Elsparkcyklar 750x340
​Illustration: Yen Strandqvist 

Så kan elsparkcyklar fungera säkert i stadsmiljön

Elsparkcyklarnas entré i städer världen över gör korta resor snabbare och enklare men har medfört ökade risker och olyckor. Nu presenterar Chalmersforskare ett sätt att jämföra hur bland annat elsparkcyklar och vanliga cyklar rör sig i innerstadsmiljöer. Nu är förhoppningen att metoden kan bidra till ökad trafiksäkerhet.​​
Elsparkcyklarna erbjuder ett nytt och bekvämt sätt att ta sig fram i städerna. Men den nya teknikens möte med det etablerade transportsystemet har inte varit friktionsfri. En återkommande kritik är att elsparkcyklister bryter mot trafikregler, åker för fort och parkerar olämpligt. Och statistik över olycksfall i trafiken visar en tydlig och oproportionerligt stor ökning av olyckor i takt med att antalet elsparkcyklar ökar. 
Hastighetsbegränsningar, hjälmkrav och specifika parkeringsplatser tillhör de åtgärder som diskuterats. Liksom begränsning av antalet elsparkcyklar och operatörer som är tillåtna i staden. Även direkta förbud har föreslagits.

– Elsparkcyklar är inte nödvändigtvis farligare än vanliga cyklar, men de uppfattas ofta så, förmodligen på grund av att man helt enkelt är ovan vid dem och på grund av hur förarna beter sig i trafiken, säger Marco Dozza, professor i trafiksäkerhet vid institutionen för Mekanik och maritima studier på Chalmers och huvudförfattare i den nya studien.

– Den vanliga cykeltrafiken vilar på etablerade sociala normer, trafikregler och en anpassad infrastruktur men så är inte fallet för de här nya mikromobilitetsfordonen, som elsparkcyklar, Segways, Monowheel och el-skateboardar. Spridningen och användandet av den typen av fordon kommer sannolikt bara att öka. Därför är det viktigt att integrera dem i transportsystemet på ett säkert sätt.

För att jämföra säkerhetsrisker mellan exempelvis vanliga cyklar och nya mikromobilitetsfordon behövs omfattande datamängder. Elsparcykelföretagen har, tack vare att de spårar varje åktur med GPS, tillgång till mycket stora mängder trafikdata. Olycksstatistik från sjukvården och polisen kan hjälpa till att uppskatta omfattningen av problemet med trafiksäkerhet. Men ingen datakälla kan förklara varför olyckor inträffar.

Det som saknas är ett ramverk för att samla in och analysera den tillgängliga datan för att förstå vad som gör förarens beteende osäkert och vad som orsakar krockar och olyckor. Nu presenterar Marco Dozza och hans kollegor på Chalmers just ett sådant.

Två olika strategier: bromsa eller svänga

Forskarna har tagit fram en process för datainsamling och analys, som kan återanvändas och anpassas för olika fordon. I pilotstudien jämförde forskarna vanliga cyklar och elsparkcyklar genom att utrusta fordonen med mätinstrument och sedan få förarna att utföra olika manövrar som olika slags inbromsningar, både planerade och spontana. De fick också testa att svänga samtidigt som fordonen färdades i olika hastigheter.

Studien visade bland annat att bromsprestandan hos en cykel genomgående är överlägsen den hos en elsparkcykel med upp till två gånger kortare stoppsträcka. Däremot presterade elsparkcyklarna bättre under styrmanövrarna, vilket blev tydligt under ett slalomtest. Ett resultat som förmodligen kan förklaras av elsparkcykelns kortare hjulbas och att man inte behöver använda pedaler. 

– De två fordonen visade båda tydliga fördelar och nackdelar i de olika scenarierna, säger Marco Dozza. Den bästa strategin för en cyklist och en elsparkcyklist att undvika samma krock kan vara olika - antingen att bromsa eller svänga.

Resultaten från studien kan bidra till en stadsmiljö som är bättre anpassad för olika sorters mikromobilitet. Till exempel kan en slingrande väg vara lättare att hantera för en elsparkcyklist än en cyklist, medan en smalare och mindre belyst väg kan utgöra en större utmaning för en elsparkcyklist än en vanlig cyklist. 

– Vi kan inte dra några avgörande slutsatser eftersom det här pilotexperimentet var ganska litet. Men det visar potentialen med fältdata för att förklara förarbeteenden och förstå orsakerna bakom olyckor i trafiken. Med mer data från ett större urval av förare kan vi få en heltäckande bild av hur förare behöver bete sig i trafiken för att det ska bli säkert att åka elsparkcykel. Den typen av kunskap kan hjälpa myndigheter att ta fram innovativa säkerhetsåtgärder och backa upp beslut med objektiva data, säger Marco Dozza. 

Möjlig tillämpning i smarta städer i framtiden

I samarbete med skoterföretaget Voi ska Marco Dozza och hans team samla in mer fältdata för att kunna titta på skillnader mellan förare i olika scenarier. Så småningom kommer forskningsresultaten lära framtidens självkörande fordon och intelligenta transportsystem hur man bäst interagerar med elsparkcyklister och cyklister genom att bättre förutse deras beteende. Andra åtgärder, baserade på den här typen av fältdataanalyser, är så kallad dynamisk geofencing – hastighetsbegränsning hos elsparkcyklar beroende på hur mycket folk som rör sig i området, veckodag eller tid på dagen.

Mer om forskningen: 
Artikeln “A datadriven framework for the safe integration of micro-mobility into the transport system: Comparing bicycles and e-scooters in field trial” publicerades i Journal of Safety Research och skrevs av Marco Dozza, Alessio Violin och Alexander Rasch.
I forskningen bidrog flera studenter från mastersprogrammet i fordonsteknik på Chalmers, till exempel via projektet Automotive Engineering som även kommer att ingå i det nya mastersprogrammet Mobility Engineering på Chalmers. Projektet har finansierats av Chalmers styrkeområde Transport och Trafikverket.

Inget elsparkcykelföretag har finansierat forskningsprojektet. 

Vill du tala med en expert om elsparkcyklar, mikromobilitet och trafiksäkerhet ur andra perspektiv?
Marco Dozza svarar gärna på frågor inom hela fältet. Hans kontaktinformation är: 
Marco Dozza
Professor i fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och marina vetenskaper på Chalmers
marco.dozza@chalmers.se
031 772 3621
Text: Lovisa Håkansson​

Sidansvarig Publicerad: to 31 mar 2022.