​Lennart Löfdahl framför sin engelska racingbil av märket Lotus

Bilentusiasten som satte avtryck i bilindustrin

​Professor Lennart Löfdahl har varit bilintresserad i hela sitt liv. Det började i Trollhättan i slutet av 1950-talet då han som liten grabb noga kollade in alla nya SAAB-modeller. Några decennier senare skulle han själv vara med och påverka hur dagens bilar ser ut.

​Året är 1957 och en ny Saab 93 rullar ut från fabriken i Trollhättan. På plats hos återförsäljaren Philipssons i samma stad står en storögd och förväntansfull Lennart Löfdahl. Han vill se hur de nya färgerna ser ut, hur lamporna är placerade och hur den nya odelade vindrutan förändrar bilen. Bilintresset startade tidigt. Han säger att det är medfött, att han har det i generna med en pappa som jobbade med Norton-motorcyklar under 30-, 40- och 50-talet.

- När jag vaknar klockan sju på morgonen så funderar jag på bilar och när jag lägger mig på kvällen rör sig fortfarande mina tankar till största delen kring bilar. Engelsmännen kallar det ”Petrol Headed”, tyskarna kallar det ”In Benzin getauft”, säger Lennart Löfdahl.

Lennart Löfdahl disputerade 1982 inom området tjocka, tre-dimensionella gränsskikt som bland annat har sin tillämpning kring akterskeppet på fartyg. Han fortsatte sedan sin forskarkarriär på SSPA med propellerdesign och skrovinteraktion. I mitten av 80-talet flyttade Lennart Löfdahl till Chalmers och jobbade då med gasturbiner men den verksamheten övergick ganska snart till fundamental strömningsmekanik. Det handlade då om omslag mellan laminär och turbulent strömning, turbulens, turbulensmätningar och turbulensmodellering. Tillsammans med forskare från KTH utvecklade han bland annat en turbulensmodell som idag dyker upp i flera av de kommersiella beräkningsprogram som hans doktorander använder.

En ofinansierad kurs blev en framgångsrik forskargrupp
Från mitten av 90-talet kom nyttiggörande att stå allt mer i fokus då forskning som direkt kunde tillämpas på vardagsnära problem hade lättare att få finansiering. För en bilentusiast som Lennart Löfdahl låg fordonsaerodynamik och termisk optimering av fordon nära till hands. Inom dessa områden kunde hans breda kunskaper inom strömningsmekanik och termodynamik komma väl till pass men till en början var det svårt att få finansiering. Historien om hans nuvarande forskargrupp börjar med en ofinansierad kurs. En dag i slutet av 90-talet frågade några studenter Lennart Löfdahl som då ansvarade för fortsättningskursen Strömningsmekanik om han kunde hålla en kurs i fordonsaerodynamik. Aldrig i livet var Lennart Löfdahls första svar.

- Jag var mycket tveksam till att hålla kursen. Jag hade redan mycket undervisning och skulle inte få betalt för den nya kursen men studenterna var så trevliga att jag ändrade mig, som tur var. Det började som en seminariekurs och eftersom den var så populär växte den kraftigt. Med åren fick jag betalt. Det var en stor seger, säger Lennart Löfdahl.

I takt med tuffare utsläppskrav och önskemål om minskad bränsleförbrukning ökade möjligheterna till finansiering av projekt inom fordonsaerodynamik och termisk optimering, vilket möjliggjorde för forskargruppen att ta form.

Till stor nytta för Volvo och andra aktörer inom bilindustrin
Lennart Löfdahl har utvecklat områdena och forskargruppen är idag mycket framgångsrik. Tydliga exempel på det avtryck som Lennart Löfdahl och hans doktorander satt i bilindustrin hittar man bland annat hos Volvo-företagen där samarbetet inneburit stora affärsfördelar för Volvo.

- Det arbete som Lennart och hans doktorander gör för oss är mycket konkret och relevant för våra projektbehov. Det har varit oerhört värdefullt och vi har kunnat tillämpa forskningen på många av våra utmaningar. Det skapar också en mer innovativ och kreativ miljö, säger Peter Nilsson som är chef för installation av kylsystem på Volvos GTT.

Men det är inte bara Volvo som haft nytta av forskargruppen. Det trettiotal doktorander som forskargruppen producerat återfinns hos en uppsjö av olika nationella och internationella biltillverkare och några av doktoranderna finns i racervärlden, till exempel i Formel 1-stallen Red Bull och McLaren. Lennart Löfdahl, som har arbetat deltid i sex och ett halvt år som specialist på Volvo GTT, är noga med att påpeka att industrisamarbeten också har stort värde för forskarna som får ovärderliga erfarenheter när de ges möjlighet att ta itu med konkreta, verkliga problem.

Närmar sig pension men har mycket kvar att uträtta
Lennart Löfdahl närmar sig nu pensionsåldern men ligger inte på latsidan. Han vill gärna stanna kvar som rådgivare och kommer arbeta deltid på Chalmers. Snart påbörjar han även en föreläsningsserie i USA, England och Tyskland.

Utbildning och undervisning är något som ligger honom varmt om hjärtat och är något han ägnat mycket tid. Under 20 års tid, mellan mitten av 1980-talet och 2005 undervisade han 50 procent av sin tid. Han hade bland annat kurser i kontinuums mekanik, strömningslära och strömningsmekanik. Han är arkitekten bakom Chalmers masterprogram Automotive Engineering och som examensområdesansvarig ansvarade han för introduktionen av samtliga mastersprogram på Chalmers som en del i Bolognaprocessen.

Men det finns en sak till han skulle vilja uträtta inom utbildning. Han skulle vilja skriva en bok om fordonsaerodynamik där fundamental strömningsmekanik kopplas ihop med den praktiska tillämpningen på fordon.

- Under årens lopp har jag samlat mängder med material för att kunna skriva en intressant bok. Troligen krävs det en grundläggande och en mer avancerad för att få in allt material som krävs vid strömnings- och termisk optimering av fordon. Det skulle vara kul och jag har allt material som krävs men så vet jag inte om jag vill bli en av alla dessa gubbar som skriver en bok. Vi får se hur det blir, säger Lennart Löfdahl.


Publicerad: ti 19 sep 2017.