Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 10 May 2021 21:36:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Vattengaende-dronare-ska-inspektera-vara-hamnar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Vattengaende-dronare-ska-inspektera-vara-hamnar.aspxVattengående drönare ska inspektera våra hamnar<p><b>​Den autonoma vattenfarkosten Seacat ska övervaka och inspektera, både över och under vattenytan, i hamnar och vid marina anläggningar. Nu förfinas prototypen i samarbete mellan bland annat Chalmers och Göteborgs universitet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hamnar och marina anläggningar – exempelvis plattformar för arbete och boende, vindkraftparker, och pirar – ska i framtiden kunna inspekteras av den vattengående drönaren Seacat. Det autonoma systemet med fjärrstyrning är framtaget av Chalmersinfrastrukturen Revere, där forskaren Ola Benderius har sin arbetsplats.</span><div>– Vi arbetar på samma sätt med Seacat som vi gjort i många år med bilar och lastbilar. Flera nya funktioner till farkosten planerar vi kunna lägga till via internet, och helt undvika manuella steg, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Behov av inspektioner under ytan</h2> <div>Idag ska infrastruktur av nationellt intresse, som stora hamnar, utlopp vid kärnkraftverk eller stora kablar för kommunikation, inspekteras minst vart sjätte år enligt krav från Trafikverket. Inspektioner ska göras på så kallat ”handnära avstånd”. Det innebär till exempel att kajsidor och dess fundament ska visuellt och manuellt inspekteras, kvadratmeter för kvadratmeter.<br /><br /></div> <div>Med flygande drönare kan man relativt enkelt göra inspektioner av landsidan och till viss del kajsidan. Desto svårare är det med kajsidan nära vattenytan och de delar som står på sjöbotten. Det är detta som forskarna inom projektet Seacat vill råda bot mot genom att utveckla en drönare med sensorer för inspektion både över och under ytan. Dessutom ska den vara enkel att manövrera och anpassad för en hamnoperatör.</div> <div>– Hur djupt Seacat kan inspektera beror rimligen på vilken multistråle man sätter på. Men jag tror att Seacat framför allt har sin styrka där det är för grunt, eller för trångt för att det ska bli smidigt att inspektera med ett fartyg. När det blir grunt blir det dessutom alltid tidskrävande, svepen med multistrålarna blir ju inte så breda, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <div>Om inspektionen av kajsidor görs mer regelbundet ökar möjligheten att snabbt upptäcka slitage, föremål på botten och andra avvikelser. Forskarna tror att även äldre data kan bli värdefulla för att kunna analysera och spåra skador bakåt i tiden.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Växande behov av drönare till havs</h2> <div>Vår omställning till ett hållbart samhälle innebär att vi kommer nyttja havet och marina resurser mer. Fisk- och musselodlingar, havsenergi och andra typer av uppankrad infrastruktur kommer att öka i antal. Det kommer i sin tur öka behovet av regelbunden inspektion – året runt.<br /><br /></div> <div>Robert Rylander, teknisk expert på RISE med bakgrund i avancerad marin observation, är med i utvecklingsarbetet kring Seacat.</div> <div>– Ett maritimt system som opererar i ett nordiskt klimat måste kunna fungera året runt, och även vid lättare isbildning. På marknaden idag finns ingen leverantör av autonoma ytgående drönare med den kapaciteten.<br /><br /></div> <div>Och projektet har redan kommit lång i utvecklingen. Att farkosten Seacat klarar av autonom manövrering visade projektgruppen redan vid en demonstration 2019.</div> <div><div>– Att kunna genomföra inspektion och även vissa åtgärder från en säker plats i land, under de flesta dagarna av året, är en stor vinst för samhället. Det är ett viktigt steg för en kostnadseffektiv skötsel av olika typer av marina anläggningar, säger Torsten Linders, initiativtagare och koordinator vid Swedish Centre for Ocean Observing Technology (SCOOT), som leds av Göteborgs universitet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utvecklat nya samarbeten</h2></div> <div>Projektet Seacat fick i december finansiering från Vinnova för att fortsätta utveckla vattenfarkosten. I den nya fasen har fler aktörer gått in i projektet, bland andra Göteborgs Hamn och Floatel International. Torsten Linders är nöjd:</div> <div>– Detta är precis vad SCOOT sysslar med. Vi knyter samman intressenter från universitet och forskningsinstitut med industrin, för att snabba på utvecklingen av marin datainsamling. Genom att ta vara på varandras resurser når vi mycket längre än var för sig, säger han.<br /><br /></div> <div>Från Chalmers sida fortsätter nu arbetet med automatiserad lansering av funktioner och uppdateringar i mjukvara, samt automatiserat flöde av data till molnmiljö från sensorer över och under vatten.</div> <div>– Vi jobbar också mot produktifiering och så kallade digitala tvillingar. Där specar vi hela systemet i en, vad jag kallar, cyberfysisk modell. Modellen ligger sedan till grund för den initiala genereringen av mjukvaran, framtida mjukvaruförändringar, samt den digitala tvillingen som lever och verkar i en simulerad miljö, säger Ola Benderius.</div> <div><br /></div> <div>Text: Maria Holmkvist, Göteborgs universitet, och Mia Malmstedt, Chalmers</div> <div>Foto: Maria Holmkvist</div> Tue, 04 May 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-att-Rise-forvarvar-SSPA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-att-Rise-forvarvar-SSPA.aspxKlart att Rise förvärvar SSPA<p><b>​Rise och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har undertecknat ett avtal om försäljning av SSPA till Rise-koncernen. </b></p>​<span style="background-color:initial">Avtalet innebär att SSPA förvärvas av Rise, som arbetar under liknande villkor som SSPA, med en kombination av offentliga och kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag, och har kompetens och kunder som matchar SSPA på ett bra sätt för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmersstiftelsen vill fokusera starkare på högskolans kärnverksamhet – forskning, utbildning och nyttiggörande – och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar framåt för SSPA, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson. <span style="background-color:initial">Vår bedömning är att Rise erbjuder rätt organisatorisk miljö för att stärka och vidareutveckla SSPA:s verksamhet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Pia Sandvik, vd för Rise:</div> <div>– Jag hälsar SSPA varmt välkommen till Rise och ser fram mot att följa SSPA på nära håll. SSPA bedriver internationellt erkänd maritim forskning med hög kvalitet och blir en strategisk viktig förstärkning av Rise befintliga maritima verksamhet.</div> <div><br /></div> <div>För att planera och förbereda bolagsövergången, som sker den 1 juni 2021, startar Rise ett integrationsprojekt som planerar för processen att inkludera SSPA:s verksamhet i Rise. SSPA:s verksamhet fortsätter oförändrat fram tills övertagandet. </div> <div><br /></div> <div>SSPA Sweden AB arbetar med forskning och utveckling inom maritim teknologi, och är ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Företaget har cirka 90 medarbetare i Göteborg och Stockholm.</div> <div><br /></div> </div>Mon, 26 Apr 2021 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-f%C3%B6r-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxTestbädd för elektromobilitet börjar byggas<p><b>​Nu påbörjar Chalmers och Rise bygget av Sveriges testbädd för elektromobilitet: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel. Elektrifieringen av transportsektorn ska accelereras vid Seels tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.</b></p><div>​Genom tät samverkan mellan ägarduon Chalmers och Rise, staten och industriparterna Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen blir testbädden en nyckelresurs – öppen för samarbete med aktörer i hela Europa – för att göra Sverige världsledande inom elektromobilitet. Sammantaget möjliggör regeringens anslag, industriparternas åtaganden och Rise och Chalmers ägaransvar en investering om 1,3 miljard kronor i testbädden. </div> <div> </div> <div>– Sverige har en lång tradition av fordonstillverkning och samtidigt är vi ett att världens mest innovativa länder. Genom Seel tar vi vara på dessa styrkor för att elektrifiera transportsektorn, minska utsläppen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Detta blir ett viktigt redskap för svensk fordonsindustri att leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mångfald av testmöjligheter för elektrifiering</h2> <div>I testbäddens tre anläggningar kommer industri, institut och akademi att prova de flesta typer av teknik och säkerhetsaspekter som elektrifierade transporter kräver – även nya innovativa koncept i tidiga utvecklingsskeden. Testobjekten utgörs av en mängd olika slags komponenter för elektriska drivlinor och energilagring avsedd för fordon, fartyg och andra farkoster, samt system för att hantera framdrivning och energistyrning. Fysiskt handlar det om exempelvis växellådor, axelsystem, nav, elmotorer, kraftelektronik, batterier och bränsleceller.</div> <img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Stefan%20Bengtsson_175x225px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> <div>Även den marina sektorn och flyget kan dra stor nytta av testbädden för provning och som mötesplats och plattform för bred kunskapsutveckling inom elektromobilitet.</div> <div> </div> <div>– Chalmers har valt att tillsammans med Rise ta ett aktivt ägaransvar för testbädden för att på effektivast möjliga sätt kunna stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet. Satsningen ger oss samtidigt utmärkta möjligheter att stärka vår forskning och utbildning inom elektriska fordon och farkoster ytterligare, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett utbud på den största anläggningen i Säve</h2> <div>Den största av Seels tre anläggningar byggs i Säve, Göteborg, med en planerad yta på 13 000 kvadratmeter. Anläggningen kommer att kunna möta behov hos utvecklare av tunga och lätta fordon, lastbilar och bussar, anläggningsmaskiner, flyg och fartyg. Man kommer att kunna utföra tester på alla typer av batterisystem, inklusive komponenter från underleverantörer. På Säve erbjuds ett brett utbud av testning inom elektromobilitet. </div> <div> </div> <div>Säkerhetstester kommer vara i fokus vid anläggningen i Borås, bland annat kopplat till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. I Nykvarn kommer arbetet att inriktas mot forskning och provning inom batteriteknik, och dynamisk provning av komponenter för tyngre fordon och farkoster.</div> <div> </div> <div>– Seel kommer stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovation inom transportsektorn. Seel har mycket goda förutsättningar att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet och kommer att ta en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div> </div> <div>Fordonsindustrin i Sverige har ambitiösa mål för sin teknikomställning, och företagens aktiva engagemang främjar den strategiska relevansen i de tekniska testmöjligheter som nu etableras. Samtidigt kommer testbädden fungera som en öppen plattform där också forskare, andra stora industriföretag, små och medelstora företag samt yrkesverksamma och studenter är välkomna att utveckla sina kunskaper. </div> <div> </div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory kommer att vara i drift andra kvartalet 2023. För närvarande pågår upphandling av entreprenader och utrustning.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel</h3> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och den maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Testbädden som del av en europeisk satsning på värdekedja för batterier </h3> <div>Det statliga stödet från Energimyndigheten på 575 miljoner kronor till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för <a href="https://www.eba250.com/" target="_blank">European Battery Alliance</a>.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Statligt stöd: EU-kommissionen godkänner offentligt stöd på totalt 3,2 miljarder euro från sju medlemsländer till ett alleuropeiskt projekt för forskning och innovation i hela värdekedjan för batterier<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist<br /><a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"></a></div>Mon, 08 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/arkiv_revere/revere_old/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se​">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-viktiga-ar-grannarna-i-en-katalysator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-viktiga-ar-grannarna-i-en-katalysator.aspxSå viktiga är grannarna i en katalysator<p><b>​Påverkas du av din granne? Det gör nanopartiklar i katalysatorer också. Nya studier från Chalmers visar att närmaste grannarna avgör hur optimalt en nanopartikel fungerar i en katalysator. ​​​​</b></p><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px">– ​</span><span style="background-color:initial">Det långsiktiga målet med forskningen är att kunna urskilja superpartiklar som kan bidra till mer effektiva <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_ChristophLanghammerfarg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:197px" /><br />katalysatorer i framtiden. För att utnyttja resurserna bättre än idag vill vi också att så många partiklar som möjligt ska vara aktiva samtidigt, säger forskningsledaren Christoph Langhammer vid institutionen för fysik på Chalmers. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Katalysatorer används för att påskynda kemiska processer, till exempel att göra avgaserna från en bil mindre skadliga. Inne i katalysatorn finns ett myller av partiklar som påverkar hur effektiva reaktionerna blir. Partiklarna gömmer sig i olika porer, ungefär som i en tvättsvamp, och är därför svåra att studera. ​<span style="background-color:initial"><br /><br /></span><div>Tänk dig en städdag där en stor mängd grannar har samlats på lummig innergård. Personerna i gruppen ska tillsammans fixa iordning och göra rent och snyggt. Problemet är bara att alla inte är lika aktiva. Medan somliga arbetar hårt och effektivt, strosar andra runt, vilar eller dricker kaffe. </div> <div>Om man bara såg till slutresultatet, skulle det vara svårt att veta vilka som jobbat effektivt och vilka som mest kopplat av. För att avgöra det hade man behövt vara där och övervaka varje person under hela dagen.</div> <div>Samma sak gäller aktiviteten hos metalliska nanopartiklar i en katalysator. En del av partiklarna är effektiva medan andra är inaktiva i det fördolda. <span style="background-color:initial"> </span></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan studera vem som gör vad</h2></div> <div><span style="background-color:initial">För att kunna se vad som verkligen händer inne i en katalysatorpor har chalmersforskarna isolerat en handfull kopparpartiklar i ett genomskinligt nanorör av glas. När ett fåtal grannar samsas i det gasfyllda lilla röret går det att studera vem som gör vad och när under verkliga förhållanden. </span><br /></div> <div>Det som händer i röret är att partiklarna kommer i kontakt med en inflödande gasblanding av syre och kolmonoxid. När ämnena reagerar med varandra på partiklarnas yta bildas koldioxid. Det är samma reaktion som sker i en bil när avgaserna renas. I dagens bilkatalysatorer används ofta partiklar av metallerna platina, palladium och rhodium för att bryta ner den giftiga gasen kolmonoxid. Eftersom dessa metaller är både dyra och knappa, söker forskarna efter mer resurseffektiva alternativ. <br /><br /></div> <div><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px;background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_DavidAlbinsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:197px" /></span><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px">– </span>Koppar kan vara en intressant kandidat när det gäller att oxidera kolmonoxid. Utmaningen är att koppar har en tendens att själv förändras under reaktionen och vi behöver kunna mäta vilket oxidationstillstånd en partikel har när den är som mest aktiv inne i katalysatorn. Detta blir nu möjligt med vår nanoreaktor som efterliknar en por i en riktig katalysator, säger David Albinsson, forskare vid institutionen för fysik på Chalmers och försteförfattare till två vetenskapliga artiklar som nyligen publicerats i Science Advances respektive Nature Communications. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Optimerad grannsamverkan kan spara resurser</h2> <div>Alla som har sett ett hustak eller en staty av koppar vet att den rödbruna metallen snart blir grön när den kommer i kontakt med luft och reagerar med föroreningar. Samma sak händer alltså med kopparpartiklarna i katalysatorerna. Det gäller därför att få dem att jobba tillsammans på ett effektivt sätt. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:bitter, serif;font-size:18px;background-color:initial">– </span>Det vi har visat nu är att oxidationstillståndet kan påverkas av de närmaste grannarna. Därför är förhoppningen att vi på sikt kan spara resurser med hjälp av optimerad grannsamverkan i en katalysator, säger Christoph Langhammer, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers.<br /><br /></div> <div><b>Text:</b> Mia Halleröd Palmgren</div> <div><b>Foto: </b>Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer) Helén Rosenfeldt (David Albinsson)</div> <div><strong>Illustrationer:</strong> David Albinsson</div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om de vetenskapliga publiceringarna: </h2> <div><ul><li>​Artikeln <a href="https://advances.sciencemag.org/content/6/25/eaba7678">Operando detection of single nanoparticle activity dynamics inside a model pore catalyst material​</a> är skriven av David Albinsson, Stephan Bartling, Sara Nilsson, Henrik Ström, Joachim Fritzsche och Christoph Langhammer, och har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers, samt vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU) i Trondheim, Norge. <br /><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Artikeln </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-020-18623-1">Copper catalysis at operando conditions—bridging the gap between single nanoparticle probing and catalyst-bed-averaging​</a><span style="background-color:initial"> är skriven av David Albinsson, Astrid Boje, Sara Nilsson, Christopher Tiburski, Anders Hellman, Henrik Ström och Christoph Langhammer och har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communiations. Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers, samt vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU) i Trondheim, Norge. </span></li></ul></div></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/750x340_llustration2.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <br /></div></div>Tue, 03 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxStudenterna förser personalen i väst med visir<p><b>​Med gemensamma krafter hjälper företag och privatpersoner till att fylla det akuta behovet av skyddsutrustning inom sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Just nu koordinerar studenter på Chalmers hela Västsveriges försörjning av extra ansiktsvisir. Första veckan levererade Sjukvårdshjälpen på Chalmers 2500 skyddsvisir. Ännu fler är på gång denna vecka.</b></p>​<span>För två veckor sedan såg Isak Jonsson, forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, hur 3DVerkstan i Stockholm hade tagit fram ritningar på utskrivna skalmar. Tillsammans med vanlig overheadfilm bildade de ett ansiktsvisir godkänt för användning inom vården.</span><div><br /><div>Isak Jonsson kontaktade 3Dteamet i fysikhuset, tolv studenter som hade möjligheter att snabbt producera dem. Edward Hadziavdic och Marcus Toftås fick sin grupp på fysiklabbet i rullning, tack vare full support från Lars Hellberg, som ansvarar för Fysik-institutionens övningslabb där mycket av utrustningen finns. Samtidigt trimmade Isak Jonsson designen, gjorde den mer robust, lämpligare för tillverkning och adderade ett stöd så att de skulle passa på personal med olika stora huvuden. 3Dteamet gjorde om koden som nu används av alla.</div> <div><br /></div> <div>Söndagen 29 mars levererades en första provsändning med 230 stycken från Chalmers till sjukhusen i väst.</div> <div><br /></div> <div>– Regionen hörde av sig under måndagen och bad oss fortsätta vår produktion av den godkända designen. Vi saknar möjlighet att tillverka 100 000, vilket är det verkliga behovet, enligt VGR, säger Edward Hadziavdic, som nu är kontaktperson för visiren gentemot Västra Götalandsregionen, VGR, och koordinerar alla nya krafter som hör av sig, för att lösa bristen på visir på kort sikt. </div> <div><br /></div> <div>På sin hemsida lade VGR upp en direktlänk till Chalmersteamet, för alla som var intresserade att bidra med egen produktion. Nya producenter har strömmat till varje dag. Marcus Toftås blev hastigt ”produktionschef” och sköter logistiken från privata producenter, andra verkstäder på Chalmers och stora industriföretag. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu samlar vi in allt i vårt labb i F-huset där VGR kommer och hämtar med lastbil flera gånger i veckan, säger Marcus Toftås.</div> <div><br /></div> <div>Nu inne på nionde leveransdagen har VGR tagit emot sammanlagt 2500 visir från Chalmers, och lika många till är på ingång eller ligger redan och väntar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tackar jättemycket för allt det hårda arbete som alla frivilliga krafter lägger ner. Det uppskattas oerhört, säger Jonas Anselmby, som samordnar externa leverantörer på Västra Götalandsregionen under Covid-19. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers utsåg tidigt en kontaktperson gentemot VGR, för att kunna hjälpa till med att samordna donationer av den skyddsutrustning som kan behövas. Utöver visiren har Chalmers skickat labbrockar och producerat handsprit, från framför allt kemiinstitutionen. Hittills har några hundra liter handsprit gått iväg. </div> <div><br /></div> <div>– Nu för vi också en dialog kring hur vi kan hjälpa till när det gäller andra saker. Jag är övertygad att vi kan göra mycket mer än visir, säger Jan Froitzheim, docent i kemi, som koordinerar Sjukvårdshjälpen från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men akut är det alltså visir som VGR har bett Chalmers att lösa för stunden, och det som levereras.</div> <div><br /></div> <div>– De senaste dagarna har ägnats åt att ta kontakt med och koordinera makers runt om. I nuläget arbetar vi med majoriteten av makers i Västra Götaland, och har cirka 250 olika producenter igång, varav runt 50 är företag. Vi har dessutom åtskilliga samarbeten på gång med ytterligare intresserade parter. Det är allt från labben här på Chalmers, privatpersoner och folk som är permitterade, mindre företag och större, som båda Volvo-bolagen, säger Edward Hadziavdic.</div> <div><br /></div> <div>I torsdags kopplade man ihop sig med gruppen Visor Aid Göteborg, startad av Fredrik Säfsten med fokus på att leverera till Göteborgs stad. Nu slussas all produktion vidare genom VGR som har ett regionövergripande ansvar för samordning av resurser till Västsveriges kommuner i samband med epidemin. </div> <div><br /></div> <div>VGR ansvarar självklart för saniteten när det gäller den utrustning som används, men Sjukvårdshjälpen försöker bidra genom strikta rutiner, tvättning och desinficering i täta förpackningar innan sakerna levereras.</div> <div><br /></div> <div>– Det är många som just nu gör en hjälteinsats på kort horisont. Men vi har parallellt förmedlat kontakter till VGR för att få igång en industriell produktion av större volymer inom kort, tillsammans med lämpliga företag, säger Jan Froitzheim.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christi​an Borg</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dessa bidrar med visirtillverkning just nu</h3> <div>Cirka 250 företag och hemmatillverkare är igång i dagsläget. På Chalmers är följande makers mobiliserade:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://3dteamet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />3Dteamet på Fysik-sektionen samt GU Fysik</a></div> <div><a href="https://x-p.nu/en/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Experimentverkstaden XP, Maskinteknik-sektionen</a></div> <div><a href="http://tekniskdesign.se/om/resurser/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Teknisk design, CreaTD</a></div> <div><a href="https://chalmersrobotics.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers robotförening</a></div> <div><a href="https://www.caselabbet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Caselabbet, institutionen E2</a></div> <div><a href="http://eta.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-Sektionens Teletekniska Avdelning​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du också hjälpa till?</h3> <div>För samlad hjälp informerar Västra Götalandsregionen om hur de kan ta emot hjälp här:</div> <div><a href="https://www.vgregion.se/covid-19-corona/vill-du-hjalpa-till/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västra Götalandsregionen: Vill du hjälpa till?</a></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Förklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården​​</a><br /></div>Tue, 07 Apr 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxDe tar sig an de stora utmaningarna<p><b>​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång. </b></p><span style="background-color:initial"><div><div><span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marie Alminger" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Alminger_textbild.jpg" style="margin:5px 10px;width:109px;height:151px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Marie Alminger, professor, Biologi och bioteknik </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.</div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Marie-Alminger.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Marie Alminger</span></a></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karin Andersson" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/KarinAndersson_textbild.jpg" style="margin-right:10px;margin-left:10px" /><span>Karin</span><span> Andersson, professor, Mekanik och maritim</span><span>a vetenskaper</span></h2></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.</div> <div> </div> <div>  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/karin-andersson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Karin Andersson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Yuliya Kalmykova " src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Kalmykova_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/yuliya-kalmykova.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Yuliya Kalmykova</span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kirsten Kraiberg Knudsen" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/TEST_KRAIBERG.jpg" style="margin:5px 10px" />Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/kraiberg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Kirsten Kraiberg Knudsen</span>​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Elsebeth Schröder" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Schröder_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Elsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.</div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span></span><span style="background-color:initial">Elsebeth Schröder</span></div></a><br /><div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sonja Tidblad Lundmark" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/sonja_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark, docent</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">, Elektroteknik</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!</div></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a></span><a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span style="background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark</span></div></a><span style="background-color:initial"> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson<br /></div> <div>​<br /></div></span>Fri, 06 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxLjuset i nanotunneln visar vägen mot framtidens katalysatorer<p><b>​Nu ser Chalmersforskare ljuset i nanotunneln som ska leda oss mot effektivare katalysatorer och mer miljövänlig kemiteknik. Med hjälp av en ny sorts nanoreaktor har forskarna lyckats kartlägga den katalytiska prestandan hos enskilda metalliska nanopartiklar. Den nya metoden är viktig för att kunna studera och förbättra kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications. ​​​​​​​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Katalysatorer spelar en nyckelroll i vårt samhälle. De underlättar kemiska reaktioner och behövs för att framställa alltifrån bränslen till läkemedel. Katalysatorerna i våra bilar begränsar skadliga utsläpp, men även ny hållbar teknik som bränsleceller bygger på katalytiska processer. I bränsleceller genereras elen med hjälp av en reaktion mellan syre och väte.  </span><br /></div> <div>Katalysatorer kan också bidra till att bryta ner miljögifter, till exempel genom att rena vatten från giftiga kemikalier. </div> <div><br /></div> <div>För att designa framtidens effektiva katalysatorer krävs ny grundläggande kunskap om hur man hittar guldkornen i ett virrvarr av katalytiskt aktiva partiklar. Dagens katalysatorer kan liknas vid publikhavet på en fotbollsarena där ett antal åskådare tänder varsin brandfackla. Röken sprider sig snabbt och i rökmolnet är det i princip omöjligt att säga vilka som har facklor och hur kraftigt varje fackla brinner. På samma sätt fungerar de kemiska reaktionerna i en katalysator. Ett myller av miljarder partiklar ingår i den kemiska processen, men det går inte att urskilja vilka individer som gör vad, hur effektiva de är och vilka egenskaper som är optimala.  </div> <div><br /></div> <div>För att förstå vilka nanopartiklar som fungerar bäst i en katalytisk process är det nödvändigt att dyka in på individnivå. Det är precis vad Chalmersforskarna har gjort – rent bokstavligt. Deras nya nanoreaktor består nämligen av ett femtiotal parallella vätskefyllda nanotunnlar av glas. I varje liten tunnel har de placerat en enda metallisk nanopartikel av guld. Även om guldpartiklarna är lika stora, har de olika katalytiska egenskaper. På vissa partiklar sker den kemiska reaktionen effektivt, medan den på andra sker betydligt mindre optimalt.  För att kunna avgöra hur storlek och nanostruktur påverkar katalysen har forskarna alltså låtit dem bekänna färg i enrum. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Sune%20Levin_foto_Kristofer%20Jakobsson%20350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:1px 10px;width:200px;height:174px" />– Vi skickar in två sorters molekyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylensorten är självlysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nanopartiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Han är den vetenskapliga artikelns försteförfattare och har under ledning av de biträdande professorerna Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer utfört de flesta experimenten. <span style="background-color:initial">Den nya nanoreaktorn är ett resultat av ett brett </span><span style="background-color:initial">samarbete</span><span style="background-color:initial"> mellan forskare på flera olika institutioner på Chalmers. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Fredrik%20Westerlund_foto_Peter_Sandin_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:174px;width:200px" /> </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och nedbrytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik. </div> <div><br /></div> <div>Att utveckla framtidens katalysatormaterial är avgörande för en hållbar framtid och det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 8px;width:200px;height:174px" />– </span>Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska, säger forskningsprojektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den vetenskapliga artikeln här.​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ljuset-i-nanotunneln-visar-vaegen-mot-framtidens-katalysatorer-2942115"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Kristofer Jakobsson (Sune Levin), Peter Sandin (Fredrik Westerlund) och Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer). <span style="background-color:initial">​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">För mer information: </span><br /></h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-westerlund.aspx">Fredrik Westerlund​</a></strong>, biträdande professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031 772 30 49, <a href="mailto:fredrik.westerlund@chalmers.se">fredrik.westerlund@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Sune-Levin.aspx">Sune Levin</a></strong>, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 076 242 92 68, <a href="mailto:lsune@chalmers.se">lsune@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a></strong>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen bakom de nya resultaten</h2> <div>Den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1">A nanofluidic device for parallel single nanoparticle catalysis in solution&quot; </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Sune Levin, Joachim Fritzsche, Sara Nilsson, August Runemark, Bhausaheb Dhokale, Henrik Ström, Henrik Sundén, Christoph Langhammer och Fredrik Westerlund. Forskarna är verksamma vid institutionerna för biologi och bioteknik, fysik, kemi och kemiteknik, samt mekanik och maritima vetenskaper. Projektet föddes inom ramen för det nuvarande excellensinitiativet nano på Chalmers (tidigare styrkeområde nanoteknik och nanovetenskap). </div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och European Research Council. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Fakta om katalys</span><br /></h2></div> <div>Katalys är den inverkan som en katalysator har på förloppet i en kemisk reaktion. I en katalysator är nanopartiklar ofta en av de avgörande aktiva beståndsdelarna, eftersom de kemiska reaktionerna sker på deras ytor. Det mest kända exemplet är sannolikt trevägskatalysatorn i en personbil, som har till uppgift att begränsa skadliga utsläpp. Inom industrin sker katalys i stor skala.</div> <div>Katalytiska processer spelar också en nyckelroll i ny hållbar energiteknik som till exempel bränsleceller. För att utveckla framtidens katalys krävs nya och mer effektiva material. Därför är det nödvändigt att kunna kartlägga hur storlek, form, nanostruktur och kemisk komposition påverkar nanopartiklars prestanda i en katalysator. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Så fungerar nanoreaktorn</h2> <img alt="Illustration av nanoreaktor" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Nanotunnlar%20350x305%20webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="border-style:solid;height:174px;background-color:initial;width:200px" /><div>Den chalmersutvecklade nanoreaktorn belyser aktiviteten hos individuella katalytiskt aktiva nanopartiklar. För att veta vilken partikel som gör vad i den katalytiska processen, isolerar forskarna ett antal nanopartiklar av guld i varsin nanotunnel. För att mäta den katalytiska förmågan hos guldpartikeln skickar de sedan in två sorters molekyler som reagerar på partikelns yta. Den ena molekylen (fluorescein) är självlysande och när den möter sin partnermolekyl (borhydrid) slocknar den. På så sätt går det att läsa av den katalytiska processen med hjälp av ljuset i nanotunneln. ​​​​​</div></div> <div>​<br /></div>Wed, 13 Nov 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-vill-kartlagga-havet-med-hjalp-av-solkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-vill-kartlagga-havet-med-hjalp-av-solkraft.aspxStudenter vill kartlägga havet med hjälp av solkraft<p><b>Två chalmersstudenter har byggt en självgående båt som drivs av solceller. Målet är att båten ska korsa Kattegatt och med det vill studenterna utforska möjligheterna med autonoma fordon på havet.​</b></p><div>Niels Jonsson och Josef Vernersson studerar sista året på högskoleingenjörsprogrammet i mekatronik på Chalmers och deras examensarbete tar dem ut på öppet hav. De har byggt en autonom, alltså helt självgående, solcellsdriven båt från grunden som ska ta sig över havet till Danmark, helt på egen hand och endast på solenergi.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna byggde båten i samarbete med teknikkonsultföretaget Infotiv, och syftet med projektet var att bygga en prototyp för att utforska möjligheterna med att använda autonoma fordon på havet. De ville också se vilka möjligheter och risker som finns med solcellsframdrivning på öppet hav. </div> <div><br /></div> <div>– Användandet av den här typen av fordon på havet är fortfarande väldigt nytt. I dagsläget är det svårt att ta in kontinuerliga manuella data om havet och tekniken är väldigt dyr. Hade man istället haft en flotta med självgående båtar så hade det varit mycket billigare och mer effektivt, säger Niels Jonsson.</div> <div><br /></div> <div>Båten programmeras så att den kommer åka efter utsatta GPS-punkter på havet, och kommer gå att följa i telefonen via GSM-nätet. Resan är planerad att börja söder om Göteborg och därifrån ska båten släppas ut och för egen maskin ta sig till Skagen i Danmark.</div> <div><br /></div> <div>– Resan över Kattegatt ser vi som en möjlighet att mäta värden och få en överblick på riskområdena med den här typen av fordon. En autonom båt i vår storlek skulle annars kunna passa bra att använda inomskärs för att samla data och mäta vattendjup, säger Josef Vernersson.</div> <div><br /></div> <div>I och med att båten drivs på solceller så måste den vara så energieffektiv som möjligt och under projektets gång har valet av bland annat energisnåla elsystem och solceller varit viktigt. Förhoppningen är att båten ska fungera som en plattform för framtida projekt inom utveckling av solcellsframdrivning och automation på sjöar och hav.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om Chalmers utbildningar:</strong></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers program på grundnivå</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Mekatronik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om utbildningen &quot;Mekatronik, högskoleingenjör​</a>&quot;</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell och <span style="background-color:initial">Niels Jonsson​</span></div> Tue, 25 Jun 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Satsar-dubbelt-pa-elflyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Satsar-dubbelt-pa-elflyg.aspxSatsar dubbelt på elflyg<p><b>​Ett elfygplan för 19 passagerare med en räckvidd på 40 mil. Det är målet för Chalmersforskaren Anders Forslunds företag Heart Aerospace. Samtidigt samarbetar forskning, näringsliv och myndigheter för att bana vägen för framtidens hållbara flyg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Passagerarflyget har kanske mer än något annat få ta rollen som den stora boven i de senaste årens alltmer intensifierade klimatdebatt. Men även för flyget väntar en elektrifieringsprocess. Under 2018 startades projektet Elise (Elektrisk lufttransport i Sverige) vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.</span><div>– Då hade vi sett att det hände massa runtom i världen kring elektriskt flyg. Bland annat i Norge där man gick ut och sa att all inrikestrafik ska vara helt elektrisk 2040, berättar projektledaren Anders Forslund.</div> <div><br /> </div> <div><strong>Gör stor skillnad</strong></div> <div>Med dagens batterier är det möjligt att skapa mindre passagerarplan med en räckvidd på 40 mil. Det kan låta lite för den som jämför med en Thailandsresa, men det skulle ändå kunna göra en stor skillnad i steget mot ett hållbarare flyg.</div> <div>–  Ungefär en tredjedel av allt inrikesflyg i Sverige och hälften av inrikesflyget i Norge är på sträckor upp till 40 mil. Och med tanke på hur batteritekniken har utvecklats de senaste tio åren finns det ingen anledning att tro att den utvecklingen inte kommer att fortsätta, säger Anders Forslund.</div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Syntolkning: bild på Anders Forslund" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Profilbilder/bilder/Anders%20Forslund%20170%20220.jpg" style="width:165px;height:214px;margin-right:10px" /></div> <div><br /> </div> <div><strong>Starthjälp från Silicon Valley</strong></div> <div><div>Medan Eliseprojektet arbetar långsiktigt har Anders Forslund själv kastat sig in i ett annat projekt. I vintras <br />startade han företaget Heart Aerospace som han under vintern har fått starthjälp med hos den kända företagsaccelerator Y Combinator i Silicon Valley. Målet är att tillverka ett 21-sitsigt elflygplan som ska vara flygfärdigt 2025 och såväl SAS som de nordiska konkurrenterna Bra och Widerøe har visat intresse.</div> <div>– Jag ser det här flygplanet som ett förkroppsligande av all utveckling och forskning som finns i Sverige. Satsar vi på det här i Sverige kan vi exportera det till andra regioner i världen och bygga upp en ny marknad som skulle gynna både klimatet och svensk industri.</div> <div><br /> </div> <div>Text: Per Johansson</div> <div><br /> </div> <div><a title="Extern länk till almedalsguiden.com" href="https://almedalsguiden.com/event/14816"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anders Forslund medverkar i Almedalenseminariet &quot;Svenskt elflyg – dröm eller verklighet&quot;. Läs mer på Almedalsguiden.​</a></div> <span></span></div>Thu, 20 Jun 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-for-att-skapa-ett-mer-hallbart-nyttjande-av-haven.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-for-att-skapa-ett-mer-hallbart-nyttjande-av-haven.aspxSatsning för att skapa ett mer hållbart nyttjande av haven<p><b>​Kristineberg Marine Research and Innovation Center har beviljats sex miljoner kronor av Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla en nationell plattform för hållbar blå ekonomi. Pengarna kommer bland annat vara stöd för att ta fram marina testbäddar.</b></p><div>Chalmers ingår tillsammans med Göteborgs universitet, KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Lysekils kommun i Kristineberg Marine Research and Innovation Center som invigdes i maj 2018. Nu stärks möjligheterna att utveckla arbetet i verksamheten med de sex miljoner kronor som beviljats av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för 2019.</div> <div><br /></div> <div>På centrumet kommer man med stödet från HaV bland annat utveckla marina testbäddar och identifiera möjligheter och hinder för utveckling av blå hållbar ekonomi. Med testbäddarna vill man öka möjligheterna att utveckla nya havsbaserade produkter och tjänster hos fler aktörer. Arbetet handlar också om att bygga upp ett nationellt och internationellt nätverk med marina aktörer inom forskning och innovation samt utveckla en nationell plattform som förslag till handlingsplan för en hållbar blå ekonomi inom fokusområdena.</div> <div><br /></div> <div>– För Chalmers del innebär detta fortsatta och förbättrade möjligheter att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningar vi står inför och som är kopplade till havet; från mer resurseffektivt nyttjande av marina livsmedel till utvinning av förnybar energi och övergripande, hållbar förvaltning av havsmiljön, säger Angela Hillemyr, prefekt på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Kristineberg Marine Research and Innovation Center fokuserar på huvudområdena marina livsmedel, marin energi samt marin förvaltning och restaurering. Centrumet är beläget på den marina forskningsstationen Kristineberg, väster om Fiskebäckskil och utgör en unik miljö för forskning med tillgång till olika typer av marina ekosystem.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="https://kristinebergcenter.com/">Kristineberg Marine Research and Innovation Centers hemsida</a>.</div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Havens-ode-pa-spel-Stort-behov-av-ny-teknik.aspx">”Havens öde står på spel”</a> – en artikel om arbetet vid Kristineberg, publicerad i oktober 2018.</div>Fri, 12 Apr 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Marinteknik-vaxter-och-dricksvatten-i-fokus-for-2019-hedersdoktorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Marinteknik-vaxter-och-dricksvatten-i-fokus-for-2019-hedersdoktorer.aspxMarinteknik, växter och dricksvatten i fokus för 2019 års hedersdoktorer<p><b>​<span style="background-color:initial">Tre forskare utses till hedersdoktorer på Chalmers 2019. Atilla Incecik hedras för sin pionjärinsats inom maritim miljöforskning. Tomoko M Nakanishi för sin interdisciplinära forskning om växters fysiologi och att hon utvecklat banbrytande nya avbildningsmetoder. Olof Bergstedt för sina forskningsinsatser som dricksvattenexpert där han bidragit till en säkrare dricksvattenförsörjning.</span></b></p><h4 class="chalmersElement-H4">​<span>Atilla Incecik </span></h4> <div>Atilla Incecik är professor vid Department of Naval Architecture and Ocean Engineering vid University of Strathclyde, Glasgow. Han är ledande forskare inom marin teknik och har tidigare varit verksam vid Newcastle University som innehavare av the Lloyd’s Register Chair of Offshore Engineering. Atilla Incecik har under ett antal år varit medlem av Lighthouse Scientific Advisory Board och där konstruktivt bidragit till utvecklingen av forskning inom hållbar sjöfart.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Atilla Incecik utses till hedersdoktor för sin pionjärinsats tillsammans med chalmersforskare inom sjöfartsrelaterad miljöforskning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Atilla Incecik har en lång forskarerfarenhet inom traditionellt skeppsbyggande och offshorekonstruktion. När sjöfarten kring 2005 började uppmärksamma miljöfrågor efter rapporter om tiotusentals för tidiga dödsfall orsakade av utsläpp från fartyg, samtidigt som kravet från omvärlden att minska CO2-utsläpp ökade, vidgades hans forskningsområde till emissionsminskning och energieffektivisering. På Chalmers hade samtidigt forskargruppen maritim miljövetenskap etablerats. Samarbetet mellan grupperna gav tillgång till kompletterande nätverk, insyn i nationella forskningsprojekt, kontakt genom utbyte av forskarstuderande, deltagande i seminarier och workshops, samt ett antal forskningsansökningar. </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tomoko M. Nakanishi </h4> <div> </div> <div>Tomoko M. Nakanishi är professor vid Graduate School of Agricultural and Life Sciences, Laboratory of Radio-Plant Physiology, The University of Tokyo, Japan. Hon är därtill Vice President of The Engineering Academy of Japan och President of The Japan Society of Nuclear and Radiochemical Sciences. Professor Nakanishis forskargrupp är världsledande inom radioisotop-baserade avbildningsmetoder för växters upptagning och omsättning av vatten och grundämnen. Forskningsresultaten öppnar nya möjligheter till resurssnål och uthållig kultivering av grödor men även för förståelse av växters hantering av radioaktiva ämnen.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Tomoko M. Nakanishi utses till hedersdoktor vid Chalmers för sin framstående tvärvetenskapliga forskning rörande växters fysiologi, för utveckling av banbrytande nya avbildningsmetoder för detta ändamål, samt för kartläggning av Fukushimaolyckans jordbruks- och miljömässiga konsekvenser och för planering av saneringsarbetet i de drabbade områdena.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Tomoko M. Nakanishi har aktiva och omfattande kontakter och forskningssamarbete med forskare vid Chalmers och även Göteborgs universitet. Hon har flera gånger besökt Chalmers och även varit värd när chalmersforskare gästat henne. Hon blev invald som utländsk ledamot i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, 2015 och i Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, KVVS, 2017.</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Olof Bergstedt</h4> <div> </div> <div>Olof Bergstedt har en civilingenjörsexamen från Chalmers och är numera adjungerad professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han är även dricksvattenspecialist vid Kretslopp och vatten i Göteborg. Bergstedts forskning har bestått i att utveckla och förbättra dricksvattenberedningen i vattenverk och därmed även människors hälsa. Han har också bistått nationella vattenkatastrofgruppen Vaka vid vattenkriser i Sverige. Bergstedt har belönats med flera utmärkelser från branschen och samhället där man särskilt bör nämna utmärkelsen <em>The Pumphandle Award 2008</em> av John Snow Society Scandinavia, där han prisades för sin forskning som bidragit till en säkrare dricksvattenförsörjning.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Olof Bergstedt utses till hedersdoktor för sin betydande forskargärning inom området tillämpad dricksvattenteknik där han varit central genom att bidra med sin dricksvattenexpertis och stärka samarbetet mellan dricksvattenforskare vid Chalmers och vattenproducenter i Sverige och Norden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Olof Bergstedt tog sin civilingenjörsexamen 1987 och har sedan dess hållit kontakt med Chalmers och bidragit i många nationella och internationella forskningsprojekt, främst genom sitt engagemang i forskningscentrumet Dricks vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Trion tar emot sina utmärkelser under Chalmers doktorspromotion i Konserthuset i Göteborg den 18 maj 2019.</div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div>Thu, 28 Feb 2019 07:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspxNaturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien<p><b><p>​När Chalmers Formula Sailing för första gången deltog i studentseglingstävlingen i Italien blev det storvinst. Med båten Linnea, byggd med skrov av balsaträ, linneväv och cashewnötbaserad epoxy, vann teamet hela tävlingen i Palermo, Sicilien.</p></b></p><p>​<span style="background-color:initial">Sedan augusti förra året har mastersstudenter från programmet Naval Architecture and Ocean Engineering inte bara designat och byggt kappseglingsbåten Linnea, de har även gjort alla analyser och beräkningar som ligger till grund för båten. Chalmers Formula Sailing-teamet har byggt båten till 70 procent av biomaterial och i slutet av september åkte studenterna ner till Palermo, Sicilien för att delta i seglingstävlingen. Deltagandet var möjligt tack vare finansiering av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. <br /></span></p> <p><span style="background-color:initial">Konkurrensen bestod av studenter från sju italienska universitet och ett tyskt som alla byggt båtar med samma restriktioner gällande material. Under sex deltävlingar seglade tävlingsseglarna Fritiof Hedström och Otto Hamel, som är studenter på Chalmers och elitseglare i den olympiska 49er-klassen, den unika båten.</span></p> <p>– Det är en extrem båt, säger Lars Larsson, professor vid Marin teknik och handledare för Chalmers Formula Sailing. Den har väldigt mycket segel för sin storlek, och de flesta som försökte segla den skulle kapsejsa direkt. Troligtvis skulle båten välta bara av att ligga obemannad i vattnet.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Dramatisk deltävling</h4> <p>Chalmersteamet lyckades hålla topplaceringar genom hela tävlingen. En av deltävlingarna blev något dramatisk då rorkulten på båten gick sönder. Lars berättar att den inte tålde en stöt ovanifrån och att det skedde till följd av en konstruktionsmiss. </p> <p>– Att segla utan rorkult är praktisk taget omöjligt, men Fritiof låg tvärs över aktern och styrde rodret – som är fruktansvärt tungt att vrida – med bara händerna. Seglarna lyckades ändå ta sig i mål som tredje båt. Det märktes verkligen att de tillhör världseliten!</p> <p>Som tur var hann teamet laga rorkulten över natten, precis i tid till nästa deltävling, och allt som allt lyckades de segla hem hela tävlingen. Adam Persson, doktorand, har arbetslett laget från design till färdig båt. Han berättar vad som gjorde att de tog hem förstaplatsen.</p> <p>– Båten är byggd för att vara så anpassad som möjligt efter vindförhållandena på platsen där vi skulle segla. Tillsammans med duktiga seglare gjorde det att vi var snabbare än övriga team.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Teamet blickar framåt</h4> <p>Vinsten, berättar han, firades på traditionsenligt sätt genom att kasta besättningen i poolen. Adam fortsätter med att säga att tävlingen känns lyckad och att poängen med en sådan här tävling är att få jämföra sig med andra universitet och kunna höja nivån kontinuerlig.</p> <p>– Vinsten är verkligen ett kvitto på det hårda arbete vi lagt ner i det här projektet. Det visar att med ett ingenjörsmässigt angreppssätt kan man göra en väldigt bra båt. Vi är såklart väldigt nöjda med seglingen och ser nu fram emot nästa års tävling.</p> <p><br /></p> <p>Läs även: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">”Organiskt båtbygge i ett nötskal”</a>.</p> <p>Läs mer om <a href="/en/centres/sportstechnology/research/sports/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">projektet Chalmers Formula Sailing</a>. </p> <p>Läs mer om Chalmers satsning på sportteknologi, <a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers Sport &amp; Teknologi</a>.<br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</p>Tue, 25 Sep 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxNy samlingsplats för marin forskning och innovation invigd<p><b>​Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun. </b></p>​<span style="background-color:initial">Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun. </span><div><br /></div> <div>Ett hundratal deltagare hade samlats på Kristinebergs marina forskningsstation utanför Fiskebäckskil för att inviga det nya centrumet. Verksamheten utgår från Kristineberg, men är mer än bara en fysisk plats. Målsättningen är att öppna för nya samarbeten med näringsliv och förvaltning. </div> <div><br /></div> <div>Stationschef Peter Tiselius inledde invigningen med att ta fasta på Kristinebergs långa historia som plats för marin forskning. </div> <div><br /></div> <div>– Det som vi nu gör med detta nya steg är att vi skapar en samarbetsform som är unik inte bara i Sverige, utan även i Europa, sa Peter Tiselius.</div> <div><br /></div> <div>Verksamheten kommer att fokusera på huvudområdena marina livsmedel, marin energi och marin förvaltning och restaurering. Under invigningen hölls ett seminarium om utmaningarna för en blå hållbar tillväxt där bland andra generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten Jakob Granit talade. </div> <div><br /></div> <div>Mattias Rust som är departementssekreterare på näringsdepartementet underströk att </div> <div>visioner måste fyllas med innehåll och att regeringen har en uppgift att skapa förutsättningar för att innovationer skapas. Han välkomnade det nya samarbetet på Kristineberg som tar tag i prioriterade frågor. </div> <div><br /></div> <div>Ida-Maja Hassellöv från Chalmers lyfte fram att det är viktigt att de medverkande organisationerna drar nytta av varandras olikheter:</div> <div><br /></div> <div>– Jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna öka kunskapsöverföringen från andra tekniska områden, som exempelvis batteriforskning där Chalmers är starka. </div> <div><br /></div> <div><em>På bilden syns, f</em><span style="background-color:initial"><em>rån vänster: Leif Schöndell, kommundirektör, Lysekils kommun, Johan Rune Nielsen, forsknings- och affärsdirektör, RISE, John Munthe, forskningschef. IVL, Angela Hillemyr, prefekt, Mekanik och maritima vetenskaper Chalmers, Fredrik Gröndahl, prefekt, institutionen för vatten- och miljöteknik KTH och Lena Gipperth, Föreståndare Hav och samhälle, Göteborgs universitet .</em></span></div> <em> </em><div><br /></div> <div><strong>Text och bild</strong>: Albin Dahlin</div> Mon, 28 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxStudenter rustar självkörande racerbil för tävlingsbanan<p><b>​Som första och enda svenska lag har Chalmers kvalat in till den prestigefyllda tävlingen Formula student driverless i Tyskland. Med en unik mjukvara i bilen hoppas laget kunna sopa banan med konkurrenterna. </b></p><div>​Att tillgå: ett helt labb dedikerat för utveckling av självkörande fordon, en egen mjukvaruplattform och en färdig elracerbil från förra årets förarkörda Formula student-tävling.</div> <div> </div> <div>– Därifrån var steget ganska litet till att dra igång ett studentlag för att bygga om bilen till självkörande och ställa upp i tävlingsklassen för förarlösa bilar, säger initiativtagaren och handledaren Ola Benderius som är forskarassistent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system.</div> <div> </div> <div>Sedan i höstas jobbar tolv studenter från fem olika masterprogram med att göra bilen självkörande som en del av sina examensarbeten.</div> <div> </div> <div>– Det är extremt kul och lärorikt. Det är ett helt nytt projekt och vi har väldigt fria händer att ta det i mål, säger lagledaren Emil Rylén som läser masterprogrammet i fordonsteknik.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett dedikerat och mångfacetterat lag</h3> <div>Laget är indelat i tre grupper som jobbar med varsin av de tre huvudingredienserna i självkörning: att uppfatta och tolka omgivningen, körplanering och styrning, samt mekanisk och elektronisk hårdvara som verkställer styrsignalerna. Två av lagmedlemmarna var med att bygga bilen förra året. </div> <div> </div> <div>– Utan dem hade det inte gått. De kan och förstår bilen, och vet hur den ska skötas, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Han beskriver laget som en mycket blandad grupp, både vad gäller nationalitet, utbildning och kompetenser.</div> <div> </div> <div>– Alla är verkligen dedikerade. Man behöver absolut inte vara racingfantast, utan snarare teknikfantast och intresserad av nyskapande teknologi.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utrustning för en halv miljon</h3> <div>För att göra bilen självkörande har de utrustat bilen med sensorer som gps, laser-radar, kamera med dubbellins för djupseende, datorer, extra elektronik och mekanik för styrning av broms, hjul, och gas. Totalt handlar det om utrustning för cirka en halv miljon kronor, men mycket kommer att kunna återanvändas kommande år.</div> <div> </div> <div>Finansieringen är nämligen redan klar för ytterligare tre år. Intresset bland studenterna är stort, liksom industrins intresse för att rekrytera dem som varit med i laget. Ola Benderius och hans två handledarkollegor – Christian Berger och Björnborg Nguyen – håller redan på att sätta ihop nästa års lag. </div> <div> </div> <div>Även för chalmerslabbet för självkörande fordon, <a href="/en/researchinfrastructure/arkiv_revere/revere_old/Pages/default.aspx" target="_blank" title="Länk till Reveres webbplats">Revere</a>, finns det många fördelar med att ha ett lag i Formula student driverless. </div> <div> </div> <div>– Vi får visa upp Reveres förmågor och kompetens, och får hit riktigt bra studenter. Några av dem vill förhoppningsvis stanna som doktorander. Dessutom utvecklar laget saker som vi även kan lyfta över till forskningen, säger Ola Benderius.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester och tävling hägrar</h3> <div>Förutom att laget får nyttja Reveres lokaler, fordon och kompetens, får de även tid på testbanan Astazero. I nuläget kan de fjärrköra racerbilen med en handkontroll, men det återstår några veckors arbete innan de kan gå över till helt självkörande tester.</div> <div> </div> <div>– Det ska bli väldigt kul att testa och åka på tävlingen. Då får vi skörda frukterna av allt arbete vi lagt ner under året, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Medan de övriga lagen som kvalificerat sig till tävlingen alla valt samma väletablerade men något föråldrade mjukvara, använder chalmerslaget Chalmers egenutvecklade mjukvaruplattform för självkörande fordon, Open DLV.</div> <div> </div> <div>– Det gör oss unika. En stabil mjukvara är jätteviktigt för att lyckas i tävlingen, och med erfarenhet från forskningen vet vi hur en sådan måste designas, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Formula student driverless-tävlingen</h3> <div>Tävlingen går av stapeln 6–12 augusti i Hockenheim, Tyskland, och innefattar ett flertal olika moment. Förutom att bilen helt på egen hand, och så snabbt som möjligt, ska köra tio varv på en bana utmärkt med koner, ingår broms-, accelerations och cirkelkörningsmoment. Laget ska även presentera och motivera mjukvaru- och hårdvarudesign, samt en affärsmodell. Läs mer på <a href="https://www.formulastudent.de/">Formula Student Germany</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div></div> <div><span>Chalmers har även studentlag som bygger och tävlar med förarstyrda elracerbilar och segelbåtar. Läs mer på webbplatsen <a href="http://www.chalmersformulastudent.se/" target="_blank">Chalmers Formula Student</a> respektive i artikeln <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a>. <span></span></span></div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div> </div>Fri, 25 May 2018 17:00:00 +0200