Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 02 Mar 2021 00:33:04 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sakrare-fartygsdesign-ska-minska-risken-for-olyckor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Sakrare-fartygsdesign-ska-minska-risken-for-olyckor.aspxSäkrare fartygsdesign ska minska risken för olyckor<p><b>​Chalmersforskaren Jonas Ringsberg har tillsammans med kollegor i Sydkorea bidragit till design och programvara för industrin för hur fartyg kan konstrueras för att minska risken för olyckor vid arktiska och kryogena temperaturer.​</b></p><p>​Sjöfarten är ständigt på jakt efter nya drivmedel som har så liten miljöpåverkan som möjligt. Ett drivmedel som blivit allt mer populärt är flytande naturgas, känt som LNG (Liquefied Natural Gas). Det används redan idag i kryssningsfartyg, passagerarfartyg och containerfartyg. </p> <p>I riskanalysen för fartygens panelstrukturer som har en viktig strukturbärande funktion har man i konstruktionen gjort antagandet att LNG-läckage mycket sällan kommer att inträffa och till viss del vidtagit diverse åtgärder för att LNG inte skall komma i kontakt med panelerna. </p> <p>Det saknas idag kunskap om hur ett LNG-läckage skulle påverka det metalliska materialets egenskaper om det inträffar samtidigt som fartyget är ute i hårt väder där det utsätts för svåra vind- och vågförhållanden. Syftet med projektet har varit att jämföra fysiska modellförsök och resultat från datorbaserade beräkningar. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Fartygsdesign/Jonas%20Ringsberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jonas Ringsberg" style="margin:5px" /><br /></p> <p><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Med rätt kunskap, modeller och numerisk analysteknik kan vi säkerställa att designen av panelstrukturer i fartyg som utsätts för arktiska eller kryogena temperaturer uppfyller de förväntningar och krav man har med avseende på de belastningar som kan uppstå, säger Jonas Ringsberg. </span><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultaten tillämpade med kommersiell programvara</h3> <p>Projektets simuleringsmodeller och resultat med avseende på bucklingsstyrka vid arktiska och kryogena temperaturer har redan tillämpats med kommersiell programvara i syfte att hjälpa industrin att ta fram ändrade riktlinjer för designen av fartygsstrukturer som utsätts för dessa låga temperaturer. Det i sin tur kommer leda till att de fartyg som nu utvecklas kommer ha högre säkerhet i händelse av LNG-läckage. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester i ICASS - unik forskningsinfrastruktur</h3> <p>De fysiska testerna gjordes i en unik testanläggning i Sydkorea kallad The International Centre for Advanced Safety Studies (ICASS) och drivs av the Korea Ship and Offshore Research Institute (KOSORI) förlagt vid Pusan National University i Sydkorea. Chalmers har med samarbetet blivit upptaget som forskningspartner vilket medför tillgång till den unika anläggningen. Något som gläder Jonas Ringsberg. </p> <p><span style="background-color:initial">– D</span><span style="background-color:initial">et är mycket positivt. Motsvarande provning är inte möjlig i Europa, säger Jonas Ringsberg. </span><br /></p> <p><span style="background-color:initial">VR-projektet gick under namnet ”Grundläggande forskning av den maximala kompressiva styrkan av förstyvade plåtstrukturer i fartyg vid Arktiska och kryogena temperaturer ” och fick medel från VR:s bilaterala samarbete mellan Sverige och Sydkorea.</span><br /></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8736">Grundläggande forskning av den maximala kompressiva styrkan av förstyvade plåtstrukturer i fartyg vid Arktiska och kryogena temperaturer </a></div> <div><a href="https://www.lrfoundation.org.uk/en/impact-stories/kosori-test-facilities/">Impact Story från Lloyd's Register Foundation: Opening the doors of large-scale testing facilities</a><br /></div>Thu, 25 Feb 2021 09:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Tillgang-till-forskningsinfrastruktur-ger-nojda-studenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Tillgang-till-forskningsinfrastruktur-ger-nojda-studenter.aspxTillgång till forskningslabb ger nöjda studenter<p><b>​Genom att använda forskningslabb i undervisningen ökar förståelsen för ämnet. Återkopplingen från studenterna är mycket positiv. Det är erfarenheter som lärarkåren inom fordonsteknik och autonoma system drar.</b></p>​Simone Sebben är avdelningschef och biträdande professor på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system. Tillsammans med sina kollegor arbetar hon bland annat med kurser i fordonsaerodynamik och fordonsteknik, Några av momenten i kurserna är förlagda till forskningsinfrastruktur på Chalmers. Ett exempel på sådan infrastruktur är Chalmers vindtunnlar som går under namnet Chalmers strömningslaboratorium. <div><br /></div> <div>– För att förstå fordonsaerodynamik är det viktigt att studenterna får göra något praktiskt. Att i verkligheten få se vad som händer med till exempel luftmotstånd när de med sina egna händer gör en förändring på ett fordon är väldigt bra för inlärningen, säger Simone Sebben. </div> <div><br /></div> <div>Den typen av inlärning är bara möjlig i en vindtunnel menar hon. Studenterna arbetar i grupper om fem till sex personer och får tillsammans göra olika konfigurationer som de sedan kan testa. Därefter får de presentera sina resultat och skriva en rapport. Det ser Simone som det viktigaste momentet eftersom studenterna då måste sätta ord på de resultat de upplevt. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bra för studenternas CV </span></h3> <div><span style="background-color:initial">– Vi får väldigt positiv feedback. Det ökar intresset för kursen och utgör dessutom ett bra tillskott till studenternas meritförteckning. De kan skriva att de arbetat i en vindtunnel och att de kan de grundläggande principerna för hur en sådan fungerar, vilket välkomnas av industrin, säger Simone Sebben som själv har en bakgrund från att ha arbetat med aerodynamik på Volvo. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver vindtunneln har studenterna även fått tillgång till Asta Zero, körsimulatorn Caster samt Revere och Intelligent vehicles and robots laboratory som handlar om självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span></span><span>Unikt för Chalmers </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Att ha så mycket infrastruktur tillgänglig för studenterna gör Chal</span><span style="background-color:initial">mers unikt. Det tillhör inte vanligheterna menar Alexey Vdovin, forskare på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system som också han använder infrastrukturen i sin undervisning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är högt uppskattat av studenterna eftersom de kan få erfarenhet av databaserade beräkningar i kombination med verkliga tester. När studenterna kan jämföra simuleringsresultaten med verkligheten lär de sig mycket mer än om vi bara hade arbetat virtuellt, säger Alexey Vdovin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Valery Chernoray är professor på avdelningen Strömningslära och ansvarig för vindtunneln. Han instämmer i lärarnas iakttagelser. Han menar att även om en ingenjör använder virtuella verktyg så måste en ingenjör även kunna bygga saker i verkligheten. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Kopplingen mellan virtuella verktyg och verkligheten är central och laboratorierna tillhandahåller denna nödvändiga länk, säger han. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Vill du också arbeta i en vindtunnel under dina studier? </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Då ska du välja mastersprogrammet Mobility engineering. Självkörande, uppkopplade fordon som ständigt kommunicerar med varandra blir snart verklighet. Dessutom ökar behovet av att hitta alternativa bränslekällor och minska utsläpp för att nå klimatmålen. Som ett led i detta har Chalmers startat ett nytt masterprogram som rustar framtidens ingenjörer för transportindustrins kommande omställning. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det nya masterprogrammet Mobility engineering startar hösten 2021 och kommer att bestå av fyra olika profiler där man kan välja vilket fält man vill specialisera sig inom. Det handlar om vägfordonsteknik, järnvägsteknik, flygplansteknik och marin teknik. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Mobility-Engineering.aspx">Mastersprogrammet Mobility Engineering </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/utbildning/utbildningsresurser/Sidor/Körsimulator.aspx">Körsimulatorn Caster </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/revere/Sidor/default.aspx">Revere</a><br /><a href="https://www.astazero.com/">Asta Zero​</a></span></div> <div></div>Thu, 11 Feb 2021 13:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsprofessor-invald-i-i-KVVS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsprofessor-invald-i-i-KVVS.aspxJärnvägsprofessor invald i i KVVS<p><b>​Anders Ekberg, professor i järnvägsmekanik, har valts in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS) något han tycker känns mycket roligt. – Fantastiskt att man sedan 1700-talet kunnat hålla igång denna interdisciplinära akademi! Där tror jag det finns något att lära för de som tror att tvärvetenskap är ett nytt påfund, säger han.</b></p>​KVVS främsta uppgifter är dels att främja vetenskaplig forskning, högre utbildning och bildning i Göteborg med omnejd samt att understödja kontakter mellan vetenskap och samhälle. En viktig aspekt är att främja nyttiggörandet av vetenskapliga framsteg. <div><br /></div> <div>Anders Ekberg ser vetenskapens roll i samhället som en av de viktigaste frågorna för hans roll som ledamot i akademin. Han menar att det finns en tendens att vetenskapsmän ska leverera oneliners om komplexa frågor som krävt år av studier att förstå. </div> <div><br /></div> <div>– Det är väl i sig inget problem, men när följande diskussioner handlar mer om att dissekera uttalandet istället för att sätta sig in i bakgrunden hamnar man väldigt fel. Jag tycker vissa av diskussionerna i samband med den pågående pandemin är typexempel på detta, säger Anders Ekberg. </div> <div><br /></div> <div style="text-align:center"><div><em style="font-size:18px"><span>&quot;Äpplen faller ju inte uppåt bara för att jag twittrar att de gör det.&quot;</span></em> </div></div> <div><br /></div> <div>Han menar att akademin har en mycket viktig roll i att lyfta fram vad vetenskapen faktiskt står för. Nämligen ett kontinuerligt arbete för att så långt det är möjligt förstå världen. Då är diskussion mer effektivt än konfrontation. </div> <div><br /></div> <div>– Vetenskapen har sällan, om någonsin, absoluta sanningar men strävar efter att förhålla sig till fakta. Något att fundera på när det finns program med titlar som ’Min sanning’ och en tendens att lyssna mest på den som skriker högst. Äpplen faller ju inte uppåt bara föra att jag twittrar att de gör det. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer </span></h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anders-ekberg.aspx">Anders Ekberg</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></div>Thu, 17 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-–-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-%E2%80%93-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxMaritim informatik – Ett område på frammarsch<p><b>​Under hösten har Chalmers startat en Tracks-kurs i Transportinformatik. Samtidigt släpptes en av de första böckerna om ämnet med fokus på Maritim informatik. En nyckelperson i framtagandet av boken är Mikael Lind, gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper.</b></p>​Mikael Lind är senior strategisk forskningsrådgivare på Sveriges forskningsinstitut, RISE, med inriktning på digital innovation inom hållbara transporter. Sedan 2018 är han gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper. Han har varit högst delaktig i att sätta ljus på ämnesområdet Maritim informatik. <div><br /></div> <div>Det handlar om att utnyttja digitalisering för att stödja beslutsfattare inom den maritima industrin. Detta framväxande fält förenar utövare och forskare i att bidra till att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet, hållbarhet och motståndskraft. Digitaliseringen är en möjlighet att skapa marina försörjningskedjor med högre förutsägbarhet och transparens. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett beslutsstöd till ett självorganiserande ekosystem </h3> <div>Den maritima industrin är unik eftersom det är ett självorganiserande ekosystem, utan något operativt samordningsorgan, som består av många autonoma aktörer som agerar i konkurrens. Därför är det viktigt att ta itu med maritim informatik som en självständig del av informatik menar Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>– Genom tillämpningar går både engagerande forskare och utövare samman för att ge insikter, upplevelser och möjligheter för något som är ett stort bekymmer för alla, att säkerställa mervärdestjänster till kunderna i sektorn, säger Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>Tillämpningarna av forskning inom maritim informatik är många. Mikael Lind exemplifierar några av dem genom förbättrad synlighet i försörjningskedjan för kunderna inom sjötransportkedjor, förbättrad resursoptimering för aktörer i leveranskedjan, genomförande av sjötransporter med hög kapitalproduktivitet och energieffektivitet, till stöd för en hållbar framtid och för pålitliga humanitära leveranser som mat och läkemedel. Det innebär också nya marknader och öppen innovation samt initiativ från tredje part i samband med att stödja ovanstående. </div> <div><br /></div> <div>Med boken Maritime Informatics som nyligen släppts vill Mikael Lind som agerar redaktör och är medförfattare till 12 av bokens 23 kapitel erbjuda maritima industriledare en förståelse för potentialen i maritim informatik så att de kan förbättra sin kapitalproduktivitet och energieffektivitet. Boken kan också vara ett stöd för att förbättra beslutsfattandet och ger dataanalyspersonal inom maritim industri verktyg för att lära sig hantera, rapportera och analysera rumslig tidsdata. Det kommer även vara en lämplig lärobok för studenter som är läser maritim informatik. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Boken är samförfattad av 81 unika författare, varav 47 praktiker och 34 tillämpade forskare, från 20 länder. Från Chalmers medverkar Fredrik Olindersson från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och Carl Sjöberger från institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Tracks-kurs i Transportinformatik </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Samtidigt som boken släpptes startade Chalmers en ny tracks-kurs i Transportinformatik. Ett initiativ som Mikael Lind applåderar. – Jag tycker att det är fantastiskt att Chalmers har tagit ett steg i att leverera kunskap inom digitalisering till morgondagens kompetens inom transporter och maritim informatik. Detta är något som kommer att krävas av människor som arbetar inom eller förbättrar sjötransportverksamheten. Hela 90 procent av de produkter som vi ser har någon gång under sin resa befunnit sig till havs, varför förbättrad sjöfart är något som ligger i allas intresse runt om i världen. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://bit.ly/2KFcj5X">Boken – Maritime Informatics </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Transport%20informatics_poster.pdf">Tracks-kursen – Transportinformatik </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://maritimeinformatics.org/">www.maritimeinformatics.org</a></span></div> <div></div>Fri, 04 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Fabian-Thies-presenterar-forskning-for-belgisk-redareforening.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Fabian-Thies-presenterar-forskning-for-belgisk-redareforening.aspxFabian Thies presenterar forskning för belgisk redareförening<p><b>​​Ett inlägg på LinkedIn ledde till en inbjudan att tala för The Royal Belgian Shipowners&#39; Association. Fabians inlägg handlade om en modell för att räkna på vindassisterad framdrivning av fartyg.</b></p>​Den belgiska redareförening har en think tank de kallar Maritime Industry Decarbonisation Council. Det är de som arrangerar seminariet den 7 december. Publiken består av teknikintresserade medarbetare från fartygsägare, främst från olika teknikavdelningar. <div><h3 class="chalmersElement-H3">Shipclean - Modell för att räkna på vindassisterad framdrivning</h3> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">abian Thies ska prata om en studie han gjorde om vindassisterad framdrivning av fartyg, närmare bestämt en Aframax tanker. Modellen som användes i studien kallas Shipclean</span><span style="background-color:initial">. </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Genom att använda min modell för vindassiterad framdrivning kan man med information som finns tillgänglig på webben göra en bedömning om vilka bränslebesparingar som kan göras med hjälp av vindassisterad framdrivning av fartyget men också vilka hinder det innebär, säger Fabian Thies.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div> </div> <div><a href="https://www.linkedin.com/pulse/how-predict-potential-fuel-savings-from-wind-assisted-fabian-tillig/?trackingId=aYfigLTii7WxDQiGmM/yrA%3D%3D">How to predict the potential fuel savings from wind-assisted propulsion for a particular ship?​ (LinkedIn)​</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/ShipCLEAN---Energieffektivare-sjQtransporter-genom-optimering-av_1.aspx">ShipCLEAN - Energieffektivare sjötransporter genom optimering av kopplade transportlogistik- och energisystemanalyser​</a><br /></div></div>Thu, 19 Nov 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-–-Nya-möjligheter-för-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-%E2%80%93-Nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-energilagring.aspxEnergipodden – Nya möjligheter för energilagring<p><b>​Vi har fått en pratstund med Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Hans huvudsakliga forskningsområde är inom vattenkraft, för vilket förutsättningarna nu tar nya riktningar i och med att sol- och vinkraft expanderar. EU har beviljat pengar till ett projekt,där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring.</b></p>​​– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson.<div><span style="background-color:initial"><br />Vattenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. </span>Efterfrågan ​på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt, ALPHEUS, där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi. <br /><br /><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+2+%E2%80%93+Nya+m%C3%B6jligheter+f%C3%B6r+energilagring/0_b4v0ocvi"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på: <span style="background-color:initial">E</span></a><span style="background-color:initial"><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+2+%E2%80%93+Nya+m%C3%B6jligheter+f%C3%B6r+energilagring/0_b4v0ocvi">nergipodden avsnitt 2 – Nya möjligheter för energilagring​</a><br /><br /></span></div></div> <div><span></span><div>Redaktörer för energipodden är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</div> <div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</div></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​</a><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften</a><br /><div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/person/hani" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers Research - Håkan Nilsson</a><br /><a href="https://www.tudelft.nl/en/eemcs/current/humans-of-eemcs/haakan-nilsson/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Håkan Nilsson Visiting Professor TUDelft</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Den surfande professorn</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Strömningslära på Chalmers</a><br /><br /></span><div><span style="font-weight:700">Fakta:</span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span></div></div> <br /></div> <div><br /></div> <div><br /><h3 class="entryTitle" style="margin:0px;font-family:lato, &quot;helvetica neue&quot;, helvetica, arial, sans-serif;font-weight:normal;line-height:37px;color:black;font-size:29px;word-break:keep-all"></h3> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Tue, 10 Nov 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-viktiga-ar-grannarna-i-en-katalysator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-viktiga-ar-grannarna-i-en-katalysator.aspxSå viktiga är grannarna i en katalysator<p><b>​Påverkas du av din granne? Det gör nanopartiklar i katalysatorer också. Nya studier från Chalmers visar att närmaste grannarna avgör hur optimalt en nanopartikel fungerar i en katalysator. ​​​​</b></p><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px">– ​</span><span style="background-color:initial">Det långsiktiga målet med forskningen är att kunna urskilja superpartiklar som kan bidra till mer effektiva <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_ChristophLanghammerfarg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:197px" /><br />katalysatorer i framtiden. För att utnyttja resurserna bättre än idag vill vi också att så många partiklar som möjligt ska vara aktiva samtidigt, säger forskningsledaren Christoph Langhammer vid institutionen för fysik på Chalmers. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Katalysatorer används för att påskynda kemiska processer, till exempel att göra avgaserna från en bil mindre skadliga. Inne i katalysatorn finns ett myller av partiklar som påverkar hur effektiva reaktionerna blir. Partiklarna gömmer sig i olika porer, ungefär som i en tvättsvamp, och är därför svåra att studera. ​<span style="background-color:initial"><br /><br /></span><div>Tänk dig en städdag där en stor mängd grannar har samlats på lummig innergård. Personerna i gruppen ska tillsammans fixa iordning och göra rent och snyggt. Problemet är bara att alla inte är lika aktiva. Medan somliga arbetar hårt och effektivt, strosar andra runt, vilar eller dricker kaffe. </div> <div>Om man bara såg till slutresultatet, skulle det vara svårt att veta vilka som jobbat effektivt och vilka som mest kopplat av. För att avgöra det hade man behövt vara där och övervaka varje person under hela dagen.</div> <div>Samma sak gäller aktiviteten hos metalliska nanopartiklar i en katalysator. En del av partiklarna är effektiva medan andra är inaktiva i det fördolda. <span style="background-color:initial"> </span></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan studera vem som gör vad</h2></div> <div><span style="background-color:initial">För att kunna se vad som verkligen händer inne i en katalysatorpor har chalmersforskarna isolerat en handfull kopparpartiklar i ett genomskinligt nanorör av glas. När ett fåtal grannar samsas i det gasfyllda lilla röret går det att studera vem som gör vad och när under verkliga förhållanden. </span><br /></div> <div>Det som händer i röret är att partiklarna kommer i kontakt med en inflödande gasblanding av syre och kolmonoxid. När ämnena reagerar med varandra på partiklarnas yta bildas koldioxid. Det är samma reaktion som sker i en bil när avgaserna renas. I dagens bilkatalysatorer används ofta partiklar av metallerna platina, palladium och rhodium för att bryta ner den giftiga gasen kolmonoxid. Eftersom dessa metaller är både dyra och knappa, söker forskarna efter mer resurseffektiva alternativ. <br /><br /></div> <div><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px;background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_DavidAlbinsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:197px" /></span><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px">– </span>Koppar kan vara en intressant kandidat när det gäller att oxidera kolmonoxid. Utmaningen är att koppar har en tendens att själv förändras under reaktionen och vi behöver kunna mäta vilket oxidationstillstånd en partikel har när den är som mest aktiv inne i katalysatorn. Detta blir nu möjligt med vår nanoreaktor som efterliknar en por i en riktig katalysator, säger David Albinsson, forskare vid institutionen för fysik på Chalmers och försteförfattare till två vetenskapliga artiklar som nyligen publicerats i Science Advances respektive Nature Communications. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Optimerad grannsamverkan kan spara resurser</h2> <div>Alla som har sett ett hustak eller en staty av koppar vet att den rödbruna metallen snart blir grön när den kommer i kontakt med luft och reagerar med föroreningar. Samma sak händer alltså med kopparpartiklarna i katalysatorerna. Det gäller därför att få dem att jobba tillsammans på ett effektivt sätt. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px;background-color:initial">– </span>Det vi har visat nu är att oxidationstillståndet kan påverkas av de närmaste grannarna. Därför är förhoppningen att vi på sikt kan spara resurser med hjälp av optimerad grannsamverkan i en katalysator, säger Christoph Langhammer, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers.<br /><br /></div> <div><b>Text:</b> Mia Halleröd Palmgren</div> <div><b>Foto: </b>Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer) Helén Rosenfeldt (David Albinsson)</div> <div><strong>Illustrationer:</strong> David Albinsson</div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om de vetenskapliga publiceringarna: </h2> <div><ul><li>​Artikeln <a href="https://advances.sciencemag.org/content/6/25/eaba7678">Operando detection of single nanoparticle activity dynamics inside a model pore catalyst material​</a> är skriven av David Albinsson, Stephan Bartling, Sara Nilsson, Henrik Ström, Joachim Fritzsche och Christoph Langhammer, och har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers, samt vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU) i Trondheim, Norge. <br /><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Artikeln </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-020-18623-1">Copper catalysis at operando conditions—bridging the gap between single nanoparticle probing and catalyst-bed-averaging​</a><span style="background-color:initial"> är skriven av David Albinsson, Astrid Boje, Sara Nilsson, Christopher Tiburski, Anders Hellman, Henrik Ström och Christoph Langhammer och har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communiations. Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers, samt vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU) i Trondheim, Norge. </span></li></ul></div></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/750x340_llustration2.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <br /></div></div>Tue, 03 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Bilspel-ska-locka-unga-till-ingenjorsyrket.aspxBilspel ska locka unga till ingenjörsyrket<p><b>​Formula Infinity är ett lärosätesövergripande, tvärvetenskapligt projekt med koppling till e-sport och ungdomskultur. Projektets vision är att skapa ett pedagogiskt bilspel där ungdomar virtuellt bygger och tävlar med egna racerbilar, samtidigt som de lär sig teknik.</b></p>​Formula Infinity är en racingsimulator där byggandet av bilen ligger i lika stort fokus som körandet och tävlandet. Med välbyggda spelmotorer och pedagogiska stödsystem ska spelarna lära sig att modifiera och virtuellt bygga sina egna bilar, för att sedan köra och tävla med dem på realistiska eller fantasirika banor. Den kompletta projektidén är framtagen av 11 svenska lärosäten och Svenska Bilsportförbundet. <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Ett verktyg för underv</span><span>isning</span></h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/FormulaDriverless_OlaBenderius_180523_03.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:374px" />En som engagerat sig för projektet är Chalmersforskaren Ola Benderius. Han är docent på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och arbetar med autonoma fordon. Om finansieringen säkerställs hoppas han att det kan leda till en gemensam och givande aktivitet mellan svenska lärosäten. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det skulle göra oss alla starkare. Att få ut ett spel på internationell nivå som kan locka studenter till svenska ingenjörsutbildningar vore mycket bra. Tycker även att e-sportaspekten och att spelet är tänkt som ett verktyg i undervisning är spännande, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>CDIO-projekt i spelformat</span></h2> <div>Spelet ska ta till vara på lek och nyfikenhet och ge möjlighet för den intresserade att fördjupa sina kunskaper genom att experimentera med realistisk teknik. I Formula Infinity ska kunskap, information och pedagogiska hjälpverktyg alltid finnas till hands, interaktivt och enkelt, när spelaren själv vill använda dem. Ett slags CDIO-projekt i spelformat​. CDIO är en förkortning av Conceive, Design, Implement and Operate och innebär att studenterna i ett CDIO-projekt får planera, utveckla, tillverka och driva komplexa tekniska produkter och system, i team med moderna IT-verktyg som hjälp.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/bilspel%20grafiskt%20exempel.jpg" alt="Grafiskt exempel på hur spelet skulle kunna se ut" style="margin:5px" /><br /><span style="font-size:12px"><span><em>Bilden visar ett grafiskt exempel på hur interaktion på den första nivån skulle kunna ske i spelet - ett enkelt utbyte av bildelar. Spelaren har sedan möjligheten att djupdyka i varje enskilt element och interagera mer djupgående med detta. För den oinsatte spelaren finns i exemplet vägledning i form av en ingenjörsavatar och hjälpinformation ett knapptryck bort (representerat i bilden av informationsikoner). Samma gäller på varje nivå, men desto djupare du dyker i enskilda element, desto mer avancerad blir informationen och interaktionen.</em></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Det är ovanligt att så många universitet går samman kring teknisk utveckling. Det ser Ola Benderius som en styrka. </div> <div><br /></div> <div>– Det pekar på en stark gemensam vilja att förbättra synen på ingenjörsyrket och locka studenter från grupper som normalt inte söker sig till ingenjörsyrket. Solidariteten i projektet är dessutom hög då det inte handlar om att lyfta det egna universitetet utan snarare professionen i stort, säger Ola Benderius. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Workshop tillsammans med bilindustrin</h2> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">början av oktober deltog Ola Benderius tillsammans med Mattias Bergman, VD för Bil Sweden och Martin Andersson, business unit manager på Afry i ett panelsamtal arrangerat av Formula Infinity för att tala om de utmaningar universiteten och industrin står inför. Se diskussionen nedan.​</span><br /></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="https://www.formulainfinity.se/sv/">Formula Infinity</a></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/ola-benderius.aspx">Ola Benderius​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read 81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" id="div_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on"></div> <div id="vid_81278dd0-111b-4058-8ad8-ef24500c521d" unselectable="on" style="display:none"></div></div> ​​<br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-%E2%80%93-En-hel-vetenskap.aspxSyntetisk badmintonboll på väg mot VM<p><b>​The Badminton World Federation (BWF) använder sig av testmetoder utvecklade på Chalmers för att visa att syntetiska bollar kan ersätta fjäderbollar. Just nu används Chalmers testmetod för att ta fram bollar inför VM.</b></p>​Badmintonbollar som används vid stora tävlingar som OS och VM har under lång tid tillverkats av gåsfjädrar. De aerodynamiska egenskaperna har ansetts överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel, men det håller på att ändras. <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaningar med fjäderbollar </h2> <div>Bollar gjorda av gåsfjädrar kräver en stor mängd handarbete och tillverkas i Asien, ofta under mindre goda arbetsförhållanden. Fjädrarna skördas, rengörs och sorteras efter längd och vinkel, de samlas sedan i en fjäderboll som testas med många manuella ingrepp under alla tillverkningssteg. Fjäderbollarna kräver dessutom varsam hantering. De måste lagras under reglerad fuktluftighet och temperatur för att behålla sin prestanda. Ett annat problem är att de har relativt kort hållbarhet i spel. Tillverkare letar nu efter alternativ med bollar gjorda av syntetiskt material. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna i behov av vetenskapliga tester </h2> <div>De testmetoder som används för fjäderbollar använder proffsspelare som smashar bollarna ett visst antal gånger och spelar nätspel för att bedöma bollbanor. Metoden fungerar acceptabelt för fjäderbollar men när syntetiska bollar skulle testas började man inse att metoderna var för subjektiva. Ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt var önskat. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christer Forsgren" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Christer_Forsgren_170x220.jpg" style="margin:5px" />BWF började söka lösningar och pratade med det företag som testar fjäderbollar åt dem, Polyfor AB. Det drivs av före detta elitspelaren Christer Forsgren. Han läste kemiteknik på Chalmers och är sedan sju år tillbaka verksam som adjungerad professor i industriell materialåtervinning på institutionen för kemi och kemiteknik. Via sitt företag har han testat och godkänt bollar åt BWF i cirka 35 år. För Christer Forsgren var kontakten med Chalmers självklar. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–Forskningen inom strömningslära och idrottssatsningen på Chalmers är en bra kombination för att utveckla just testmetoder, säger Christer Forsgren. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Kontakten med Chalmers resulterade i ett forskningsprojekt som BWF beslöt sig för att finansiera med start i juli 2019. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lösningen – tester i Chalmers strömningslaboratorium </h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Valery%20Chernoray_I0A5484_170x170px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Valery Chernoray är forskningsprofessor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och ledde projektet med testningen som utfördes av Satheesh Kaviladhikarakunnathu Puthanveeti, en före detta masterstudent som nu gått vidare till anställning på Polyfor. Valery  berättar att de klurat ut och testat många olika varianter av testmetoder. De sammanfattade allt i en rapport som BWF nu använder för att visa att Chalmers metoder fungerar, är objektiva och baseras på vetenskap och forskning. </div> <div><br /> </div> <div>– Vi har utvecklat tillförlitliga metoder för testning av två prestandaegenskaper som intresserar BWF. Den ena är smashresistans eller skottmotstånd som kan beskrivas som hållbarhet under upprepade smashar. Den andra är tumling som handlar om prestanda vid nätspel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Riggen som byggts upp på Chalmers kan simulera smashar upp till 200 km/tim. Ett proffsracket sitter monterat på en kolfiberarm som drivs med fjädrar som dras upp med en vinsch. Bollarna hålls på plats med hjälp av ett tunt plaströr och vacuum. Smasharna filmas sedan med en höghastighetskamera. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/badminton%20test.jpg" alt="" style="margin:5px;width:304px;height:231px" />– Med hjälp av filmerna kontrollerar vi först att bollen smashas på ett korrekt sätt och sedan beräknar vi smashhastighet. Efter varje smash fotograferar vi bollen och mäter hur långt bollen har flugit för att se om skadorna på bollen påverkat prestandan. Efter tio smashar packas bollarna och skickas till Rise, Sveriges forskningsinstitut, för materialtest, berättar Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>För tumling används en stillastående boll och en vinklad racket i korrekt vinkel som rör sig längst en vinklad bana. Testbollarna filmas med en höghastighetskamera och bilderna bearbetas för att beräkna hur många gånger bollarna tumlar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna arbetar i riktning mot syntetbollar </h2> <div>Alla stora tillverkare som till exempel Yonex och Mizuno jobbar nu intensivt i riktning mot syntetbollar och de syntetbollar som tillverkas idag är mycket bättre än för något år sedan och bedöms som mycket bra av både proffsspelare och testteam. </div> <div><br /> </div> <div>– De är fortfarande lite för ömtåliga och klarar endast två till fyra kraftfulla smashar från de starkaste elitspelarna. Men i princip kan de redan nu godkännas för till exempel Junior VM-spel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Christer Forsgren förklarar de två bristerna i dagens syntetbollar. Den ena är smashtålighet. Bollen bli mjuk och återgår inte till ursprunglig form tillräckligt fort varför den inte bromsar tillräckligt i luften för att smashen ska kunna returneras. Den andra begränsningen är tumling vid nät. Om spelaren träffar anslagsdelen, korken, med racketen lite snett kan bollen börja tumla, vilket gör det svårt att slå bort bollen mot baslinjen med ett kontrollerat slag. Men Christer Forsgren är hoppfull om att den syntetiska bollen snart ska vara i spel. </div> <div><br /> </div> <div>– Jag är lite tveksam till om det blir syntetiska bollar till OS i Paris 2024 men jag tror helt klart att syntetiska bollar kommer användas i OS i Los Angeles 2028, säger Christer Forsgren.​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspx#%3a~%3atext=%E2%80%8BBadminton%20s%C3%A4gs%20vara%20v%C3%A4rldens%2cg%C3%B6ra%20sporten%20helsyntetisk%20p%C3%A5%20sikt.">Världens snabbaste bollsport blir syntetisk​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium</a><br /><a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers sport och teknologi</a></div>Tue, 13 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Flygande-bat-av-cashewnötter-vann-i-Italien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Flygande-bat-av-cashewn%C3%B6tter-vann-i-Italien.aspxFlygande båt av cashewnötter vann i Italien<p><b>​Chalmers studenter fortsätter att prestera på topp i studentseglingstävlingen 1001VelaCup i Italien. I år var regattan inställd på grund av Corona men ersattes av en konstruktionstävling som Chalmers team vann.</b></p><div>​Omkring 30 studenter från olika årskurser och utbildningsspår har sedan höstterminen 2019 varit engagerade i projektet med att designa en kappseglingsbåt med slutmålet 1001VelaCup i Italien. Långt in på vårkanten var det fortfarande osäkert om det skulle bli någon segling i Italien. Tanken var att också bygga den tänkta båten men till slut kom beskedet. Regattan ställdes in och ersattes av en konstruktionstävling. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Totalt 20 universitet bjöds in till tävlingen. I konkurrens med sex andra universitetslag från Tyskland och Italien skickade Chalmers lag in ritningar, tekniska detaljbeskrivningar, bilder, information om byggprocesser med mera samt en rapport på nästan 200 sidor. Det inskickade materialet bedömdes utifrån de tre aspekterna innovation, noggrannhet och presentation. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En extrem konstruktion </h3> <div> </div> <div>Konstruktionen var enligt Lars Larsson, professor vid Mekanik och maritima vetenskaper och handledare för Chalmers Formula Sailing, den klart mest extrema konstruktionen i tävlingen. Båten seglar på bärplan, vilka lyfter skrovet ur vattnet. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–  Den verkliga utmaningen var att åstadkomma nödvändig stabilitet i lyft tillstånd. Båten blir där extremt instabil. Genom en nyutvecklad metod med separata klaffar på styrbords- och babordssidan och ett avancerat mekaniskt kontrollsystem kunde båten göras lika stabil som utan bärplan, säger Lars Larsson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Båten är byggd enligt R3 klass-regeln som begränsar båten i bredd, längd, segelyta och att det måste vara naturligt förnybara, alternativt återvinningsbara material. I Chalmers fall en högpresterande jolle för två seglare byggd av en bio-komposit som består av linnefiber, balsaträ och en härdplast baserad på cashewnötter. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Från ax till limpa </h3> <div> </div> <div>Chalmers Formula Sailing har bedrivits i form av en <span style="background-color:initial">Tracks-kurs. Det innebär att studenterna getts förutsättningar att skapa sig gränsöverskridande kompetenser enligt deras egna önskemål. Fabian Myrheim Ebbesson läser sista året på sin mastersutbildning Naval Architecture and Ocean Engineering. Han var Chalmers Formula Sailings teamledare och är mycket nöjd med både konstruktionen och utbildningsmomentet. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det känns väldigt roligt att få erkännandet från domarna för 1001 Vela Cup. Det är en bekräftelse på att det vi gjort håller hög nivå, inte bara i teknisk utveckling utan också i presentationen av det utförda arbetet. I det här projektet fick vi möjligheten att verkligen sätta oss in i ett komplext problem och driva utvecklingen från en idé till färdiga ritningar, säger Fabian Myrheim Ebbesson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Detta var tredje året Chalmers deltog i tävlingen. Chalmers studenter vann regattan första året 2018, året efter blev de trea. I år tog de tillbaka platsen överst på pallen. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bli en del av teamet </h3> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Det är redan dags att sikta på kommande tävlingar. Du som är student och vill föra Chalmers Formula Sailing vidare kan registrera sig på länken nedan. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://forms.gle/euhyS3rejyzLb52fA">Ansök till Chalmers Formula Sailing </a></div> <div><br /></div> <div>Chalmers söker också en ny projektledare efter Lars Larsson som nu går i pension. Om du idag arbetar på Chalmers och har intresse av att leda detta spännande projekt ska du kontakta Lars på <a href="mailto:lars.larsson@chalmers.se">lars.larsson@chalmers.se​</a> så snart som möjligt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer<br /></h3> <div><a href="/sv/utbildning/att-studera-pa-chalmers/Sidor/Tracks-valbara-kurser.aspx">Tracks – valbara kurser och innovativa lärandemiljöer​​</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx">Naturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien​</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a><br /><a href="/en/centres/sportstechnology/research/sports/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">Projektet Chalmers Formula Sailing</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 30 Sep 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-–-En-giftig-cocktail.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Skrubbervatten-%E2%80%93-En-giftig-cocktail.aspxSkrubbervatten – en giftig cocktail<p><b>​Det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar att fartyg inte ska släppa ut skrubbervatten i havet. Detta baserat på en bakgrundsrapport framtagen under ledning av chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv.</b></p>​Den 24 september offentliggjorde det internationella havsforskningsrådet International Council for the Exploration of the Sea (ICES) en så kallad Viewpoint. En rapport som syftar till att tillhandahålla opartiska, evidensbaserade analyser av områden relaterade till stater och en hållbar användning av haven. Årets Viewpoint handlar om effekter på havsmiljön till följd av storskalig scrubberanvändning. Rekommendationen är tydlig: släpp inte ut skrubbervatten. <div><br /></div> <div>En skrubber används för att rena fartygsavgaser, framför allt med avseende på svaveloxider. Genom att tvätta avgaserna i en fin spray av havsvatten minskar utsläppet av försurande svaveloxider till atmosfären. Tvättvattnet är dock mycket surt och kan innehålla andra föroreningar såsom tungmetaller och organiska miljögifter. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En inlåsning i användningen av fossila bränslen </h2> <div>Chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor inom maritim miljövetenskap har under året lett arbetet med att koordinera en grupp om 17 forskare från olika länder för at ta fram en bakgrundsrapport om scrubberanvändningens effekter på havsmiljön. Hon beskriver utsläppsvattnet från skrubbrar som en giftig cocktail av olika ämnen. Utsläppen från scrubberanvändning är dessutom väldigt omfattande med avseende på metaller och organiska ämnen, jämfört med innehållet i andra typer av avloppsvatten som genereras ombord på fartyg. Av de drygt 8000 fartyg som opererade i Östersjön 2018 var färre än 2% utrustade med scrubbrar. Trots det visar beräkningar att skrubbervattnet från fartygen släppte ut tio till hundra gånger mer metaller och organiska ämnen till havsmiljön, jämfört med vad som släpptes ut totalt från alla andra avloppsvatten som genereras ombord på alla 8000 fartyg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/idamajahassellov2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ida-Maja Hassellöv" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det är verkligen inte bra för havsmiljön, utöver föroreningarna är utsläppen ofta kraftigt försurade och innehåller ibland höga halter av näringsämnen. Användningen av skrubbrar innebär också en fortsatt möjlighet för fartyg att bränna tjockolja, vilket innebär en inlåsning i användningen av fossila bränslen. Dessutom finns det indikationer på att sjöfartens användning av tjockolja också kan utnyttjas för att göra sig av med giftigt avfall, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Konsekvenserna svåra att överblicka </h2> <div>Det finns stora kommersiella intressen inom skrubbrar, både från tillverkare och oljeindustri. Ida-Maja Hassellöv hoppas att ICES vetenskapliga analys och rekommendation kring utsläpp av skrubbervatten ur ett havsmiljöperspektiv blir en viktig signal till exempelvis FN:s internationella sjöfartsmyndighet IMO och regeringar runt om i världen att detta är något som måste regleras bättre. Konsekvenserna av utsläppen är idag svåra att överblicka. De omfattar både försurningseffekter, ekotoxikologiska effekter och ibland övergödande effekter. </div> <div><br /></div> <div>– Just effekter av kemiska blandningar är något som man vet väldigt lite om. Förra året föreslog Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet i en statlig utredning att alla gränsvärden för giftiga kemikalier borde sänkas till en tiondel av dagens nivåer på grund av att vi inte vet tillräckligt om vad som är säkra halter när det gäller kemiska blandningar, säger Ida-Maja Hassellöv. </div> <div><br /></div> <div>I flera hamnar världen över har man förbjudit utsläpp av skrubbervatten och i Sverige har två hamnar valt att förbjuda utsläppen men någon egentlig reglering finns det inte. Frågan är dock under utredning och tillsammans med chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Anna Lunde Hermansson har Ida-Maja Hassellöv levererat en underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen som skall föreslå en nationell strategi för Regeringskansliet i höst.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="http://ices.dk/news-and-events/news-archive/news/Pages/ViewpointSSDW.aspx">Viewpoint - ICES highlights risks associated with ships' scrubber discharge water​​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Orosmolnen-forpassas-under-ytan.aspx">Orosmolnen förpassas under ytan</a><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/idamaja.aspx">Ida-Maja Hassellöv​</a></div> <div><br /></div>Thu, 24 Sep 2020 09:00:00 +0200