Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 18 May 2022 12:31:08 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sa-kan-extremt-tysta-flaktar-gora-oss-friskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sa-kan-extremt-tysta-flaktar-gora-oss-friskare.aspxSå kan extremt tysta fläktar göra oss friskare<p><b>​De ljudnivåer som vi utsätts för i hemmet, på arbetsplatser och i skolor har visat sig öka risken för högt blodtryck, psykisk ohälsa och hörselskador. Bruset i våra inomhusmiljöer kan till och med ha en skadlig inverkan på barns kognitiva utveckling. Nu är en doktorand vid Chalmers först i världen med att identifiera och eliminera källan till ett av problemen – det skadliga ljud som uppstår i ventilationssystemens fläktar. Resultatet är en extremt tyst fläkt som på sikt kan förbättra vår hälsa betydligt. </b></p>​<span style="background-color:initial">Idag tillbringar vi upp till 87 procent av livet inomhus, enligt <a href="https://www.buildinggreen.com/blog/we-spend-90-our-time-indoors-says-who">en amerikansk studie</a>. Inomhusmiljön har därför blivit en allt viktigare faktor för hälsa och välmående. Temperatur, koldioxidnivåer och luftfuktighet är välkända parametrar i innemiljön, men på senare tid har alltmer fokus riktats mot hur ljuden i vår omgivning påverkar oss.<br /><br /></span><div>Framför allt är det ventilationsaggregat som orsakar konstant brus. Människoörat irriteras av ett så kallat tonalljud som uppstår när fläktarnas blad rör sig. Exakt hur ljudet uppstår och hur det kan tas bort har forskare och fläktproducenter brottats med länge. Men nu är en industridoktorand vid insitutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers först i världen med att både identifiera källan till problemet och eliminera det. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Martin%20Ottersten_02.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 15px;width:200px;height:300px" /><br /></div> <div>– Källan till tonalljudet har aldrig tidigare identifierats på den här typen av fläktar. När man minskar den här tonen blir fläktarna extremt tysta och på det sättet också världsunika. Det är första gången någon lyckas lösa det här problemet, säger Martin Ottersten, industridoktorand i strömningslära vid Chalmers, och forsknings- och innovationsingenjör på Swegon. <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Koppling till fysisk och psykisk ohälsa</h2> <div><span style="background-color:initial">Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, kan tonalljud av den typ som uppstår i ventilationssystemens ha en negativ inverkan på människans hälsa. Studien visar att en människa som exponeras för fläktarnas ljud under lång tid löper högre risk att drabbas av högt blodtryck, hjärtstillestånd, tinnitus, hörselskador, sömnsvårigheter och stress. Även barns kognitiva utveckling kan enligt rapporter påverkas negativt av de ljudnivåer som exempelvis skolors ventilationssystem orsakar. </span><br /></div> <div>Att hitta orsaken till tonalljudet för att eliminera det har därför varit högintressant för forskare och fläkttillverkare under många års tid.<br /><br /></div> <div>– Jag är själv känslig för ljud och kan ha svårt att koncentrera mig och sova med störande ljud. När jag tog del av WHO:s rapporter om hur tonalt ljud kan leda till sjukdomar som högt blodtryck och till och med hjärtstillestånd så fick projektet en helt ny dimension, säger Martin Ottersten, som har ägnat fyra år åt att försöka göra fläktar tystare.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lägre energiförbrukning</h2> <div>Med hjälp av avancerade och veckolånga datorberäkningar har han studerat hur luften flödar genom fläkten vid rotation och därigenom kunnat se var turbulens uppstår. </div> <div>Beräkningarna ger också ljuddata för fläkten, vilket används för att lokalisera källan till det störande ljudet. Efter flera modifieringar lyckades Martin Ottersten skapa en unikt tyst fläkt som nu banar väg för hälsosammare inomhusmiljöer. <br /><br /></div> <div>– Genom att modifiera fläktar och mäta ljudnivåerna med hjälp av väldigt stora beräkningar på hundratals datorer under flera veckors tid kunde jag se exakt var i fläktens konstruktion som tonalljudet uppstår och hur det kan elimineras. Ytterligare en positiv effekt vi har kunnat se, är att verkningsgraden på fläkten har ökat när tonalljudet har minskat, säger Martin Ottersten.<br /><br /></div> <div>Med de nya kunskaperna om hur man kan konstruera en fläkt som saknar tonalt ljud ser nu Martin Ottersten stora möjligheter att få ut de supertysta fläktarna på marknaden. <br /><br /></div> <div>– Vi håller just nu på att patentera lösningen och att implementera den i våra fläktar. Därefter ska vi få ut dem på marknaden och bidra till att göra våra inomhusmiljöer mer hälsosamma att vistas i. Och dessutom dra ner på energikonsumtionen och koldioxidutsläppen på köpet. <br /><br /></div> <div>Resultaten från hans studie <a href="https://aip.scitation.org/doi/10.1063/5.0055242">“A numerical method to predict and minimize fan tonal noise”</a> har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Physics of Fluids.</div> <div>Studien är genomförd vid avdelningen för Strömningslära på Chalmers och har finansierats av Swegon Operations AB. </div> <div><br /></div> <div><b>Mer om: Olika typer av ljud från fläktar</b><br /><span style="background-color:initial">Ljud från fläktar består av två slags ljud: bredbandigt och tonalt ljud. Det bredbandiga ljudet väger tyngst men det är det tonala ljudet, som finns konstant i bakgrunden, som irriterar och påverkar människor mest. För att sänka ljudnivåerna på arbetsplatser, bostäder och skolor installeras därför ljuddämpare så att människor ska kunna vistas i lokalerna under längre tid. Dessa ljuddämpare tar bort mycket av det bredbandiga ljudet men är inte lika bra på att absorbera det tonala och mer hälsoskadliga ljudet. Dessutom bidrar ljuddämparna till en ökad energikonsumtion och högre koldioxidutsläpp. <br /></span><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Martin Ottersten</div> <div>industridoktorand, avdelningen för strömningslära, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola</div> <div>martin.ottersten@chalmers.se</div> <div></div> 073-1502818​<br /><br />Text: Lovisa HåkanssonThu, 21 Apr 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sa-har-kan-elsparkcyklar-fungera-sakert-i-stadsmiljon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sa-har-kan-elsparkcyklar-fungera-sakert-i-stadsmiljon.aspxSå kan elsparkcyklar fungera säkert i stadsmiljön<p><b>Elsparkcyklarnas entré i städer världen över gör korta resor snabbare och enklare men har medfört ökade risker och olyckor. Nu presenterar Chalmersforskare ett sätt att jämföra hur bland annat elsparkcyklar och vanliga cyklar rör sig i innerstadsmiljöer. Nu är förhoppningen att metoden kan bidra till ökad trafiksäkerhet.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Elsparkcyklarna erbjuder ett nytt och bekvämt sätt att ta sig fram i städerna. Men den nya teknikens möte med det etablerade transportsystemet har inte varit friktionsfri. En återkommande kritik är att elsparkcyklister bryter mot trafikregler, åker för fort och parkerar olämpligt. Och statistik över olycksfall i trafiken visar en tydlig och oproportionerligt stor ökning av olyckor i takt med att antalet elsparkcyklar ökar. </span><div>Hastighetsbegränsningar, hjälmkrav och specifika parkeringsplatser tillhör de åtgärder som diskuterats. Liksom begränsning av antalet elsparkcyklar och operatörer som är tillåtna i staden. Även direkta förbud har föreslagits.<br /><br /></div> <div>– Elsparkcyklar är inte nödvändigtvis farligare än vanliga cyklar, men de uppfattas ofta så, förmodligen på grund av att man helt enkelt är ovan vid dem och på grund av hur förarna beter sig i trafiken, säger Marco Dozza, professor i trafiksäkerhet vid institutionen för Mekanik och maritima studier på Chalmers och huvudförfattare i den nya studien.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Marco%20Dozza%20180x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" /><br /></div> <div><strong>– Den vanliga cykeltrafiken vilar </strong>på etablerade sociala normer, trafikregler och en anpassad infrastruktur men så är inte fallet för de här nya mikromobilitetsfordonen, som elsparkcyklar, Segways, Monowheel och el-skateboardar. Spridningen och användandet av den typen av fordon kommer sannolikt bara att öka. Därför är det viktigt att integrera dem i transportsystemet på ett säkert sätt.<br /><br /></div> <div>För att jämföra säkerhetsrisker mellan exempelvis vanliga cyklar och nya mikromobilitetsfordon behövs omfattande datamängder. Elsparcykelföretagen har, tack vare att de spårar varje åktur med GPS, tillgång till mycket stora mängder trafikdata. Olycksstatistik från sjukvården och polisen kan hjälpa till att uppskatta omfattningen av problemet med trafiksäkerhet. Men ingen datakälla kan förklara varför olyckor inträffar.<br /><br /></div> <div>Det som saknas är ett ramverk för att samla in och analysera den tillgängliga datan för att förstå vad som gör förarens beteende osäkert och vad som orsakar krockar och olyckor. Nu presenterar Marco Dozza och hans kollegor på Chalmers just ett sådant.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Två olika strategier: bromsa eller svänga</h2> <div>Forskarna har tagit fram en process för datainsamling och analys, som kan återanvändas och anpassas för olika fordon. I pilotstudien jämförde forskarna vanliga cyklar och elsparkcyklar genom att utrusta fordonen med mätinstrument och sedan få förarna att utföra olika manövrar som olika slags inbromsningar, både planerade och spontana. De fick också testa att svänga samtidigt som fordonen färdades i olika hastigheter.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=FWWfsQrtDQY">Se en video av forskningen här​</a></span><br /></div> <div><br /><strong>Studien visade bland annat</strong> att bromsprestandan hos en cykel genomgående är överlägsen den hos en elsparkcykel med upp till två gånger kortare stoppsträcka. Däremot presterade elsparkcyklarna bättre under styrmanövrarna, vilket blev tydligt under ett slalomtest. Ett resultat som förmodligen kan förklaras av elsparkcykelns kortare hjulbas och att man inte behöver använda pedaler. <br /><br /></div> <div>– De två fordonen visade båda tydliga fördelar och nackdelar i de olika scenarierna, säger Marco Dozza. Den bästa strategin för en cyklist och en elsparkcyklist att undvika samma krock kan vara olika - antingen att bromsa eller svänga.<br /><br /></div> <div><strong>Resultaten från studien kan bidra</strong> till en stadsmiljö som är bättre anpassad för olika sorters mikromobilitet. Till exempel kan en slingrande väg vara lättare att hantera för en elsparkcyklist än en cyklist, medan en smalare och mindre belyst väg kan utgöra en större utmaning för en elsparkcyklist än en vanlig cyklist. <br /><br /></div> <div>– Vi kan inte dra några avgörande slutsatser eftersom det här pilotexperimentet var ganska litet. Men det visar potentialen med fältdata för att förklara förarbeteenden och förstå orsakerna bakom olyckor i trafiken. Med mer data från ett större urval av förare kan vi få en heltäckande bild av hur förare behöver bete sig i trafiken för att det ska bli säkert att åka elsparkcykel. Den typen av kunskap kan hjälpa myndigheter att ta fram innovativa säkerhetsåtgärder och backa upp beslut med objektiva data, säger Marco Dozza. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Möjlig tillämpning i smarta städer i framtiden</h2> <div>I samarbete med skoterföretaget Voi ska Marco Dozza och hans team samla in mer fältdata för att kunna titta på skillnader mellan förare i olika scenarier. Så småningom kommer forskningsresultaten lära framtidens självkörande fordon och intelligenta transportsystem hur man bäst interagerar med elsparkcyklister och cyklister genom att bättre förutse deras beteende. Andra åtgärder, baserade på den här typen av fältdataanalyser, är så kallad dynamisk geofencing – hastighetsbegränsning hos elsparkcyklar beroende på hur mycket folk som rör sig i området, veckodag eller tid på dagen.<br /><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen: </strong></div> <div>Artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S002243752200007X">“A datadriven framework for the safe integration of micro-mobility into the transport system: Comparing bicycles and e-scooters in field trial”</a> publicerades i Journal of Safety Research och skrevs av Marco Dozza, Alessio Violin och Alexander Rasch.</div> <div>I forskningen bidrog flera studenter från mastersprogrammet i fordonsteknik på Chalmers, till exempel via projektet Automotive Engineering som även kommer att ingå i det nya mastersprogrammet Mobility Engineering på Chalmers. Projektet har finansierats av Chalmers styrkeområde Transport och Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Inget elsparkcykelföretag har finansierat forskningsprojektet. <br /><br /></div> <div><b>Vill du tala med en expert om elsparkcyklar, mikromobilitet och trafiksäkerhet ur andra perspektiv?</b></div> <div>Marco Dozza svarar gärna på frågor inom hela fältet. Hans <b>kontaktinformation</b> är: </div> <div>Marco Dozza</div> <div>Professor i fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och marina vetenskaper på Chalmers</div> <div>marco.dozza@chalmers.se</div> <div>031 772 3621</div> <div>​</div> Text: Lovisa Håkansson​Thu, 31 Mar 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Den-har-dagen-blir-avgorande-for-om-jag-valjer-teknik-i-framtiden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Den-har-dagen-blir-avgorande-for-om-jag-valjer-teknik-i-framtiden.aspx"Den här dagen blir avgörande för om jag väljer teknik i framtiden"<p><b>​– Yes! Jag älskar sexcylindriga motorer! Så löd gymnasieelevens Chloés spontana reaktion när hon tillsammans med 20 andra unga tjejer ställdes inför uppdraget att skruva isär en bilmotor under årets IGE-day som ägde rum på Förbränning och framdrivningssystem på Chalmers förra veckan. </b></p>​<span style="background-color:initial">Den 25 mars gick årets ”IGE-day” av stapeln då 75 företag runtom i landet -däribland Chalmers - tog emot tjejer i åldrarna 13 - 19 under parollen Introduce a Girl to Engineering. Syftet? Att möjliggöra en chans för unga tjejer att få möta förebilder inom teknik och testa på hur det skulle vara att studera och på sikt arbeta som ingenjör. <br /><br /></span><div>Spelplatsen för dagen på Chalmers var avdelningen för förbränning och framdrivningssystem på institutionen för Mekanik och maritima studier. Ett 20-tal högstadie- och gymnasielever intog avdelningens labb för att få se hur det går till när studenter och forskare försöker utveckla förbränningsmotorer som drivs av förnybara bränslen – och därigenom bidrar till ett mer hållbart transportsystem. <br /><br /></div> <div><b>Med för att inspirera och kick-starta </b>dagen är Lisa Hedlund, andraårsstudent på civilingenjörsprogrammet Automation och Mekatronik. Under utbildningen får hon lära sig utveckla transportlösningar som är billigare, energisnålare och mer miljövänliga än dagens. Ett studieval som till en början inte alls var självklart för Lisa. <br /><br /></div> <div>– Jag trodde ärligt talat inte att det här var något för mig. Men nu älskar jag det! Det finns så mycket spännande att läsa här. Efter att jag är klar tror jag att det lutar åt AI och data science. Det hade varit så coolt att få jobba med självkörande bilar, säger hon. <br /><br /></div> <div>Efter lite introduktionsfika har det blivit dags för att ta sig en närmare titt på forskningen som bedrivs i labben. Ansvariga för rundturen är avdelningschef Lucien Koopmans, professor i förbränning och framdrivningssystem, och Lena Lang, Tekniksprånget-praktikant, som under våren inte bara har ägnat sig åt egna labbmätningar utan även har dokumenterat avdelningens forskningsframgångar i sociala medier. </div> <div><br /><strong>Med på rundvisningen</strong> är Iman som går i 9:an på Kvibergs högstadieskola i Göteborg. För henne kommer dagens besök förmodligen spela en avgörande roll.<br /><br /></div> <div>– Jag har egentligen valt samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Men jag är intresserad av programmering och funderar på om jag kanske går en teknisk utbildning sen. Den här dagen blir nog avgörande för om jag väljer teknik i framtiden, förklarar hon. <br /><br /></div> <div>Första anhalt på turen är sprejlabbet. Här används laser-diagnostik för att kunna se hur till exempel vätgas blandas med luft i en förbränningsmotor. När flytande bränsle injiceras in i en motor görs det under högt tryck som skapar ett moln av bränsledroppar. Effekten är närmast sprej-lik, därav namnet. Forskarna studerar här hur injektionsprocessen ser ut och vilka emissioner som bildas. Ett relativt outforskat men högintressant ämne i jakten på hållbara bränslen. <br /><br /></div> <div>– Uppdraget för oss som jobbar här är ju att bidra med kunskap som inte finns än. Det är det som kallas forskning. Och det gör vi här i labben, förklarar Lucien för gruppen. <br /><br /></div> <div><b>Nästa stopp sker vid</b> motor-labbet där forskarna försöker mäta hur bränsleförbrukningen ser ut i en förbränningsmotor och vilka emissioner som kommer ut. Just nu är det vätgas som testas. Och hur är det egentligen med vätgas – blir det några skadliga utsläpp? Lucien kastar ut en fråga: <br /><br /></div> <div>– Vad händer när vätgas möter luft? </div> <div>Svaret kommer blixtsnabbt: </div> <div>– Det blir vatten, enas gruppen. </div> <div>– Ja, det stämmer. Men kommer det någon koldioxid? Ja, faktiskt. Men bara lite. Och inte från vätgasen i sig, utan från oljan i motorn. Det lärde vi oss här i labbet, förklarar Lucien. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Lucien%20visar%20motor%20600x340.jpg" alt="" style="margin:15px 40px;width:600px;height:340px" /><br /><strong style="background-color:initial">Gruppen rör sig vidare</strong><span style="background-color:initial"> i lokalerna. Efter ytterligare något snabbt nedslag bland oljiga kolvar och allsköns verktyg så har gruppen närmat sig slutdestinationen på labbturen. Utspridda i ett stort rum står fyra enorma bilmotorer. En modern Volvo bensinmotor, en gammal sex-cylindrig motor, en dieselmotor och en speciell Mitsubishi-motor. För nu har det nämligen blivit upp till bevis. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Då kan ni få börja skruva isär de här motorerna och se vad som gömmer sig där under! Jag vill att ni tar bort cylinderhuvudet så att ni kommer ner till kolvarna, instruerar Lucien. <br /><br /></div> <div>Efter en snabb demonstration av lådans mest användbara verktyg och en lika snabb uppdelning i fyra grupper utrustar sig eleverna med rock, handskar och verktyg och börjar direkt att skruva. </div> <div>Vid den sexcylindriga motorn har gymnasietjejerna Fatima, Matilda och Chloé redan kommit en bra bit på vägen. <br /><br /></div> <div><b>– Yes! Jag älskar sexcylindriga motorer</b>, utbrister Chloé som idag läser naturvetenskaplig linje på Franklins Gymnasium i Göteborg. I skolan är matte och programmering favoritämnena men hon brukar också kolla en hel del på YouTube-klipp på folk som tar isär motorer. <br /><br /></div> <div>– Det är roligt att förstå hur saker i vår vardag funkar, fortsätter hon. Jag brukar sitta vid köksbordet och meka och plocka isär grejer. <br /><br /></div> <div>Hennes gruppmedlemmar​ Matilda och Fatima från gymnasieprogrammet Samhällsbyggnad Miljö på Lindholmens Tekniska gymnasium är kanske inte lika bevandrade inom just ämnet bilmotorer, men vill ändå utforska hur en framtid inom teknikområdet skulle kunna se ut.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Chloe%20kollar%20verktygslåda%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 15px;width:220px;height:220px" /><br /><b style="background-color:initial">– Jag har alltid velat bli arkitekt</b><span style="background-color:initial">, ända sedan jag var liten. Men sen när jag började på gymnasiet blev jag intresserad av att bli ingenjör. Framför allt är det programmering som jag gillar, men än så länge har jag bara lärt mig grunderna, säger Fatima. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Och på frågan hur hon tycker det är att få i uppdrag att skruva isär en bilmotor? </div> <div>– Ja, alltså, allt blir ju kul om man vet vad man håller på med. <br /><br /></div> <div>För Matilda är det bildesign som känns mest spännande inom teknik. Och arkitektur. Det tekniska intresset kommer från hemmet. Och här är det hennes mamma som har varit den största inspirationskällan. <br /><br /></div> <div>– Hon jobbar med att bygga broar och vägar på Trafikverket. Hon är liksom med och förändrar staden. Det är inspirerande, förklarar Matilda. <br /><br /></div> <div><b>Med i bakgrunden under hela</b> IGE-dagen på Chalmers finns Mitra Sarchami, lärare i matte, fysik, kemi, biologi och programmering på Kvibergs högstadieskola. Med besöket på Chalmers vill hon inspirera sina elever, framför allt tjejerna, till att välja en teknisk inriktning i framtiden.<br /><br /></div> <div>– Jag vill göra de här ämnena mer vardagsnära och inte få dem att kännas så långt bort från mina elever. För 20 år sedan bestod undervisningen bara av teorier och det som stod i läroboken. Men idag när vi åker ut och gör såna här besök så förstår eleverna att det här handlar ju om miljö och hälsa. Det blir mer knutet till deras vardag. Det här blir en aha-upplevelse för många elever, förklarar Mitra. <br /><br /></div> <div><b>Och för motor-entusiasten Chloé</b> är saken i princip redan klar. </div> <div>– Det blir nog Chalmers för min del sen, konstaterar hon och återgår till de sex cylindrarna. </div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson​</div>Wed, 30 Mar 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Snabb-omvandling-av-transportsektorn-forandrar-forskningen.aspxSnabb omvandling av transportsektorn förändrar forskningen<p><b>​Transportsektorn har det gångna decenniet genomgått omvälvande förändringar och förändringstakten fortsätter alltjämt att öka. Det har inneburit en omställning från traditionell fordonsforskning till helt nya forskningsområden som spänner över flera discipliner. Sinisa Krajnovic, som den 31 mars lämnar uppdraget som styrkeområdesledare för Transport efter totalt sex år, har stor erfarenhet av dessa förändringar. </b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Vilka förändringar har du sett under den här perioden? <br /></strong></span><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/Sinisa_Krajnovic_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />​​​– Det har hänt extremt mycket under de senaste åren och den stora omställningen i transportsystemet har skapat behov av helt ny forskning och utbildning inom nya discipliner, säger Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div>– Det första stora skiftet hänger samman med nya fordonsteknologier som elektrifiering och automation, som har drivit utvecklingen framåt i väldigt snabb takt. Men även ny teknologi som AI (Artificiell Intelligens). Ett konkret exempel är att vi idag har elektrifierade lastbilar. Vem trodde att utvecklingen skulle gå så snabbt?  </div> <div><br /></div> <div>– Det andra stora skiftet i transportindustrin handlar om utvecklingen från produkt- till tjänsteorientering. Det har förändrat industrin i grunden. Idag talar fordonsbranschen allt mindre om tillverkning av bilar och alltmer om de tjänster man erbjuder. </div> <div><br /></div> <div>– Våra partners i transportindustrin säger att utvecklingen innebär att de måste springa fortare och fortare för att hänga med. Det innebär att vi på Chalmers måste springa ännu fortare för att se till att vi kan möta omvärldens behov av forskning, utbildning och kompetensförsörjning, såväl nästa år, som om fem och tio år. </div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt med förändringarna i transportsystemet pågår också en omställning i energisystemet. Det gör att gränser mellan olika forskningsområden suddas ut. Transportfrågor integreras med såväl energifrågor och samhällsbyggnadsfrågor, som digitaliseringsfrågor. </div> <div><br /></div> <div>– Vårt sätt att arbeta i styrkeområden är en enorm fördel som gör det enkelt för oss att snabbt anpassa oss till förändringar i omvärlden. Vi kan skapa nya forskningsområden och anpassa våra utbildningar. <br /><br /></div> <div><strong>Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? <br /><br /></strong></div> <div>– För att rusta våra forskare för de stora samhällsutmaningarna har vi inom styrkeområde Transport skapat ett arbetssätt som bygger på nära samverkan mellan olika institutioner, avdelningar och forskningsgrupper. Men också med Göteborgs universitet, som kompletterar våra kompetenser, och med myndigheter i transportsektorn. Det har varit en nyckel till framgång och jag är väldigt stolt över att vi tillsammans har utvecklat en effektiv organisation för utbildning, forskning, kompetensförsörjning, infrastrukturfrågor och nyttiggörande.  <br /><br /></div> <div>– Vi har ett mycket gott nätverk på Chalmers men vi har även skapat ett stort förtroende i omvärlden. Vi har utvecklat tydliga strategier för vårt samarbete med Chalmers strategiska partners: Volvo Group, Volvo Cars, CEVT och norska trafikmyndigheten Statens Vegvesende. Tillsammans med industrin har vi byggt upp starka infrastrukturmiljöer som exempelvis Asta Zero (världens första fullskaliga testmiljö för trafiksäkerhet), Revere (ett 400 kvadratmeter stort labb för testfordon, miljösensorer och simulatorer) och vi bygger nu Seel (en nationell testbädd för elektromobilitet).</div> <div><br /></div> <div>– Jag är också stolt över att vi har skapat helt nya samarbetsformer. Exempelvis genom projekt med utadjungerade transportforskare till industrin. Att forskare kan dela sin arbetstid mellan akademin och industrin och få direkt inblick i industrins behov är väldigt värdefullt. Så kallade capstone-projekt på kandidatnivå som bygger på samverkan mellan industri, Chalmers och utländska universitet är andra satsningar som vi har stöttat och som syftar till att rusta våra studenter för framtiden. <br /><br /></div> <div>– Styrkeområde Transports bildande av en EU-grupp för att på ett effektivt sätt organisera oss kring finansiering från EU är också värt att nämna.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka har varit de största utmaningarna? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Internt har utvecklingen i omvärlden ställt stora krav på våra forskare att ställa om från att vara specialister inom ett område till ökad samverkan över disciplingränserna för att ta sig an gemensamma utmaningar. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har behövt skapa nya mötesplatser och forum som ger möjlighet till ökad dialog. Vi har också skapat tematiska utlysningar som ett svar på behov hos industrin, myndigheter och forskningsfinansiärer. </div> <div><br /></div> <div>– I takt med att utvecklingen går fortare och fortare har vi sett en tendens att transportforskningen präglas av kortsiktiga projekt. Kortsiktigheten innebär en risk att vi stressar fram forskning och utveckling och inte hinner arbeta med grundläggande forskning inom de nya forskningsområdena. Den nya forskningen måste hinna mogna och det är viktigt att arbeta aktivt för en långsiktighet i utbildningen av ingenjörer och doktorer. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad blir ditt fokus framöver? </strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag har haft oerhört roligt i min roll som styrkeområdesledare för Transport under dessa sex år men jag tycker att det är nyttigt att byta perspektiv och uppdrag emellanåt. </div> <div><br /></div> <div>– I tillägg till min ordinarie tjänst som professor i strömningslära har jag redan fått ett antal nya uppdrag. Sedan i höstas är jag vice prefekt för nyttiggörande på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Där kommer mina erfarenheter och nätverket från uppdraget som styrkeområdesledare inom Transport att vara till stor nytta. I samverkan med industrin kommer jag också fortsätta att arbeta med långsiktig finansiering för fordonsforskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer även fortsatt att arbeta med jämställdhet, bland annat i Chalmers Genie-satsning (Gender Initiative for Excellence), efter det mentorsprogram för seniora kvinnliga forskare på Chalmers som jag har varit med och initierat, säger Sinisa Krajnovic. </div> <div><br /></div> <div><em>Den 1 april 2022 efterträds Sinisa Krajnovic av Balázs Kulcsár i uppdraget som styrkeområdesledare för Transport. </em><br /><br />Text: Linda Wallgren Jirvén<br /><br /></div>Wed, 23 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-covid-forskning-avfardar-generellt-sakerhetsavstand.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-covid-forskning-avfardar-generellt-sakerhetsavstand.aspxNy covidforskning: Munskydd spelar en avgörande roll<p><b>​Under pandemin har vi lärt oss att hålla ett säkerhetsavstånd på två meter för att undvika att bli smittade av covid-19. Det är en falsk trygghet, visar ett internationellt forskarlag, där Chalmers ingår. Forskarna har utvecklat en ny beräkningsmodell för att bättre kunna bedöma smittrisken – både med och utan munskydd. Den visar att det etablerade säkerhetsavståndet inte gäller generellt, utan påverkas av flertal faktorer. Den nypublicerade studien slår också fast att munskydd minskar risken för smittspridning avsevärt. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">– I stället för att hänvisa till ett generellt avstånd som skulle vara säkert i alla lägen så har vi använt en beräkningsmodell som förutom avstånd också tar fasta på hur varmt eller kallt det är i luften, hur hög luftfuktigheten är, vilken virusmängd det är tal om och om personen pratar, hostar eller nyser, förklarar Gaetano Sardina, docent i strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.<br /></span><h2 class="chalmersElement-H2">En nysning kan sprida virus sju meter bort</h2> <div><a href="https://doi.org/10.1098/rsif.2021.0819">Den nya studien</a> visar att en person som pratar utan att bära munskydd kan sprida infekterade droppar på över en meters avstånd. Skulle samma person hosta kan dropparna spridas upp till tre meter och skulle personen i stället nysa kan spridningsavståndet uppgå till sju meter. Men genom att använda ett munskydd eller ett andningsskydd med filter avtar risken för smittspridning avsevärt. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/gaetanosardina_jpg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">– Bär man e</span><span style="background-color:initial">tt kirurgiskt munskydd, eller ett så kallad FFP2-munskydd*, minskar risken för smitta så till den grad </span><span style="background-color:initial">att risken är att betraktas som praktiskt taget försumbar. Också på så kort avstånd som en meter från en person som bär på viruset, säger Gaetano Sardina. </span></div> <div><br /></div> <div>Nuvarande rekommendationer och förståelse för hur luftvägsinfektioner överförs är baserade på ett diagram som utvecklades av den amerikanska forskaren William Firth Wells år 1934. Då var det spridningen av tuberkulos som stod i centrum, men diagrammet används fortfarande och ligger till grund för dagens rekommendationer om säkra avstånd för att undvika covidsmitta. Med sin nya studie utmanar Gaetano Sardina och hans forskarkollegor därför kunskap som vi lutat oss mot under hela pandemin. <br /><br /></div> <div>Deras nya teoretiska modell har testats med hjälp av data från färska numeriska experiment som har undersökt i vilken utsträckning munskydd minskar spridningen av droppsmitta. På så vis har man lyckats få modellen att kunna ta flera faktorer i beaktande och kvantifiera risken för smitta, med och utan munskydd. ​<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Munskydd ger utmärkt skydd oavsett miljöförhållanden </h2> <div>Resultaten visar att ett kirurgiskt munskydd, och i ännu större utsträckning ett filtrerande FFP2-klassat munskydd, utgör ett utmärkt skydd som minskar risken för infektion betydligt. Förutsatt att munskyddet bärs på rätt sätt blir risken för smitta också på korta avstånd, det vill säga en meter, försumbar oavsett miljöförhållanden och om personen i fråga pratar, sjunger, hostar eller nyser.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Droplet%20behaviour.png" alt="" style="margin:5px;width:400px;height:279px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">irus, som SARS-COV-2, sprids från en infekterad individ till andra mottagliga individer när virusfyllda droppar avges från spottkörtlarna och sprejas i väg genom utandningsluften. Väl ute ur munnen kan dessa droppar antingen avdunsta, sätta sig eller förbli svävande. Större och tyngre droppar tenderar att falla ner innan de avdunstar, medan mindre droppar beter sig som aerosoler som sprejas och förblir luftburna. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Vidare forskning om luftburen smittspridning </h2> <div>Forskarlaget bakom studien har redan inlett nästa forskningsprojekt, där de studerar den luftburna spridningen av virussjukdomen. ​</div> <div>– Den första studien kretsade kring den direkta droppöverföringen av covid-19, men en annan viktig överföringsväg är den indirekta och luftburna vägen i dåligt ventilerade rum. Vi arbetar för närvarande med att utforska denna aspekt och våra preliminära resultat bekräftar munskyddens effektivitet också när det handlar om luftburen spridning av sjukdomen”, säger Gaetano Sardina. <br /><br /></div> <div>Den vetenskapliga studien <a href="https://doi.org/10.1098/rsif.2021.0819">”Modelling the direct virus exposure risk associated with respiratory events”</a> har publicerats i Journal of the Royal Society Interface. Forskningen har har letts av Universitetet i Padua, Italien, i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Universitetet i Udine, Italien och Universitet i Wien, Österrike.  <span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3> <div>Gaetano Sardina, docent, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola,  031 772 14 17, sardina@chalmers.se​<br /><br /></div> <div>*FFP står för &quot;filtering face piece&quot; och är en europeisk standard för munskyddseffektivitet, som sträcker sig från 1, den lägsta graden, till 3, den högsta. Dessa engångsmasker har flera lager av olika tyger, inklusive ett polypropenfilter, som kan fånga också de minsta luftburna partiklarna.<br /><br />Text: Lovisa Håkansson och Mia Halleröd Palmgren​<br /></div> <br />Fri, 04 Mar 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lennart-Josefson,pension.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lennart-Josefson,pension.aspxLennart Josefson, professor i Hållfasthetslära, går i pension <p><b>​Efter 50 förtjänstfulla år på Chalmers i olika roller är det dags för Lennart Josefson att titulera sig nybliven (men fortsatt aktiv) pensionär.​</b></p><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Lennart%20Josefson/Lennart%20Josefson%2020220222.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:416px" /></span><div><span style="background-color:initial">Lennart började på Chalmers1972 och har sedan dess haft ett flertal olika tjänster på Chalmers. Sedan 1999 är han professor i hållfasthetslära. Lennart har en diger pedagogisk portfölj och har undervisat i många olika kurser, längst (ca 15 år) i kurserna finit elementmetod och Fatigue and Fracture (f.d. Fatigue Design). </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">&quot;Jag har också haft förmånen att vara huvudhandledare för 7 doktorander som disputerat och för några som valde att sluta efter licentiatexamen och gå till industrin. Jag har varit aktiv bi-handledare för 5 doktorander på andra högskolor och examinator för ytterligare ca 15 doktorander.&quot; </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Lennarts doktorsavhandling handlade om avspänningsglödgning av stumsvetsade rör och simulering av svetsning med hjälp av FEM (i rör till kraftindustrin, i bilkarosser, i fartygsskrov och i räls) vilket fortsatt har varit hans huvudsakliga forskningsområde. Det har kompletterats med bl a forskning om speciella utmattningsproblem för järnvägsräls.</span><br /></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Genom åren har Lennart också haft flera uppdrag på Chalmers, bla dekanus för sektionen för maskinteknik (6 år), vice-rektor, prefekt på institutionen för sjöfart och marin teknik, ordförande för Chalmers anställningskommitté (10 år) och föreståndare för det nationella kompetenscentrumet Svenskt hybridfordonscentrum (4 år). Han har även varit masterprogramsvarig för Applied Mechanics och Automotive Engineering och studierektor i forskarutbildningen​ . </div> <div><br /></div> <div>På internationell nivå har Lennart varit aktiv som rådgivare och utvärderare i Kanada, Storbritannien och Norge, och opponent / external examiner i flera länder (Skottland, Danmark, Australien, Finland och Singapore).</div> <div><br /></div> <div>Lennart berättar att han kommer fortsätta vara verksam även efter pensioneringen:</div> <div>&quot;Som pensionär kommer jag under 2022 avsluta mitt engagemang och arbete inom International Ship and Offshore Structures Congress, där jag på senare år varit mycket aktiv i arbetsgrupper och på konferenser. </div> <div>Jag kommer dock att fortsätta arbeta med frågor som rekrytering och meritbedömning och med att undervisa i Fysik för tekniskt basår på distans och slutligen också vara med på ett hörn i handledningen av en doktorand som arbetar med svetsrelaterade problem.&quot;</div> <div><br /></div> <div>Lennart avtackas 10 mars 2022, 15:00, i fikarummet Hörsalvägen 7a, vån 3.</div></div></div></div> <div><p class="MsoNormal"><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/3bc1824e-073a-4897-9697-046d833b624f" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><b>Anmäl ditt deltagande här​</b></a><b></b></p></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/lejo" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Publikationer Lennart Josefson​</a></div> <div><a href="mailto:lennart.josefson@chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-post Lennart Josefson​</a></div> <div><br /></div> ​Tue, 22 Feb 2022 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-sommarkurs-med-fokus-på-utslapp-fran-transporter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ny-sommarkurs-med-fokus-p%C3%A5-utslapp-fran-transporter-.aspxNy sommarkurs med fokus på utsläpp från transporter <p><b>​Utsläpp från trafiken orsakar idag stor skada för både miljön och människors hälsa. Med Chalmers nya sommarkurs ”Luftföroreningar från transporter” är förhoppningen att rusta samhället – studenter, ingenjörer och politiker – med bättre kunskaper i hur man bygger ett hållbart transportsystem för framtiden. </b></p>​<span style="background-color:initial">Transportsystemet är idag helt grundläggande för att vårt samhälle ska fungera. Samtidigt är det nödvändigt att minimera de skadliga effekter som transportsystemet har på miljön och människors hälsa. För att kunna möjliggöra ett hållbart transportsystem krävs en bred förståelse för transporter och dess utsläpp. Därför sjösätter Chalmers i år en ny sommarkurs som ger en introduktion till transportteknik idag och utsläppens olika effekter. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Personal/Jonas%20Sjöblom%20NYNY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /></span><div><br /></div> <div>– Den här kursen handlar om luftföroreningar som enbart i Sverige orsakar nära 8000 förtida dödsfall – varje år! Som en halv pandemi, fast hela tiden och jämt! Trots att kunskapen finns så görs det alldeles för lite inom detta område. Vad vi kan göra är att utbilda så många som möjligt i grunderna i luftföroreningar från transporter. Det är ett väldigt brett område, men mycket intressant, säger Jonas Sjöblom, koordinator för kursen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Ett tvärdisciplinärt grepp på samhällsproblem </h2> <div>”Luftföroreningar från transporter”, som nu för första gången ges under sommaren, är tvärdisciplinär och följer den så kallade Tracks-metoden vilket ger deltagarna möjlighet att får ny kunskap genom att ta sig an verkliga och samhällsviktiga problem tillsammans med projektbaserat arbetssätt. Kursen är helt fristående och inte kopplad till en programutbildning, vilket öppnar upp för fler samhällsgrupper att söka.  <br /><br /><span style="background-color:initial">– Samhället transformeras i rasande fart och här behöver vi se till att hålla kursinnehållet aktuellt. Den här kursen möjliggör för ett livslångt lärande och för kompetensutveckling inom flera områden för studenter och doktorander, såväl som för ingenjörer, gymnasielärare och politiker, säger Jonas.  </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Relevant för många </h2> <div>Kursen ges på distans med förinspelade föreläsningar av inte färre än 16 gästföreläsare som under kursens gång kommer att bidra med nya kunskapsperspektiv, de flesta med hemvist på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Kurskoordinator Jonas Sjöblom, som också är docent i förbränning och framdrivningssystem på samma institution, tror att kursinnehållet kan komma många till gagn, oavsett bakgrund. </div> <div><br /></div> <div>– Som student på grundnivå bör man läsa denna kurs som omvärldsbildande och intresseväckande inför fortsatta studier. Som doktorand bör man läsa denna kurs som en breddning av sin forskning, om den kopplar an till transporter. Som samhällsmedborgare bör man läsa denna kurs för ett livslångt lärande, som kompetensutveckling eller bara för att det är intressant och kul!</div> <div><br /></div> <div><b>”Luftföroreningar från transporter”</b> innehåller fyra block kopplade till luftföroreningar: </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Energi- och transportsystemet</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Energibärare (bränslen, batterier)</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Energiomvandlare (framför allt förbränningsmotorer) </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Samhällspåverkan</div> <div>Kursen innehåller även en praktisk laboration samt ett projekt som täcker in alla fyra ämnesblock. </div> <div><br /></div> <div>Anmälan öppnar den <strong>18 februari</strong> och sista ordinarie ansökningsdag är <strong>15 mars </strong><span style="background-color:initial">men ansökan kommer att hållas öppen tills dess att kursen är fulltecknad. </span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>Mer praktisk information om kursen och dess innehåll, samt hur du ansöker <a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/Sommarkurser.aspx">hittar du här​</a>.</div> <div><br /></div> <div>Har du frågor om kursen är du välkommen att kontakta kurskoordinator Jonas Sjöblom på <a href="mailto:%20jonas.sjoblom@chalmers.se">jonas.sjoblom@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Kursen ges<span style="background-color:initial"> även inom utbudet för Tracks:<br /> </span><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx">https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx</a></div> <p class="MsoNormal"></p> <div><br />Text: Lovisa Håkansson</div>Wed, 09 Feb 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspxFör framtidens hållbara vätgasekonomi <p><b>​​– Att vi får en nod för fordonsforskning och vätgas med tyngdpunkt i Västsverige är fantastiskt. Det är förstås också jättekul att vi får ett centrum som tar fasta på samverkan mellan olika transportmoder, säger Tomas Grönstedt, koordinator för kompetenscentret TechforH2 som nu får nästan 54 miljoner kronor från Energimyndigheten i syfte att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning som ett steg mot omställningen till fossilfrihet. </b></p>​<span style="background-color:initial">Det var strax före jul som nyheten damp ner om Energimyndighetens stora satsning på centrum som forskar på hållbara energisystem. Sammanlagt 600 miljoner kronor delas ut i anslag till elva olika kompetenscentrum, varav fler än hälften med hemvist på Chalmers – som huvudsökande i fyra fall och medsökande i två. Centrumens övergripande syfte är att bygga kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft. </span><div><br /></div> <div>Ett av kompetenscentren som mottar anslag från Energimyndigheten är TechForH2 vid institutionen för Mekanik och Maritima Studier, som får nästan 54 miljoner för att utveckla ny teknik och innovationer för integration av vätgasframdrivning inriktat mot tyngre transporter. Sammanlagt uppgår centrets totala budget, inräknat finansiering från näringsliv och Chalmers, till nästan 162 miljoner kronor över en femårsperiod i en första etapp, med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. </div> <div><br /></div> <div>– Att vi får en nod för fordonsforskning och vätgas med tyngdpunkt i Västsverige är fantastiskt. Det är förstås också jättekul att vi får ett centrum som tar fasta på samverkan mellan olika transportmoder. Personligen har jag alltid gillat att nätverka och få till samverkan inom akademin, det blir kul att kunna göra detta helhjärtat, säger Tomas Grönstedt, professor i strömningslära vid M2 och koordinator för TechForH2. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vätgas – för ett fossilfritt Sverige </h2> <div>För att nå Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 är ett fossilfritt transportsystem och förnybara bränslen ett måste. Fokus har tidigare legat främst på vikten av elektrifiering, speciellt inom bilindustrin. Men för tyngre fordon och lastbilar, som står för 30% av transportsystemets totala koldioxidutsläpp, är en elektrifiering klurigare då det behövs ett väldigt stort antal batterier för att kunna driva så pass tunga fordon, vilket i sig får konsekvenser i form av tyngd, utrymme och kostnader. Därför har det funnits behov av forskning som utvecklar nya tekniska lösningar som reducerar växthusgaser och skadliga utsläpp, som inte är beroende av fossila energikällor men som samtidigt kan leva upp till lastbilsbranschens, och andra tynga fordonsbranschers såsom flygets, behov.</div> <div><br /></div> <div>Med Energimyndighetens stora satsning på TechForH2 är förhoppningen nu att kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och utbildning inom området, accelerera införsel av ny teknik och därmed bidra till omställningen till fossilfrihet. Mer specifikt kommer TechForH2:s fokusområden omfatta kompositer och lättviktskonstruktioner för fordonsintegrerad lagring av vätgas och tillverkning och efterbehandling av metalliska material för bland annat vätgasanvändning och sensorer. Vidare kommer centret forska vidare på bränsleceller och fordonsintegration och teknik/styrmedel och innovationer i det framtida vätgassamhället.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>N</span><span>ya rekryteringar att vänta</span></h2></div> <div>TechForH2 koordineras och leds av Chalmers som äger centret tillsammans med RISE. Delaktiga i centrets verksamhet är även en rad industripartners; Volvo, Scania, PowerCell, JohnsonMatthey, Oxeon, GKN Aerospace, Insplorion, Siemens Energy och Stena. </div> <div>Energimyndighetens satsning på TechForH2 innebär att man nu står inför en tillväxtfas på personalfronten. </div> <div>– Med den här finansieringen kommer vi att kunna rekrytera in nio nya doktorander. Dessutom bidrar styrkeområde Transport med ett antal post-doc-tjänster inom vätgasanvändning som motfinansierar Chalmers verksamhet, samtidigt som partners från industri bidrar med egen verksamhet i samma omfattning, säger Tomas Grönstedt. ​</div> <div><br /></div> <div>För mer information om TechForH2, kontakta <a href="/en/Staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt​</a>, koordinator för TechForH2</div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson</div> Wed, 26 Jan 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nu-satsar-fem-tunga-forskningsaktorer-pa-marin-forskning-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nu-satsar-fem-tunga-forskningsaktorer-pa-marin-forskning-.aspxNy storsatsning på marin forskning <p><b>​Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och RISE har gått samman för att att satsa på och driva den marina forskningsstationen Kristineberg under namnet Kristineberg Center för marin forskning och innovation. Målet med den nya överenskommelsen är att Kristineberg Center ska bli en av Europas ledande marina forsknings- och innovationsmiljöer.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Kristineberg är en viktig infrastruktur för Chalmers. Tillsammans med våra samarbetspartners säkerställer vi att Kristineberg center fortsätter vara en ledande infrastruktur för forskning kopplad till den globala utmaningen med hållbara hav och kuster. Chalmers forskning kan göra stor skillnad och nytta genom teknikutveckling inom marina tillämpningsområden, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. <br /><br /></span><div>På Kristineberg bedrivs redan många olika typer av projekt inom en rad marina områden. Några av dem innefattar att utveckla nya material och livsmedel från havet. Andra berör klimatets påverkan på det marina livet och omfattar både undervattensrobotar och digital teknik.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stärkta resurser för marin forskning och innovation</h2> <div>Genom den nya överenskommelsen kommer parterna att tillsammans utveckla forsknings- och innovationsmiljön utifrån behoven i samhället och i samklang med andra miljöer.</div> <div>Kristineberg Center ska erbjuda forskningsinfrastruktur, test- och demonstrationsanläggningar och laboratorier samt möjligheter för möten, utbildning och arbetsplatser. Centret blir en öppen och inkluderande marin forsknings- och innovationsmiljö för akademi, utbildningar, företag, myndigheter, organisationer och individer. Tanken är att den ömsesidiga påverkan föder idéer, ny kunskap och nya samarbeten. <br /><br /></div> <div>Erik Ytreberg är senior forskare vid Maritim Miljövetenskap på institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper. Under åren har hans och hans forskarkollegors engagemang på Kristinebergs center främst handlat om att studera vilka effekter båtbottenfärger och så kallat skrubbervatten, det vill säga vatten från tvättning av fartygsavgaser, har på den marina miljön. För Erik är nyheten om den ökade satsningen på centret mycket glädjande. <br /><br /></div> <div>– Kristineberg och dess infrastruktur har varit central för vår verksamhet och möjliggjort unika långtidsstudier om till exempel antifoulingfärgers effektivitet och miljöpåverkan samt ekotoxikologiska studier om skrubbervattens effekter på havsmiljön. Den nya överenskommelsen är viktig för vår verksamhet och kommer underlätta för fortsatta forskningsprojekt och samarbeten, säger Erik Ytreberg. <br /></div> <div><div><br /></div> <div>Institutionen för biologi och bioteknik bedriver också forskning kopplad till Kristineberg. </div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Kristineberg Center för marin forskning och innovation är en oerhört viktig nod för vår marina forskning på avdelningen för li</span><span style="background-color:initial">vsmedelsvetenskap, vilken syftar till att maximera värdet på olika underutnyttjade marina biomassor. Kristineberg kan dels bli en del av en kommande testbädd för uppskalning av olika bioprocesser, men även nätverket i sig är mycket viktigt för vår verksamhet”, säger professor Ingrid Undeland.</span></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska bli ledande i Europa</h2> <div>Överenskommelsen mellan parterna är på fem år och Göteborgs universitet kommer att vara värd för Kristineberg Center. Centret organiseras som en nationell forskningsinfrastruktur där flera parter samverkar kring styrning och planering – något som även möjliggör för fler offentliga aktörers engagemang. <br /><br /></div> <div>– Jag har stora förhoppningar. Målet är att Kristineberg Center ska bli en av Europas ledande marina forsknings- och innovationsmiljöer, säger Eva Wiberg, rektor Göteborgs Universitet.</div> <div><br />Centret ska även bidra till att stärka utvecklingen av en hållbar blå ekonomi samt öka svensk attraktions- och konkurrenskraft.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt:</h3> <div>Bo Norrman, Innovationsrådgivare på Chalmers Innovationskontor, +46 70 3710949 bo.norrman@chalmers.se </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Kristineberg</h3> <div>Kristineberg ligger i Fiskebäckskil i Lysekils ko​mmun och är en av världens äldsta marina forskningsstationer som grundades år 1877 under namnet Kristinebergs zoologiska hafsstation på initiativ av Sven Lovén. Tidigare drevs stationen av Kungl. Vetenskapsakademien och har de senaste tio åren ingått i Göteborgs universitets marina infrastruktur. Stationen har sedan start utgjort ett internationellt nav för marin forskning.</div> <div><br /></div> <div><b>Text:</b> Karin Wik och Lovisa Håkansson</div>Wed, 19 Jan 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspxKatalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället<p><b>​Energimyndigheten har tilldelat elva kompetenscentrum för hållbara energisystem totalt 600 miljoner kronor. I hög konkurrens har Chalmersledda Kompetenscentrum Katalys och ett nytt kompetenscentrum inom kärnteknik, där forskare från Chalmers ingår, valts ut som två av dessa. </b></p><div>​Sedan starten 1995 har Kompetenscentrum Katalys haft positionen som Sveriges främsta inom sitt fält och är även en internationellt viktig spelare. Det har inte gjort väntan på Energimyndighetens svar mindre nervös för Magnus Skoglundh, professor på institutionen för kemi och kemiteknik och föreståndare för centret. Han utstrålar en glädje som smittar av sig, när han berättar om beskedet och vad det innebär. </div> <div> </div> <div>– Konkurrensen har varit stenhård och vi har arbetat med att förbereda det här i två år. Finansieringen innebär att vi kan starta nya forskningsområden och projekt, och utveckla våra befintliga områden​, säger Magnus Skoglundh. <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Startar kemiska reaktioner och sänker energibehoven </h2> <div>Katalys är ett fenomen som gör att vi kan starta och påverka kemiska reaktioner med hjälp av en katalysator. Användningen av katalytisk teknik kommer in i flera av  våra mest kritiska hållbarhetsfrågor. Därför har den en avgörande roll för att vi ska lyckas med omställningen till hållbara system för transporter, kemikalie- och materialproduktion och energiomvandling. ​​<br /><br /></div></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/anslag%20kompetenscenter%20Katalys%20och%20kärnenergi/Magnus%20Skoglundh%20200x200.jpg" alt="porträttbild Magnus Skoglundh " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det som är så bra med en katalysator är att den sänker energin som krävs för att reaktionen ska kunna ske. Istället för att den till exempel sker vid 300 grader kan den ske i rumstemperatur, förklarar Magnus Skoglundh. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Framöver kommer centrumet att rikta in sig på växthusgaser i högre grad än emissioner, det vill säga utsläpp, som de är starka på sedan tidigare. Forskningen inom syntes och produktion av fossilfria energibärare kommer att öka. Elektrokatalys är en stor del av arbetet och utvecklingen av bränsleceller, som är en viktig komponent för det framtida fossilfria samhället. Det blir också en helt ny gren <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> energieffektiv och grönare kemisk industri. Centrumet har många spännande forskningsprojekt på gång. Just nu pågår till exempel ett som ska minska utsläppen av lustgas, där de är internationellt ledande.  </span></div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="MsoNormal"></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett av Kompetenscentrum Katalys viktigaste syften är att utbilda skickliga civilingenjörer, licentiater, doktorer och seniora forskare, som kan implementera det de har lärt sig i näringslivet. Samarbetet med näringslivet har pågått från start. Idag finns åtta medlemsföretag i kompetenscentrumet. På Chalmers har forskare inom kemi och fysik varit inkluderade och nu kommer det breddas ytterligare med </span><span style="background-color:initial">forskare inom energisystemanalys</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Premiär för stöd till kärnteknik  </h2> <div> </div> <div><div>Bland Energimyndighetens utpekade kompetenscentrum, finns också forskning och kompetens inom kärnteknik. Det är första gången som myndigheten ger stöd till området. Kompetenscentrumet som fått namnet Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ<span style="background-color:initial"> för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning (</span><span style="background-color:initial">ANItA)</span><span style="background-color:initial"> och leds av Uppsala universitet, syftar till att stödja utvecklingen av små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige. Projektet är främst inriktat på dagens reaktorteknik men en betydande del handlar även om att lägga grunden till framtida kärnenergisystem. Från Chalmers medverkar forskare från institutionerna för kemi och fysik i centrumet. </span></div> <div></div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Energimyndighetens anslag </h3> <div> </div> <div>Tillsammans med näringsliv, offentlig sektor och akademi finansierar Energimyndigheten 11 kompetenscentrum som ska bygga upp kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft. Energimyndighetens stöd på 600 miljoner kronor utgör en tredjedel av finansieringen och växlas upp av lika stora delar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Katalys beviljades 39 miljoner kronor </div> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ <span style="background-color:initial">f</span><span style="background-color:initial">ör att uppnå en framtida hållbar energiförsörjnin</span><span style="background-color:initial">g</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">ANItA)</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">beviljades 25 miljoner konor </span></div> <span></span><div><br /></div> <div> </div> <div>Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Energimyndighetens <a href="/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspx" target="_blank">Miljonregn till energiforskning.</a><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt om mer information Kompetenscentrum Katalys </h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Magnus-Skoglundh.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Magnus Skoglundh</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och föreståndare för Kompetenscentrum Katalys <br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx" title="länk till centrets webbplats ">Kompetenscentrum Katalys webbplats</a> <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt om mer information Kompetenscentrum ANita</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/staff/Pages/che.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Christian Ekberg</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, medsökande i ANita</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div> </div> <div>Text: Jenny Holmstrand <br />Porträttfoto: Mats Tiborn/Chalmers </div> <div> </div> <div>​<div><br /></div></div> ​Mon, 10 Jan 2022 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxMiljonregn till energiforskning<p><b>När Energimyndigheten delar ut 600 miljoner kronor till elva olika kompetenscentrum för hållbara energisystem står Chalmers bakom fler än hälften av de centrum som beviljas anslag. Centrumen ska bygga kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bidragen går till ett brett spektrum av energiforskning: biogas, elektromobilitet, el-energilagring och balansering, vätgas, hållbar vattenkraft, kärnteknik, hållbara turbinbränslen, lövskog, resilienta energisystem, katalys och sol-el. Förutom energikopplingen berörs även forskare på informations- och kommunikationsteknologi.</span><div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stort intresse för samverkan</h2> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Som en del i att kunna genomföra omställningen utlyste Energimyndigheten under 2020 och 2021 forskningsmedel för att finansiera de bästa kompetenscentrumbildningarna i Sverige inom energiområdet. Syftet var att hitta kompetenscentrum som kan skapa en långsiktig samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi, och att bedriva högkvalitativ och behovsdriven forskning. Intresset för utlysningen var stort och lockade 29 ansökningar som efter granskning och bedömning resulterade i elva centrum som delar på 600 miljoner kronor i anslag. <span style="background-color:initial">Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Gemensam och långsiktig satsning</span></h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrumen är långsiktiga satsningar där behovsdriven forskning kommer att bedrivas om såväl elsystem och bioenergi som transporter, industriella processer och energisystem. De omfattar fem år i en första etapp, med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Centrumen är också en gemensam satsning där Energimyndighetens stöd på totalt närmare 600 miljoner kronor växlas upp av motsvarande tredjedelar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer. Sammantaget innebär kompetenscentrumsatsningen att cirka 150 doktorander och juniora forskare utbildas i aktuella frågor samtidigt som närmare 230 företag och andra organisationer får kunskaps- och kompetenslyft.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">De centrum som leds av Chalmers är:</h2> <div>Svenskt elektromobilitetscentrum </div> <div>Beviljat stöd: 92 250 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/lindao.aspx">Linda Olofsson</a></div> <div><br /></div> <div>Svenskt centrum för el-energilagring och balansering </div> <div>Beviljat stöd: 54 230 500 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/massimo-bongiorno.aspx">Massimo Bongiorno</a></div> <div><br /></div> <div>Teknologier och innovationer för en framtida hållbar vätgasekonomi </div> <div>Beviljat belopp: 53 875 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a><br />Läs mer i artikeln <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspx">TechForH2 - för framtidens hållbara vätgasekonomi</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Kompetenscentrum katalys </div> <div>Beviljat belopp: 39 000 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx">Magnus Skoglundh​</a></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx"></a><span style="background-color:initial">Läs mer i artikeln </span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspx" target="_blank" title="Länk till nyhetsartikel på chalmers.se"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Katalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/omraden-for-forskning/kompetenscentrum-2022-2026/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Energimyndigheten: Kompetenscentrum 2022-2026​</a></div> <div>​<br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 21 Dec 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Munskydd-hindrar-spridning-av-partiklar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Munskydd-hindrar-spridning-av-partiklar.aspxMunskydd hindrar spridning av partiklar<p><b>​Hur sprids partiklar när vi andas och pratar med och utan munskydd? Coronapandemin har gjort frågan om hur väl munskydd förhindrar smittspridning högaktuell. Nu presenteras nya rön från en grupp forskare inom strömningslära från Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. De nya forskningsresultaten läggs fram för Folkhälsomyndigheten och Vetenskapsrådet vid en presskonferens under onsdagen. </b></p><div>​<span style="background-color:initial">– Munskydd hindrar spridning av vattendroppar. Våra experiment visar att de stora partiklarna fångas upp bra av munskydden medan färre antal mindre droppar läcker ut på sidorna av munskydden, eftersom de inte sitter helt tätt mot ansiktet. Därför är även väl fungerande ventilation viktig i offentliga miljöer, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet och ledare för projektet.</span></div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskningen startade i början av covid-utbrottet i Sverige</h2> <div> </div> <div>Sedan början av 2020 har frågan stått i fokus för en grupp forskare inom strömningslära, vetenskapen om gaser och vätskors rörelser. Under ledning av Luleå tekniska universitet i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola har munskyddens effektivitet studerats utifrån strömningsmekaniska aspekter. <br /><span style="background-color:initial"><br />Inriktningen för forskarna har varit hur väl partiklar i vår utandningsluft fångas upp av de munskydd vi använder, i till exempel kollektivtrafik och offentliga miljöer i syfte att minska smittspridning av covid-19. Genom att sammanställa det som är känt från tidigare studier och göra nya experiment och simuleringar har forskarna haft som mål att förbättra kunskapen om munskydd och spridning av partiklar vi andas ut.</span><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Banar väg för utveckling av effektivare munskydd </h2> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Srdjan%20Sasic%20NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:220px;height:193px" />De nya forskningsresultaten möjliggör också framtida produktutveckling för att få munskydd som filtrerar ännu bättre och blir lättare att andas igenom.</div> <div> </div> <div>– Våra modeller och beräkningar ger riktlinjer till tillverkare av ansiktsmasker om hur man gör en balans mellan att ha en hög grad av maskeffektivitet och komfort för användarna, säger Srdjan Sasic, professor i strömningslära vid Mekanik och Maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola.<br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Minskar trygghetsavståndet avsevärt </h2> <div> </div> <div>Under studien har även simuleringar gjorts som visar att utan ansiktsmasker är det sociala avståndet på 1 meter inte säkert medan ett trygghetsavstånd på 1,5 meter är mer motiverat. Studien visade också att ansiktsmasker inte bara kan filtrera bort en majoritet av dropparna utan även kan minska säkerhetsavståndet avsevärt. </div> <div> </div> <div>– Det råder ingen tvekan om att munskydd avsevärt kan minska överföringen av SARS-CoV-2 virus. Våra CFD-simuleringar indikerar att det sociala säkerhetsavståndet kan reduceras markant till en tredjedel av det avstånd man bör ha när man saknar munskydd, säger Xue-Song Bai, professor i strömningsteknik vid Lunds tekniska högskola. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Forskningen bygger på ett nära samarbete mellan de olika lärosätenas forskargrupper inom området. Vissa resultat är vetenskapligt publicerade, andra är ännu inte publicerade.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kort beskrivning av forskningsresultat som presenteras för Folkhälsomyndigheten och Vetenskapsrådet:</h3></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Chalmers tekniska högskola, (Srdjan Sasic, professor i strömningslära) </h3> <div> </div> <div>​Mekanismerna för filtrering av vätskedropp ar (10-50 mikrometer) i fibrösa mikrostrukturer av ansiktsmasker har undersökts med hjälp av den så kallade LBM-metoden. Dynamik, uppsamling och sammanslagning av droppar av en storlek som är jämförbar med de fiber- och porstorlekar som är relevanta för maskmaterial studeras vid vanlig andning. Här tas hänsyn till ett icke-newtonskt beteende hos saliv. <br /><b>Resultat</b>: En ny modell för droppars penetrationslängd i munskyddsmikrostrukturer, givet fiberstorlek och porositet och en ny modell för munskydds permeabilitet vid användning. Baserat på detta kan munskydd utvecklas så att de filtrerar ännu bättre och blir lättare att andas igenom.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Luleå tekniska universitet (Staffan Lundström, professor i strömningslära, Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik) </h3></div> <div> </div> <div>​Modellexperiment har utförts med fyra typer av munskyddsmaterial (två kommersiella och två hemmagjorda av syntetiska fibrer och bomullsfibrer) med och utan läckage. Partiklarna detekteras med dubbelpulsad interferometrisk partikelavbildning, varifrån den är möjligt att uppskatta position, hastighet och storlek på enskilda partiklar. Testvätskorna är vatten och konstgjord saliv. <br /><b>Resultat: </b>Transmission, Realistiska tryckfall vid andning ger utmärkt filtrering för alla testade material. Bomullstyget filtrerar dock lite sämre än de andra munskyddsmaterialen. Högre tryckfall (hosta) resulterar i viss transmission för de hemmagjorda maskerna. Läckage, Även vid läckage i modellexperimentet filtreras stora partiklar diameter (d) &gt; 50 mikrometer. Filtreringseffektiviteten minskar med minskande partikelstorlek till cirka 80 % för d = 15 mikrometer. Storleksberoendet i läckaget beror främst på partiklarnas rörelsemängd. Filtreringseffekten kan beskrivas med en enkel ekvation.<br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Kungliga Teknisk</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">a högskolan (Ramis Örlü, docent i strömningsmekanik och teknisk akustik)</span></div> <div><div>Läckage- och genomströmning har undersökts vid gränssnittet mellan munskydd och en modell av ett ansikte med höghastighetsfotografering och Schlieren-teknik. Pulsade förhållanden undersöks i syfte att simulera tal- och nysningsförhållanden. Testvätskorna är vatten och konstgjord saliv. <br /><b>Resultat</b>: Kirurgiska masker visar sig vara utmärkta för frontalfiltrering i enlighet med tidigare studier. Bomullsbaserade masker bör avrådas. Kraftiga läckage- och genomströmningsstrålar strömmar ut vid gränssnittet mellan ansikte och mask upptill/näsan och sidan/kinderna. Mättade masker hade försumbar effekt på prestandan. Ytterligare studier behövs för att bedöma om masker bör (åter)användas av ekologiska/ekonomiska/miljömässiga skäl.</div></div> <div> </div> <div>– Våra experiment med konstgjord saliv vid simulering av tal och nysningar visar som känt att munskydd är utmärkta för frontalfiltrering av flöde och partiklar. Däremot ställer läckageflödet höga krav på god ventilation när man överväger munskydd i sociala sammankomster, säger Ramis Örlü.<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lunds tekniska högskola, (Xue-Song Bai, professor i strömningsteknik) </h3> <div> </div> <div>Avancerade numeriska simuleringar har utförts för att studera spridningen av droppar och aerosolflöden med hjälp av så kallade LES-simuleringar. Det turbulenta flödet beskrivs med hjälp av Navier-Stokes-ekvationer och dropprörelsen simuleras med hjälp av en partikelspårningsekvation. Dropparna bryts upp och avdunstar under spridningsprocessen och de påverkas ​av gravitation. <br /><b>Resultat: </b>En ansiktsmaskmodell för numerisk simulering av transport av droppar/aerosolpartiklar genom ansiktsmasker har utvecklats baserat på de genomförda experimenten. Modellen har använts för att förutsäga transporten av droppar/aerosolpartiklar i olika miljöer. Simuleringarna visar att utan ansiktsmasker är det sociala avståndet på 1 m inte säkert medan ett trygghetsavstånd på 1,5 m är mer motiverat. Ansiktsmasker kan inte bara filtrera bort en majoritet av dropparna utan de kan minska säkerhetsavståndet avsevärt. Läckaget genom slitsen mellan ansiktsmasken och ansiktet är den huvudsakliga källan till dropputsläpp vid hosta med ansiktsmasker.</div> <div> ​</div> <div>Text: Katarina Karlsson, Luleå tekniska universitet och Lovisa Håkansson, Chalmers</div>Wed, 15 Dec 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Avtalet-mellan-Volvokoncernen-och-Chalmers-har-fornyats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Avtalet-mellan-Volvokoncernen-och-Chalmers-har-fornyats.aspxAvtalet mellan Volvokoncernen och Chalmers har förnyats<p><b>​Chalmers och Volvokoncernen har förnyat sitt strategiska partnerskapsavtal för ytterligare en treårsperiod. Elektrifiering och vätgas, automatisering, digitalisering, trafiksäkerhet och cirkuläritet är områden som kommer att vara i fokus under perioden.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/350x305/Signering_Volvo_211129_350x305px.jpg" alt="Foto av Lars Stenqvist och Stefan Bengtsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Avtalet signerades den 29 november av Lars Stenqvist, teknisk direktör på Volvokoncernen, och Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson.<br /><br />– Volvokoncernen är en av Chalmers allra viktigaste samarbetsparter, säger Stefan Bengtsson. Avtalet innebär en fortsättning på vårt omfattande samarbete, som sedan länge innehåller både forskning, utbildning och nyttiggörande. Partnerskapet ger oss kontakt med relevanta frågeställningar, bidrar till vårt nyttiggörande och gör på många sätt Chalmers bättre.<br /> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Snabb omvandling inom transportbranschen</h2></div> Transportbranschen är mitt uppe i en mycket snabb omvandling där elektrifiering, automatisering och digitalisering är viktiga delar.<br /><br />– För att klara detta behöver vi mer forskning, fler utbildade ingenjörer inom dessa områden och en ständig kompetensutveckling bland våra anställda, säger Lars Stenqvist. Det samarbete vi har med Chalmers är därför viktigare än någonsin inom alla dessa områden.<br /><br />Det första strategiska partnerskapsavtalet mellan Chalmers och Volvokoncernen ingicks 2009. Därefter har det förnyats i omgångar.<br /><br />– För oss innebär partnerskapet bland annat att vi får större tillgång till forskare, samtidigt som vi aktivt kan ta del i utformningen av utbildningar för att trygga tillförsel av kompetens i form av både nyrekrytering och fortbildning, säger Lars Stenqvist.<br /> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Allt från <span>studentprojekt till </span><span>internationella forskningssatsningar</span></h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/SinisaKrajnovic_350x305.jpg" alt="Foto av Sinisa Krajnovic" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span>Liksom tidigare är styrkeområde Transport värd för partnerskapet.</span></div> <br /><div>– Chalmers och Volvokoncernen har lång historia av framgångsrikt samarbete inom allt från studentprojekt och doktorandprojekt till stora nationella och internationella forskningssatsningar, säger Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare för Transport.</div> <div><br /></div> <div><span>– </span>Ett exempel är de studentprojekt som Chalmers, Volvokoncernen och starka utländska universitet har genomfört tillsammans under flera år. Ett annat exempel är de forskningssamarbeten som vi och andra svenska aktörer har med partners i Indien och Kina.</div> <br />– Vi kommer nu fortsätta att stärka vår samverkan inom kompetenscentrum, användning av vår gemensamma forskningsinfrastruktur och forskningsprojekt inom exempelvis Horisont Europa. Det finns stor gemensam potential inom områden som trafiksäkerhet, elektrifiering, forskning om vätgasfordon och cirkuläritet, säger Sinisa Krajnovic.<br /><br /><br /><strong>Text:</strong> Johanna Wilde<br /><strong>Foto</strong> <strong>av signeringen:</strong> Mikael Terfors<br />Fri, 03 Dec 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspxHenrik Ström tilldelas fint anslag från Vetenskapsrådet<p><b>​–Vetenskapsrådets finansiering ger väldigt goda villkor i termer av vilken frihet man har som forskare att bedriva den planerade forskningen, vilket ger större flexibilitet och bättre möjligheter att på allvar bedriva nyfikenhetsdriven forskning än många andra former av finansiering, säger Henrik Ström, biträdande professor vid avdelningen för strömningslära, när det förra veckan stod klart att han är en av de 33 forskare på Chalmers som tilldelas forskningsanslag från Vetenskapsrådet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut 2,3 miljarder till forskningsprojekt inom natur- och teknikvetenskap (2021 - 2025) och medicin och hälsa (2021 - 2026). Av dessa medel går i år 123 miljoner kronor till sammanlagt 33 forskare på Chalmers. </span><div>En av de forskare som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet i år är Henrik Ström, biträdande professor vid avdelningen för strömningslära. För projektet ”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godycklig geometrisk komplexitet” tilldelas han totalt 3,8 miljoner. </div> <div><br /></div> <div><strong>Grattis, Henrik! Hur känns det här? Var det väntat? </strong></div> <div><span style="background-color:initial">–Det känns fantastiskt kul! Det är väldigt hård konkurrens om pengarna från Vetenskapsrådet, så det var verkligen inte väntat.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är det ditt forskningsprojekt går ut på? </strong></div> <div>–Projektet går ut på att genom datorsimuleringar studera system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. En sådan partikel skulle till exempel kunna vara en nanopartikel av metall, en bakterie, en DNA-molekyl eller någon form av aggregat. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är det viktigt att studera det här? </strong></div> <div>–Vi har idag begränsad kunskap om hur samtidig närvaro av olika typer av partiklar påverkar vad som händer i dessa system. Till exempel kan partiklar av olika former och storlekar antingen dra med sig andra partiklar eller blockera andra partiklars väg när de själva rör sig i vätskan. Om man vill göra sensorer som är supersnabba skulle det vara fantastiskt att kunna öka hastigheten med vilken partiklarna man vill detektera når sensorytan. Om man vill göra sensorer som är robusta vill man kanske istället kunna undvika att vissa partiklar kommer i närheten av sensorytan över huvud taget. Det är också lätt att se att det skulle kunna finnas applikationer där man vill åstadkomma båda effekterna samtidigt - snabb, selektiv detektering av vissa partiklar med minimal risk för fouling av andra partiklar. Forskningsprojektet kommer därför bygga vidare på min tidigare forskning inom området och försöka klargöra hur saker och ting fungerar när blandningar av små reaktiva partiklar rör sig i närheten av ytor.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad tror du var den avgörande faktorn som gjorde att du beviljades det här bidraget från Vetenskapsrådet?</strong> </div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">Jag tror att jag lyckades övertyga panelen om att de vetenskapliga frågeställningar som jag tog upp i min ansökan har breda implikationer för en lång rad applikationer och samtidigt verkligen sätter fingret på något inom flerfasströmningsområdet där vår kunskap idag är relativt begränsad. Det är många olika processer som samverkar och jag har under de senaste åren etablerat samarbeten såväl nationellt som internationellt, med både teoretiker och experimentalister, som gör att jag kan ta min egen forskning vidare genom att utnyttja synergier med många olika andra kompetenser.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad innebär det här bidraget för din forskning – vad kommer du kunna åstadkomma som hade varit svårt annars? </strong></div> <div><span style="background-color:initial">–Jag ko</span><span style="background-color:initial">mmer att anställa en doktorand, vilket är svårt med många andra typer av finansiering. Tillämpad forskning involverar företag och de vill normalt sett inte vänta i fyra-fem år på resultat, och flera andra forskningsfinansiärer har max-tak för vad de betalar ut som i praktiken innebär att de inte finansierar doktorander. Finansiering från Vetenskapsrådet ger mig också möjlighet att ha en stabil bas av grundforskning i min projektportfölj, vilket ger djup åt den tillämpade forskning jag bedriver parallellt. Sist men inte minst har Vetenskapsrådets finansiering väldigt goda villkor i termer av vilken frihet man har som forskare att bedriva den planerade forskningen, vilket ger större flexibilitet och bättre möjligheter att på allvar bedriva nyfikenhetsdriven forskning än många andra former av finansiering.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Tack och stort grattis, Henrik! ​</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div>Text: Lovisa Håkansson</div>Wed, 10 Nov 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100