Forskare vid datormodell

Chalmersmodell spänner musklerna för svensk bilindustri

Forskningsresultaten har resulterat i en världsunik matematisk humanmodell som kan förutsäga mänsklig rörelse innan krock. Till exempel hur en människa, när bilen bromsar, motverkar att kastas framåt i bilen genom att spänna musklerna. En sådan modell får ökad betydelse nu när fler biltillverkare verkar gå mot mer och mer mot autonoma bilar. Autonoma bilar och funktioner designas av en ingenjör som behöver ha svar på om bilen reagerar på ett bra eller dåligt sätt baserat på hur föraren agerar. Modellen kallas SAFER A-HBM.

​- Det kan handla om hur mycket bilen ska svänga och bromsa, när airbagen ska lösas ut med mera. Om man inte har några verktyg för att utvärdera om ett skyddssystem är bra eller dåligt blir det helt enkelt mycket svårt att utforma. Därför är vår modell ett viktigt verktyg, säger Karin Brolin.

Karin Brolin är biträdande professor på Chalmers och en av forskarna som arbetat i forskargruppen som tagit fram modellen. Hon rekryterades till Chalmers 2009 för att driva och utveckla humanmodellering på Chalmers och SAFER. Rekryteringen gjordes utifrån ett behov som industrin då såg. Ett av de projekt hon började arbeta med var A-HBM, en förkortning av aktiva humanmodeller.

- Projektet skulle få de humanmodeller som då fanns för krocksimuleringar att simulera muskelaktivitet hos levande människor. Detta för att kunna använda dem för att simulera vad som händer med människokroppen och muskler innan en krock, säger Karin Brolin.

Bengt Pipkorn är föreståndare för Simulation and Active Structures på Autoliv Research och bekräftar att modellen är ett viktigt verktyg med stor nytta för Autoliv.

- Genom modellen har vi fått nya samarbetsprojekt med både nya och gamla kunder. Nya idéer på förbättringar av existerande produkter har lagts fram, vi har kunnat anställa fler personer som med hjälp av verktyget kommer bidra till utvecklingen av nya produkter. Dessutom är den svenska bilindustrin med dess underleverantörer ensamma om att ha detta unika verktyg, vilket ger konkurrensfördelar gentemot konkurrenter i Europa och övriga världen, säger Bengt Pipkorn.

Lotta Jakobsson, senior technical leader på Injury prevention, en del på Volvo Cars Safety Centre säger att det inneburit att de olika parterna kunnat fokusera på det var och en är bäst på.

- För oss har det inneburit att vi kan fokusera på vår verksamhets främsta syfte att utveckla säkra bilar. Detta tack vare det stora stöd som vi har fått genom Chalmers starka engagemang, säger Lotta Jakobsson
Projektet har också krävt att utvecklingen av numeriska metoder kombinerats med experimentell verksamhet för att skapa valideringsdata till SAFER A-HBM. Därför har flera experiment för att mäta muskelaktivitet hos förare och passagerare i bilar som bromsat och svängt genomförts av projektets doktorander under ledning av docent Johan Davidsson i mycket nära samarbete med industriparterna.

Samverkan med industrin har varit mycket viktig för projektets framgång menar Karin Brolin. Från start har Chalmers haft möten med industrin en gång i månaden. Under dessa arbetsmöten har deltagarna diskuterat problem och möjliga lösningar och gett feedback på varandras aktiviteter i projektet, vilket ständigt drivit projektet framåt.

- Genom den feedback vi fått från industrin har vi vetat vad som funkar och vad som inte funkar. Det har inte bara gjort att vi snabbt kunnat få ut modellen i industrin där den gör konkret nytta, vi har också fått nya forskningsidéer och gjort att vi är först i världen med den här typen av modell, säger Karin Brolin.

Projektet A-HBM har gjorts i flera etapper och är ett SAFER-projekt finansierat av Vinnova och FFI.


Publicerad: ti 19 sep 2017.