Studenter i vindtunneln

Tillgång till forskningslabb ger nöjda studenter

​Genom att använda forskningslabb i undervisningen ökar förståelsen för ämnet. Återkopplingen från studenterna är mycket positiv. Det är erfarenheter som lärarkåren inom fordonsteknik och autonoma system drar.
​Simone Sebben är avdelningschef och biträdande professor på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system. Tillsammans med sina kollegor arbetar hon bland annat med kurser i fordonsaerodynamik och fordonsteknik, Några av momenten i kurserna är förlagda till forskningsinfrastruktur på Chalmers. Ett exempel på sådan infrastruktur är Chalmers vindtunnlar som går under namnet Chalmers strömningslaboratorium. 

– För att förstå fordonsaerodynamik är det viktigt att studenterna får göra något praktiskt. Att i verkligheten få se vad som händer med till exempel luftmotstånd när de med sina egna händer gör en förändring på ett fordon är väldigt bra för inlärningen, säger Simone Sebben. 

Den typen av inlärning är bara möjlig i en vindtunnel menar hon. Studenterna arbetar i grupper om fem till sex personer och får tillsammans göra olika konfigurationer som de sedan kan testa. Därefter får de presentera sina resultat och skriva en rapport. Det ser Simone som det viktigaste momentet eftersom studenterna då måste sätta ord på de resultat de upplevt. 

Bra för studenternas CV 

– Vi får väldigt positiv feedback. Det ökar intresset för kursen och utgör dessutom ett bra tillskott till studenternas meritförteckning. De kan skriva att de arbetat i en vindtunnel och att de kan de grundläggande principerna för hur en sådan fungerar, vilket välkomnas av industrin, säger Simone Sebben som själv har en bakgrund från att ha arbetat med aerodynamik på Volvo. 

Utöver vindtunneln har studenterna även fått tillgång till Asta Zero, körsimulatorn Caster samt Revere och Intelligent vehicles and robots laboratory som handlar om självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik. 

Unikt för Chalmers 

Att ha så mycket infrastruktur tillgänglig för studenterna gör Chalmers unikt. Det tillhör inte vanligheterna menar Alexey Vdovin, forskare på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system som också han använder infrastrukturen i sin undervisning. 

– Det är högt uppskattat av studenterna eftersom de kan få erfarenhet av databaserade beräkningar i kombination med verkliga tester. När studenterna kan jämföra simuleringsresultaten med verkligheten lär de sig mycket mer än om vi bara hade arbetat virtuellt, säger Alexey Vdovin. 

Valery Chernoray är professor på avdelningen Strömningslära och ansvarig för vindtunneln. Han instämmer i lärarnas iakttagelser. Han menar att även om en ingenjör använder virtuella verktyg så måste en ingenjör även kunna bygga saker i verkligheten. 

– Kopplingen mellan virtuella verktyg och verkligheten är central och laboratorierna tillhandahåller denna nödvändiga länk, säger han. 

Vill du också arbeta i en vindtunnel under dina studier? 

Då ska du välja mastersprogrammet Mobility engineering. Självkörande, uppkopplade fordon som ständigt kommunicerar med varandra blir snart verklighet. Dessutom ökar behovet av att hitta alternativa bränslekällor och minska utsläpp för att nå klimatmålen. Som ett led i detta har Chalmers startat ett nytt masterprogram som rustar framtidens ingenjörer för transportindustrins kommande omställning. 

Det nya masterprogrammet Mobility engineering startar hösten 2021 och kommer att bestå av fyra olika profiler där man kan välja vilket fält man vill specialisera sig inom. Det handlar om vägfordonsteknik, järnvägsteknik, flygplansteknik och marin teknik. 

Läs mer 


Sidansvarig Publicerad: ti 23 feb 2021.