Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 01 Aug 2021 16:53:50 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxChalmersforskare med på polarexpedition till Arktis<p><b>​I slutet av juli avgår en polarexpedition med isbrytaren Oden från Helsingborg. Ombord finns Chalmersforskarna Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som ska kartlägga förändringar i det marina arktiska systemet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som till vardags forskar vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers kliver ombord på Oden för att studera det arktiska ekosystemets status i expeditionen Synoptic Arctic Survey. I den svenska delen av färden deltar 39 forskare från 14 institutioner, varav sex av dessa är svenska lärosäten. Färden är del av en internationell expedition där Oden är ett av ett tiotal forskningsfartyg som ska undersöka den Arktiska oceanen fram till 2022.</span><div>Eftersom Arktis är den del av planeten som för närvarande påverkas mest av den globala uppvärmningen är det en viktig region att kartlägga. Expeditionen kommer att färdas till ett relativt outforskat område i Norra ishavet. Förhoppningen är att mätningarna ska leda till en bättre förståelse för hur variationer i oceanen är sammankopplade, hur kol- och ekosystemet reagerar på klimatförändringar, och hur kemiska och biologiska störningar i en region kan spridas till en annan. </div> <div>Innan avgången den 26 juli väntar först en veckas karantän för alla ombord på grund av pandemin. I början av augusti börjar observationerna i Norra ishavet. Beräknad återkomst till Helsingborg är i slutet av september. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kommer ni att fokusera på i den här expeditionen?  </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi ska titta på de kemiska mätningar som rör kol- och karbonatsystemet.</div> <div><strong>Anna:</strong> Vi arbetar i ett team där jag och Amanda ansvarar för tre av mätningarna och kommer att tillbringa mest tid i labbet. Det blir många prover som ska göras så vi kommer att jobba tillsammans, men i skift för att hinna få analyserna gjorda. </div> <div><strong>Amanda:</strong> Historiskt har det gjorts fler fysiska och kemiska mätningar än biologiska och nu finns en stor ansats att göra allt det här arbetet parallellt. Eftersom alla dessa bitar hänger ihop med varandra känns det väldigt positivt. Våra mätningar kommer att bli en del av en större helhet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur känns det att åka till Arktis? </strong></div> <div><strong>Anna:</strong> Vi drivs av nyfikenhet och därför känns det lyxigt att få nörda ner sig totalt i det här ämnet på en isolerad plats med likasinnade. Vår expedition tar oss till ett område där man knappt har varit med en forskningsexpedition tidigare vilket också känns helt fantastiskt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Jag har alltid velat åka till Arktis eller Antarktis. Jag har tidigare varit på Svalbard på kurs, men det var inte så mycket till havs då utan vi höll oss mest på land. Det här är en otrolig möjlighet för vilken forskare som helst. Expeditionen är så välorganiserad och omfattande. Vi kommer verkligen att mäta allt när vi är där ute. För mig är det här drömmen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Kommer ni stöta på några isbjörnar?</strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi hoppas att få komma ut på isen även om det inte är huvudfokus för den här expeditionen. Jag skulle gärna vilja se isbjörnar, men också valar och fåglar. </div> <div><strong>Anna: </strong>Det kommer inte att finnas en egen forskningsgrupp ombord som tittar på marina fåglar och däggdjur, men vi uppmuntras till att hålla utkik och föra protokoll över våra observationer om det hinns med, lite i stil med medborgarforskning. Vi kan också hjälpa till med att fiska och se vilka fiskar som går att få tag i där. Vi får se om vi får någon sömn överhuvudtaget. Kanske blir det så att vi bara jobbar med mätningarna och spanar efter olika slags djur under tiden som vi är där. En kikare kommer definitivt att packas med. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur har era förberedelser sett ut innan avfärd? </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi vet redan exakt vad vi ska göra för analyser och mätningar och har en bra arbetsledare, vilket gör att det känns otroligt tryggt att åka iväg. Läkare kommer att finnas ombord och vi får mycket information innan vi åker, så det underlättar när man gör det för första gången. </div> <div><strong>Anna:</strong> Jag har mest förberett praktiska saker, som att fixa en extern hårddisk eftersom vi inte kommer att ha tillgång till internet när vi är där. Samt att kolla upp vad som gäller för olika försäkringar. Det jag bävar mest för är att vi alla ska sitta isolerade i varsitt hotellrum i en vecka innan vi åker. Den utmaningen känns mycket större på något sätt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser ni mest fram emot?</strong></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag ser fram emot att gå in i en forskningsbubbla och den dagliga interaktionen med andra forskare. För den har man saknat under pandemin även om man har hållit kontakten digitalt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Ja, att upptäcka nya saker tillsammans och undra vad dessa kan betyda är så spännande. Jag ser fram emot att bara se hur det ser ut där. I sådana här områden känner man sig liten som människa och kan verkligen förundras över naturen. Det är väldigt långt bort från allting och vi kommer att vara isolerade från omvärlden. Det bäddar för nya perspektiv.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad hoppas ni att ert arbete ska leda till? </strong></span><br /></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag hoppas att vi kan bidra till förståelsen kring hur Arktis förändras, men också hur den arktiska miljön kan komma att påverka och påverkas av klimatförändringar. För faktum är att man inte riktigt vet det nu och det är just därför den här kartläggningen behövs. Vi behöver kunskap om hur vi kan bevara området. Nu när isarna smälter kan sjöfarten komma att öka och det är då viktigt att vi inte bara släpper på utan att det finns en plan för det som vilar på ett gediget forskningsunderlag. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Det finns väldigt många vita fläckar på kartan när det kommer till mätpunkter på Arktis. Därför kan nya mätpunkter betyda väldigt mycket för vår förståelse av platsen. Det är ett otroligt viktigt område som vi vet väldigt lite om. Det vi lär oss på expeditionen kan ge oss en fingervisning om vad som kan hända i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Vedrana Sivac</div> <div><strong>Foto:</strong> Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.polar.se/expeditioner/synoptic-arctic-survey-2021/" title="Extern länk till polar.se" target="_blank">Läs mer om expeditionen</a></div> <div><a href="https://www.polar.se/media/hc5n1wfx/rutt-sas-2021.jpg" title="extern länk till polar.se" target="_blank">Se en karta över det planerade undersökningsområdet</a></div> <div><br /></div>Tue, 13 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/med-flera-mal-i-fokus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/med-flera-mal-i-fokus.aspx”Arbeta med flera mål i fokus” <p><b>​Kompetensutbyte, forskningsutveckling och gemensamma steg mot ett hållbart samhälle – det är ledord för det strategiska samarbetet mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers. Tillsammans vill man utveckla nya områden och omsätta forskningsresultat till konkreta lösningar. Här följer två intervjuer om samarbetet. Först en övergripande sedan en om sjöfart – ett aktivt forskningsområde med flera utmaningar​.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Poängen är att inte bara gräva där vi redan står, utan att bygga upp nya områden som vi kan utveckla tillsammans, säger Maria Grahn, forskare på institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper och styrkeområdesledare för forskningsfältet Energi på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Forskningssamarbetet</b> mellan IVL och Chalmers sträcker sig många årtionden tillbaka men sedan 2019 är samarbetet också formaliserat som en långsiktig, strategisk satsning. Maria Grahn är övertygad om att partnerskapet betyder mycket för båda parter, att det skapar en spännande dynamik och en attraktiv forskningsmiljö. IVL:s forskningschef John Munthe instämmer och tillägger:</div> <div>– Chalmers är viktiga både för si​n bredd och sin spets på många forskningsområden som är relevanta för oss på IVL. För oss på instituten som främst jobbar med tillämpad forskning och omsättning av forskningsresultat i konkreta lösningar är det viktigt att samarbeta med akademin. , </div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers är likaså en viktig rekryteringsbas, </b>många IVL:are har med sig en utbildning från Chalmers. Både IVL och Chalmers har också ambitionen att skapa samhällsnytta och ett viktigt syfte med partnerskapet är att utveckla arbetet med de globala hållbarhetsmålen.</div> <div>– Vi behöver bli bättre på att förstå och analysera hur vår forskning påverkar de globala hållbarhetsmålen. Det är enkelt att definiera vilka mål och delmål som forskningen direkt kopplar till men svårare att göra en analys av eventuell indirekt påverkan – positiv eller negativ – på andra mål. Ett av syftena med de globala hållbarhetsmålen är ju att inte arbeta med en fråga i taget utan att behålla en helhetssyn och arbeta med flera mål i fokus. Lyckas vi med det kan vi minimera eventuella negativa konsekvenser och förhoppningsvis lösa flera problem på en gång, säger John Munthe.</div> <div><br /></div> <div><b>När man ger forskare möjlighet </b>att lyssna av samhället och se vad man kan bidra med kan det snabbt ge små, snabba bidrag som genast kan omsättas i verkligheten.</div> <div>– Det finns en bild av att forskningen ska vara helt fri från inflytande, vilandes enbart på akademisk excellens. Men det finns också en verklighet med en stark efterfrågan på att omsätta forskning i praktik. Det innebär att ta emot både expertis och forskningspengar från industrin, säger Maria Grahn. <span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">e stora finansiärerna som Formas och Energimyndigheten uppmuntrar allt mer till samverkan med industri och samhälle. IVL:s goda namn i miljöfrågor betyder mycket för trovärdigheten och oberoende, menar hon.<br /><br /></span></div> <div><b>– Vi står inför stora utmaningar</b> avseende klimat, resurstillgänglighet och miljö, och de flesta samhällsaktörerna idag pratar om omställning till ett mer hållbart samhälle. Här kan IVL och Chalmers göra stor nytta genom samverkan med näringslivet för utveckling, införande och utvärdering av nya lösningar. Vi behöver också skapa finansiella förutsättningar för att driva en verksamhet där forskning, innovation och implementering kan samverka i ett långsiktigt förändringsarbete. Här har våra anslagsgivande myndigheter ett stort ansvar, avslutar John Munthe.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><strong>Sjöfart – ett aktivt forskningsområde med flera utmaningar</strong></h2> <div><b>IVL och Chalmers har ett nära samarbete i sjöfartsfrågor, bland annat inom alternativa bränslen och minskad klimatpåverkan.  Sjöfart är ett energieffektivt transportslag men dess miljöpåverkan är ändå betydande, och på grund av ökad handel ökar också dess miljöpåverkan. <br /><br /></b></div> <div><b>Erik Fridell </b>är chef för gruppen Transporter och Mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet och adjungerad professor på Chalmers sedan 2006. <b>Selma Brynolf</b> forskar på sjöfartens miljöpåverkan och är även profilledare för området hållbara fordonsteknologier på Chalmers styrkeområde Energi och Transport. De arbetar tillsammans i en handfull olika forskningsprojekt. <br /><br /></div> <div><b>Hur står sig sjöfarten i miljöarbetet? </b></div> <div><b>Selma:</b> Jag tycker att sjöfarten har ett lite oförtjänt dåligt rykte. Jag upplever en stor vilja till förändring och många initiativ från branschen. Jämfört med utvecklingen inom vägtransporter ligger sjöfarten kanske efter men samtidigt styrs mycket av sjöfartens miljölagstiftning globalt av IMO, International Maritime Organization, vars regelverk det tar lång tid att påverka. </div> <div><b>Erik: </b>Ja, det har hänt jättemycket de senaste åren. Först kom frågan om luftkvalitet och svavelutsläpp, nu är det allt från klimatpåverkan, alternativa bränslen, båtbottenfärger och spridning av främmande arter i ballastvatten. Men vi kan heller inte vänta på IMO-beslut, vi måste jobba på alla fronter och det är viktigt att forskningen driver på den utvecklingen.<br /><br /></div> <div><b>Vad betyder det strategiska partnerskapet för er forskning?</b></div> <div><b>Selma</b>: Inom just sjöfartsfrågor finns som sagt ett etablerat samarbete oss emellan men jag hoppas att partnerskapet kan innebära en större rörlighet mellan de båda organisationerna, både genom personalutbyte och doktorandarbete.</div> <div><b>Erik:</b> Jag skulle också vilja se en gemensam forskningsinfrastruktur, kanske med gemensamma mätinstrument och metoder. Det är dyra investeringar men om man går samman kan man både fördela kostnader och få kunskapsutbyte.<br /><br /></div> <div><b>Hur kompletterar IVL och Chalmers varandra?</b></div> <div><b>Selma:</b> Chalmers doktorander och post-docs har möjlighet att fördjupa sig i olika frågor under flera år, något som är bra för forskningsspets och kommer IVL till del i gemensamma projekt.  IVL har en större närhet till industrin och är bredare i sin ansats. Det är bra för våra studenter att få kontakt med företagen och kan locka ambitiösa studenter att göra examensarbeten inom angelägna ämnen.</div> <div><b>Erik:</b> Ofta genererar forskningen kortare konsultuppdrag som vi på IVL kan vara mer flexibla att ta emot. Men det är svårt att dra en absolut gräns, vi har så mycket gemensamt.​<br /><br />Text: Helena Larsson, IVL.<br />Foto: Anna Edlund<br /><br /><div><span style="font-weight:700">RELATERAT:<br /></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Chalmers-och-IVL-lunchseminarium.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />IVL+Chalmers= Samarbete för en hållbar framtid​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers ingår strategiskt samarbete med IVL​</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspx" style="outline:0px"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Vill-du-delta-i-den-offentliga-debatten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vill du delta i den offentliga debatten?​</a><br /><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVL</a></div></div></div></div>Mon, 21 Jun 2021 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Vattengaende-dronare-ska-inspektera-vara-hamnar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Vattengaende-dronare-ska-inspektera-vara-hamnar.aspxVattengående drönare ska inspektera våra hamnar<p><b>​Den autonoma vattenfarkosten Seacat ska övervaka och inspektera, både över och under vattenytan, i hamnar och vid marina anläggningar. Nu förfinas prototypen i samarbete mellan bland annat Chalmers och Göteborgs universitet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hamnar och marina anläggningar – exempelvis plattformar för arbete och boende, vindkraftparker, och pirar – ska i framtiden kunna inspekteras av den vattengående drönaren Seacat. Det autonoma systemet med fjärrstyrning är framtaget av Chalmersinfrastrukturen Revere, där forskaren Ola Benderius har sin arbetsplats.</span><div>– Vi arbetar på samma sätt med Seacat som vi gjort i många år med bilar och lastbilar. Flera nya funktioner till farkosten planerar vi kunna lägga till via internet, och helt undvika manuella steg, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Behov av inspektioner under ytan</h2> <div>Idag ska infrastruktur av nationellt intresse, som stora hamnar, utlopp vid kärnkraftverk eller stora kablar för kommunikation, inspekteras minst vart sjätte år enligt krav från Trafikverket. Inspektioner ska göras på så kallat ”handnära avstånd”. Det innebär till exempel att kajsidor och dess fundament ska visuellt och manuellt inspekteras, kvadratmeter för kvadratmeter.<br /><br /></div> <div>Med flygande drönare kan man relativt enkelt göra inspektioner av landsidan och till viss del kajsidan. Desto svårare är det med kajsidan nära vattenytan och de delar som står på sjöbotten. Det är detta som forskarna inom projektet Seacat vill råda bot mot genom att utveckla en drönare med sensorer för inspektion både över och under ytan. Dessutom ska den vara enkel att manövrera och anpassad för en hamnoperatör.</div> <div>– Hur djupt Seacat kan inspektera beror rimligen på vilken multistråle man sätter på. Men jag tror att Seacat framför allt har sin styrka där det är för grunt, eller för trångt för att det ska bli smidigt att inspektera med ett fartyg. När det blir grunt blir det dessutom alltid tidskrävande, svepen med multistrålarna blir ju inte så breda, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <div>Om inspektionen av kajsidor görs mer regelbundet ökar möjligheten att snabbt upptäcka slitage, föremål på botten och andra avvikelser. Forskarna tror att även äldre data kan bli värdefulla för att kunna analysera och spåra skador bakåt i tiden.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Växande behov av drönare till havs</h2> <div>Vår omställning till ett hållbart samhälle innebär att vi kommer nyttja havet och marina resurser mer. Fisk- och musselodlingar, havsenergi och andra typer av uppankrad infrastruktur kommer att öka i antal. Det kommer i sin tur öka behovet av regelbunden inspektion – året runt.<br /><br /></div> <div>Robert Rylander, teknisk expert på RISE med bakgrund i avancerad marin observation, är med i utvecklingsarbetet kring Seacat.</div> <div>– Ett maritimt system som opererar i ett nordiskt klimat måste kunna fungera året runt, och även vid lättare isbildning. På marknaden idag finns ingen leverantör av autonoma ytgående drönare med den kapaciteten.<br /><br /></div> <div>Och projektet har redan kommit lång i utvecklingen. Att farkosten Seacat klarar av autonom manövrering visade projektgruppen redan vid en demonstration 2019.</div> <div><div>– Att kunna genomföra inspektion och även vissa åtgärder från en säker plats i land, under de flesta dagarna av året, är en stor vinst för samhället. Det är ett viktigt steg för en kostnadseffektiv skötsel av olika typer av marina anläggningar, säger Torsten Linders, initiativtagare och koordinator vid Swedish Centre for Ocean Observing Technology (SCOOT), som leds av Göteborgs universitet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utvecklat nya samarbeten</h2></div> <div>Projektet Seacat fick i december finansiering från Vinnova för att fortsätta utveckla vattenfarkosten. I den nya fasen har fler aktörer gått in i projektet, bland andra Göteborgs Hamn och Floatel International. Torsten Linders är nöjd:</div> <div>– Detta är precis vad SCOOT sysslar med. Vi knyter samman intressenter från universitet och forskningsinstitut med industrin, för att snabba på utvecklingen av marin datainsamling. Genom att ta vara på varandras resurser når vi mycket längre än var för sig, säger han.<br /><br /></div> <div>Från Chalmers sida fortsätter nu arbetet med automatiserad lansering av funktioner och uppdateringar i mjukvara, samt automatiserat flöde av data till molnmiljö från sensorer över och under vatten.</div> <div>– Vi jobbar också mot produktifiering och så kallade digitala tvillingar. Där specar vi hela systemet i en, vad jag kallar, cyberfysisk modell. Modellen ligger sedan till grund för den initiala genereringen av mjukvaran, framtida mjukvaruförändringar, samt den digitala tvillingen som lever och verkar i en simulerad miljö, säger Ola Benderius.</div> <div><br /></div> <div>Text: Maria Holmkvist, Göteborgs universitet, och Mia Malmstedt, Chalmers</div> <div>Foto: Maria Holmkvist</div> Tue, 04 May 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mojlighet-till-annu-mer-samarbete-mellan-Chalmers-och-VTI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mojlighet-till-annu-mer-samarbete-mellan-Chalmers-och-VTI.aspxSer ljust på ökad samverkan mellan Chalmers och VTI<p><b>​En fantastisk möjlighet att både fördjupa och bredda olika samarbeten mellan VTI och Chalmers. Så ser Astrid Linder, sedan många år adjungerad professor inom fordonssäkerhet vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper, på att hon nyligen utnämndes till professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Hej Astrid Linder, nytillträdd professor vid VTI. Vad arbetar du med just nu?</strong></span><div>– Jag koordinerar bland annat Virtual-projektet som vi har fått 7 miljoner euro till från EU-kommissionen. Chalmers är en av 15 parter som ingår i konsortiet. Det finansierar den nuvarande utvecklingen av open source-humanmodeller på Chalmers. <br /><br /></div> <div>– I Virtual-projektet bygger vi upp en plattform, alltså datoryta, med olika verktyg. Det är som en virtuell verkstad med humanmodeller, analysverktyg och komponenter som är öppna för alla att använda. </div> <div><br /></div> <div><strong>Du har arbetat länge på VTI. Hur tänker du att du kan utveckla samarbetet med Chalmers utifrån att du nu är professor vid VTI?</strong></div> <div>– Chalmers och VTI har ju sedan länge ett gott samarbete inom fordonssäkerhet som jag både vill förvalta och fördjupa. Ett exempel är det spännande område där bland andra Mats Svensson och jag arbetar tillsammans för att förbättra möjligheterna att utvärdera fordonssäkerhet. Vi jobbar med modeller av människan för att förstå hur vi bäst förhindrar att människor drabbas av invalidiserande skador. <br /><br /></div> <div>– För första gången har vi nu humanmodeller av både en genomsnittlig kvinna och en genomsnittlig man. Virtuella modeller där både kvinnor och män är representerade gör det också möjligt att adressera befolkningen bredare. </div> <div><br /></div> <div><strong>På vilka områden​​ ser du möjligheter att bredda samarbetet med Chalmers?</strong></div> <div>– Jag ser möjligheter att tillsammans med gruppen på fordonssäkerhet knyta ihop fler kompetenser. Ett exempel är miljöaspekter av transporter och hur de påverkar hälsa kopplat till de faktorer som påverkar risken att skadas i en kollision. <br /><br /></div> <div>– Ett annat område där jag ser stor potential för samarbeten är när det gäller idrottsskador. Där skulle vår kunskap inom krocksäkerhet, det som vi kallar biomekanik, kunna kombineras med andra forskares kunskap om människokroppen, skador, belastning och rehabilitering. HBM-modellerna, alltså våra virtuella modeller, är det verktyg som vi använder när vi implementerar vår kunskap om människokroppen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Du vill också lyfta en aspekt av hållbarhet inom trafik- och fordonssäkerhet som inte har direkt med den fysiska miljön att göra, eller hur?</strong></div> <div>– Ja, för att vi ska uppnå ett hållbart samhälle och ett hållbart transportsystem är det viktigt att arbeta för att färre dödas och blir invalidiserade i trafiken. Trafiksäkerhet är en del av FN:s globala hållbarhetsmål. <br /><br /></div> <div>– Mitt fokus ligger på det skadepreventiva. Min vision är att bidra konkret till att vi dels uppnår de nya trafiksäkerhetsmålen för 2030, dels en dag åstadkommer det som nollvisionen beskriver, alltså ett transportsystem där vi varken förlorar liv eller hälsa.<br /> </div> <div>– Tänk på de steg som har tagits inom arbetsmiljöområdet de senaste hundra åren. Det händer fortfarande att människor råkar ut för skador på arbetet, men vi går inte och ”förväntar oss” att någon ska dödas eller skadas på jobbet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Med åren har du mer och mer övergått till att leda forskning och att arbeta för att få finansiering till forskning. Hur kommer det sig?</strong></div> <div>– Jag jobbar på ett institut där vi är helt uppdragsfinansierade. När det kommer till själva forskningen så lämnar jag nuförtiden över den till andra så snart jag kan. Det handlar om att ge kommande generationer möjligheter att kliva in på det här forskningsområdet som är så viktigt. Det är en del av min strategi.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Om Astrid Linder och den nya professuren på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut</h2> <span></span><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <div><strong>​​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Astrid%20Linder%20professor%20VTI/Angela-Hillemyr-3-250-195.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Porträttbild Angela HIllemyr" style="margin:5px" />Angela Hillemyr</strong>, prefekt vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper (M2):</div> <div>– Chalmers har sedan flera år ett väletablerat samarbete med VTI inom olika forskningsområden. Genom den nya professuren på VTI inom trafiksäkerhet med inriktning mot förebyggande av personskador, kommer samverkan att förstärkas med vår institution, och framförallt avdelningen för Fordonssäkerhet. </div> <div><br /></div> <div>– VTI och Mekanik och maritima vetenskaper har verksamheter och resurser som kompletterar varandra, bland annat i form av ett avancerat krocklabb på VTI och av bred kompetens och erfarenhet inom matematisk modellering av människan på M2/Fordonssäkerhet. Vår fördjupade samverkan kommer att främja utvecklingen av säkerhet både i fordon och för oskyddade trafikanter, och därmed bidra till minskat mänskligt lidande.</div></div> <div><div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Astrid%20Linder%20professor%20VTI/Jan-Andersson-VTI-250-195-NY.jpg" alt="Porträttbild Jan Andersson," class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Jan Andersson</strong>, professor vid Forskningsavdelning Trafik och trafikant vid VTI:</div> <div>– Ett av VTI:s syften med våra professorstjänster är att stärka samverkan med starka akademiska lärosäten inom utvalda områden. Med tillsättningen av Astrid Linder som professor vill vi verka för en utveckling av goda samarbeten mellan Chalmers och VTI inom området trafiksäkerhet med inriktning mot skadeprevention.</div></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text: Anna Vörös</strong></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div>Thu, 29 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-att-Rise-forvarvar-SSPA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-att-Rise-forvarvar-SSPA.aspxKlart att Rise förvärvar SSPA<p><b>​Rise och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har undertecknat ett avtal om försäljning av SSPA till Rise-koncernen. </b></p>​<span style="background-color:initial">Avtalet innebär att SSPA förvärvas av Rise, som arbetar under liknande villkor som SSPA, med en kombination av offentliga och kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag, och har kompetens och kunder som matchar SSPA på ett bra sätt för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmersstiftelsen vill fokusera starkare på högskolans kärnverksamhet – forskning, utbildning och nyttiggörande – och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar framåt för SSPA, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson. <span style="background-color:initial">Vår bedömning är att Rise erbjuder rätt organisatorisk miljö för att stärka och vidareutveckla SSPA:s verksamhet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Pia Sandvik, vd för Rise:</div> <div>– Jag hälsar SSPA varmt välkommen till Rise och ser fram mot att följa SSPA på nära håll. SSPA bedriver internationellt erkänd maritim forskning med hög kvalitet och blir en strategisk viktig förstärkning av Rise befintliga maritima verksamhet.</div> <div><br /></div> <div>För att planera och förbereda bolagsövergången, som sker den 1 juni 2021, startar Rise ett integrationsprojekt som planerar för processen att inkludera SSPA:s verksamhet i Rise. SSPA:s verksamhet fortsätter oförändrat fram tills övertagandet. </div> <div><br /></div> <div>SSPA Sweden AB arbetar med forskning och utveckling inom maritim teknologi, och är ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Företaget har cirka 90 medarbetare i Göteborg och Stockholm.</div> <div><br /></div> </div>Mon, 26 Apr 2021 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Emma-studerar-till-sjoingenjor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Emma-studerar-till-sjoingenjor.aspxSå är det att studera till sjöingenjör<p><b>​​Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers öppnar för sen anmälan 16 juli. ​Emma Hagberg pluggar på programmet och har snart kommit halvvägs. Här berättar hon om det bästa med sin utbildning och vilka möjligheter hon ser efter examen. </b></p><p class="chalmersElement-P"><strong>​</strong><span><strong>Hej Emma Hagberg! Hur kommer det sig att du valde att plugga på just sjöingenjörsprogrammet?</strong></span></p> <div>– För mig var utbildningen till sjöingenjör intressant eftersom den innehåller så många praktiska moment. Just nu har vi till exempel en praktisk el- och motor-/verkstadskurs ombord på lastfartyget Fryken som ligger vid kaj vid Eriksberg i Göteborg. Jag visste också att jag gillar att jobba skift och det gör man ju till sjöss. Jag trivs med att jobba koncentrerat och sedan vara ledig länge (skratt). </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad uppskattar du på utbildningen till sjöingenjör?</strong></p> <div> </div> <div>– Våra lärare är väldigt engagerade, de hjälper oss och vill verkligen att vi ska komma i mål. På många andra utbildningar tror jag att det ofta handlar om att gå på föreläsningar, läsa in kurslitteratur och skriva tentor. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag har alltid varit intresserad av energi, ändå är jag överraskad över att jag skulle tycka att det här med el är så roligt. Lärarna som vi har ombord på Fryken är lite som ”sjöingenjörernas pappor” och tycker att det är viktigt att bidra till sammanhållningen i klassen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>På ditt program är nästan all kurslitteratur på engelska och under det fjärde och sista året är allting på engelska. Hur tycker du att det fungerar för dig?</strong></p> <div> </div> <div>– Det går bra. Besättningarna på många fartyg kommer ofta från olika länder och då blir engelska arbetsspråket. På första praktiken var det lite svårt, men man kommer in i det. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det finns ett standardspråk som man måste lära sig för att kunna jobba till sjöss. Det handlar inte om att ”vara bra på engelska” utan att man kan uttrycka sig korrekt till exempel när man har radiokommunikation. Det är viktigt att det inte blir missförstånd ombord på ett fartyg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Du är en av tre tjejer i din klass. Varför tycker du att fler tjejer ska välja just </strong></div> <strong> </strong><div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div><strong>sjöingenjörsutbildningen?</strong></div> <strong> </strong><div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div>– Sjöingenjör är en utbildning som är omväxlande och varierande. Den passar dig som gillar att lösa problem. Utbildningen ger dig väldigt många möjligheter eftersom du blir en praktisk teoretiker som kan jobba med händerna. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Våra lärare säger att vår utbildning gör att vi kommer kunna få jobb både till sjöss och på land. Många arbetsgivare vill dessutom få in fler kvinnliga ingenjörer, eftersom det finns så stora fördelar med mer blandade arbetsplatser. Chanserna att få jobb är väldigt bra.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Hur är det för dig att plugga och praktisera i en miljö där de flesta är killar?</strong></div> <div> </div> <div>– Både när man pluggar och jobbar är det bättre med en bra blandning. Jag hade jobbat inom industrin i åtta år innan jag började studera och tänkte nog att jag var rätt bra förberedd inför den första praktiken. Men det var faktiskt rätt så tufft. Jag tror att man lär sig längs vägen hur man ska bete sig. Så är det nog ofta, även på en arbetsplats där det bara är tjejer. Man behöver alltid jobba på att kunna ta plats. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Utbildning/Emma-Hagberg-student-250-340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Studenten Emma Hagberg sitter på en bänk i solen vid kajkanten" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad har du lärt dig om dig själv under utbildningen?</strong></div> <div> </div> <div>– En av de viktigaste sakerna är att jag alltid har haft en bild av att jag inte är något ”läshuvud”. Men det är jag. Jag läste till kock på gymnasiet. För att kunna söka till sjöingenjör behövde jag först läsa in matten. I dag vet jag att jag klarar av att plugga på universitetsnivå. Ibland är det jättetufft, absolut, men jag fortsätter ändå. Jag har satt upp mitt mål och vet vad jag vill. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Hur ser dina framtidsplaner ut?</strong> </div> <div> </div> <div>– I början tänkte jag att jag absolut ville utbilda mig till sjöingenjör för att jobba till sjöss. Men det finns väldigt många möjligheter för oss att jobba på land också, till exempel som driftingenjör eller tekniker inom processindustrin. Så jag får se. Och att jobba skift, som jag gillar, det kan jag göra på land också. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad tycker du om att plugga i Göteborg?</strong></div> <div> </div> <div>– Jag växte upp nära Göteborg och för mig var det viktigt att få plugga just här. Jag kikade lite på ett annat ingenjörsprogram, men för att börja på det skulle jag vara tvungen att flytta och det ville jag inte. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I vår klass har de som är inflyttade fått en lite speciell gemenskap. Även om jag själv är precis där jag vill vara verkar det väldigt kul att få ingå i den där speciella sammanhållningen med andra som också har behövt flytta för att plugga. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vilket är ditt bästa tips till den som inte vet vilken utbildning hen ska välja?</strong></div> <div> </div> <div>– Jag tror att man ska gå på sin magkänsla och lita på vad man känner att man vill göra. Det är okej att det får ta lite tid att komma fram till något. Själv var jag rädd att välja fel, att jag skulle ”slösa bort” tre eller fyra år av mitt liv på en utbildning som jag inte skulle gilla. Men det går att ta en paus eller söka en annan utbildning. Fast till slut måste man ju bestämma sig och ta det där steget. Det var så jag själv gjorde när jag slängde mig ut och bestämde: ”Nu kör jag!” </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Anna Vörös</div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Sjoingenjor.aspx" target="_blank" title="Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers länk till programsida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om sjöingenjörsprogrammet på Chalmers​</a> </div>Tue, 13 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-f%C3%B6r-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxTestbädd för elektromobilitet börjar byggas<p><b>​Nu påbörjar Chalmers och Rise bygget av Sveriges testbädd för elektromobilitet: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel. Elektrifieringen av transportsektorn ska accelereras vid Seels tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.</b></p><div>​Genom tät samverkan mellan ägarduon Chalmers och Rise, staten och industriparterna Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen blir testbädden en nyckelresurs – öppen för samarbete med aktörer i hela Europa – för att göra Sverige världsledande inom elektromobilitet. Sammantaget möjliggör regeringens anslag, industriparternas åtaganden och Rise och Chalmers ägaransvar en investering om 1,3 miljard kronor i testbädden. </div> <div> </div> <div>– Sverige har en lång tradition av fordonstillverkning och samtidigt är vi ett att världens mest innovativa länder. Genom Seel tar vi vara på dessa styrkor för att elektrifiera transportsektorn, minska utsläppen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Detta blir ett viktigt redskap för svensk fordonsindustri att leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mångfald av testmöjligheter för elektrifiering</h2> <div>I testbäddens tre anläggningar kommer industri, institut och akademi att prova de flesta typer av teknik och säkerhetsaspekter som elektrifierade transporter kräver – även nya innovativa koncept i tidiga utvecklingsskeden. Testobjekten utgörs av en mängd olika slags komponenter för elektriska drivlinor och energilagring avsedd för fordon, fartyg och andra farkoster, samt system för att hantera framdrivning och energistyrning. Fysiskt handlar det om exempelvis växellådor, axelsystem, nav, elmotorer, kraftelektronik, batterier och bränsleceller.</div> <img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Stefan%20Bengtsson_175x225px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> <div>Även den marina sektorn och flyget kan dra stor nytta av testbädden för provning och som mötesplats och plattform för bred kunskapsutveckling inom elektromobilitet.</div> <div> </div> <div>– Chalmers har valt att tillsammans med Rise ta ett aktivt ägaransvar för testbädden för att på effektivast möjliga sätt kunna stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet. Satsningen ger oss samtidigt utmärkta möjligheter att stärka vår forskning och utbildning inom elektriska fordon och farkoster ytterligare, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett utbud på den största anläggningen i Säve</h2> <div>Den största av Seels tre anläggningar byggs i Säve, Göteborg, med en planerad yta på 13 000 kvadratmeter. Anläggningen kommer att kunna möta behov hos utvecklare av tunga och lätta fordon, lastbilar och bussar, anläggningsmaskiner, flyg och fartyg. Man kommer att kunna utföra tester på alla typer av batterisystem, inklusive komponenter från underleverantörer. På Säve erbjuds ett brett utbud av testning inom elektromobilitet. </div> <div> </div> <div>Säkerhetstester kommer vara i fokus vid anläggningen i Borås, bland annat kopplat till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. I Nykvarn kommer arbetet att inriktas mot forskning och provning inom batteriteknik, och dynamisk provning av komponenter för tyngre fordon och farkoster.</div> <div> </div> <div>– Seel kommer stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovation inom transportsektorn. Seel har mycket goda förutsättningar att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet och kommer att ta en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div> </div> <div>Fordonsindustrin i Sverige har ambitiösa mål för sin teknikomställning, och företagens aktiva engagemang främjar den strategiska relevansen i de tekniska testmöjligheter som nu etableras. Samtidigt kommer testbädden fungera som en öppen plattform där också forskare, andra stora industriföretag, små och medelstora företag samt yrkesverksamma och studenter är välkomna att utveckla sina kunskaper. </div> <div> </div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory kommer att vara i drift andra kvartalet 2023. För närvarande pågår upphandling av entreprenader och utrustning.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel</h3> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och den maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Testbädden som del av en europeisk satsning på värdekedja för batterier </h3> <div>Det statliga stödet från Energimyndigheten på 575 miljoner kronor till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för <a href="https://www.eba250.com/" target="_blank">European Battery Alliance</a>.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Statligt stöd: EU-kommissionen godkänner offentligt stöd på totalt 3,2 miljarder euro från sju medlemsländer till ett alleuropeiskt projekt för forskning och innovation i hela värdekedjan för batterier<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist<br /><a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"></a></div>Mon, 08 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspx"Medvetenheten har ökat – men vi kan inte slå oss till ro"<p><b>​Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen globalt för att hylla kvinnors ekonomiska, politiska och sociala framsteg. Det är också en dag som riktar strålkastaren mot de förändringar som krävs för att vi ska uppnå en mer jämställd värld. Maria Abrahamsson och Maria Grahn, ledare för material- respektive energiområdet på Chalmers, två traditionellt mansdominerade områden i samhället, reflekterar över läget på Chalmers när det gäller jämställdhet.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b></b></span><div><img src="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/PublishingImages/A_Maria.jpg" alt="Maria Abrahamsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-weight:700">Vilka förändringar ser ni när det gäller jämställdheten på Chalmers?​</span></div> <div><span style="font-weight:700"></span>– Det är bättre nu än när jag först kom till Chalmers, medvetenheten har ökat, men jag tycker fortfarande att det finns mycket kvar att göra, även om det har hänt mycket positivt på sistone som Genie och Chalmers ForskarAssistentrekryteringar, säger Maria Abrahamsson, ledare för Chalmers styrkeområde materialvetenskap och biträdande professor vid institutionen för Kemi och kemiteknik. </div> <div><br /></div> <div>– Jag håller med Maria, att det har gjorts fina insatser de senaste åren och jag lyfter också gärna de medvetna rekryteringar som görs. Det har gett oss fantastiska forskare, med internationella nätverk som är oerhört viktiga för oss, säger Maria Grahn ledare för Chalmers styrkeområde Energi, docent och senior forskare vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Dessutom så har fler externa rekryteringar gjort hela organisationen mer medveten om hur viktigt det är att vi är inkluderande, och river ojämställda strukturer eftersom de inte gynnar Chalmers, säger Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarassistenter är den enda akademiska befattning på Chalmers där det nu finns en </span><span style="background-color:initial">n</span><span style="background-color:initial">ågot högre andel kvinnor än män. </span></div> <div> </div> <div><b>Tittar vi i backspegeln</b>, 1917, för drygt hundra år sedan, tog Vera Sandberg sin examen på Chalmers och blev därmed Sveriges första ingenjör.  Vid den tiden hade Chalmers cirka 500 studenter och Vera var den enda kvinnan. Två år senare fick kvinnor rösträtt i Sverige. Först år 1984 fick Chalmers sin första kvinnliga professor i och med att Marianne Kärrholm erhöll en personlig professur i konsumentteknik. Trettiofem år senare, 2019, var 17 procent, 32 av 185 professorer, den högsta akademiska tjänsten på Chalmers, kvinnor. En bottennotering bland universiteten i Sverige. <br />Forskning visar att en jämnare könsbalans leder till ökad vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor. Så det här vill Chalmers förändra. 2019 lanserade Chalmers Genie, en av högskolans strategiska framtidssatsningar och den största ekonomiska satsningen på jämställdhet inom den akademiska världen. Genies stora mål är att skapa en jämställd arbetsmiljö på Chalmers samt att uppnå jämn könsbalans inom fakulteten. För att nå dit krävs både fokus på rekryteringar och ett grundligt arbete med kulturförändringar. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad är det viktigaste Chalmers kan göra för att höja excellens och inte förlora kompetens?</b></div> <div>– Öka medvetenheten och kunskapsnivån hos chefer och ledare och säkra upp för jämställd utvärdering när det gäller befordran. En annan sak är att när vi på Chalmers är värdar och styr över seminarie- och konferensprogram så ska det vara jämställt bland föredragshållare och paneldeltagare, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>– Fortsätta rekrytera som vi gör – med breda rekryteringar där vi verkligen fokuserar på meriter och kompetens. Det är så vi kan få riktigt bra kandidater. Vi måste också skapa förutsättningar för att behålla de vi rekryterar hit, det handlar både om att erbjuda en community som tex kan vara Chalmers styrkeområden, men också andra samverkansplattformar som centrumbildningar. Det gäller även att ge resurser i form av exempelvis labbutrustning. Och vi måste även skapa förutsättningar för att hjälpa eventuella medföljande att få ett jobb då vi rekryterar internationellt, säger Maria Abrahamsson och lägger till att detta givetvis kan vara ett problem för alla nyrekryterade, men hennes känsla är att det kan var ett väsentligt större problem för kvinnor, i alla fall inom de vetenskapsområden hon själv har insyn i. </div> <div><br /></div> <div>– Vi måste ge kvinnor lika förutsättningar som män att meritera sig och fokusera på sin forskning utan att behöva ägna sig åt &quot;<a href="https://www.tidningencurie.se/nyheter/2019/08/27/vem-star-for-hushallsarbetet-i-akademin/">akademiskt hushållsarbete</a>&quot; vilket fortfarande sker i högre grad för kvinnor än män. Vi bör verkligen fokusera på att vi alla måste dela mer på icke meriterande aktiviteter, eller fundera på om vi kan sluta göra dem, avslutar Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div>Idag, 8 mars, mellan 10.00 – 12.00 så är Genie arrangör för paneldialogen, Jämställdhet inom akademien. Medverkar gör representanter från flera universitet i Sverige och internationellt. Inledningstalar gör Chalmers rektor. <span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">äs mer </span><span style="background-color:initial">: </span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Internationella-kvinnodagen-filmvisning-och-panelsamtal.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationella kvinnodagen filmvisning och panelsamtal</a><br /><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Genie | Jämställdhet för excellens | Chalmers</a></div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Vera_Sandberg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vera Sandberg</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Marianne_K%c3%a4rrholm"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Marianne Kärrholm</a><br /></div> <a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html">Kvinnornas universitetshistoria</a></div> <div><a href="https://universitetslararen.se/2020/06/25/larosatena-nar-inte-jamstalldhetsmal-for-professorer/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lärosätena når inte jämställdhetsmål för professorer​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Mon, 08 Mar 2021 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sakrare-fartygsdesign-ska-minska-risken-for-olyckor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sakrare-fartygsdesign-ska-minska-risken-for-olyckor.aspxSäkrare fartygsdesign ska minska risken för olyckor<p><b>​Chalmersforskaren Jonas Ringsberg har tillsammans med kollegor i Sydkorea bidragit till design och programvara för industrin för hur fartyg kan konstrueras för att minska risken för olyckor vid arktiska och kryogena temperaturer.​</b></p><p>​Sjöfarten är ständigt på jakt efter nya drivmedel som har så liten miljöpåverkan som möjligt. Ett drivmedel som blivit allt mer populärt är flytande naturgas, känt som LNG (Liquefied Natural Gas). Det används redan idag i kryssningsfartyg, passagerarfartyg och containerfartyg. </p> <p>I riskanalysen för fartygens panelstrukturer som har en viktig strukturbärande funktion har man i konstruktionen gjort antagandet att LNG-läckage mycket sällan kommer att inträffa och till viss del vidtagit diverse åtgärder för att LNG inte skall komma i kontakt med panelerna. </p> <p>Det saknas idag kunskap om hur ett LNG-läckage skulle påverka det metalliska materialets egenskaper om det inträffar samtidigt som fartyget är ute i hårt väder där det utsätts för svåra vind- och vågförhållanden. Syftet med projektet har varit att jämföra fysiska modellförsök och resultat från datorbaserade beräkningar. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Fartygsdesign/Jonas%20Ringsberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jonas Ringsberg" style="margin:5px" /><br /></p> <p><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Med rätt kunskap, modeller och numerisk analysteknik kan vi säkerställa att designen av panelstrukturer i fartyg som utsätts för arktiska eller kryogena temperaturer uppfyller de förväntningar och krav man har med avseende på de belastningar som kan uppstå, säger Jonas Ringsberg. </span><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultaten tillämpade med kommersiell programvara</h3> <p>Projektets simuleringsmodeller och resultat med avseende på bucklingsstyrka vid arktiska och kryogena temperaturer har redan tillämpats med kommersiell programvara i syfte att hjälpa industrin att ta fram ändrade riktlinjer för designen av fartygsstrukturer som utsätts för dessa låga temperaturer. Det i sin tur kommer leda till att de fartyg som nu utvecklas kommer ha högre säkerhet i händelse av LNG-läckage. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester i ICASS - unik forskningsinfrastruktur</h3> <p>De fysiska testerna gjordes i en unik testanläggning i Sydkorea kallad The International Centre for Advanced Safety Studies (ICASS) och drivs av the Korea Ship and Offshore Research Institute (KOSORI) förlagt vid Pusan National University i Sydkorea. Chalmers har med samarbetet blivit upptaget som forskningspartner vilket medför tillgång till den unika anläggningen. Något som gläder Jonas Ringsberg. </p> <p><span style="background-color:initial">– D</span><span style="background-color:initial">et är mycket positivt. Motsvarande provning är inte möjlig i Europa, säger Jonas Ringsberg. </span><br /></p> <p><span style="background-color:initial">VR-projektet gick under namnet ”Grundläggande forskning av den maximala kompressiva styrkan av förstyvade plåtstrukturer i fartyg vid Arktiska och kryogena temperaturer ” och fick medel från VR:s bilaterala samarbete mellan Sverige och Sydkorea.</span><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8736">Grundläggande forskning av den maximala kompressiva styrkan av förstyvade plåtstrukturer i fartyg vid Arktiska och kryogena temperaturer </a></div> <div><a href="https://www.lrfoundation.org.uk/en/impact-stories/kosori-test-facilities/">Impact Story från Lloyd's Register Foundation: Opening the doors of large-scale testing facilities</a><br /></div>Thu, 25 Feb 2021 09:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Tillgang-till-forskningsinfrastruktur-ger-nojda-studenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Tillgang-till-forskningsinfrastruktur-ger-nojda-studenter.aspxTillgång till forskningslabb ger nöjda studenter<p><b>​Genom att använda forskningslabb i undervisningen ökar förståelsen för ämnet. Återkopplingen från studenterna är mycket positiv. Det är erfarenheter som lärarkåren inom fordonsteknik och autonoma system drar.</b></p>​Simone Sebben är avdelningschef och biträdande professor på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system. Tillsammans med sina kollegor arbetar hon bland annat med kurser i fordonsaerodynamik och fordonsteknik, Några av momenten i kurserna är förlagda till forskningsinfrastruktur på Chalmers. Ett exempel på sådan infrastruktur är Chalmers vindtunnlar som går under namnet Chalmers strömningslaboratorium. <div><br /></div> <div>– För att förstå fordonsaerodynamik är det viktigt att studenterna får göra något praktiskt. Att i verkligheten få se vad som händer med till exempel luftmotstånd när de med sina egna händer gör en förändring på ett fordon är väldigt bra för inlärningen, säger Simone Sebben. </div> <div><br /></div> <div>Den typen av inlärning är bara möjlig i en vindtunnel menar hon. Studenterna arbetar i grupper om fem till sex personer och får tillsammans göra olika konfigurationer som de sedan kan testa. Därefter får de presentera sina resultat och skriva en rapport. Det ser Simone som det viktigaste momentet eftersom studenterna då måste sätta ord på de resultat de upplevt. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bra för studenternas CV </span></h3> <div><span style="background-color:initial">– Vi får väldigt positiv feedback. Det ökar intresset för kursen och utgör dessutom ett bra tillskott till studenternas meritförteckning. De kan skriva att de arbetat i en vindtunnel och att de kan de grundläggande principerna för hur en sådan fungerar, vilket välkomnas av industrin, säger Simone Sebben som själv har en bakgrund från att ha arbetat med aerodynamik på Volvo. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver vindtunneln har studenterna även fått tillgång till Asta Zero, körsimulatorn Caster samt Revere och Intelligent vehicles and robots laboratory som handlar om självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span></span><span>Unikt för Chalmers </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Att ha så mycket infrastruktur tillgänglig för studenterna gör Chal</span><span style="background-color:initial">mers unikt. Det tillhör inte vanligheterna menar Alexey Vdovin, forskare på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system som också han använder infrastrukturen i sin undervisning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är högt uppskattat av studenterna eftersom de kan få erfarenhet av databaserade beräkningar i kombination med verkliga tester. När studenterna kan jämföra simuleringsresultaten med verkligheten lär de sig mycket mer än om vi bara hade arbetat virtuellt, säger Alexey Vdovin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Valery Chernoray är professor på avdelningen Strömningslära och ansvarig för vindtunneln. Han instämmer i lärarnas iakttagelser. Han menar att även om en ingenjör använder virtuella verktyg så måste en ingenjör även kunna bygga saker i verkligheten. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Kopplingen mellan virtuella verktyg och verkligheten är central och laboratorierna tillhandahåller denna nödvändiga länk, säger han. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Vill du också arbeta i en vindtunnel under dina studier? </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Då ska du välja mastersprogrammet Mobility engineering. Självkörande, uppkopplade fordon som ständigt kommunicerar med varandra blir snart verklighet. Dessutom ökar behovet av att hitta alternativa bränslekällor och minska utsläpp för att nå klimatmålen. Som ett led i detta har Chalmers startat ett nytt masterprogram som rustar framtidens ingenjörer för transportindustrins kommande omställning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det nya masterprogrammet Mobility engineering startar hösten 2021 och kommer att bestå av fyra olika profiler där man kan välja vilket fält man vill specialisera sig inom. Det handlar om vägfordonsteknik, järnvägsteknik, flygplansteknik och marin teknik. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Mobility-Engineering.aspx">Mastersprogrammet Mobility Engineering </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/utbildning/utbildningsresurser/Sidor/Körsimulator.aspx">Körsimulatorn Caster </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/revere/Sidor/default.aspx">Revere</a><br /><a href="https://www.astazero.com/">Asta Zero​</a></span></div> <div></div>Thu, 11 Feb 2021 13:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/arkiv_revere/revere_old/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se​">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsprofessor-invald-i-i-KVVS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsprofessor-invald-i-i-KVVS.aspxJärnvägsprofessor invald i i KVVS<p><b>​Anders Ekberg, professor i järnvägsmekanik, har valts in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS) något han tycker känns mycket roligt. – Fantastiskt att man sedan 1700-talet kunnat hålla igång denna interdisciplinära akademi! Där tror jag det finns något att lära för de som tror att tvärvetenskap är ett nytt påfund, säger han.</b></p>​KVVS främsta uppgifter är dels att främja vetenskaplig forskning, högre utbildning och bildning i Göteborg med omnejd samt att understödja kontakter mellan vetenskap och samhälle. En viktig aspekt är att främja nyttiggörandet av vetenskapliga framsteg. <div><br /></div> <div>Anders Ekberg ser vetenskapens roll i samhället som en av de viktigaste frågorna för hans roll som ledamot i akademin. Han menar att det finns en tendens att vetenskapsmän ska leverera oneliners om komplexa frågor som krävt år av studier att förstå. </div> <div><br /></div> <div>– Det är väl i sig inget problem, men när följande diskussioner handlar mer om att dissekera uttalandet istället för att sätta sig in i bakgrunden hamnar man väldigt fel. Jag tycker vissa av diskussionerna i samband med den pågående pandemin är typexempel på detta, säger Anders Ekberg. </div> <div><br /></div> <div style="text-align:center"><div><em style="font-size:18px"><span>&quot;Äpplen faller ju inte uppåt bara för att jag twittrar att de gör det.&quot;</span></em> </div></div> <div><br /></div> <div>Han menar att akademin har en mycket viktig roll i att lyfta fram vad vetenskapen faktiskt står för. Nämligen ett kontinuerligt arbete för att så långt det är möjligt förstå världen. Då är diskussion mer effektivt än konfrontation. </div> <div><br /></div> <div>– Vetenskapen har sällan, om någonsin, absoluta sanningar men strävar efter att förhålla sig till fakta. Något att fundera på när det finns program med titlar som ’Min sanning’ och en tendens att lyssna mest på den som skriker högst. Äpplen faller ju inte uppåt bara föra att jag twittrar att de gör det. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer </span></h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anders-ekberg.aspx">Anders Ekberg</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></div>Thu, 17 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-–-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-%E2%80%93-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxMaritim informatik – Ett område på frammarsch<p><b>​Under hösten har Chalmers startat en Tracks-kurs i Transportinformatik. Samtidigt släpptes en av de första böckerna om ämnet med fokus på Maritim informatik. En nyckelperson i framtagandet av boken är Mikael Lind, gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper.</b></p>​Mikael Lind är senior strategisk forskningsrådgivare på Sveriges forskningsinstitut, RISE, med inriktning på digital innovation inom hållbara transporter. Sedan 2018 är han gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper. Han har varit högst delaktig i att sätta ljus på ämnesområdet Maritim informatik. <div><br /></div> <div>Det handlar om att utnyttja digitalisering för att stödja beslutsfattare inom den maritima industrin. Detta framväxande fält förenar utövare och forskare i att bidra till att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet, hållbarhet och motståndskraft. Digitaliseringen är en möjlighet att skapa marina försörjningskedjor med högre förutsägbarhet och transparens. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett beslutsstöd till ett självorganiserande ekosystem </h3> <div>Den maritima industrin är unik eftersom det är ett självorganiserande ekosystem, utan något operativt samordningsorgan, som består av många autonoma aktörer som agerar i konkurrens. Därför är det viktigt att ta itu med maritim informatik som en självständig del av informatik menar Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>– Genom tillämpningar går både engagerande forskare och utövare samman för att ge insikter, upplevelser och möjligheter för något som är ett stort bekymmer för alla, att säkerställa mervärdestjänster till kunderna i sektorn, säger Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>Tillämpningarna av forskning inom maritim informatik är många. Mikael Lind exemplifierar några av dem genom förbättrad synlighet i försörjningskedjan för kunderna inom sjötransportkedjor, förbättrad resursoptimering för aktörer i leveranskedjan, genomförande av sjötransporter med hög kapitalproduktivitet och energieffektivitet, till stöd för en hållbar framtid och för pålitliga humanitära leveranser som mat och läkemedel. Det innebär också nya marknader och öppen innovation samt initiativ från tredje part i samband med att stödja ovanstående. </div> <div><br /></div> <div>Med boken Maritime Informatics som nyligen släppts vill Mikael Lind som agerar redaktör och är medförfattare till 12 av bokens 23 kapitel erbjuda maritima industriledare en förståelse för potentialen i maritim informatik så att de kan förbättra sin kapitalproduktivitet och energieffektivitet. Boken kan också vara ett stöd för att förbättra beslutsfattandet och ger dataanalyspersonal inom maritim industri verktyg för att lära sig hantera, rapportera och analysera rumslig tidsdata. Det kommer även vara en lämplig lärobok för studenter som är läser maritim informatik. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Boken är samförfattad av 81 unika författare, varav 47 praktiker och 34 tillämpade forskare, från 20 länder. Från Chalmers medverkar Fredrik Olindersson från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och Carl Sjöberger från institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Tracks-kurs i Transportinformatik </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Samtidigt som boken släpptes startade Chalmers en ny tracks-kurs i Transportinformatik. Ett initiativ som Mikael Lind applåderar. – Jag tycker att det är fantastiskt att Chalmers har tagit ett steg i att leverera kunskap inom digitalisering till morgondagens kompetens inom transporter och maritim informatik. Detta är något som kommer att krävas av människor som arbetar inom eller förbättrar sjötransportverksamheten. Hela 90 procent av de produkter som vi ser har någon gång under sin resa befunnit sig till havs, varför förbättrad sjöfart är något som ligger i allas intresse runt om i världen. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://bit.ly/2KFcj5X">Boken – Maritime Informatics </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Transport%20informatics_poster.pdf">Tracks-kursen – Transportinformatik </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://maritimeinformatics.org/">www.maritimeinformatics.org</a></span></div> <div></div>Fri, 04 Dec 2020 11:00:00 +0100