Människor i stadsmiljö

Datadriven stadsplanering ska ge bättre livskvalitet

​På grund av tät bebyggelse och höga hus är vindhastigheten lägre inne i städerna jämfört med utanför. Det fångar värme och luftföroreningar vilket skapar problem för invånare i större tätorter. Nu har forskare på Chalmers fått 4,3 miljoner kronor för att utveckla nya verktyg för hållbar stadsplanering.
– Högre dagstemperaturer, minskad avkylning nattetid och ökade nivåer av luftföroreningar påverkar människors hälsa negativt. Till exempel kan det bidra till allmänt minskad trivsel, andningssvårigheter, värmekramper, utmattning och värmeslag, säger Gaetano Sardina, forskarassistent vid avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.

I tätbebyggda områden blir temperaturerna högre och luftkvaliteten sämre på grund av lägre vindhastigheter då byggnader fungerar som vindfång och ”stänger in” den varma och förorenade luften. Denna effekt är känd som "Urban Heat Islands" och är som mest påtaglig under sommar- och vintermånaderna. Framförallt förvärras även effekterna vid värmeböljor i tätorterna. Känsliga individer som barn, äldre och personer med vissa sjukdomar är extra utsatta vid sådana händelser.

Dålig luft ökar dödsfallen

Kombinationen med svår värme och höga halter av luftföroreningar kan vara väldigt problematisk. The Centers for Disease Control and Prevention uppskattar att mellan åren 1979–2003 bidrog värmeböljor till mer än 8 000 förtida dödsfall i USA. Det är fler än dödsfallen orsakade av orkaner, blixtar, tornador, översvämningar och jordbävningar sammanlagt.

De storskaliga effekterna på samhället märks också i ökningen av kostnader för sjukvård, förlorade arbetsdagar och minskad produktivitet. Men forskare räknar med att de ekonomiska förlusterna på grund av förhöjda temperaturer i tätorter kan minskas med upp till 200 procent i städer som genomfört lämpliga åtgärder.

– Vårt mål är att ta reda på hur framtidens städer ska byggas för att förbättra den termiska komforten samt luftkvaliteten för dess invånare. I rådande praxis för stadsplanering i Sverige idag tas ingen hänsyn till dessa aspekter av invånarnas hälsa, säger Gaetano Sardina.

Digitalt verktyg för stadsplanering

Forskarna kommer utveckla ett nytt digitalt verktyg som kan ge en representation av en stad i 3D. Användningen av digitala verktyg tros att öka markant i framtiden och förändra regelverk samt hjälpa stadsplanerare att börja använda effektiv datadriven design. Resultatet från den här studien kommer att ge nya riktlinjer för hållbar stadsplanering i syfte att förbättra livskvaliteten för invånarna med avseende på termisk komfort och luftkvalitet.

Projektet har fått 4,3 miljoner från Formas och är ett samarbete mellan institutionerna för mekanik och maritima vetenskaper samt arkitektur och samhällsbyggnad tillsammans med FCC Fraunhofer.


Läs mer om mål 11 i agenda 2030: Hållbara städer och samhällen​​


Text: Anders Ryttarson Törneholm

Publicerad: on 04 dec 2019.