Henrik Ström och partikel
Henrik Ström och en ensam partikel som rör sig i en komplex geometri, dvs i ett poröst material. ​

Henrik Ström tilldelas fint anslag från Vetenskapsrådet

​–Vetenskapsrådets finansiering ger väldigt goda villkor i termer av vilken frihet man har som forskare att bedriva den planerade forskningen, vilket ger större flexibilitet och bättre möjligheter att på allvar bedriva nyfikenhetsdriven forskning än många andra former av finansiering, säger Henrik Ström, biträdande professor vid avdelningen för strömningslära, när det förra veckan stod klart att han är en av de 33 forskare på Chalmers som tilldelas forskningsanslag från Vetenskapsrådet.
Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut 2,3 miljarder till forskningsprojekt inom natur- och teknikvetenskap (2021 - 2025) och medicin och hälsa (2021 - 2026). Av dessa medel går i år 123 miljoner kronor till sammanlagt 33 forskare på Chalmers. 
En av de forskare som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet i år är Henrik Ström, biträdande professor vid avdelningen för strömningslära. För projektet ”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godycklig geometrisk komplexitet” tilldelas han totalt 3,8 miljoner. 

Grattis, Henrik! Hur känns det här? Var det väntat? 
–Det känns fantastiskt kul! Det är väldigt hård konkurrens om pengarna från Vetenskapsrådet, så det var verkligen inte väntat.

Vad är det ditt forskningsprojekt går ut på? 
–Projektet går ut på att genom datorsimuleringar studera system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. En sådan partikel skulle till exempel kunna vara en nanopartikel av metall, en bakterie, en DNA-molekyl eller någon form av aggregat. 

Varför är det viktigt att studera det här? 
–Vi har idag begränsad kunskap om hur samtidig närvaro av olika typer av partiklar påverkar vad som händer i dessa system. Till exempel kan partiklar av olika former och storlekar antingen dra med sig andra partiklar eller blockera andra partiklars väg när de själva rör sig i vätskan. Om man vill göra sensorer som är supersnabba skulle det vara fantastiskt att kunna öka hastigheten med vilken partiklarna man vill detektera når sensorytan. Om man vill göra sensorer som är robusta vill man kanske istället kunna undvika att vissa partiklar kommer i närheten av sensorytan över huvud taget. Det är också lätt att se att det skulle kunna finnas applikationer där man vill åstadkomma båda effekterna samtidigt - snabb, selektiv detektering av vissa partiklar med minimal risk för fouling av andra partiklar. Forskningsprojektet kommer därför bygga vidare på min tidigare forskning inom området och försöka klargöra hur saker och ting fungerar när blandningar av små reaktiva partiklar rör sig i närheten av ytor.

Vad tror du var den avgörande faktorn som gjorde att du beviljades det här bidraget från Vetenskapsrådet? 
Jag tror att jag lyckades övertyga panelen om att de vetenskapliga frågeställningar som jag tog upp i min ansökan har breda implikationer för en lång rad applikationer och samtidigt verkligen sätter fingret på något inom flerfasströmningsområdet där vår kunskap idag är relativt begränsad. Det är många olika processer som samverkar och jag har under de senaste åren etablerat samarbeten såväl nationellt som internationellt, med både teoretiker och experimentalister, som gör att jag kan ta min egen forskning vidare genom att utnyttja synergier med många olika andra kompetenser.

Vad innebär det här bidraget för din forskning – vad kommer du kunna åstadkomma som hade varit svårt annars? 
–Jag kommer att anställa en doktorand, vilket är svårt med många andra typer av finansiering. Tillämpad forskning involverar företag och de vill normalt sett inte vänta i fyra-fem år på resultat, och flera andra forskningsfinansiärer har max-tak för vad de betalar ut som i praktiken innebär att de inte finansierar doktorander. Finansiering från Vetenskapsrådet ger mig också möjlighet att ha en stabil bas av grundforskning i min projektportfölj, vilket ger djup åt den tillämpade forskning jag bedriver parallellt. Sist men inte minst har Vetenskapsrådets finansiering väldigt goda villkor i termer av vilken frihet man har som forskare att bedriva den planerade forskningen, vilket ger större flexibilitet och bättre möjligheter att på allvar bedriva nyfikenhetsdriven forskning än många andra former av finansiering.

Tack och stort grattis, Henrik! ​

Text: Lovisa Håkansson

Sidansvarig Publicerad: on 10 nov 2021.