godståg fångat i farten

Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet

​Att transportera gods med tåg istället för lastbil är en av nycklarna till mer hållbara transporter inom Europa. Men övergången är svår och ett stort problem är att larmgränserna för belastning på räls inte är samordnade mellan Europas länder. Tack vare forskare på Chalmers har nya europeiska regler införts som ska göra det enklare att transportera gods med tåg.

– Lite krasst kan man säga att vår forskning var den vetenskapliga grunden som övertygade resten av Europa att våga anpassa sig till vårt svenska förslag till larmgränsnivåer. Alternativet för oss i Sverige hade varit fortsatt otydlighet i frågan. Det hade med​ stor sannolikhet minskat vår konkurrenskraft för gods på järnväg, säger Anders Ekberg, biträdande professor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper samt föreståndare för Charmec*.

Närmre mer miljövänliga transporter

För att nå de övergripande klimatmålen har Sverige som delmål att fördubbla andelen gods som transporteras på järnvägen fram till år 2030. Om den fördubblingen ska bli verklighet krävs tre viktiga åtgärder – att både driftsäkerheten och kapaciteten på järnvägen ökas samt att gränsöverskridande godstrafik främjas – något som idag är svårt på grund av att larmgränsvärden för rälsbelastning varierar kraftigt mellan länder i Europa. Ungefär hälften av all godstrafik i Europa korsar redan landgränser och den trenden väntas öka när de europeiska godskorridorerna successivt tas i drift.

Avsaknaden av samordnade larmgränser innebär att ett skadat hjul kan ge kraftnivåer i rälsbelastning som är tillåtna i ett land, men inte i ett annat. Till exempel kan ett svenskt tåg färdas genom hela Europa bara för att behöva vända vid gränsen till Schweiz, som idag har den lägsta tillåtna nivån, något som faktiskt har inträffat. Den typen av ineffektiv hantering av larmnivåer får konsekvenser även för passagerartrafiken då driftstörningar sprider sig i järnvägssystemet – något som leder till stora kostnader för både banförvaltare och tågoperatörer.

Störningskänsligt system

Järnvägen är ett sammanhängande system där den ”svagaste länken” ofta fäller avgörandet för hur systemet ska kunna användas för att frakta gods. Eftersom andra typer av godstransporter fortsätter att fungera även med störningar, blir järnvägstrafiken mer konkurrensutsatt då den är mycket känsligare för störning. Det är lättare att snabbt leda om en lastbil när det finns hinder på vägen än att leda om ett tåg som ofta bara har en väg att åka. Genom att ha samma larmgränser i alla europeiska länder undviks störningar i större utsträckning.

– För att enas om gemensamma larmgränser krävs en gedigen, vetenskapligt underbyggd grund. Kärnan i de nu gemensamma larmgränserna är vår forskning om krafter från orunda hjul och hur dessa påverkar risken för rälsbrott och stopp. Arbetet har nu även accepterats och fastställts internationellt i en så kallad International Railway Solution (IRS) som Internationella järnvägsunionen (UIC) godkänt. Något vi såklart är väldigt nöjda med, säger Anders Ekberg.


*Charmec (Chalmers Railway Mechanics) är ett nationellt centrum inom järnvägsmekanik med tolv intressenter från näringsliv och förvaltningar. Forskningen utgår från samverkan mellan fordon/bana och relaterade fenomen (buller, materialnedbrytning, bromsskador med mera), som orsakar mer än hälften av banans och godstågens underhållskostnader. 

Läs mer om Charmec

Text: Anders Ryttarson Törneholm​​​

Publicerad: on 06 maj 2020.