Den surfande professorn

​Nyligen blev Håkan Nilsson professor i strömningslära men hans karriär inleddes med vindsurfning och en dröm om att kunna göra en "killer loop".

Håkan Nilsson under utförandet av en "Cheese roll"

I tonåren var Håkan Nilssons blick fäst i skyn, ständigt på jakt efter lite vind. När det inte blåste tillräckligt passade han på att bygga surfingbrädor.

- I tonåren tog havet och vindsurfning och vågsurfning upp merparten av min tid. Det i kombination med att jag var bra i matematik och fysik ledde mig till studier på matematisk naturvetenskaplig linje på Göteborgs Universitet med slutlig inriktning inom fysisk oceanografi, säger Håkan Nilsson.

Fysisk oceanografi handlar om strömningen i allt från världshaven till små bäckar och dess koppling till väder, vindar och vågor. När Håkan Nilsson skulle göra sitt examensarbete ville han utreda hur fåror bildas på bottnar över vilka vatten strömmar. Efter inledande litteraturstudier letade han efter verktyg för att studera detta och hamnade då hos Lars Davidson på Chalmers. Det slutade med att han avslutade sitt exjobb hos honom, med att parallellisera hans CFD-kod. Han utredde aldrig den ursprungliga frågan om fårorna. Dagen innan han fick ett jobberbjudande på SMHI i Norrköping så fick han ett erbjudande av Lars Davidson att doktorera inom strömningsberäkningar i vattenturbiner.

- Det passade ju mig eftersom det var inkompressibel strömning i roterande koordinatsystem, precis som geostrofisk strömning världshaven. Strömning i vattenkrafttillämpningar har sedan dess varit mitt största forskningsområde och det har lett till att jag nu tagit mig alla stegen upp till professor, säger Håkan Nilsson

Håkan Nilsson är nu inne på sina fjärde och femte doktorander inom det området och två nya är planerade nästa år. Han jobbar mycket tillämpat och tillämpningar på Håkan Nilssons forskning finns bland annat inom svetsning, strömning med fibrer, strömning i flödesmätare, värmeöverföring och gasutbyte på havets yta, strömning i nacken vid whiplash-rörelser och strömningsinducerade krafter i stent grafts som sätts in vid bråck i aortan. Att få jobba tillsammans med kirurgerna på Sahlgrenska för att försöka öka överlevnadsgraden efter att stent grafts satts in i aortan tycker Håkan Nilsson är särskilt intressant.

- En dag kanske jag själv behöver en sådan behandling. Då hoppas jag att min doktorand på Sahlgrenska gör ingreppet, säger Håkan Nilsson.

Under sin karriär har Håkan Nilsson löst många problem men det finns en särskild utmaning kvar som ligger honom särskilt nära.

- Jag har en dröm om att kunna göra beräkningar av hur man gör en "killer loop" i vindsurfing. Det klarade jag aldrig då, och kommer aldrig att kunna klara. Möjligen kan jag klara det numeriskt, men även det är en mycket stor utmaning om än mindre farligt än i verkligheten, säger Håkan Nilsson.

Sidansvarig Publicerad: ti 02 maj 2017.