Badmintonboll
​Foto: Victoria Feliniak​

Syntetisk badmintonboll på väg mot VM

​The Badminton World Federation (BWF) använder sig av testmetoder utvecklade på Chalmers för att visa att syntetiska bollar kan ersätta fjäderbollar. Just nu används Chalmers testmetod för att ta fram bollar inför VM.
​Badmintonbollar som används vid stora tävlingar som OS och VM har under lång tid tillverkats av gåsfjädrar. De aerodynamiska egenskaperna har ansetts överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel, men det håller på att ändras. 

Utmaningar med fjäderbollar 

Bollar gjorda av gåsfjädrar kräver en stor mängd handarbete och tillverkas i Asien, ofta under mindre goda arbetsförhållanden. Fjädrarna skördas, rengörs och sorteras efter längd och vinkel, de samlas sedan i en fjäderboll som testas med många manuella ingrepp under alla tillverkningssteg. Fjäderbollarna kräver dessutom varsam hantering. De måste lagras under reglerad fuktluftighet och temperatur för att behålla sin prestanda. Ett annat problem är att de har relativt kort hållbarhet i spel. Tillverkare letar nu efter alternativ med bollar gjorda av syntetiskt material. 

Tillverkarna i behov av vetenskapliga tester 

De testmetoder som används för fjäderbollar använder proffsspelare som smashar bollarna ett visst antal gånger och spelar nätspel för att bedöma bollbanor. Metoden fungerar acceptabelt för fjäderbollar men när syntetiska bollar skulle testas började man inse att metoderna var för subjektiva. Ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt var önskat. 

 
Christer ForsgrenBWF började söka lösningar och pratade med det företag som testar fjäderbollar åt dem, Polyfor AB. Det drivs av före detta elitspelaren Christer Forsgren. Han läste kemiteknik på Chalmers och är sedan sju år tillbaka verksam som adjungerad professor i industriell materialåtervinning på institutionen för kemi och kemiteknik. Via sitt företag har han testat och godkänt bollar åt BWF i cirka 35 år. För Christer Forsgren var kontakten med Chalmers självklar. 

–Forskningen inom strömningslära och idrottssatsningen på Chalmers är en bra kombination för att utveckla just testmetoder, säger Christer Forsgren. 

 
Kontakten med Chalmers resulterade i ett forskningsprojekt som BWF beslöt sig för att finansiera med start i juli 2019. 

Lösningen – tester i Chalmers strömningslaboratorium 

Valery Chernoray är forskningsprofessor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och ledde projektet med testningen som utfördes av Satheesh Kaviladhikarakunnathu Puthanveeti, en före detta masterstudent som nu gått vidare till anställning på Polyfor. Valery  berättar att de klurat ut och testat många olika varianter av testmetoder. De sammanfattade allt i en rapport som BWF nu använder för att visa att Chalmers metoder fungerar, är objektiva och baseras på vetenskap och forskning. 

 
– Vi har utvecklat tillförlitliga metoder för testning av två prestandaegenskaper som intresserar BWF. Den ena är smashresistans eller skottmotstånd som kan beskrivas som hållbarhet under upprepade smashar. Den andra är tumling som handlar om prestanda vid nätspel, säger Valery Chernoray. 

 
Riggen som byggts upp på Chalmers kan simulera smashar upp till 200 km/tim. Ett proffsracket sitter monterat på en kolfiberarm som drivs med fjädrar som dras upp med en vinsch. Bollarna hålls på plats med hjälp av ett tunt plaströr och vacuum. Smasharna filmas sedan med en höghastighetskamera. 

 
– Med hjälp av filmerna kontrollerar vi först att bollen smashas på ett korrekt sätt och sedan beräknar vi smashhastighet. Efter varje smash fotograferar vi bollen och mäter hur långt bollen har flugit för att se om skadorna på bollen påverkat prestandan. Efter tio smashar packas bollarna och skickas till Rise, Sveriges forskningsinstitut, för materialtest, berättar Valery Chernoray. 

 
För tumling används en stillastående boll och en vinklad racket i korrekt vinkel som rör sig längst en vinklad bana. Testbollarna filmas med en höghastighetskamera och bilderna bearbetas för att beräkna hur många gånger bollarna tumlar. 

Tillverkarna arbetar i riktning mot syntetbollar 

Alla stora tillverkare som till exempel Yonex och Mizuno jobbar nu intensivt i riktning mot syntetbollar och de syntetbollar som tillverkas idag är mycket bättre än för något år sedan och bedöms som mycket bra av både proffsspelare och testteam. 

 
– De är fortfarande lite för ömtåliga och klarar endast två till fyra kraftfulla smashar från de starkaste elitspelarna. Men i princip kan de redan nu godkännas för till exempel Junior VM-spel, säger Valery Chernoray. 

 
Christer Forsgren förklarar de två bristerna i dagens syntetbollar. Den ena är smashtålighet. Bollen bli mjuk och återgår inte till ursprunglig form tillräckligt fort varför den inte bromsar tillräckligt i luften för att smashen ska kunna returneras. Den andra begränsningen är tumling vid nät. Om spelaren träffar anslagsdelen, korken, med racketen lite snett kan bollen börja tumla, vilket gör det svårt att slå bort bollen mot baslinjen med ett kontrollerat slag. Men Christer Forsgren är hoppfull om att den syntetiska bollen snart ska vara i spel. 

 
– Jag är lite tveksam till om det blir syntetiska bollar till OS i Paris 2024 men jag tror helt klart att syntetiska bollar kommer användas i OS i Los Angeles 2028, säger Christer Forsgren.​

Läs mer

Publicerad: fr 16 okt 2020.