Vraka räddar svenska vatten från oljeläckage

​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.
​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. 

Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. 

– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. 

360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken 

Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. 

Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. 

Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. 

Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.

Läs mer


Logotyper från EU


Publicerad: ti 02 jun 2020.