Chalmersforskarens metod används för att förutsäga framtidens trafiksäkerhetsproblem

​Ett av våra ledande, globala folkhälsoproblem orsakas av vägtransporter. Varje år dödas cirka 1,3 miljoner människor i trafiken. Detta samtidigt som vårt transportsystem är i ständig förändring. Dagens utmaningar är troligtvis inte de samma som framtidens. För att redan nu kunna sätta in etappmål och åtgärder för framtiden har Johan Strandroth, industridoktorand på Trafikverket, utvecklat en metodik för att ta sig an den utmaningen. ”Min forskning handlar om att förutsäga framtida trafiksäkerhetsproblem och vilka åtgärder som blir viktiga för att förhindra dem”, säger Johan Strandroth.

 

Johan Strandroth

 

 

Metodiken tar sin utgångspunkt i Nollvisionens sätt att tänka i systemperspektiv med människan i centrum och är på så vis en vidareutveckling av den svenska, framgångsrika trafiksäkersäkerhetstraditionen. Även om metoden är relativt ny så har den redan använts nationellt som internationellt för att prioritera åtgärder för framtiden och för att styra forskningsanslag.

- Metoden har bland annat använts av Trafikverket för att identifiera framtida forskningsbehov och till att styra mot projekt för ökad säkerhet för oskyddade. För de i bil har säkerheten förbättrats enormt och kommer fortsätta göra så framöver men för de oskyddade ser vi inte samma utveckling och där behöver vi se ytterligare ansträngningar från samhället för att förhindra dessa skador, säger Johan Strandroth.

Metoden har även använts för att stödja Näringsdepartementet och internationella aktörer i samband med revidering av etappmål för trafiksäkerhet. Dels för att ta fram rimliga målnivåer men också för att identifiera vilka åtgärder som skulle bli nödvändiga för att nå målen.

Att på detta sätt se in i framtiden låter kanske lite som hokus-pokus men det handlar mer om att beskriva framtidens olyckor förklarar Johan Strandroth. Allvarliga olyckor sker av en anledning och utfallet i form av död eller allvarlig skada går ofta att förebygga genom t.ex. vägåtgärder eller säkrare fordon.

- I första skedet gör vi en bedömning utifrån olycksstatistik. Utifrån vilka vägåtgärder som ligger i befintliga planer och vilka fordonssäkerhetsförbättringar som ligger framöver antar vi först ett visst tillstånd av transportsystemet, en viss tid i framtiden, i mitt fall år 2020. Sedan frågar vi oss; Om dagens olyckor skulle ske 2020, vilka av dessa skulle då kunna förhindras genom de trafiksäkerhetsförbättringar som sker till dess? Till exempel skulle det kunna vara att mötesolyckor förhindras av den planerade utbyggnaden av mittseparation de kommande åren. Med det så har vi indirekt belyst framtida trafiksäkerhetsbrister, säger Johan Strandroth

I ett andra skede kan forskarna och de som använder metoden sätta upp olika scenarier. Vad händer om fordonsflottan byts ut ännu snabbare, vad händer om vi kan bygga ut våra vägar snabbare och så vidare och hur påverkar det antalet dödsfall och skador?

- På det sättet kan mina metoder användas för att ta fram rimliga målnivåer för trafiksäkerheten eller för att identifiera vilka åtgärder man behöver genomföra för att nå en viss målnivå, säger Johan Strandroth.

Johan Strandroth disputerar den 20 februari kl. 10.00 i Virtual Development Laboratory, Hörsalsvägen 7A..


Publicerad: fr 15 sep 2017.