Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 22 Oct 2020 16:14:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxBilspel ska locka unga till ingenjörsyrket<p><b>​Formula Infinity är ett lärosätesövergripande, tvärvetenskapligt projekt med koppling till e-sport och ungdomskultur. Projektets vision är att skapa ett pedagogiskt bilspel där ungdomar virtuellt bygger och tävlar med egna racerbilar, samtidigt som de lär sig teknik.</b></p>​Formula Infinity är en racingsimulator där byggandet av bilen ligger i lika stort fokus som körandet och tävlandet. Med välbyggda spelmotorer och pedagogiska stödsystem ska spelarna lära sig att modifiera och virtuellt bygga sina egna bilar, för att sedan köra och tävla med dem på realistiska eller fantasirika banor. Den kompletta projektidén är framtagen av 11 svenska lärosäten och Svenska Bilsportförbundet. <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ett verktyg för underv</span><span>isning</span></h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/FormulaDriverless_OlaBenderius_180523_03.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:374px" />En som engagerat sig för projektet är Chalmersforskaren Ola Benderius. Han är docent på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och arbetar med autonoma fordon. Om finansieringen säkerställs hoppas han att det kan leda till en gemensam och givande aktivitet mellan svenska lärosäten. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det skulle göra oss alla starkare. Att få ut ett spel på internationell nivå som kan locka studenter till svenska ingenjörsutbildningar vore mycket bra. Tycker även att e-sportaspekten och att spelet är tänkt som ett verktyg i undervisning är spännande, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>CDIO-projekt i spelformat</span></h2> <div>Spelet ska ta till vara på lek och nyfikenhet och ge möjlighet för den intresserade att fördjupa sina kunskaper genom att experimentera med realistisk teknik. I Formula Infinity ska kunskap, information och pedagogiska hjälpverktyg alltid finnas till hands, interaktivt och enkelt, när spelaren själv vill använda dem. Ett slags CDIO-projekt i spelformat​. CDIO är en förkortning av Conceive, Design, Implement and Operate och innebär att studenterna i ett CDIO-projekt får planera, utveckla, tillverka och driva komplexa tekniska produkter och system, i team med moderna IT-verktyg som hjälp.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/bilspel%20grafiskt%20exempel.jpg" alt="Grafiskt exempel på hur spelet skulle kunna se ut" style="margin:5px" /><br /><span style="font-size:12px"><span><em>Bilden visar ett grafiskt exempel på hur interaktion på den första nivån skulle kunna ske i spelet - ett enkelt utbyte av bildelar. Spelaren har sedan möjligheten att djupdyka i varje enskilt element och interagera mer djupgående med detta. För den oinsatte spelaren finns i exemplet vägledning i form av en ingenjörsavatar och hjälpinformation ett knapptryck bort (representerat i bilden av informationsikoner). Samma gäller på varje nivå, men desto djupare du dyker i enskilda element, desto mer avancerad blir informationen och interaktionen.</em></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Det är ovanligt att så många universitet går samman kring teknisk utveckling. Det ser Ola Benderius som en styrka. </div> <div><br /></div> <div>– Det pekar på en stark gemensam vilja att förbättra synen på ingenjörsyrket och locka studenter från grupper som normalt inte söker sig till ingenjörsyrket. Solidariteten i projektet är dessutom hög då det inte handlar om att lyfta det egna universitetet utan snarare professionen i stort, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Workshop tillsammans med bilindustrin</h2> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">början av oktober deltog Ola Benderius tillsammans med Mattias Bergman, VD för Bil Sweden och Martin Andersson, business unit manager på Afry i ett panelsamtal arrangerat av Formula Infinity för att tala om de utmaningar universiteten och industrin står inför. Se diskussionen nedan.​</span><br /></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="https://www.formulainfinity.se/sv/">Formula Infinity</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ola-benderius.aspx">Ola Benderius​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read 81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" id="div_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on"></div> <div id="vid_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on" style="display:none"></div></div> ​​<br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-%E2%80%93-En-hel-vetenskap.aspxSyntetisk badmintonboll på väg mot VM<p><b>​The Badminton World Federation (BWF) använder sig av testmetoder utvecklade på Chalmers för att visa att syntetiska bollar kan ersätta fjäderbollar. Just nu används Chalmers testmetod för att ta fram bollar inför VM.</b></p>​Badmintonbollar som används vid stora tävlingar som OS och VM har under lång tid tillverkats av gåsfjädrar. De aerodynamiska egenskaperna har ansetts överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel, men det håller på att ändras. <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaningar med fjäderbollar </h2> <div>Bollar gjorda av gåsfjädrar kräver en stor mängd handarbete och tillverkas i Asien, ofta under mindre goda arbetsförhållanden. Fjädrarna skördas, rengörs och sorteras efter längd och vinkel, de samlas sedan i en fjäderboll som testas med många manuella ingrepp under alla tillverkningssteg. Fjäderbollarna kräver dessutom varsam hantering. De måste lagras under reglerad fuktluftighet och temperatur för att behålla sin prestanda. Ett annat problem är att de har relativt kort hållbarhet i spel. Tillverkare letar nu efter alternativ med bollar gjorda av syntetiskt material. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna i behov av vetenskapliga tester </h2> <div>De testmetoder som används för fjäderbollar använder proffsspelare som smashar bollarna ett visst antal gånger och spelar nätspel för att bedöma bollbanor. Metoden fungerar acceptabelt för fjäderbollar men när syntetiska bollar skulle testas började man inse att metoderna var för subjektiva. Ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt var önskat. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christer Forsgren" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Christer_Forsgren_170x220.jpg" style="margin:5px" />BWF började söka lösningar och pratade med det företag som testar fjäderbollar åt dem, Polyfor AB. Det drivs av före detta elitspelaren Christer Forsgren. Han läste kemiteknik på Chalmers och är sedan sju år tillbaka verksam som adjungerad professor i industriell materialåtervinning på institutionen för kemi och kemiteknik. Via sitt företag har han testat och godkänt bollar åt BWF i cirka 35 år. För Christer Forsgren var kontakten med Chalmers självklar. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–Forskningen inom strömningslära och idrottssatsningen på Chalmers är en bra kombination för att utveckla just testmetoder, säger Christer Forsgren. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Kontakten med Chalmers resulterade i ett forskningsprojekt som BWF beslöt sig för att finansiera med start i juli 2019. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lösningen – tester i Chalmers strömningslaboratorium </h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Valery%20Chernoray_I0A5484_170x170px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Valery Chernoray är forskningsprofessor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och ledde projektet med testningen som utfördes av Satheesh Kaviladhikarakunnathu Puthanveeti, en före detta masterstudent som nu gått vidare till anställning på Polyfor. Valery  berättar att de klurat ut och testat många olika varianter av testmetoder. De sammanfattade allt i en rapport som BWF nu använder för att visa att Chalmers metoder fungerar, är objektiva och baseras på vetenskap och forskning. </div> <div><br /> </div> <div>– Vi har utvecklat tillförlitliga metoder för testning av två prestandaegenskaper som intresserar BWF. Den ena är smashresistans eller skottmotstånd som kan beskrivas som hållbarhet under upprepade smashar. Den andra är tumling som handlar om prestanda vid nätspel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Riggen som byggts upp på Chalmers kan simulera smashar upp till 200 km/tim. Ett proffsracket sitter monterat på en kolfiberarm som drivs med fjädrar som dras upp med en vinsch. Bollarna hålls på plats med hjälp av ett tunt plaströr och vacuum. Smasharna filmas sedan med en höghastighetskamera. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/badminton%20test.jpg" alt="" style="margin:5px;width:304px;height:231px" />– Med hjälp av filmerna kontrollerar vi först att bollen smashas på ett korrekt sätt och sedan beräknar vi smashhastighet. Efter varje smash fotograferar vi bollen och mäter hur långt bollen har flugit för att se om skadorna på bollen påverkat prestandan. Efter tio smashar packas bollarna och skickas till Rise, Sveriges forskningsinstitut, för materialtest, berättar Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>För tumling används en stillastående boll och en vinklad racket i korrekt vinkel som rör sig längst en vinklad bana. Testbollarna filmas med en höghastighetskamera och bilderna bearbetas för att beräkna hur många gånger bollarna tumlar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna arbetar i riktning mot syntetbollar </h2> <div>Alla stora tillverkare som till exempel Yonex och Mizuno jobbar nu intensivt i riktning mot syntetbollar och de syntetbollar som tillverkas idag är mycket bättre än för något år sedan och bedöms som mycket bra av både proffsspelare och testteam. </div> <div><br /> </div> <div>– De är fortfarande lite för ömtåliga och klarar endast två till fyra kraftfulla smashar från de starkaste elitspelarna. Men i princip kan de redan nu godkännas för till exempel Junior VM-spel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Christer Forsgren förklarar de två bristerna i dagens syntetbollar. Den ena är smashtålighet. Bollen bli mjuk och återgår inte till ursprunglig form tillräckligt fort varför den inte bromsar tillräckligt i luften för att smashen ska kunna returneras. Den andra begränsningen är tumling vid nät. Om spelaren träffar anslagsdelen, korken, med racketen lite snett kan bollen börja tumla, vilket gör det svårt att slå bort bollen mot baslinjen med ett kontrollerat slag. Men Christer Forsgren är hoppfull om att den syntetiska bollen snart ska vara i spel. </div> <div><br /> </div> <div>– Jag är lite tveksam till om det blir syntetiska bollar till OS i Paris 2024 men jag tror helt klart att syntetiska bollar kommer användas i OS i Los Angeles 2028, säger Christer Forsgren.​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspx#%3a~%3atext=%E2%80%8BBadminton%20s%C3%A4gs%20vara%20v%C3%A4rldens%2cg%C3%B6ra%20sporten%20helsyntetisk%20p%C3%A5%20sikt.">Världens snabbaste bollsport blir syntetisk​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium</a><br /><a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers sport och teknologi</a></div>Tue, 13 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Flygande-bat-av-cashewnötter-vann-i-Italien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Flygande-bat-av-cashewn%C3%B6tter-vann-i-Italien.aspxFlygande båt av cashewnötter vann i Italien<p><b>​Chalmers studenter fortsätter att prestera på topp i studentseglingstävlingen 1001VelaCup i Italien. I år var regattan inställd på grund av Corona men ersattes av en konstruktionstävling som Chalmers team vann.</b></p><div>​Omkring 30 studenter från olika årskurser och utbildningsspår har sedan höstterminen 2019 varit engagerade i projektet med att designa en kappseglingsbåt med slutmålet 1001VelaCup i Italien. Långt in på vårkanten var det fortfarande osäkert om det skulle bli någon segling i Italien. Tanken var att också bygga den tänkta båten men till slut kom beskedet. Regattan ställdes in och ersattes av en konstruktionstävling. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Totalt 20 universitet bjöds in till tävlingen. I konkurrens med sex andra universitetslag från Tyskland och Italien skickade Chalmers lag in ritningar, tekniska detaljbeskrivningar, bilder, information om byggprocesser med mera samt en rapport på nästan 200 sidor. Det inskickade materialet bedömdes utifrån de tre aspekterna innovation, noggrannhet och presentation. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En extrem konstruktion </h3> <div> </div> <div>Konstruktionen var enligt Lars Larsson, professor vid Mekanik och maritima vetenskaper och handledare för Chalmers Formula Sailing, den klart mest extrema konstruktionen i tävlingen. Båten seglar på bärplan, vilka lyfter skrovet ur vattnet. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–  Den verkliga utmaningen var att åstadkomma nödvändig stabilitet i lyft tillstånd. Båten blir där extremt instabil. Genom en nyutvecklad metod med separata klaffar på styrbords- och babordssidan och ett avancerat mekaniskt kontrollsystem kunde båten göras lika stabil som utan bärplan, säger Lars Larsson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Båten är byggd enligt R3 klass-regeln som begränsar båten i bredd, längd, segelyta och att det måste vara naturligt förnybara, alternativt återvinningsbara material. I Chalmers fall en högpresterande jolle för två seglare byggd av en bio-komposit som består av linnefiber, balsaträ och en härdplast baserad på cashewnötter. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Från ax till limpa </h3> <div> </div> <div>Chalmers Formula Sailing har bedrivits i form av en <span style="background-color:initial">Tracks-kurs. Det innebär att studenterna getts förutsättningar att skapa sig gränsöverskridande kompetenser enligt deras egna önskemål. Fabian Myrheim Ebbesson läser sista året på sin mastersutbildning Naval Architecture and Ocean Engineering. Han var Chalmers Formula Sailings teamledare och är mycket nöjd med både konstruktionen och utbildningsmomentet. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det känns väldigt roligt att få erkännandet från domarna för 1001 Vela Cup. Det är en bekräftelse på att det vi gjort håller hög nivå, inte bara i teknisk utveckling utan också i presentationen av det utförda arbetet. I det här projektet fick vi möjligheten att verkligen sätta oss in i ett komplext problem och driva utvecklingen från en idé till färdiga ritningar, säger Fabian Myrheim Ebbesson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Detta var tredje året Chalmers deltog i tävlingen. Chalmers studenter vann regattan första året 2018, året efter blev de trea. I år tog de tillbaka platsen överst på pallen. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bli en del av teamet </h3> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Det är redan dags att sikta på kommande tävlingar. Du som är student och vill föra Chalmers Formula Sailing vidare kan registrera sig på länken nedan. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://forms.gle/euhyS3rejyzLb52fA">Ansök till Chalmers Formula Sailing </a></div> <div><br /></div> <div>Chalmers söker också en ny projektledare efter Lars Larsson som nu går i pension. Om du idag arbetar på Chalmers och har intresse av att leda detta spännande projekt ska du kontakta Lars på <a href="mailto:lars.larsson@chalmers.se">lars.larsson@chalmers.se​</a> så snart som möjligt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer<br /></h3> <div><a href="/sv/utbildning/att-studera-pa-chalmers/Sidor/Tracks-valbara-kurser.aspx">Tracks – valbara kurser och innovativa lärandemiljöer​​</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx">Naturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien​</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a><br /><a href="/en/centres/sportstechnology/research/sports/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">Projektet Chalmers Formula Sailing</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 30 Sep 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-–-En-giftig-cocktail.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-%E2%80%93-En-giftig-cocktail.aspxSkrubbervatten – en giftig cocktail<p><b>​Det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar att fartyg inte ska släppa ut skrubbervatten i havet. Detta baserat på en bakgrundsrapport framtagen under ledning av chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv.</b></p>​Den 24 september offentliggjorde det internationella havsforskningsrådet International Council for the Exploration of the Sea (ICES) en så kallad Viewpoint. En rapport som syftar till att tillhandahålla opartiska, evidensbaserade analyser av områden relaterade till stater och en hållbar användning av haven. Årets Viewpoint handlar om effekter på havsmiljön till följd av storskalig scrubberanvändning. Rekommendationen är tydlig: släpp inte ut skrubbervatten. <div><br /></div> <div>En skrubber används för att rena fartygsavgaser, framför allt med avseende på svaveloxider. Genom att tvätta avgaserna i en fin spray av havsvatten minskar utsläppet av försurande svaveloxider till atmosfären. Tvättvattnet är dock mycket surt och kan innehålla andra föroreningar såsom tungmetaller och organiska miljögifter. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En inlåsning i användningen av fossila bränslen </h2> <div>Chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor inom maritim miljövetenskap har under året lett arbetet med att koordinera en grupp om 17 forskare från olika länder för at ta fram en bakgrundsrapport om scrubberanvändningens effekter på havsmiljön. Hon beskriver utsläppsvattnet från skrubbrar som en giftig cocktail av olika ämnen. Utsläppen från scrubberanvändning är dessutom väldigt omfattande med avseende på metaller och organiska ämnen, jämfört med innehållet i andra typer av avloppsvatten som genereras ombord på fartyg. Av de drygt 8000 fartyg som opererade i Östersjön 2018 var färre än 2% utrustade med scrubbrar. Trots det visar beräkningar att skrubbervattnet från fartygen släppte ut tio till hundra gånger mer metaller och organiska ämnen till havsmiljön, jämfört med vad som släpptes ut totalt från alla andra avloppsvatten som genereras ombord på alla 8000 fartyg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/idamajahassellov2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ida-Maja Hassellöv" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det är verkligen inte bra för havsmiljön, utöver föroreningarna är utsläppen ofta kraftigt försurade och innehåller ibland höga halter av näringsämnen. Användningen av skrubbrar innebär också en fortsatt möjlighet för fartyg att bränna tjockolja, vilket innebär en inlåsning i användningen av fossila bränslen. Dessutom finns det indikationer på att sjöfartens användning av tjockolja också kan utnyttjas för att göra sig av med giftigt avfall, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Konsekvenserna svåra att överblicka </h2> <div>Det finns stora kommersiella intressen inom skrubbrar, både från tillverkare och oljeindustri. Ida-Maja Hassellöv hoppas att ICES vetenskapliga analys och rekommendation kring utsläpp av skrubbervatten ur ett havsmiljöperspektiv blir en viktig signal till exempelvis FN:s internationella sjöfartsmyndighet IMO och regeringar runt om i världen att detta är något som måste regleras bättre. Konsekvenserna av utsläppen är idag svåra att överblicka. De omfattar både försurningseffekter, ekotoxikologiska effekter och ibland övergödande effekter. </div> <div><br /></div> <div>– Just effekter av kemiska blandningar är något som man vet väldigt lite om. Förra året föreslog Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet i en statlig utredning att alla gränsvärden för giftiga kemikalier borde sänkas till en tiondel av dagens nivåer på grund av att vi inte vet tillräckligt om vad som är säkra halter när det gäller kemiska blandningar, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <div><br /></div> <div>I flera hamnar världen över har man förbjudit utsläpp av skrubbervatten och i Sverige har två hamnar valt att förbjuda utsläppen men någon egentlig reglering finns det inte. Frågan är dock under utredning och tillsammans med chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Anna Lunde Hermansson har Ida-Maja Hassellöv levererat en underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen som skall föreslå en nationell strategi för Regeringskansliet i höst.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="http://ices.dk/news-and-events/news-archive/news/Pages/ViewpointSSDW.aspx">Viewpoint - ICES highlights risks associated with ships' scrubber discharge water​​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Orosmolnen-forpassas-under-ytan.aspx">Orosmolnen förpassas under ytan</a><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/idamaja.aspx">Ida-Maja Hassellöv​</a></div> <div><br /></div>Thu, 24 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vill-minska-oljud-fran-flygplan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vill-minska-oljud-fran-flygplan.aspxVill minska oljud från flygplan<p><b>​Med bättre simuleringar av buller från flygplan kan flygplanstillverkare producera komponenter som ger mindre buller utan att det ger andra negativa konsekvenser.</b></p>​Doktoranden Daniel Lindblad har arbetat med att beräkna buller från flygplansmotorer med hjälp av datorsimuleringar. De är oftast billigare att genomföra än fysiska tester, vilket gör att de som tillverkar komponenter har råd att testa flera olika varianter av varje komponent innan de går vidare och testar de bästa alternativen i verkligheten. För att urvalsprocessen ska bli så bra som möjligt krävs dock att simuleringarna är pålitliga. <div><br /></div> <div>– I mitt doktorandprojekt har jag arbetat med att utvärdera och förbättra befintliga modeller, vilket även bidrar till ökad förståelse för de metoder som används idag, säger Daniel Lindblad. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Flera områden för förbättringar av simuleringar av flygbuller</h3> <div>Daniels forskning har visat att dagens metoder redan är mycket väl utvecklade, vilket understryker kompetensen som finns inom flygindustrin och flygforskningen idag. Det finns dock flera områden där förbättringar kan göras och Daniel Lindblad är glad över att han kunnat bidra till detta. </div> <div><br /></div> <div>– Jag har främst bidragit med ökad förståelse kring för- och nackdelar med olika metoder för att simulera buller från flygplan. Jag har även föreslagit förbättringar till flera metoder, vilket förhoppningsvis gör att framtidens simuleringar blir bättre, säger Daniel Lindblad.</div> <div><br /></div> <div>Genom att samverka med University of Cincinnati och German Aerospace Center (DLR), som båda har starka band till industrin hoppas han att resultaten även kommer till användning i praktiken. </div> <div><br /></div> <div>Daniel Lindblad försvarar sin avhandling <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/518909">Numerical Methods for Aeroacoustic Analysis of Turbomachines​</a> den 25 september klockan 14.00.<span id="ms-rterangepaste-end"><br /></span></div>Fri, 18 Sep 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Se-dokumentaren-om-vatgashuset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Se-dokumentaren-om-vatgashuset.aspxSe dokumentären om vätgashuset<p><b>​– När jag studerade väte under mitt år i Göteborg berömde alla Hans-Olof Nilssons privatägda hus, säger David Blekhman. Huset som är frikopplat från elnätet – med egen vätgasproduktion.Naturligtvis var han tvungen att besöka ”the Nilsson Energy House” och göra en dokumentär om huset på Sveriges västkust för sina studenter i Los Angeles. Du kan se den här, liksom en kortare trailer. Länkar finns i slutet av texten.</b></p>​David Blekhman, expert på alternativ och förnybar energi har tillbringat det senaste året på Chalmers som Fulbright Distinguished chair. Under sin tid i Sverige har David Blekhmans haft ambitionen att besöka alla vätgasstationer i Skandinavien.<div><div><span style="font-size:14px">– När jag besökte huset blev jag positivt överraskad över hur mycket tankearbete och ansträngningar som ligger bakom skapandet av framtidens hus, som är helt frikopplat från det omgivande energisystemet. Naturligtvis var gästfriheten också i toppklass. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Huset utanför Göteborg gjorde ett så stort intryck på David Blekhman att han bestämde sig för att dokumentera det för sina studenter. Resultatet blev en dokumentär där man får ta del av en mängd tekniska detaljer. Huset drivs av solceller, batterier och väte. Solenergin lagras i väte under sommaren och används för att producera el och uppvärmning under hösten och på vintern.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Spillvärmen från bränslecellen används för att hålla huset varmt. Att lagra energi mellan olika säsonger är ett behov vi även har i Los Angeles. Som komplement till lagring i väte finns även i huset ett relativt stort batterilagerför att reglera kortsiktiga en-till-få-dagars behov av att lagra och sedan använda solenergin.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Medan vi för tio år sedan tänkte på väte som ett bränsle för personbilar, och då framför allt i  konkurrens med batteridrivna elbilar, så har väte under de senaste åren blivit det primära valet för massiv lagring av växande sol- och vindkraft. Det beror på att energilager i form av väte, istället för batterier, inte behöver sällsynta metaller, bara volym och tryck. Europeiska unionen satsar strategiskt på väte och ser den som en möjlighet att bidra till ekonomisk tillväxt i   många länder genom skapandet av nya företag och arbetstillfällen. Affärsmöjligheterna för litiumjonbatterier är mer begränsade i denna mening, säger David Blekhman. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Väte är dock inte utan sina egna utmaningar. Både elektrolys- och bränslecellstekniken utvecklas fortfarande. Väteinfrastrukturen måste växa, samtidigt som man behöver bevaka att hanteringen av vätgas under tryck sker på ett säkert sätt, poängterar han.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Finns det något mer du vill berätta?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet till Chalmers tekniska högskola för det fina värdskapet de har erbjudit under min tid som gästforskare inom Fulbright-programmet. Under min tid här har jag träffat många underbara människor. Jag vill rikta ett särskilt tack till Dr. Maria Grahn och Chalmers styrkeområde Energi för stödet med att producera den här videon, avslutar David Blekhman.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span></span><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b><br /></span><a href="https://www.youtube.com/watch?v=j2Qpv1qz-2s&amp;feature=youtu.be&amp;ab_channel=SikandSITICenter" style="outline:0px;font-family:calibri, sans-serif;font-size:16px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The Documentary: The Hydrogen House</a> (15.47 min)<br /><span style="font-size:14px"><a href="https://youtu.be/7DQDgdTZkww"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Trailer</a> (2.40 min)</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dGuQKQlliYc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fulbright inaugural lecture with Professor David Blekhman </a><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Intervju med David Blekhman:</b><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan vätgas bli framtidens bränsle?​</a><br /><br /><a href="http://www.calstatela.edu/univ/ppa/publicat/cal-state-la-technology-professor-named-fulbright-distinguished-chair-alternative"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cal State LA technology professor named a Fulbright Distinguished Chair in Alternative Energy Technology</a></div> <div><a href="http://engineering.buffalo.edu/mechanical-aerospace/news-and-events.host.html/content/shared/engineering/home/articles/news-articles/2019/ub-alum-david-blekhman-inspires-students-to-develop-a-passion-for-clean-energy.detail.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />UB alum David Blekhman inspires students to develop a passion for clean energy​</a><br /></div> <span style="font-size:14px"></span></div> <br />Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 16 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxVilken effekt har munskydd mot coronavirus?<p><b>​Hur sprids partiklar när vi hostar i ett munskydd? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt. Målet är att kunna ge riktlinjer för användning av munskydd för att förhindra spridning av virus som orsakar covid-19.</b></p>​Arbetet är både teoretiskt och experimentellt och involverar ett nätverk av forskare från Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. Genom projektet vill nätverket av forskare bidra till kunskapen om munskydd och smittspridning. <div><br /></div> <div>– Vi kommer att genomföra experiment och simuleringar för att undersöka grundläggande mekanismer som är avgörande för att sätta upp riktlinjer för användning av ansiktsmasker under luftburna pandemier, säger Srdjan Sasic som är professor inom strömningslära på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ska beskriva hur slem strömmar från näsan och munnen</h3> <div><span style="background-color:initial">Syftet med forskningen vid Chalmers är att kunna beskriva hur slem och saliv strömmar från näsan och munnen vid hostningar och nysningar. Med hjälp av simuleringar kommer forskarna studera hur slem och saliv fastnar i olika typer av skyddande masker och hur vätskorna flödar kring ansiktsmasker beroende på tjocklek och flödeshastighet hos slemmet och saliven. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att utföra simuleringar med infekterade droppar i olika typer av skyddsmasker. Hur effektivt munskyddet är kommer att beskrivas genom att mäta förhållandet mellan infekterade droppvolymer uppströms och nedströms om masken och den mängd luft som masken släpper igenom, säger Srdjan Sasic. </div> <div><br /></div> <div>Genom att undersöka hur partiklar av olika storlek rör sig när man hostar och andas beroende på om munskydd används eller inte hoppas man komma fram till vilken effekt munskydd har i detta avseende. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojektet ska pågå till hösten 2021 och har beviljats 1,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/srdjan.aspx">Srdjan Sasic</a></div>Tue, 11 Aug 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxUndersöker coronavirusets överlevnad i luft<p><b>​När en person infekterad av covid-19 hostar, nyser eller pratar strömmar små partiklar ut som kan smitta en ny individ. Forskare på Chalmers ska nu undersöka hur länge dessa partiklar överlever utanför kroppen under olika miljöförhållande.</b></p>​Nuvarande rekommendationer och förståelse för överföring vid luftvägsinfektionssjukdomar baseras på en enkel modell som utvecklades för nittio år sedan. Då för att förstå överföringen av tuberkulos. <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vår studie kan leda till mer uppdaterade riktlinjer som kan användas av beslutsfattare för att mer effektivt bromsa spridningen av covid-19 och framtida luftvägsinfektioner, säger Gaetano Sardina som är forskarassistent inom strömningsmekanik vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Resultaten av projektet kan till exempel innebära mer säkra antagningar om vilket avstånd som bör hållas mellan individer, samt regleringar och förslag på luftfuktighet i offentliga miljöer som påskyndar förångningen av de infekterade dropparna. Förhoppningen är att forskningen även kan förbättra de nuvarande epidemiologiska matematiska modellerna för att uppskatta spridningen av en pandemi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslängden påverkas av den omgivande miljön</h3> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">projektet kommer forskarna att studera hur infekterade droppars livslängd påverkas av huruvida personen nyser, hostar, pratar eller andas, droppstorlek och olika miljöförhållande som till exempel luftfuktighet, temperatur och luftturbulens. Studien kommer att använda detaljerade, siffermässiga simuleringar med hög upplösning och en ny stokastisk metod för att beräkna en slumpmässig droppbana. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Ur en vetenskaplig synvinkel vet vi ganska mycket om spridningen av viruset men det saknas detaljerad kunskap om mekanismerna som gör att andningsdropparna från en sjuk person når andra individer. Målet med studien är att täppa igen det kunskapsgapet, säger Gaetano Sardina. </div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras med datorkraft från Partnership for Advanced Computing in Europe och medel från Vetenskapsrådet samt Chalmers styrkeområde Information- och kommunikationsteknik.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/sardina.aspx">Gaetano Sardina​</a></div> ​Thu, 06 Aug 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Säkerhetssystem-som-förstår-mänskligt-beteende-räddar-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/S%C3%A4kerhetssystem-som-f%C3%B6rst%C3%A5r-m%C3%A4nskligt-beteende-r%C3%A4ddar-cyklister.aspxSäkerhetssystem som förstår mänskligt beteende räddar cyklister<p><b>​I projektet Mica som är finansierat av FFI har forskare från Chalmers undersökt interaktionen mellan cyklister och fordon. De har utvecklat ett smart säkerhetssystem som skulle kunna minska antalet dödsolyckor i trafiken med cyklister inblandade med upp till 96 procent.</b></p><p>​Det smarta säkerhetssystemet förutspår kontinuerligt vad en förare ska göra för att säkert köra om en cyklist. Systemet agerar när det ser ett missförhållande mellan vad föraren gör och vad hon eller han borde göra. Genom att samla in data från en provbana har forskarna undersökt hur olika faktorer påverkar beteendet vid omkörningsmanövrar med mötande trafik. Baserat på data har forskarna sedan modellerat hur fordon närmar sig cyklister och integrerat modellerna i system för automatisk nödbromsning (AEB) och kollisionsvarningar. Säkerhetsfördelarna från systemet har utvärderats genom virtuell simulering.</p> <p><span style="background-color:initial">– Enbart kollisionsvarningen verkar kunna minska antalet dödsolyckor bland cyklister med 53-96 procent och bidra till en minskning av allvarliga skador med 43-93 procent, säger Marco Dozza som är biträdande professor på avdelning Fordonssäkerhet. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Stödjer svensk bilindustri</span></h2> <p>Forskningsresultaten kommer att kunna stödja den svenska bilindustrin i att upprätthålla sin världsledande roll i utformningen av avancerade lösningar för aktiv säkerhet. Modellerna som togs fram i projektet kan förutsäga förarens avsikt när han eller hon närmar sig en cyklist bakifrån för att utföra en omkörning. Dessa modeller kan integreras med befintliga system och ger input till hur ett automatiserat fordon säkert och bekvämt ska köra om en cyklist. </p> <p><span style="background-color:initial">– Vår</span><span style="background-color:initial"> forskning stödjer utvecklingen av säkerhetssystem som kan hjälpa en förare eller ett automatiserat fordon att interagera med cyklister på ett säkert sätt. Vi har tagit förarmodellen från en TRL-nivå på 1-2 till en TRL-nivå på 5 för detta scenario, säger Marco Dozza. </span></p> <p><span style="background-color:initial">TRL, Technology Readiness Level är en beteckning för en teknologis mognadsgrad och tillhörande teknologisk risk. Inom forskningsintensiva verksamheter används teknikmognadsnivåer för att bekräfta vilka aktiviteter som behövs för att implementera forskningsresultaten i nya produkter/processer. TRL 5 innebär att systemet är valideradat i en relevant miljö. </span></p> <p><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningsresultaten kan också att komma påverka testscenarier för Euro NCAP som ger konsumentinfo om säkerheten hos nya bilar. Målet inom Euro NCAP är säkrare trafikmiljö, liksom färre personskador i samband med olyckor. </span></p> <p><span style="background-color:initial">Ett MICA2-projekt har redan beviljats och kommer att utvidga MICA och utveckla nya aktiva och passiva säkerhetssystem som kan stödja en förare under alla faser av en omkörning. </span></p> <p><span style="background-color:initial"><a href="https://www.saferresearch.com/events/welcome-safer-seminar-mica-1-modelling-interaction-between-cyclists-and-automobile">Den 17 juni presenteras forskningsresultaten på ett seminarium via Zoom.​</a></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">S</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">e filmer från experimenten</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/AixQ189hMi4">Flying overtaking with oncoming traffic (inside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/GSVPrXSHLSI">Accelerative overtaking with oncoming traffic (outside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/W1O2E0vYhCY">Flying overtaking with oncoming traffic (outside view)​</a></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs mer</span><br /></p> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/MICA---Modellering-av-Interaktion-mellan-Cyklister-och-Fordon.aspx">MICA - Modellering av interaktion mellan cyklister och fordon</a><br /><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <p></p> <div><br /></div> <p><br /></p> <p><br /></p>Fri, 12 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxVraka räddar svenska vatten från oljeläckage<p><b>​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.</b></p>​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. <div><br /></div> <div>Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. </div> <div><br /></div> <div>– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken </h2> <div>Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. </div> <div><br /></div> <div>Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. </div> <div><br /></div> <div>Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. </div> <div><br /></div> <div>Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck/Sidor/miljofarliga-vrak.aspx">Miljöfarliga vrak</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/eulogo.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyper från EU" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 29 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Teknikspranget-och-Camp-Vera-fick-henne-att-valja-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Teknikspranget-och-Camp-Vera-fick-henne-att-valja-Chalmers.aspxTekniksprånget och Camp Vera fick henne att välja Chalmers<p><b>​När Annabel Jerre funderade över vad hon ville plugga stod teknik inte högt i kurs. För att helt utesluta det ville hon ändå ge det en chans. Nu har Tekniksprånget och Camp Vera fått henne på andra tankar.</b></p>​Under våren har Annabel Jerre gjort praktik på avdelningen Förbränning och framdrivningssystem på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Praktiken fick hon via Tekniksprånget, ett praktikprogram där Sveriges arbetsgivare tillsammans med regeringen satsar för att säkra framtida kompetensförsörjning genom att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar. I Annabel Jerres fall har det fungerat, för en högre teknisk utbildning var inte vad hon hade tänkt sig från början. <div><br /></div> <div>–  Jag var med på Camp Vera förra våren, mestadels med en tanke om att kunna utesluta teknik från mina framtida studieval men det visade sig att teknik var betydligt roligare och bredare än jag hade trott, säger Annabel Jerre.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Camp Vera och Tekniksprånget lockade till teknisk utbildning</h3> <div>Camp Vera är ett Chalmersevent som varje år bjuder in omkring hundra tjejer som läser tredje året på gymnasiet till en helg i Göteborg, med möjligheten att kika närmare på teknik. Förutom spännande workshoppar och möten med förebilder i branschen blir det även en del programmering tillsammans med andra teknikintresserade. Det gav Annabel Jerre blodad tand och när hon läste om Tekniksprånget såg hon en möjlighet att testa på ingenjörsyrket, vilket kändes lockande eftersom hon ändå ville ta ett sabbatsår efter studenten. </div> <div><br /></div> <div>Hon berättar att hon tidigt var intresserad av forskning. Som exempel nämner hon att när Disneykanalens sändning var slut, ja då var det vetenskapsprogram som gällde. Intresset för forskning i kombination med ett intresse för hållbarhet gjorde att valet föll på Förbränning och framdrivningssystem där forskningen fokuserar på hållbara transporter. Det bästa med praktiken tycker hon är att ha förstått hur brett ingenjörsyrket är. </div> <div><br /></div> <div>– På min avdelning finns det ingenjörer från många olika utbildningar som alla möts och försöker jobba mot samma mål. Det har gjort mitt eget val av studier betydligt enklare för jag känner inte att jag låser in mig på en yrkesbana, säger Annabel Jerre och tillägger: </div> <div><br /></div> <div>– Nu vet jag dessutom att jag kan tanka förnybart HVO100 i min gamla dieselbil, så när jag behöver köra den har jag lite mindre klimatångest. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Har siktet inställt på Chalmers</span></h3> <div><span style="background-color:initial">Tack vare praktiken är siktet nu inställt på Chalmers och programmet Globala system. Hon berättar att hon under sin tid på Chalmers insett hur mycket hon gillar att förstå hur saker fungerar, vilket är en stor del av både ingenjörsyrket och forskaryrket. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas på att bidra till att driva samhället mot en hållbar framtid och jag tror att ingenjörer krävs för detta.. </div> <div><br /></div> <div>Hennes bestående intryck från Förbränning och framdrivningssystem och Chalmers är alla olika innovativa projekt som drivs av allt från studenter på kandidatnivå till professorer. </div> <div><br /></div> <div>– Människorna på Förbränning och framdrivningssystem kan inte få nog med tack för alla dumma frågor de har svarat på och saker de har lärt mig. Det är verkligen en avdelning där människor från alla möjliga bakgrunder, utbildningar och delar av världen samlas vilket är väldigt kul!<div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/SiteCollectionDocuments/M2/Nyheter/Intervjuer%20av%20doktorander%20på%20Förbränning%20och%20framdrivningssystem.pdf">Annabel Jerre intervjuar doktorander på avdelning Förbränning och framdrivningssystem</a></div> <div><a href="https://www.instagram.com/brannandefragor/">Följ Annabel Jerres praktik på Instagram​</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/camp-vera/Sidor/default.aspx">Camp Vera</a></div> <div><a href="https://teknikspranget.se/">Tekniksprånget</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/forbranning/Sidor/default.aspx">Avdelningen Förbränning och framdrivningssystem​</a></div> <div><br /></div>Thu, 14 May 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Onlinekonferens-om-segeldrivna-fartyg.aspxOnlinekonferens om innovationer för segeldrivna fartyg<p><b>​Den senaste forskningen och tekniken inom segling kommer att presenteras i juni när Chalmers står värd för den internationella konferensen INNOV’SAIL 2020.</b></p>Det har alltid funnits ett stort intresse för att förbättra teknik och prestanda inom elitkappsegling, till exempel i OS, America’s Cup och Volvo Ocean Race. Nu finns det också ett växande intresse från rederier att använda vindkraft på fartyg för att minska bränsleförbrukningen och miljöskadliga utsläpp. Många olika projekt pågår runt om i världen och besparingar från 10 procent till nästan 100 procent rapporteras. <div><br /></div> <div>Under konferensen <span style="background-color:initial">International Conference on Innovation in High Performance Sailing (INNOV’SAIL 2020) den 15-17 juni 2020 </span><span style="background-color:initial">kommer forskare kunna dela kunskap och resultat från de avancerade racingprojekten som kan överföras till kommersiella sjöfartsprojekt. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers och SSPA är exempel på organisationer som bedriver omfattande forskning och bidrar med sina senaste resultat. Konferensen samlar forskare, skeppsbyggare, personer som arbetar till sjöss, fartygsägare och andra som är involverade i detta utmanande område. Totalt kommer 30 föredrag att hållas varav nästan hälften inom fartygsområdet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Konferensen kommer att vara helt online på grund av resebegränsningar orsakade av Corona-viruset. För mer information om </span><span style="background-color:initial">INNOV’SAIL 2020</span><span style="background-color:initial">, se webbplatsen: <a href="https://www.lighthouse.nu/en/node/6112/innovsail-2020">www.chalmers.se/INNOVSAIL​​​</a></span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Organisatörer</h3> <div><span style="background-color:initial">Chalmers</span><br /><span style="background-color:initial">Ecole Navale</span><br /><span style="background-color:initial">Cité de la Voile - Eric Ta</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">barly</span><br /><span style="background-color:initial">Lighthouse</span><br /><span style="background-color:initial">SSPA Sweden</span><br /><span style="background-color:initial">International Windship Association</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">RISE<br />Bretagne Development and Innovation<br />Enterprise Europe Network<br /></span></div>Tue, 12 May 2020 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxVirtuellt godkännande av lok möjliggör mer gods på järnväg<p><b>​Tack vare erfarenhet och kunskap som byggts upp inom kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics kan numeriska verktyg ersätta dyra geotekniska undersökningar. Det gav Green Cargo klartecken att ta dragstarkare lok i bruk, med några få restriktioner från Trafikverket.</b></p>På kort sikt ger det besparingar i miljonklassen. På längre sikt stärker det tågtransporternas konkurrenskraft och möjliggör överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minskade koldioxidutsläpp för tyngre transporter. <div><br /></div> <div>Klassificering av järnvägsfordon påverkar vilka sträckor de får trafikera. Godstågsoperatören Green Cargo behövde sätta in lok med större dragkraft för att få en rimlig ekonomi i sina godstransporter. Det innebar att tyngre lok med treaxliga boggier skulle behöva trafikera banor som normalt trafikerades av lättare, tvåaxliga lok. Trafikverket kunde dock inte tillåta de tyngre treaxliga loken att trafikera banorna om säkerheten inte kunde garanteras. Situationen var så kritisk att den blev en stående punkt på mötena mellan Trafikverkets generaldirektör och Green Cargos VD. </div> <div><br /></div> <div>Klassificeringen av Green Cargos treaxliga lok innebar att loket hamnade i en högre klass än vad många banor klassificerats för, vilket skulle kunna innebära låga driftshastigheter. För broar finns beräkningsverktyg för att analysera påverkan av specifika fordon men för geoteknik var situationen mer komplicerad. En analys kan kräva dyra och omständliga markprov och de kvarvarande geotekniska restriktionerna var många. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/andersekberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Anders Ekberg är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics (Charmec). Han berättar att den största utmaningen för Charmec var att förstå problemet. Men med hjälp av de kontakter och den förståelse som byggts upp mellan Charmecs partners kunde man snart hitta en lösning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På några få möten med mellanliggande analyser kunde vi med hjälp av den erfarenhet och den kunskap vi skaffat i tidigare projekt nå en insikt. När väl lösningsmetoden var identifierad kunde vi relativt enkelt nå en lösning med hjälp av de numeriska verktyg vi byggt upp, säger Anders Ekberg. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Analysverktyg från Chalmers gav en lösning</span></h2> <div>Forskarna från Chalmers föreslog en analys av vilken belastning ett tvåaxligt lok medförde jämfört med ett treaxligt lok. Med hjälp av modeller de tagit fram kunde deras analys visa att den marginellt lägre lasten per axel på det treaxliga loket gjorde att den totala påkänningen i marken faktiskt blev lägre för det treaxliga loket. För att ytterligare analysera belastning genomförde Trafikverket en dynamisk analys med hjälp av programvara som tagits fram inom Charmec. </div> <div><br /></div> <div>– Analysen stödde slutsatsen att loken gav en lägre belastning på fyllnadsmaterial och den underliggande marken. Med detta i ryggen kunde vi på Trafikverket reducera antalet restriktioner för Green Cargos treaxliga lok, säger Ibrahim Coric som är chef på Underhåll Järnvägssystem Tillstånd Byggnadsverk på Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Markus Gardbring är chef för Green Cargos operativa verksamhet och menar att det har mycket stor betydelse för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Green Cargo kan nu tillföra dragstarkare lok och slopa ett stort antal omlopp för ett antal större kunder vilket leder till effektivare godstransporter och är en förutsättning för att vi ska kunna ha mer gods på järnvägen, säger Markus Gardbring. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bidrar till minskade koldioxidutsläpp</span></h2> <div>En annan vinst är att tyngre lok med mer redundant dragkraft slirar mindre vilket minskar underhållskostnaderna. Markus Gardbring ser även vinster på längre sikt. Det svenska järnvägsnätet byggs om för att möjliggöra längre tåg. Sveriges regering har beslutat om att reducera 70 procent av alla koldioxidutsläpp för tyngre transporter fram till 2030. Det segment som enklast kan föras över till järnväg är intermodalt gods. Längre tåg är kostnadseffektivare och en förutsättning för att möjliggöra konkurrens med lastbil på en extremt konkurrensutsatt marknad. Lokens dragkraft kommer att bli avgörande då vikten snarare än längden blir begränsande för antalet vagnar per tåg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läs mer om Charmec</span></h2></div> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspx">CHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg​​</a><br /></div>Wed, 06 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxHavsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott<p><b>​Stränder och salta hav förknippas oftast inte med vattenkraft. Men efterfrågan på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi som sol och vind expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi.</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers.</span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Han poängterar att det inte handlar om elproduktion, eftersom vi redan har tillgång till elen. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– När det blåser mycket, och vindkraften i stunden genererar mer el än vi behöver, kan vi använda överskottet för att pumpa vatten och lagra det tills vi behöver elen, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">EU satsar 52,8 miljoner kronor på projektet. Av dem går 4,6 miljoner kronor till institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers. På Chalmers är det Håkan Nilsson och nya doktoranden Jonathan Fahlbeck som ska arbeta med projektet. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Sammanlagt medverkar tolv industrier och universitet runt om i Europa. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Inom Coastal engineering arbetar ingenjörer och forskare med de specifika krav som ställs på konstruktion och utveckling av kustområden. Det kan handla om allt ifrån landåtervinning, vindkraftsparker, och nu utveckling av kustnära energilager. För att bygga kustnära krävs det goda kunskaper i hydrodynamisk inverkan av vågor, tidvatten, stormvågor och tsunamier, och om den många gånger hårda miljön som saltvatten är för olika konstruktioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet har flera inriktningar, varav en är pumpkraftverk med havsvatten. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Ett pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en högre nivå när det finns överskott på el, och låter vattnet gå genom en turbin för att återskapa elen när den behövs. Själva pump-turbinen, som är hjärtat i anläggningen, är utformat för att fungera både som pump och turbin. Det är den delen som ska designas och optimeras på Chalmers. Redan idag används pump-kraftverk i bergiga områden med stor fallhöjd. Men nu vill man bygga energilager där det inte finns några större höjdskillnader, och då måste tekniken anpassas för de nya omständigheterna.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Målsättningen är små fallhöjder, från ett par meter upp till tio meter. Det tillgängliggör tekniken i områden där man tidigare inte kunnat använda den, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Först kommer det att undersökas var behovet av tekniken finns, och Europas kust kommer att kartläggas för att hitta lämpliga platser. Eftersom fallhöjden är liten kommer anläggningarna att bli väldigt stora. En möjlighet är att konstruera energi-öar ute till havs, som kan samordnas med vindkraftsparker. Ett alternativ kan också vara gamla gruvor eller klippor längs kusterna. Men det är många saker att tänka på, som kostnader, hållbarhet och inte minst ekologiska aspekter i ett sådant här projekt. När det gäller turbinerna är det fiskvänlighet i första hand.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Och så ska materialet hålla. Den marina miljön med saltvatten är inte snäll. När det stormar för vattnet även med sig en massa partiklar. Så förutsättningarna är helt annorlunda jämfört med de vattenkraftverk vi har i Sverige med sitt fina sötvatten. Vi kommer att snegla på skeppsindustrin och se vad de använder för material, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">I projektet ingår, förutom vattenbyggnad och design av fisk-vänliga pump-turbiner, även generatoranpassning och överföring av elen till elnätet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Målet är konstruera ett system som är så komplett som möjligt. Projektet beräknas pågå i fyra år. Under den tiden ska parterna bygga en modell i liten skala och en större demonstrationsanläggning.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Håkan Nilsson vet inte hur det kommer att se ut framöver när det gäller olika tillämpningar av energilagring.</span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Det satsas bland annat mycket på utveckling av batterier, och på elektrolys för vätgasframställning. Men att pumpa vatten är en beprövad teknologi i grunden, utan allt för höga risker och där vi kan förutse kostnaderna.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Fakta:</b></span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /><span style="font-size:14px"></span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspx">​Energilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft​</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften </a><br /><br />Av Ann-Christine Nordin</div>Sun, 26 Apr 2020 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxStudenterna förser personalen i väst med visir<p><b>​Med gemensamma krafter hjälper företag och privatpersoner till att fylla det akuta behovet av skyddsutrustning inom sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Just nu koordinerar studenter på Chalmers hela Västsveriges försörjning av extra ansiktsvisir. Första veckan levererade Sjukvårdshjälpen på Chalmers 2500 skyddsvisir. Ännu fler är på gång denna vecka.</b></p>​<span>För två veckor sedan såg Isak Jonsson, forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, hur 3DVerkstan i Stockholm hade tagit fram ritningar på utskrivna skalmar. Tillsammans med vanlig overheadfilm bildade de ett ansiktsvisir godkänt för användning inom vården.</span><div><br /><div>Isak Jonsson kontaktade 3Dteamet i fysikhuset, tolv studenter som hade möjligheter att snabbt producera dem. Edward Hadziavdic och Marcus Toftås fick sin grupp på fysiklabbet i rullning, tack vare full support från Lars Hellberg, som ansvarar för Fysik-institutionens övningslabb där mycket av utrustningen finns. Samtidigt trimmade Isak Jonsson designen, gjorde den mer robust, lämpligare för tillverkning och adderade ett stöd så att de skulle passa på personal med olika stora huvuden. 3Dteamet gjorde om koden som nu används av alla.</div> <div><br /></div> <div>Söndagen 29 mars levererades en första provsändning med 230 stycken från Chalmers till sjukhusen i väst.</div> <div><br /></div> <div>– Regionen hörde av sig under måndagen och bad oss fortsätta vår produktion av den godkända designen. Vi saknar möjlighet att tillverka 100 000, vilket är det verkliga behovet, enligt VGR, säger Edward Hadziavdic, som nu är kontaktperson för visiren gentemot Västra Götalandsregionen, VGR, och koordinerar alla nya krafter som hör av sig, för att lösa bristen på visir på kort sikt. </div> <div><br /></div> <div>På sin hemsida lade VGR upp en direktlänk till Chalmersteamet, för alla som var intresserade att bidra med egen produktion. Nya producenter har strömmat till varje dag. Marcus Toftås blev hastigt ”produktionschef” och sköter logistiken från privata producenter, andra verkstäder på Chalmers och stora industriföretag. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu samlar vi in allt i vårt labb i F-huset där VGR kommer och hämtar med lastbil flera gånger i veckan, säger Marcus Toftås.</div> <div><br /></div> <div>Nu inne på nionde leveransdagen har VGR tagit emot sammanlagt 2500 visir från Chalmers, och lika många till är på ingång eller ligger redan och väntar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tackar jättemycket för allt det hårda arbete som alla frivilliga krafter lägger ner. Det uppskattas oerhört, säger Jonas Anselmby, som samordnar externa leverantörer på Västra Götalandsregionen under Covid-19. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers utsåg tidigt en kontaktperson gentemot VGR, för att kunna hjälpa till med att samordna donationer av den skyddsutrustning som kan behövas. Utöver visiren har Chalmers skickat labbrockar och producerat handsprit, från framför allt kemiinstitutionen. Hittills har några hundra liter handsprit gått iväg. </div> <div><br /></div> <div>– Nu för vi också en dialog kring hur vi kan hjälpa till när det gäller andra saker. Jag är övertygad att vi kan göra mycket mer än visir, säger Jan Froitzheim, docent i kemi, som koordinerar Sjukvårdshjälpen från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men akut är det alltså visir som VGR har bett Chalmers att lösa för stunden, och det som levereras.</div> <div><br /></div> <div>– De senaste dagarna har ägnats åt att ta kontakt med och koordinera makers runt om. I nuläget arbetar vi med majoriteten av makers i Västra Götaland, och har cirka 250 olika producenter igång, varav runt 50 är företag. Vi har dessutom åtskilliga samarbeten på gång med ytterligare intresserade parter. Det är allt från labben här på Chalmers, privatpersoner och folk som är permitterade, mindre företag och större, som båda Volvo-bolagen, säger Edward Hadziavdic.</div> <div><br /></div> <div>I torsdags kopplade man ihop sig med gruppen Visor Aid Göteborg, startad av Fredrik Säfsten med fokus på att leverera till Göteborgs stad. Nu slussas all produktion vidare genom VGR som har ett regionövergripande ansvar för samordning av resurser till Västsveriges kommuner i samband med epidemin. </div> <div><br /></div> <div>VGR ansvarar självklart för saniteten när det gäller den utrustning som används, men Sjukvårdshjälpen försöker bidra genom strikta rutiner, tvättning och desinficering i täta förpackningar innan sakerna levereras.</div> <div><br /></div> <div>– Det är många som just nu gör en hjälteinsats på kort horisont. Men vi har parallellt förmedlat kontakter till VGR för att få igång en industriell produktion av större volymer inom kort, tillsammans med lämpliga företag, säger Jan Froitzheim.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christi​an Borg</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dessa bidrar med visirtillverkning just nu</h3> <div>Cirka 250 företag och hemmatillverkare är igång i dagsläget. På Chalmers är följande makers mobiliserade:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://3dteamet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />3Dteamet på Fysik-sektionen samt GU Fysik</a></div> <div><a href="https://x-p.nu/en/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Experimentverkstaden XP, Maskinteknik-sektionen</a></div> <div><a href="http://tekniskdesign.se/om/resurser/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Teknisk design, CreaTD</a></div> <div><a href="https://chalmersrobotics.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers robotförening</a></div> <div><a href="https://www.caselabbet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Caselabbet, institutionen E2</a></div> <div><a href="http://eta.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-Sektionens Teletekniska Avdelning​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du också hjälpa till?</h3> <div>För samlad hjälp informerar Västra Götalandsregionen om hur de kan ta emot hjälp här:</div> <div><a href="https://www.vgregion.se/covid-19-corona/vill-du-hjalpa-till/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västra Götalandsregionen: Vill du hjälpa till?</a></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Förklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården​​</a><br /></div>Tue, 07 Apr 2020 11:00:00 +0200