan om hur trafiken ska fortsätta att bli säkrare. Framförallt behöver man förstå komplexiteten i framtida trafiksystem med olika typer av trafikanter, säger Magnus Granström.</p> <p class="MsoNormal">För att lyckas nå målet om en halvering av antalet dödsfall och skador tror Magnus Granström att forskningsvärlden behöver få insikt om de hinder som finns. Han pekar på exempelvis en övertro på automatiserade fordon och deras bidrag till ökad säkerhet samt brist på systemtänk hos forskare och finansiärer vilket leder till för mycket fokus på enskilda områden och individer.</p> <p class="MsoNormal"></p> <div>– Huvudnyckeln för att nå målet är samverkan mellan de olika aktörerna – industri, akademi och samhällsaktörer, säger Magnus Granström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Rekommendationer med tydlig vision</h2> <p></p> <p class="MsoNormal">Den akademiska expertgruppen har kommit fram till totalt nio vetenskapligt baserade rekommendationer. Om rekommendationerna följs menar expertgruppen att målet om en halvering av dödsfall troligen kommer att nås år 2030. Rekommendationerna är tydligt sammankopplade och kommer vara styrande för arbetet med trafiksäkert som en del av de globala målen. Och för första gången är trafiksäkerhet nu inkluderat i internationella målsättningar genom agenda 2030. Enligt Claes Tingvall är det en styrka:</p> <p class="MsoNormal">– Genom de globala målen, som pekar ut vem som ska göra vad, får vi tillgång till både den privata och offentliga världen, och kan på så vis få draghjälp av de synergier som finns mellan klimat, hälsa och rättvisa. Till exempel kopplar hastigheter till ren luft, klimat och trygghet.</p> <p class="MsoNormal">Samtidigt påpekar han att det är de stora verktygen som också kommer ge de största framstegen. Då handlar det främst om hållbarhetsrapportering och offentlig upphandling. Om arbetet med trafiksäkerhet integreras med de verktygen kan extremt stora effekter nås. I den rapport som expertgruppen nyligen släppt poängteras samarbeten mellan politik, akademi, näringsliv och andra organisationer på en global skala.</p> <p class="MsoNormal">– För att lösa problemen i låginkomstländer, där problemen är störst, behöver man tillämpa de enkla och billiga lösningar som redan finns. I höginkomstländer måste alla kända metoder tillämpas – det är inte konstigare än så, säger Claes Tingvall.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal">Text: Anders Ryttarson Törneholm och Mia Malmstedt<br /><span style="background-color:initial">Foto</span><span style="background-color:initial">: Rune Borgström, Emmy Jonsson och Pixabay</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Globala målen</h3> <p class="MsoNormal">Globala målen är en agenda för hållbar utveckling som världens länder antagit. Den finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:</p> <p class="MsoNormal">• Att avskaffa extrem fattigdom<br /><span style="background-color:initial">•</span><span style="background-color:initial"> Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen<br /></span><span style="background-color:initial">• Att främja fred och rättvisa<br /></span><span style="background-color:initial">• Att lösa klimatkrisen<br /></span><span style="background-color:initial"><br />För att lyckas med det har 17 globala mål tagits fram. Trafiksäkerhet är direkt kopplat till två av dem:</span><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Mål 3: God hälsa och välbefinnande<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 3.6:  Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken<br /></span><span style="background-color:initial">Mål 11: Hållbara städer och samhällen<br /></span><span style="background-color:initial">Delmål 11.2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Trafiksäkerhet påverkar också många fler av målen indirekt.<br /></span><a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/">Läs mer om de globala målen här.​</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Nio rekommendationer för säkrare trafik</h3> <p class="MsoNormal">De nio rekommendationer som expertgruppen tagit fram delas upp i:<br /></p> <p class="MsoNormal">1. Modal Shift<br /><span style="background-color:initial">2</span><span style="background-color:initial">. Sustainable Practices and Reporting<br /></span><span style="background-color:initial">3. Safe Vehicles across the Globe<br /></span><span style="background-color:initial">4. Childrens Health<br /></span><span style="background-color:initial">5. Public Procurement<br /></span><span style="background-color:initial">6. Speed limit of 30 kph<br /></span><span style="background-color:initial">7. Upgrade Infrastructure<br /></span><span style="background-color:initial">8. Zero Speeding<br /></span><span style="background-color:initial">9. Technology</span></p> <p class="MsoNormal"><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/about-the-conference/recommendations-from-academic-expert-group/">Här kan du titta på filmklipp där Claes Tingvall förklarar rekommendationerna!</a><br /><a href="https://www.roadsafetysweden.com/contentassets/c65bb9192abb44d5b26b633e70e0be2c/200113_final-report-single.pdf">Läs expertgruppens rapport här.</a></p> <p class="MsoNormal"></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Safer</h3> <div>Safer är ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhet som bedriver samverkande, gränsöverskridande forskning och kunskapsutbyte för att eliminera dödsolyckor och allvarliga skador i trafiken. Chalmers är värd för centrumet som samlar totalt 35 partners från akademi, industri och samhälle.</div> <p></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://www.saferresearch.com/">Läs mer om Safer.</a><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Kvällsevent före FN-konferensen anordnas av Safer<br /></h3> <span></span><p class="MsoNormal">På kvällen den 18 februari, dagen före FN-konferensen, anordnar Safer ett kvällsevent i Stockholm. Temat för kvällen är framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete genom samverkan, och en utställning på plats kommer att ge en mängd exempel på detta. Medverkar som inspirationstalare gör bland annat Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, samt talare från EU-kommissionen, VTI och Volvo Group. Cirka 200 gäster väntas, däribland EU-kommissionärer, beslutsfattare, svenska riksdagspolitiker och representanter från olika organisationer som arbetar med trafiksäkerhet. Flertalet av gästerna kommer från länder med många trafikolyckor med dödlig utgång, däribland Uganda, Liberia, Indien och Nigeria.</p> <p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Vi hoppas att vi dels kan sprida budskapet om vårt sätt att samverka till de internationella parter som är där, och att vi samtidigt skapar ännu bättre överhörning mellan både partners och forskningsområden, säger Magnus Granström, föreståndare för Safer.<br /><br /><a href="https://www.saferresearch.com/events/borderless-research-save-lives-dinner-event-how-vision-zero-can-be-addressed-collaboration">Läs mer om eventet här!</a><br /><span style="background-color:initial"><br />Läs tidigare nyhet om Claes Tingvall: </span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspx">Ska ta fram fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN​</a><br /></p>Wed, 12 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillf%C3%B6rlitlig-sol--och-vindkraft.aspxEnergilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft<p><b>​För att nå klimatmålen behöver samhället förlita sig mer på förnybar el. Men sol- och vindkraft levererar nödvändigtvis inte el precis när den behövs. Nu har forskare på Chalmers fått 4,6 miljoner kronor av EU för att utveckla energilagring till havs för att stabilisera elnätet.</b></p>Vind-, vatten- och solkraft ses av många som det främsta alternativet för att producera hållbar elkraft. Men när det är vindstilla eller molnigt kan inte vind- och solkraft leverera tillräckligt med el till nätet. Om det dessutom saknas förutsättningar för reglerbar vattenkraft finns risken för elbrist. För att kunna tillgodose behovet av el i varje ögonblick behöver överskottsenergin som genereras av sol- och vindkraft under gynnsamma förhållanden, kunna lagras till senare tillfällen.<p></p> <p>– I och med att hela samhället och vår moderna livsstil är uppbyggt runt elkraft är det otroligt viktigt att ha ett stabilt elnät. Vårt projekt ska utveckla tekniker för att stabilisera elnätet genom att lagra energi i havsvattenmagasin. Tanken är att havsvatten pumpas in i magasinen när det finns ett överskott på el och släpper ut det genom turbiner för att ”få tillbaka” elen när det finns ett underskott, säger Håkan Nilsson, professor vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teknik till havs</h2> <p>Tekniken att lagra vatten i magasin finns redan i bergiga områden där fallhöjden är stor. Målet för projektet är att utveckla motsvarande teknik för låglänta kustområden. I och med att utrymmet på befintliga kuststräckor är begränsat är ett alternativ att bygga så kallade ”energy islands” ute till havs. Då krävs anläggningar för mycket låga fallhöjder och som klarar av att arbeta med saltvatten istället för sötvatten.</p> <p>Totalt har projektet fått 52,8 miljoner kronor från EU och samordnas av TU Delft. Förutom institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers deltar ytterligare 11 industrier och universitet i Europa, med en bred expertis för att klara av målet. Bland kompetenserna finns vattenbyggnad, strömningsmekanik, elektromekanik, maskinkonstruktion, samhällsbyggnad, ekonomi och miljö. <span style="background-color:initial">Chalmers har fått 4,6 miljoner kronor över 4 år för sin del i projektet.​</span></p> <p>– Den roll vi har på Chalmers är att utforma och optimera pump-turbiner för dessa specifika förhållanden. Vi ska även titta på vilka laster och deformationer dessa utsätts för vid olika driftfall och ändring mellan pumpning och körning som turbin. Vi ska även utföra ett mindre valideringsexperiment för en av teknikerna, säger Håkan Nilsson.</p> <p>Läs mer om projektet: <a href="https://research.chalmers.se/project/9185">Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage​</a>​</p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</p>Fri, 17 Jan 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mindre-oversvämningar-med-grona-tak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mindre-oversv%C3%A4mningar-med-grona-tak.aspxMindre översvämningar i städer med gröna tak<p><b>​Mängden regn och extrem nederbörd väntas öka på våra nordliga breddgrader som en följd av klimatförändringar. Det kan få stora konsekvenser i städer som riskerar att översvämmas och få problem med förorenat stormvatten. Men avancerade gröna tak med mikrostrukturdesign kan vara lösningen tror forskare på Chalmers.</b></p>– Globala klimattrender indikerar en ökning av såväl extrem som total årlig nederbörd på de norra breddgraderna. Det kommer få stor påverkan på livskvaliteten i tätbefolkade urbana miljöer i Skandinavien. Samtidigt finns det ett stort behov av att minska föroreningarna i stormvatten, säger Dario Maggiolo, forskare vid avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.<p></p> <p>I ett scenario där mängden regn väntas öka drastiskt, är två målsättningar mycket viktiga för framtida utveckling av städer och urbana miljöer enligt Dario Maggiolo: dels krävs en effektiv hantering av mängden vatten vid regn för att minimera risken för översvämning och dels en optimerad styrning av vattenkvalitet.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Gröna tak med mikrostrukturdesign kan vara nyckeln</h2> <p>Gröna tak kan spela en central roll i att uppnå denna tudelade målsättning genom att reglera nederbördsavrinning och transport av stormvattenburna föroreningar menar Dario Maggiolo:</p> <p>– Avancerade gröna tak med en optimal mikrostrukturdesign kan vara ett genombrott i hanteringen av både vattenkvantitet och kvalitet i urbana miljöer. I detta projekt kommer vi att kombinera mikroskopiska numeriska beräkningar och experimentell analys för att möjliggöra avancerad design av gröna tak, säger han.</p> <p>Projektet har fått 3 miljoner kronor från Formas och är ett samarbete mellan institutionerna för mekanik och maritima vetenskaper och arkitektur och samhällsbyggnad.​</p> <p><br /></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm</p>Tue, 03 Dec 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/datadriven-stadsplanering-ska-ge-battre-livskvalitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/datadriven-stadsplanering-ska-ge-battre-livskvalitet.aspxDatadriven stadsplanering ska ge bättre livskvalitet<p><b>​På grund av tät bebyggelse och höga hus är vindhastigheten lägre inne i städerna jämfört med utanför. Det fångar värme och luftföroreningar vilket skapar problem för invånare i större tätorter. Nu har forskare på Chalmers fått 4,3 miljoner kronor för att utveckla nya verktyg för hållbar stadsplanering.</b></p>– Högre dagstemperaturer, minskad avkylning nattetid och ökade nivåer av luftföroreningar påverkar människors hälsa negativt. Till exempel kan det bidra till allmänt minskad trivsel, andningssvårigheter, värmekramper, utmattning och värmeslag, säger Gaetano Sardina, forskarassistent vid avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.<p></p> <p>I tätbebyggda områden blir temperaturerna högre och luftkvaliteten sämre på grund av lägre vindhastigheter då byggnader fungerar som vindfång och ”stänger in” den varma och förorenade luften. Denna effekt är känd som &quot;Urban Heat Islands&quot; och är som mest påtaglig under sommar- och vintermånaderna. Framförallt förvärras även effekterna vid värmeböljor i tätorterna. Känsliga individer som barn, äldre och personer med vissa sjukdomar är extra utsatta vid sådana händelser.</p> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Dålig luft ökar dödsfallen</h2> <p>Kombinationen med svår värme och höga halter av luftföroreningar kan vara väldigt problematisk. The Centers for Disease Control and Prevention uppskattar att mellan åren 1979–2003 bidrog värmeböljor till mer än 8 000 förtida dödsfall i USA. Det är fler än dödsfallen orsakade av orkaner, blixtar, tornador, översvämningar och jordbävningar sammanlagt.</p> <p>De storskaliga effekterna på samhället märks också i ökningen av kostnader för sjukvård, förlorade arbetsdagar och minskad produktivitet. Men forskare räknar med att de ekonomiska förlusterna på grund av förhöjda temperaturer i tätorter kan minskas med upp till 200 procent i städer som genomfört lämpliga åtgärder.</p> <p>– Vårt mål är att ta reda på hur framtidens städer ska byggas för att förbättra den termiska komforten samt luftkvaliteten för dess invånare. I rådande praxis för stadsplanering i Sverige idag tas ingen hänsyn till dessa aspekter av invånarnas hälsa, säger Gaetano Sardina.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Digitalt verktyg för stadsplanering</h2> <p>Forskarna kommer utveckla ett nytt digitalt verktyg som kan ge en representation av en stad i 3D. Användningen av digitala verktyg tros att öka markant i framtiden och förändra regelverk samt hjälpa stadsplanerare att börja använda effektiv datadriven design. Resultatet från den här studien kommer att ge nya riktlinjer för hållbar stadsplanering i syfte att förbättra livskvaliteten för invånarna med avseende på termisk komfort och luftkvalitet.</p> <p>Projektet har fått 4,3 miljoner från Formas och är ett samarbete mellan institutionerna för mekanik och maritima vetenskaper samt arkitektur och samhällsbyggnad tillsammans med FCC Fraunhofer.</p> <div><br /></div> <p>Läs mer om mål 11 i agenda 2030: <a href="https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/">Hållbara städer och samhällen​​</a></p> <p><br /></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm</p></div>Wed, 27 Nov 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-del-av-Fulbrightseminariet.aspxTa del av seminariet med David Blekhman<p><b>​Den 8 november höll  forskare från Chalmers och California State university ett seminarium med anledning av  professor David Blekhmans installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle. Seminariet, som hölls på Chalmers Hållbarhetsdag, filmades. Ta del av det här:​ ​</b></p><div><span style="font-size:14px"><span></span><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Blekhman21.jpg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Ta del av videon med Fulbrightseminariet:<br /><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dGuQKQlliYc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fulbright inaugural lecture with Professor David Blekhman </a><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Intervju med David Blekhman: </span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan vätgas bli framtidens bränsle?​</a></span><br /><br /><a href="http://www.calstatela.edu/univ/ppa/publicat/cal-state-la-technology-professor-named-fulbright-distinguished-chair-alternative" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cal State LA technology professor named a Fulbright Distinguished Chair in Alternative Energy Technology</a></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>​<a href="http://engineering.buffalo.edu/mechanical-aerospace/news-and-events.host.html/content/shared/engineering/home/articles/news-articles/2019/ub-alum-david-blekhman-inspires-students-to-develop-a-passion-for-clean-energy.detail.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />UB alum David Blekhman inspires students to develop a passion for clean energy</a></span><br /></div> <div><div><a><br /></a></div> <div><a><br /></a></div></div>Fri, 15 Nov 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxLjuset i nanotunneln visar vägen mot framtidens katalysatorer<p><b>​Nu ser Chalmersforskare ljuset i nanotunneln som ska leda oss mot effektivare katalysatorer och mer miljövänlig kemiteknik. Med hjälp av en ny sorts nanoreaktor har forskarna lyckats kartlägga den katalytiska prestandan hos enskilda metalliska nanopartiklar. Den nya metoden är viktig för att kunna studera och förbättra kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications. ​​​​​​​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Katalysatorer spelar en nyckelroll i vårt samhälle. De underlättar kemiska reaktioner och behövs för att framställa alltifrån bränslen till läkemedel. Katalysatorerna i våra bilar begränsar skadliga utsläpp, men även ny hållbar teknik som bränsleceller bygger på katalytiska processer. I bränsleceller genereras elen med hjälp av en reaktion mellan syre och väte.  </span><br /></div> <div>Katalysatorer kan också bidra till att bryta ner miljögifter, till exempel genom att rena vatten från giftiga kemikalier. </div> <div><br /></div> <div>För att designa framtidens effektiva katalysatorer krävs ny grundläggande kunskap om hur man hittar guldkornen i ett virrvarr av katalytiskt aktiva partiklar. Dagens katalysatorer kan liknas vid publikhavet på en fotbollsarena där ett antal åskådare tänder varsin brandfackla. Röken sprider sig snabbt och i rökmolnet är det i princip omöjligt att säga vilka som har facklor och hur kraftigt varje fackla brinner. På samma sätt fungerar de kemiska reaktionerna i en katalysator. Ett myller av miljarder partiklar ingår i den kemiska processen, men det går inte att urskilja vilka individer som gör vad, hur effektiva de är och vilka egenskaper som är optimala.  </div> <div><br /></div> <div>För att förstå vilka nanopartiklar som fungerar bäst i en katalytisk process är det nödvändigt att dyka in på individnivå. Det är precis vad Chalmersforskarna har gjort – rent bokstavligt. Deras nya nanoreaktor består nämligen av ett femtiotal parallella vätskefyllda nanotunnlar av glas. I varje liten tunnel har de placerat en enda metallisk nanopartikel av guld. Även om guldpartiklarna är lika stora, har de olika katalytiska egenskaper. På vissa partiklar sker den kemiska reaktionen effektivt, medan den på andra sker betydligt mindre optimalt.  För att kunna avgöra hur storlek och nanostruktur påverkar katalysen har forskarna alltså låtit dem bekänna färg i enrum. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Sune%20Levin_foto_Kristofer%20Jakobsson%20350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:1px 10px;width:200px;height:174px" />– Vi skickar in två sorters molekyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylensorten är självlysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nanopartiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Han är den vetenskapliga artikelns försteförfattare och har under ledning av de biträdande professorerna Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer utfört de flesta experimenten. <span style="background-color:initial">Den nya nanoreaktorn är ett resultat av ett brett </span><span style="background-color:initial">samarbete</span><span style="background-color:initial"> mellan forskare på flera olika institutioner på Chalmers. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Fredrik%20Westerlund_foto_Peter_Sandin_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:174px;width:200px" /> </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och nedbrytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik. </div> <div><br /></div> <div>Att utveckla framtidens katalysatormaterial är avgörande för en hållbar framtid och det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 8px;width:200px;height:174px" />– </span>Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska, säger forskningsprojektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den vetenskapliga artikeln här.​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ljuset-i-nanotunneln-visar-vaegen-mot-framtidens-katalysatorer-2942115"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Kristofer Jakobsson (Sune Levin), Peter Sandin (Fredrik Westerlund) och Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer). <span style="background-color:initial">​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">För mer information: </span><br /></h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-westerlund.aspx">Fredrik Westerlund​</a></strong>, biträdande professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031 772 30 49, <a href="mailto:fredrik.westerlund@chalmers.se">fredrik.westerlund@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Sune-Levin.aspx">Sune Levin</a></strong>, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 076 242 92 68, <a href="mailto:lsune@chalmers.se">lsune@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a></strong>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen bakom de nya resultaten</h2> <div>Den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1">A nanofluidic device for parallel single nanoparticle catalysis in solution&quot; </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Sune Levin, Joachim Fritzsche, Sara Nilsson, August Runemark, Bhausaheb Dhokale, Henrik Ström, Henrik Sundén, Christoph Langhammer och Fredrik Westerlund. Forskarna är verksamma vid institutionerna för biologi och bioteknik, fysik, kemi och kemiteknik, samt mekanik och maritima vetenskaper. Projektet föddes inom ramen för det nuvarande excellensinitiativet nano på Chalmers (tidigare styrkeområde nanoteknik och nanovetenskap). </div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och European Research Council. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Fakta om katalys</span><br /></h2></div> <div>Katalys är den inverkan som en katalysator har på förloppet i en kemisk reaktion. I en katalysator är nanopartiklar ofta en av de avgörande aktiva beståndsdelarna, eftersom de kemiska reaktionerna sker på deras ytor. Det mest kända exemplet är sannolikt trevägskatalysatorn i en personbil, som har till uppgift att begränsa skadliga utsläpp. Inom industrin sker katalys i stor skala.</div> <div>Katalytiska processer spelar också en nyckelroll i ny hållbar energiteknik som till exempel bränsleceller. För att utveckla framtidens katalys krävs nya och mer effektiva material. Därför är det nödvändigt att kunna kartlägga hur storlek, form, nanostruktur och kemisk komposition påverkar nanopartiklars prestanda i en katalysator. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Så fungerar nanoreaktorn</h2> <img alt="Illustration av nanoreaktor" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Nanotunnlar%20350x305%20webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="border-style:solid;height:174px;background-color:initial;width:200px" /><div>Den chalmersutvecklade nanoreaktorn belyser aktiviteten hos individuella katalytiskt aktiva nanopartiklar. För att veta vilken partikel som gör vad i den katalytiska processen, isolerar forskarna ett antal nanopartiklar av guld i varsin nanotunnel. För att mäta den katalytiska förmågan hos guldpartikeln skickar de sedan in två sorters molekyler som reagerar på partikelns yta. Den ena molekylen (fluorescein) är självlysande och när den möter sin partnermolekyl (borhydrid) slocknar den. På så sätt går det att läsa av den katalytiska processen med hjälp av ljuset i nanotunneln. ​​​​​</div></div> <div>​<br /></div>Wed, 13 Nov 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspxHur kan vätgas bli framtidens bränsle?<p><b>Vi står på tröskeln till en transportrevolution med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon. Men hur är det egentligen med vätgas? Tekniken som har varit en bubblare i mer än 30 år. Är det ett framtidsbränsle för våra transporter? David Blekhman, expert på alternativ och förnybar energi, är kanske den som besvarar dessa frågor bäst. På Chalmers Hållbarhetsdag, fredag 8 november, håller han sin installationsföreläsning som Fulbright Distinguished chair om framtidens hållbara bränsle.​</b></p><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><span></span><div><b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/David%20Blekhman.jpeg" alt="David Blekhman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Precis som Greta är min äldste son 16 år. </b>I den åldern är barn gamla nog för att säga till oss att lämna över jorden i ett oförstört skick. Snabba klimatförändringar, ökat markanvändande och kraftigt utnyttjande av jordens resurser är drivkrafter för att hitta mer humana lösningar. Ett av alternativen vi undersöker för att möta dessa är vätgas, säger David Blekhman, professor vid California State University, Los Angeles. I år har han tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen Fulbright Distinguished Chair i alternativ energiteknik. Hans tid på Chalmers finansieras av Fulbright Scholar Program, en organisation som främjar utbyte mellan USA och Sverige.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Grahn, docent och ledare för styrkeområde energi, är värd för David Blekhman och belyser särskilt hans breda nätverk inom akademi och industri och uppskattar hans naturliga förmåga att förklara på ett pedagogiskt sätt:</span><br /></div> <div>– Det betyder mycket för Chalmers att ha David här i ett år för att medverka till utbildning och i forskningssamarbeten. Och hans forskning kuggar in i vad många forskare redan gör på Chalmers. Han är en verklig inspiration för mig och för de forskare han har träffat. Jag uppmuntrar alla att delta i installationsföreläsningen på fredag och ta chansen att träffa David, säger hon.</div> <div>Under sin tid på Chalmers som Fulbright Distinguished chair inom alternativ energiteknik är David Blekhmans förhoppning att etablera nya samarbeten och forskningsprojekt som kan fortsätta även i framtiden.</div> <div>– Chalmers är en ledande europeisk akademi med ledande forskare inom området. Jag hoppas att mina bidrag kommer att utvidga projekt som redan är under utveckling här. Jag letar efter projekt som resulterar i verklig testning inom området alternativa bränslen, avancerad transport och olika ämnen inom förnybar energi, säger han. <br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><b>Vätgas – del av en hållbar framtid</b></p> <div>De senaste tio åren har David Blekhmans huvudsakliga fokusområde varit byggandet och driften av California State University, Los Angeles, Hydrogen Research and Fueling Facility. För några år sedan var California State University värd för en liten konferens om Scandinavian Hydrogen Highway. Ända sedan dess ville David Blekhman se det med egna ögon:</div> <div>– Som en del av mitt projekt på Chalmers planerar jag att besöka och utvärdera prestandan på vätgasstationer i Sverige, Norge och Danmark. Jag ser också fram emot att skapa samarbeten med lokala forskare och industri.<br /><br /></div> <div>Vätgasforskningen har tidigare främst varit riktad mot lätta transporter som personbilar. Men de elektriska fordonen är mycket konkurrenskraftiga för kort- och medeldistanstransporter och därför utvecklas vätgasdrift nu för tyngre användningsområden, som exempelvis sjöfart och tunga lastbilar, där vätgas ger längre räckvidd och lättare fordon jämfört med batterier.</div> <div>– Min allmänna uppfattning och förhoppning är att vätgas och elektricitet kommer att samexistera för att driva fordon, ungefär på samma sätt som förhållandet mellan bensin och diesel är idag. Jag tror också att vissa tillämpningar kommer att vara bättre anpassade för vätgas och andra för el.</div> <div>– Det storskaliga användandet av vätgas är runt hörnet. De senaste tjugo åren har Kalifornien varit pionjärer på området och nu har Japan, Korea, Tyskland och andra snabbt utvecklat sin vätgasinfrastruktur. Flera stationer finns också i Danmark och Norge. Jag hoppas att det inom kort kommer att finnas fler i Sverige, säger David Blekhman.<br /><br /></div> <div><b>David Blekhman</b> kommer att bedriva forskning och undervisa vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper läsåret 2019/2020. Han vill tacka sin värd docent Maria Grahn och professor Sonia Yeh för ett varmt mottagande.</div></span><span style="background-color:initial">– Min erfarenhet på Chalmers är inget mindre än fantastisk. Människor är varma och verkligen intresserade av mitt arbete och delar intressanta möjligheter som jag kan engagera mig i, avslutar han.</span></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><span style="background-color:initial">Text:  Anders Ryttarson Törneholm, och </span>Ann-Christine Nordin<p style="margin-bottom:10px"><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Föreläsningen är en del i Chalmers Hållbarhetsdag</a><br /><a title="link to registration" href="https://ui.ungpd.com/Surveys/59a1c80e-b4ba-42d8-9419-0291efe60eb8" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" style="background-attachment:scroll;background-origin:border-box;background-clip:border-box" />REGISTRATION (Masterclasses, workshops and Fulbright inaugural lecture) ​​</a><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><br /></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">Program:</span></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">​14:30-14:45</span> Opening, moderator Maria Grahn, Director of Energy Area of Advance<br /></p> <p style="margin-bottom:10px">Welcome speech, Stefan Bengtsson, president and CEO</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">14:45-15:00</span> Sonia Yeh to speak about the Fulbright Distinguished Chair program and value it has had in her case, her research at Chalmers</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">15:00-16:00</span> David Blekhman, Inaugural Lecture, “If you build it, he will come” – Hydrogen Infrastructure</p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">16:00-16:30</span> Bill Elrick, Director of California Fuel Cell Partnership to speak remotely on Hydrogen Developments in California perspective</p> <p style="margin-bottom:10px"></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="font-weight:700">16:30</span> Reception​​</p></div>Tue, 05 Nov 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspxJärnvägsforskning prisas för genomslag i samhället<p><b>​Deras forskning har underlättat för godstransporter genom Europa, och dessutom gjort det lättare att planera underhåll. För detta får nu forskargruppen Chalmers pris för genomslag i samhället.</b></p><p>– Roligt och överraskande, kommenterar Anders Ekberg, biträdande professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och föreståndare för Charmec.</p> <p>Kompetenscentrumet Charmec är ett nationellt centrum som samlar tunga aktörer inom järnvägsområdet – Trafikverket, SJ och Bombardier är bara några. Nu prisas forskarna i Charmec dels för att ha bidragit till nya europeiska regler som förenklar för tåg som färdas över gränserna, dels för nya sätt att prognosticera sprickbildning i räls och hjul.</p> <p>– Det är inte alltid så lätt att arbeta i gränslandet mellan forskning och industri. När vi talar mot industrin så anser vissa att forskning är för teoretiserande. När vi istället talar mot akademin så ser vissa oss som konsulter. Därför är det värdefullt att någon annan nu markerar att vi arbetar helt rätt, säger Anders Ekberg.</p> <p>– Om man verkligen hittar rätt balans mellan industri och akademi kan de stora genomslagen ske. Det här priset är ett kvitto på just det.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Underlättar för tågtransporter</h2> <p>Forskningsgenomslaget, som gruppen nu prisas för, har tydligt gagnat både tågoperatörer och infrastruktur. Den tidigare europeiska oenigheten om gränsvärden för belastning av räls har gjort det svårt att transportera gods genom Europa – det har till och med hänt att tåg har fått avbryta resan och vända tillbaka. De nya harmoniserande reglerna, som baserats på forskargruppens beräkningar, underlättar för en utökning av godstransporterna, till förmån för klimatet.</p> <p>Samma sak kan konstateras om sprickbildningsprognoserna. Med de nya beräkningsmodellerna går det bättre att förutsäga när ett hjul eller en räls behöver underhållas; planerat underhåll kan utföras istället för att man drabbas av oväntade stopp när något gått sönder.</p> <p>– En av utmaningarna för kommande årtiondena är att öka tågtrafikens punktlighet samtidigt som allt fler tåg ska trafikera järnvägarna. Det kräver bättre precision i underhåll av både tåg och bana, säger Anders Ekberg.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Charmec en förutsättning för framgång</h2> <p>Charmecs bredd och tyngd är en förutsättning för vetenskapens genomslag i samhället, menar forskningsprofessorn Elena Kabo.</p> <p>– Där skapas långsiktighet – vårt genomslag bygger på decennier av forskning – och en synergi mellan industri och akademi, som gör att vi kan lösa relevanta problemställningar samtidigt som vi har en stark vetenskaplig bas. Charmec ger också bättre möjlighet till samverkan mellan olika forskningsdiscipliner, vilket gör det möjligt att komma mycket långt, säger hon, och tillägger:</p> <p>– Att vi nu vinner det här priset tror jag kan vidga synen på nyttan av tillämpad forskning, och förståelsen för att den bygger på mer grundläggande forskning. Både grundläggande och tillämpad forskning är viktig. Men det är ofta när de kombineras som stort genomslag i samhället kan ske.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Diplom, blommor och tal vid ceremonin</h2> <p>Chalmers pris för genomslag i samhället delades ut av Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande, vid en ceremoni på Veras gräsmatta.</p> <p>– För oss är det naturligt att bygga kunskap som kommer ut i samhället. Oftast gör vi det via våra studenter som går ut i samhället med sina nya färdigheter. Men vi jobbar också med så många andra ansatser för att sprida nytta – exempelvis som rådgivare, nära våra uppdragsgivare eller tillsammans med forskningsinstitut, sade Fredrik Hörstedt, och fortsatte:</p> <p>– Det här priset sätter spotlighten på de som lyckats väl med att skapa stora värden för samhället. Forskarna på Charmec har verkligen visat potentialen; hur vi på Chalmers kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och samtidigt bygga en stark industri.</p> <p><strong><br /></strong></p> <p><strong>Text:</strong> Mia Malmstedt<br /><strong style="background-color:initial">Foto:</strong><span style="background-color:initial"> Charlotte Emlind Vahul</span></p> <p><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>FAKTA Chalmers pris för genomslag i samhället</span></h3> <p>Chalmers pris för genomslag i samhället delas 2019 ut för andra gången. Motiveringen lyder:</p> <p><em>Årets pristagare består av forskare som med hjälp av ett målmedvetet, aktivt och brett arbetssätt åstadkommit stora samhälleliga värden. Med utgångspunkt i en gedigen, vetenskapligt underbyggd grund inom järnvägsmekanik har forskarna bidragit till nya metoder såväl som harmoniserade europeiska regler för tillåtna hjulkrafter inom tågtrafik. Genom samverkan med flera parter från många länder har man skapat genomslag inom såväl praktik som styrning och därmed även lagt grunden för ett genomslag som bedöms bidra till att godstransporter på järnväg står sig bättre i jämförelse med vägtransporter.</em></p> <p>Nominerade var även forskarlag från institutionerna för Kemi och kemiteknik samt Teknikens ekonomi och organisation.</p> <p>Förra året, 2018, vann Johan Mellqvist och hans forskarlag vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. <span style="background-color:initial">Läs mer här: </span><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/arets-basta-genomslag-2018.aspx">Nyinstiftat pris till mätmetod för fartygsutsläpp</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA Forskargruppen och forskningen</h3> <p>Ett flertal Chalmersforskare har bidragit till forskningen som nu prisas för sitt genomslag. Förutom Anders Ekberg och Elena Kabo nämns även Hans Andersson, Jens Nielsen, Björn Paulsson, Bengt Åkesson, Roger Lundén, Johan Ahlström och Björn Pålsson.</p> <p>Mer om de harmonierande europeiska bestämmelserna för belastning på räls går att läsa här: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​</a></p> <p>Mer om prognoser för sprickbildning går att läsa här: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a></p> ​​​​​Mon, 28 Oct 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mikroplasternas-liv-i-havet-analyseras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mikroplasternas-liv-i-havet-analyseras.aspxMikroplasternas liv i havet kartläggs<p><b>Mikroplaster i havet är ett växande problem på global skala. Nu har forskare på avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper fått två miljoner kronor för att utreda hur mikropla​ster transporteras i havet. Målet för projektet är en fördjupad förståelse för mikroplasters inverkan på havsmiljön.​</b></p><p>Plast som släpps ut i haven är ett stort problem på grund av materialets långa livslängd, påverkan det har för marint liv och framförallt den enorma mängd som släpps ut varje dag året om. Plast som hamnar i havet vittrar med tiden sönder till mindre bitar och blir tillslut så kallade mikroplaster.</p> <p>Mikroplaster brukar oftast definieras som plastbitar mindre än 5 millimeter. De är seglivade miljöföroreningar som har stor inverkan på det marina livet. Dels fysiskt i form av kvävning och blockering av matsmältningssystem hos djur och dessutom är det ofta också toxiskt för många levande organismer. Nu har en forskargrupp på Chalmers fått två miljoner kronor för att utveckla beräkningsmodeller för spridning i av mikroplaster i havet.</p> <p>– Uppskattningsvis finns det mellan 27 och 67 miljoner ton plast i havet, och det mesta är i form av mikroplaster. Kunskapen om väldigt små mikroplastpartiklar och hur de sprids är ytterst begränsad och där kan våra beräkningsmodeller göra stor nytta, säger Gaetano Sardina, projektledare och forskarassistent på avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <p>Beräkningsmodellen är en del i ett större projekt, MikroplastiX, som är ett samarbeta mellan nio olika universitet. Målet är att få en helhetsbild över hur nedbrytningsprocessen för mikroplaster ser ut, hur de sprids och hur det påverkar marint liv på lång sikt.</p> <p>– Beräkningsmodellen vi tar fram inkluderar flera olika skalor för att kunna dra slutsatser om var plasten faktiskt tar vägen. Vi kommer utveckla ett verktyg med öppen källkod som kommer kunna beräkna flödet av mikroplaster väldigt precist på millimeterskala, meterskala och långväga transporter få fler kilometer, säger Gaetano Sardina.</p> <p>Läs mer om avdelningen för <a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/default.aspx">strömningslära​</a>​</p> <p><br /></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​</p>Fri, 11 Oct 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-okar-sakerheten-men-kraver-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-okar-sakerheten-men-kraver-tillit.aspxSjälvkörande bilar ökar säkerheten men kräver tillit<p><b>​Om bara tio år kan självkörande bilar göra trafiken både säkrare och mer miljövänlig. Men utvecklingen kan stoppas av långsam lagstiftning och bristande tillit, menar professorn Erik Ström på Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Tät trafik av självkörande fordon som kör mycket nära varandra. Det kan vara svårt att förstå att detta framtidsscenario – som inte är särskilt långt bort – innebär högre trafiksäkerhet och lägre utsläpp. Men det gör det, säger Erik Ström, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers tekniska högskola, som nästa vecka deltar i Chalmers seminarium om framtida transporter.</span><div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Erik-Strom_profile-picture.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Syntolkning: Bild på Erik Ström" style="margin:5px 10px;width:200px;height:264px" /><div><br /></div> <div>– När man delar data med varandra minskar vissa typer av olyckor – ja, tanken är ju faktiskt att det på sikt inte ska vara några olyckar alls. Den effektiva körningen gör också att bränsleförbrukningen och avgaserna minskar. Dessutom kan vi utnyttja de vägar vi har på ett bättre sätt när vi kör närmare varandra och i smalare filer. Det är en jättevinst då nybyggnation av vägar är dyrt och ger en stor miljöpåverkan.</div> <div><br /></div> <div>Tekniken med självkörande bilar är långt kommen. Erik Ström beskriver autonom körning som en stegvis process, där steg ett är helt manuell körning och steg fem är helt självkörande bilar. Redan idag har många bilar exempelvis farthållare, varningar om bilen lämnar filen eller automatisk inbromsning om avståndet till framförvarande bil blir för litet. Men hur lång tid det tar att implementera tekniken fullt ut beror på andra faktorer, som exempelvis kommersiella intressen och lagstiftning.</div> <div><br /></div> <div>– Om det ändå skulle hända en olycka: Vem är ansvarig? Är det du, som sitter i bilen, trots att du inte kör? Eller är det biltillverkaren eller den som tillhandahåller avläsningstekniken? säger Erik Ström.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">En annan del är tilliten. Dels måste biltillverkarna lita på varandra, så att de kan dela data med varandra. Dels måste allmänheten känna tillit.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>För att vi ska kunna lita på bilarna krävs bland annat att kommunikation kan ske mellan bil och till exempel gångtrafikanter. Idag tar den som ska korsa gatan ögonkontakt med bilföraren, och en nick eller gest visar att det är fritt fram. Men hur blir det i framtiden? Sannolikt behöver bilarna kunna blinka eller ”le” för att visa att du har blivit registrerad, sedd.</div> <div><br /></div> <div>En annan nöt att knäcka är integritetsfrågan. Hur hanterar man stora mängder data utan att kränka den personliga integriteten? Och hur skyddar man systemet mot hackning?</div> <div><br /></div> <div>– Det finns alltid risk för hackning, men vi kan göra det så svårt att det inte är värt besväret. Sedan är det alltid en avvägning mellan nytta och risk. Det är ju likadant med internet – det innebär en hackningsrisk att vara där men de flesta av oss anser att det är värt risken, menar Erik Ström, och tillägger att det är oklart vem som ska ta kostnaderna för datasäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Sannolikt komma de självkörande bilarna köra långsammare än vi är vana vid idag. Men det spelar ingen roll. Vi kommer ändå komma fram fortare, eftersom fler bilar kan rulla på vägarna samtidigt. Och:</div> <div><br /></div> <div>– Du behöver inte lägga tid på att parkera. Du kan bara kliva ur när du är framme vid ditt mål, så parkerar bilen själv, säger Erik Ström.</div> <div><br /></div> <div>Fotnot: <a href="/en/areas-of-advance/Transport/calendar/initiative-seminar-2019/Pages/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport anordnar initiativseminariet Transportation in the Age of Digitalisation den 26 september. Läs mer här.</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt</div> <div>Foto: Oscar Mattsson/iStock</div> <div>​<br /></div> </div>Fri, 20 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Simulatorexpert-blir-professor-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Simulatorexpert-blir-professor-pa-Chalmers.aspxSimulatorexpert blir professor på Chalmers<p><b>Hans Hederström har installerats som professor of the practice på avdelningen för maritima studier. Under de senaste åren har Hans byggt upp och utvecklat världens största fartygssimulatorcenter i Holland och han anses vara en av världens främsta experter i att använda simulering för maritim utbildning.​</b></p><p>Det blåser en hård kuling från nordväst. Fartygstrafiken är intensiv, sikten är dålig och det råder febril aktivitet på det stora containerfartygets brygga. Ett mindre fiskefartyg dyker plötsligt upp ur diset, farligt nära fartygets för och det är risk för kollision. Plötsligt tänds lamporna och simuleringen avbryts. Studenterna som stått vid bryggsimulatorn får några tips för nästa körning på den konstgjorda oceanen som finns på fast mark på Lindholmen.</p> <p>Innan sjöbefäl är redo för arbetslivet till sjöss behöver de träna på att framföra fartyg i olika typer av förhållanden. Därför används fartygssimulatorer som kan efterlikna olika scenarier till sjöss och i hamn. Där är det möjligt att göra en fullständig simulering av många operationer som utförs på ett riktigt fartyg. Manövrering sker i olika väder och miljöer, inklusive i områden med begränsat utrymme. Dessutom är det möjligt att simulera olika fartygstyper såsom bogserbåtar, höghastighetsfartyg och alla typer av handelsfartyg.</p> <p>Hans Hederström är en av de mest välrenommerade experterna inom maritim simulering och har de senaste tio åren jobbat med att bygga upp världens största simulatorcenter som varje år utbildar över 7000 kursdeltagare. Nu ska han bli professor of the practice på Chalmers.</p> <p>– För att hantera säkerheten ombord på ett förebyggande sätt behövdes ett paradigmskifte i hur vi utbildar sjöbefäl – från allmängiltiga kurser till mer skräddarsydda program som fokuserar på funktionsbaserade lösningar, säger Hans Hederström.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete för kryssningsindustrin</h2> <p>Hans Hederström ska bland annat ska fungera som ett strategiskt och operativt bollplank för avdelningens forskare och lärare samt undervisa sjökaptensstudenterna i specifika ämnen kopplade till kryssningsindustrin. Det övergripande målet för Chalmers är att med hans hjälp förbättra befälsutbildningen för framtida kryssningsbefäl och ytterligare stärka den forskning mot en hållbar sjöfart som bedrivs idag.</p> <p>– På Lindholmen i Göteborg finns Sveriges största simulatorcentrum för sjöbefälsutbildning. Hans kommer vara en enorm tillgång för den fortsatta utvecklingen av vårt arbete och samtidigt kvalitetssäkrar vi utbildningen ytterligare, säger Angela Hillemyr, prefekt på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</p> <p>Tidigare jobbade Hans Hederström vid Csmart Academy* där han var ledande i arbetet för att bygga upp världens största simulatorcentrum. Bill Truelove är VD på Csmart Academy, som finansierar Hans Hederströms anställning på Chalmers, och har jobbat nära Hans under tio års tid:</p> <p>– Vi är mycket stolta över att samarbeta med Chalmers och att få möjligheten att tillföra mervärde till studenternas inlärningsupplevelser samtidigt som vi delar bästa praxis från kryssningsbranschen. Hans Hederström har bidragit till skapandet av Csmart Academy och är en global ledare inom professionell maritim träning. Partnerskapet mellan Carnival Corporation och Chalmers kommer att stärka vår relation och stöder det ömsesidiga åtagandet att förbättra sjösäkerheten, säger Bill Truelove, VD på Csmart Academy.</p> <div><br /></div> <div>*<em>Center for Simulator Maritime Training Academy är världens största fartygssimulatorcenter och ägs av Carnival Corporation, världens största kryssningskoncern med en flotta på 102 skepp.</em></div> <div><em><br /></em></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs också:</h2> <div><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/simulatorer/Sidor/default.aspx">Maritima simulatorer på Chalmers​</a></div> <div> <a href="https://www.csmartalmere.com/">Csmart</a></div> <div><a href="https://www.carnivalcorp.com/">Carnival Corporation</a></div> <div>​<br /></div> ​Text: Anders Ryttarson TörneholmWed, 04 Sep 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnv%C3%A4gsharmoni-battre-f%C3%B6r-klimatet.aspxEuropeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet<p><b>​Att transportera gods med tåg istället för lastbil är en av nycklarna till mer hållbara transporter inom Europa. Men övergången är svår och ett stort problem är att larmgränserna för belastning på räls inte är samordnade mellan Europas länder. Tack vare forskare på Chalmers har nya europeiska regler införts som ska göra det enklare att transportera gods med tåg.</b></p><p>– Lite krasst kan man säga att vår forskning var den vetenskapliga grunden som övertygade resten av Europa att våga anpassa sig till vårt svenska förslag till larmgränsnivåer. Alternativet för oss i Sverige hade varit fortsatt otydlighet i frågan. Det hade med​ stor sannolikhet minskat vår konkurrenskraft för gods på järnväg, säger Anders Ekberg, biträdande professor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper samt föreståndare för Charmec*.</p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Närmre mer miljövänliga transporter</h2> <p>För att nå de övergripande klimatmålen har Sverige som delmål att fördubbla andelen gods som transporteras på järnvägen fram till år 2030. Om den fördubblingen ska bli verklighet krävs tre viktiga åtgärder – att både driftsäkerheten och kapaciteten på järnvägen ökas samt att gränsöverskridande godstrafik främjas – något som idag är svårt på grund av att larmgränsvärden för rälsbelastning varierar kraftigt mellan länder i Europa. Ungefär hälften av all godstrafik i Europa korsar redan landgränser och den trenden väntas öka när de europeiska godskorridorerna successivt tas i drift.</p> <p>Avsaknaden av samordnade larmgränser innebär att ett skadat hjul kan ge kraftnivåer i rälsbelastning som är tillåtna i ett land, men inte i ett annat. Till exempel kan ett svenskt tåg färdas genom hela Europa bara för att behöva vända vid gränsen till Schweiz, som idag har den lägsta tillåtna nivån, något som faktiskt har inträffat. Den typen av ineffektiv hantering av larmnivåer får konsekvenser även för passagerartrafiken då driftstörningar sprider sig i järnvägssystemet – något som leder till stora kostnader för både banförvaltare och tågoperatörer.</p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Störningskänsligt system</h2> <p>Järnvägen är ett sammanhängande system där den ”svagaste länken” ofta fäller avgörandet för hur systemet ska kunna användas för att frakta gods. Eftersom andra typer av godstransporter fortsätter att fungera även med störningar, blir järnvägstrafiken mer konkurrensutsatt då den är mycket känsligare för störning. Det är lättare att snabbt leda om en lastbil när det finns hinder på vägen än att leda om ett tåg som ofta bara har en väg att åka. Genom att ha samma larmgränser i alla europeiska länder undviks störningar i större utsträckning.</p> <p>– För att enas om gemensamma larmgränser krävs en gedigen, vetenskapligt underbyggd grund. Kärnan i de nu gemensamma larmgränserna är vår forskning om krafter från orunda hjul och hur dessa påverkar risken för rälsbrott och stopp. Arbetet har nu även accepterats och fastställts internationellt i en så kallad International Railway Solution (IRS) som Internationella järnvägsunionen (UIC) godkänt. Något vi såklart är väldigt nöjda med, säger Anders Ekberg.</p> <p><br /></p> <p>*<em>Charmec (Chalmers Railway Mechanics) är ett nationellt centrum inom järnvägsmekanik med tolv intressenter från näringsliv och förvaltningar. Forskningen utgår från samverkan mellan fordon/bana och relaterade fenomen (buller, materialnedbrytning, bromsskador med mera), som orsakar mer än hälften av banans och godstågens underhållskostnader.</em> </p> <p><a href="http://www.charmec.chalmers.se/">Läs mer om Charmec</a></p> <p>Text: Anders Ryttarson Törneholm​​​<br /></p>Tue, 20 Aug 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspxVärldens snabbaste bollsport ska bli syntetisk<p><b>​Badminton sägs vara världens snabbaste bollsport. Det officiella hastighetsrekordet för en fjäderboll när den smashas ligger på hela 427 kilometer i timmen. Nu har forskare från Chalmers fått finansiering av Internationella badmintonförbundet för att göra sporten helsyntetisk på sikt.</b></p><p>De bästa fjäderbollarna för badminton är gjorda av gåsfjädrar och är också den typ av boll som används i internationellt spel. Under lång tid har företag och forskare försökt utveckla syntetiska bollar för att bland annat slippa använda gåsfjädrar. Men än så länge är gåsfjäderbollarnas aerodynamiska egenskaper överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel. Nanyang Technical University i Singapore har fram tills nu varit det enda universitet i världen som har jobbat med Internationella badmintonförbundet för att utveckla syntetiska badmintonbollar.</p> <p>Nu går Chalmers, som enda andra universitet, in i ett unikt samarbete med Internationella badmintonförbundet. Bland annat utvecklas metoder för att testa helsyntetiska fjäderbollar som planeras bli standard i internationellt spel som VM och OS. Det unika utvecklingsprojektet blir förhoppningsvis början på ett mer långsiktigt utvecklingsarbete och är en del av Chalmers satsning på idrottsteknologi.</p> <p>Största delen av forskningen kommer utföras på avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritim​a vetenskaper. Laboratorieförsöken görs i samarbete med Polyfor AB som under mer än 30 år har utfört provning av badmintonbollar åt internationella badmintonförbundet.</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs också:</h3> <p><a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers Sport och Teknologi​</a><span style="background-color:initial"> </span></p> <p><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="background-color:initial">Text: Anders Ryttarson Törneholm</span></p>Thu, 15 Aug 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Framtiden-for-varldens-transporter-diskuteras-pa-Lindholmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Framtiden-for-varldens-transporter-diskuteras-pa-Lindholmen.aspxFramtiden för världens transporter diskuteras på Lindholmen<p><b>​För första gången någonsin arrangeras en av världens främsta konferenser inom järnvägstrafik och vägtransport i Göteborg. Mellan den 12–16 augusti möts forskare och ingenjörer från akademi och näringsliv för att diskutera framtidens transportlösningar.</b></p><div>Självkörande bilar, effektivare järnvägstrafik och säkrare transporter är bara några av alla ämnen som diskuteras av cirka 370 forskare från hela världen på Lindholmen. Det är IAVSD*-konferensen, en av världens främsta inom fordonsdynamik, som arrangeras för 26: e gången i ordningen mellan 12–16 augusti. Och det är första gången i Göteborg.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är en fantastisk möjlighet att få arrangera konferensen här i Göteborg som ju är Sveriges bil-mecka. Konferensen visar verkligen vad ligger i framkant när det gäller forskning inom fordonsdynamik både på räls och väg, säger Bengt J</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">acobson, professor inom fordonsdynamik på Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div>Värdar för konferensen är institutionen för mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers samt Chalmers Railway Mechanics (Charmec) och Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers (Safer) med stöd av styrkeområde Transport på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>*<em>I</em><em>AVSD är en förkortning för International Association for Vehicle System Dynamics som är en organisation som verkar för utveckling av fordonsdynamik.</em><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer:</h3> <div><a href="https://iavsd2019.se/">IAVSD2019</a></div> <div><a href="http://www.charmec.chalmers.se/">Charmec</a></div> <div><a href="https://www.saferresearch.com/">Safer</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Anders Ryttarson Törneholm</div>Tue, 13 Aug 2019 09:00:00 +0200