Nyheter: Mekanik och maritima vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 28 Oct 2021 13:56:26 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxEnergipodden - I en värld som ställer om<p><b>​​I början av sommaren presenterades den så kallade Utfasningsutredningen, I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040, för miljö- och klimatminister Per Bolund. Utredningen handlar om hur utfasningen av fossila bränslen bränslen ska gå till. Förslagen i utredningen har diskuterats flitigt.Vi fick en pratstund med Maria Grahn, Docent på Mekanik och maritima vetenskaper, och Daniel Johansson, Docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, som båda medverkade som experter i utredningen.​</b></p><a href="https://www.podbean.com/ew/pb-9aeca-1104562"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​<span style="font-weight:700">Lyssna på Energipodden avsnitt 6 </span></a><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span></span><span></span><div><b><span style="background-color:initial">Utfasningsutredningen</span></b><span style="background-color:initial"><b> innehåller följande förslag:</b></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"> <div>● Fossila drivmedel utfasade i Sverige 2040.</div> <div>● Verka för nollutsläppskrav på nya fordon i EU, för nya personbilar från 2030.</div> <div>● Riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen 2030.</div> <div>● Snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.</div> <div>● Förnybara drivmedel genom en förändrad reduktionsplikt med sikte på ett handelssystem, i samspel med EU.</div> <div><b>​</b></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Läs mer om utredningen:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202148/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Tomas Kåberger.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div> ​Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-deltar-i-unikt-pilottest-av-automatiserade-bilar-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Chalmers-deltar-i-unikt-pilottest-av-automatiserade-bilar-.aspxChalmers del av unikt test av automatiserade bilar<p><b>​Hur säkerställer vi att människan är en pålitlig back-up som snabbt, säkert och effektivt kan ta tillbaka köruppgiften från autonom körning? Det är nyckelfrågan då Chalmers, tillsammans med över 30 intressenter från akademin och industrin, nu presenterar sina resultat från Europas första omfattande pilottest av automatiserad körning på allmän väg. Resultatet tros hjälpa till att påskynda och harmonisera utvecklingen av automatiserade körsystem i framtiden.</b></p><div>​​<span style="background-color:initial">Det europeiska forskningsprojektet L3Pilot, som leds av Volkswagen och samfinansieras av EU-kommissionen, har pågått från 2017 till 2021 med intressenter från hela kedjan: biltillverkare, leverantörer, akademin, forskningsinstitut, infrastruktur och statliga myndigheter, användargrupper och försäkringssektorn. Det fyraåriga projektet kommer att nå sitt klimax när det nu presenteras på ITS världskongress i Hamburg 2021 under den 11-15 oktober.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><div> </div></span></div> <div>Med på ITS världskongress är Chalmersforskare från fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier - <strong>Marco Dozza, Linda Pipkorn, Pierluigi Olleja</strong>, tillsammans med SAFER-representanten <strong>Erik Svanberg</strong> - för att visa sina forskningsresultat, som en gång tog avstamp i frågeställningen hur man bäst optimerar säkerheten vid automatisk körning:<br /><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>–​</strong></span><strong>Vi vill alla ha full automatisering, det vill säga ett fordon</strong> som hämtar oss och förflyttar oss utan att vi<img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Marco%20Dozza.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" /><br />behöver tänka på att köra. Men tekniken är inte riktigt där än och vi kommer att behöva gå igenom en övergångsfas med delvis automatisering. Det betyder att människor och fordon behöver hjälpas åt att turas om i köruppgiften. Det mest relevanta scenariot är när ett fordon behöver hjälp från människan för att hantera en kritisk situation som kan leda till en krasch. I sådana fall är forskningsfrågan &quot;hur kan vi se till att människan är en pålitlig back-up som snabbt, säkert och effektivt kan ta tillbaka köruppgiften?&quot; I vår forskning hanterade vi denna fråga genom att utsätta förare för kritiska situationer där de behöver ta över kontrollen medan vi tittar på hur de går till väga. På det här sättet kan vi designa fordon som hjälper föraren att effektivt komma tillbaka till köruppgiften snarare än att ställa orimliga förväntningar på människor, säger Marco Dozza, professor vid fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier vid Chalmers.<br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Europas första omfattande pilott</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">est på allmänna vägar</span><br /></div> <div> </div> <div>Projektet är det första omfattande pilottestet för automatiserad körning på allmänna vägar i Europa, vilket gör det unikt i sitt slag. Fjorton partners fokuserade på att testa automatiserade körfunktioner vid normal motorvägskörning, trafikstockningar, stadskörning och parkering. Pilottesterna, som pågick från april 2019 till februari 2021, involverade sex länder förutom Sverige: Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Storbritannien och inkluderade två gränsöverskridande aktiviteter mellan Tyskland och Luxemburg samt Tyskland, Belgien och Storbritannien.<br /><br /></div> <div> </div> <div><b>I projektet utrustades hela 70 fordon</b> i en testflotta som omfattade 13 olika bilmärken, från en personbil till en SUV. Över 400 000 kilometer kördes på motorvägar, inklusive 200 000 kilometer i automatiserat läge och 200 000 kilometer i manuellt läge, som en baslinje för jämförelse av användarupplevelsen och utvärdering av effekterna. Mer än 24 000 kilometer kördes i automatiserat läge i stadstrafik. Över 1000 personer deltog i testpiloten och i kompletterande virtuella tester i syfte att sätta fokus på användarupplevelsen av automatiska körfunktioner.<br /><br /></div> <div> </div> <div>–Vi är stolta över det stora antalet avancerade studier, med ett riktigt fordon på testbana och på allmänna vägar, som vi lyckades utföra inom detta projekt, speciellt med tanke på pandemin.</div> <div> </div> <div>Alla dessa studier förbättrade vår förståelse för hur förare beter sig - hur de agerar och var de tittar - när de går från automatisk körning till manuell som svar på förfrågningar om övertagande, säger Linda Pipkorn, doktorand vid fordonssäkerhet vid institutionen för mekanik och maritima studier vid Chalmers.<br /></div> <div> <span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Unik datainsamling för att öka säkerheten vid automatisk körning</span></h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>En av de största framgångarna med L3Pilot är upprättandet av en <strong>&quot;Code of Practice&quot;</strong> för utveckling av automatiserade körfunktioner (CoP-ADF) som ger omfattande riktlinjer för att stödja design, utveckling, verifiering och validering av automatiserad körteknik.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Det fyraåriga projektet har också möjliggjort en omfattande insamling av värdefull data, baserat på forskningsresultaten om hur pilotdeltagare reagerade när de gick från automatiserad till manuell körning i verkliga trafikscenarier. Datan kommer i nästa steg att möjliggöra virtuella tester för att ytterligare öka säkerheten vid automatiserad körning.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong><br /><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/lindapipkorn.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:187px;height:187px" />–Vi kunde se att förare i verklig trafik</strong> kan gå från automatisering till manuell körning som svar på en förfrågan om övertagande. Övergången bör betraktas som en process av handlingar – man tittar på instrumentbrädan, sätter händerna på ratten, blickar framåt, inaktiverar automatisering - som kräver en viss tid: upp till 10 sekunder i verklig trafik. Vår forskning visade också att, i verklig trafik, återgår förarnas visuella uppmärksamhet mot vägen till liknande nivåer som vid manuell körning 15 sekunder efter en övertagningsbegäran. Som svar på förfrågningar om övertagande kunde vi också se att förare kollar bort från vägen mot instrumentpanelen istället för att titta på vägen. Detta innebär att när man designar säkra automatiserade körfunktioner krävs det att övertagandeförfrågningar skickas ut i alla situationer som kräver förarinmatning. Dessutom är det viktigt att den automatiska körfunktionen ansvarar för säker körning åtminstone fram till att man stänger av det automatiserade läget men helst också en tid efter, förklarar Linda Pipkorn.<br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>Som en del av L3Pilot-projektet genomförde doktoranden Linda Pipkorn en studie på en allmän väg i Göteborg (E6) tillsammans med Volvo Cars för att ta reda på hur förarnas blickbeteende förändrades när man gick från att köra med automation till att på nytt köra manuellt. <br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:16px"></span><span style="background-color:initial">–</span><span>Det visade sig paradoxalt nog att en förfrågan om övertagande, det vill säga signalen från bilen som säger att föraren behöver ta kontrollen, bidrar till att föraren tittar bort från vägen snarare än att titta på vägen, vilket från ett trafiksäkerhetsperspektiv inte är optimalt, säger Linda Pipkorn.<br /></span><span style="background-color:initial"><br />Hennes a</span><span style="background-color:initial">rbete fick </span><strong style="background-color:initial">Honda Outstanding Student Paper Award</strong><span style="background-color:initial"> vid 2021 Driving Assessment Conference, en prestation som Linda själv tror kan förklaras av projektets unika design:</span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>–Jag tror att en viktig faktor</strong> är att våra resultat baseras på data som samlats in på allmänna vägar, med en riktig bil och ett realistiskt gränssnitt mellan människa och maskin, vilket är relativt sällsynt inom vårt forskningsområde eftersom det är vanligare med tester i en simulerad miljö. Data som samlas in i en realistisk miljö är viktigt för att kunna dra slutsatser som är i linje med hur systemen kommer att användas i verkliga scenarier i framtiden, säger Linda.​</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-size:16px"></span><span><br />L3Pilot tros nu bana väg för uppskalade körtester med automatiserade fordon i verklig trafik. Tillsammans med 40 partners – bilkomponentstillverkare, fordonsleverantörer, forskningsinstitut, universitet, trafikteknik- och distributionsföretag - har Chalmersforskare redan börjat arbeta med projektet <a href="https://www.hi-drive.eu/">Hi-Drive​</a>, vars viktigaste mål att utvidga datainsamlingen över EU:s gränser vid varierande trafik-, väder- och siktförhållanden.<br /><br /></span>Text: Lovisa Håkansson<span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>L3Pilot-fakta: </span></h3> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>L3Pilot är en ”Innovation Action”, medfinansierad av Europeiska unionen inom ramen för Horizon 2020-programmet med kontraktsnummer 723051.<br /></span><span style="background-color:initial">34 organisationer har åta</span><span style="background-color:initial">git sig att vetenskapligt testa och utvärdera effekterna av automatiserade körsystem inom förarkomfort, säkerhet och trafikeffektivitet som en del av projektet.</span><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><br />www.l3pilot.eu</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Twitter: </b>_L3Pilot_</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><b>LinkedIn:</b> L3Pilot</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Längd</b>: 50 månader, 1 september 2017 - 31 oktober 2021</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Total kostnad:</b> 68 miljoner euro</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>EU -bidrag</b>: 36 miljoner euro</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><b>Koordinator:</b> Volkswagen AG</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><b>Partners: </b></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Biltillverkare:</strong> Volkswagen AG, AUDI AG, BMW Group, Stellantis | Centro Ricerche Fiat SCPA, Ford, Honda R&amp;D Europe, Jaguar Land Rover, Mercedes-Benz AG, Adam Opel AG, Stellantis, Renault, Toyota Motor Europe, Volvo Car Corporation </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Leverantörer</strong>: Aptiv, FEV GmbH, Veoneer Sweden </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Forskning</strong>: German Aerospace Center DLR; ika RWTH Aachen University; VTT Technical Research Centre of Finland; Chalmers tekniska högskola; SNF – Centre for Applied Research at NHH; University of Leeds; Institute of Communication and Computer Systems ICCS; Würzburg Institute for Traffic Sciences WIVW; University of Genoa; TNO – Netherlands Organisation for Applied Scientific Research; WMG, University of Warwick; European Center for Information and Communication Technologies – EICT GmbH </span></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><span><strong>Myndigheter:</strong> Federal Highway Research Institute BASt; The Netherlands Vehicle Authority RDW User </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Försäkringsbolag:</strong> Federation Internationale de l’Automobile FIA Insurers: AZT Automotive GmbH, Swiss Reinsurance Company SMEs: ADAS Management Consulting.<br /></span></p> <div> </div>Thu, 14 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxVattenkraftens roll i ett framtida energisystem<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Vattenkraftens roll i ett framtida energisystem Webbinariet hölls den en 14 september, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Energi. I panelen medverkade forskare och aktörer inom energibranschen. ​Webbinariet är 1 timma och 45 minuter långt. </b></p>​<span style="background-color:initial">Det är uppdelat i två delar. Ta del av det på play.chalmers.se.  <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Del 1</a> och <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />del 2.</a></span><div><br /></div> <div><b>Info om webbinariet:</b></div> <div><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">attenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. Men med vind- och solenergins framsteg utsätts vattenkraften för nya prövningar, och hur ser utvecklingen för vattenkraften ut framöver kopplat till EUs nya direktiv och miljölagstiftning? </span><br /></div> <div>På webbinariet medverkar forskare och aktörer inom energibranschen och ger olika perspektiv på vattenkraftens roll , och vad som krävs för att den ska vara den reglerande tekniken för sol- och vindkraft i ett framtida energisystem.</div> <div><br /></div> <div>Program och talare:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Del 1​</a> <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k"></a><br /></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde energi.</li> <li>”H<span style="background-color:initial">ur länge håller en damm och andra utmaningar för Vattenkraften”, Fredrik Engström, finanschef och forsknings- och utvecklingsansvarig för vattenkraft, Vattenfall.</span></li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">Vattenkraftens framtida roll i ett förnyelsebart energisystem&quot;, Lisa Göransson, Forskarassistent, Rymd-, geo- och miljövetenskap, energiteknik, Chalmers.​</span></li> <li>”<span style="background-color:initial">Vattenkraftens flexibilitet ur ett systemperspektiv&quot;,  Hanna EK Fäldt, Doktorand, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, Chalmers.</span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k">Del 2</a><br /></div> <div><ul><li>&quot;Hur påverkas vattenturbiner i rollen som reglerkraft&quot;, Håkan Nilsson, Professor, Mekanik och maritima vetenskaper, Strömningslära, Chalmers.</li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">Branschens utmaningar för hållbar energiproduktion&quot;, Anna Jivén, VD/CEO Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB.</span></li> <li>Frågestund och paneldiskussion</li></ul></div> <div>Språk: Svenska</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">RELATERAT</span></div> <div><a href="https://vattenkraftensmiljofond.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenkraftens Miljöfond​</a><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><a href="https://www.vattenfall.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a></div> <div><a href="https://www.havochvatten.se/vattenkraft-och-arbete-i-vatten/vattenkraftverk-och-dammar/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​​</a></div></div>Tue, 28 Sep 2021 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-byggs-testbadden-Seel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-byggs-testbadden-Seel.aspxNu byggs testbädden Seel<p><b>​Nu blir Sveriges största testanläggning för elektromobilitet, Seel, verklighet på Gateway Säve i Göteborg. Satsningen ska flytta fram positionerna för svensk forskning och stärka samarbetet kring utvecklingen av fossilfria, hållbara transportmedel – som eldrivna fordon, fartyg och flygplan. </b></p>​22 september hölls en symbolisk uppladdning ute på Säve flygplats, numera Gateway Säve, där bygget av testbädden för elektromobilitet, Seel, nu officiellt är igång. Tillsammans med näringsminister Ibrahim Baylan, Castellum som äger Gateway Säve och Vestia som genomför bygget kopplade Chalmers, Rise och Seel samman sig i en symbolisk ceremoni.<div><br /><div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, ägs och drivs av Chalmers och Rise, i samarbete med Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen och med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Seel ger industri, akademi och institut i Sverige och Europa tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur och utgör en plattform för samarbeten och effektiv kunskapsutveckling inom elektromobilitet. Seels anläggning på Gateway Säve är den största av totalt tre. Den kommer att omfatta 13 300 kvadratmeter och stå klar 2023. Seels  två övriga anläggningar byggs i Nykvarn och Borås. </div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div><div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Testbädd för elektromobilitet börjar byggas​</a><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ingrid Claesson</em></div></div>Wed, 22 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nu-lanseras-varldens-storsta-oppna-dataset-for-utveckling-av-sjalvkorande-farkoster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nu-lanseras-varldens-storsta-oppna-dataset-for-utveckling-av-sjalvkorande-farkoster.aspxVärldsunikt dataset för självkörning är här<p><b>​Självkörande maskiner som fordon, fartyg och drönare kan sänka kostnader, minska miljöbelastningen och bidra till färre olyckor. Ett nytt, öppet dataset för utvärdering av farkosternas algoritmer sätter nu en ny standard för utvecklingen av autonoma transportsystem på vägar, vatten och i luften.</b></p>​​<span style="background-color:initial">För att självkörande farkoster ska fungera behöver de uppfatta och tolka sin omgivning. Med kameror, sensorer, radar och annan utrustning ”ser” de omgivningen. Sådan artificiell perception gör att hastighet och styrning kan anpassas till omgivningen på ett sätt som liknar hur mänskliga förare agerar i trafiken. Forskare och företag världen över har de senaste åren tävlat om vilka mjukvarualgoritmer som ger bäst artificiell perception. Till hjälp har de datamängder, eller dataset, som innehåller inspelade sekvenser från exempelvis trafikmiljöer. Sådana dataset används för att verifiera att algoritmerna fungerar så bra som möjligt. <br /></span><h3 class="chalmersElement-H3">Öppna data för forskare och specialister</h3> <div>Chalmers lanserar nu i samarbete med Göteborgs universitet, RISE Research Institutes of Sweden och Sjöfartsverket ett öppet dataset, kallat Reeds, som nu är tillgängligt för akademi och industri världen över. </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://reeds.opendata.chalmers.se/">Här kan du nå Reeds dataset​</a> och få mer information. <br /></span><span style="background-color:initial"><br />Datasetet är unikt eftersom det spelar in omgivningen kring testfordonet med en kvalitet och noggrannhet som ligger i absolut framkant. För att skapa så utmanande förhållanden som möjligt – och därmed öka svårighetsgraden för mjukvarualgoritmerna – har forskarna valt att använda ett fartyg, där rörelser relaterar till omgivningen på ett mer komplext sätt jämfört med fordon på land. Detta innebär att Reeds är det första marina datasetet av denna typ.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Ola Benderius, </b>docent på avdelningen för fordonsteknik och autonoma system på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, leder projektet. Han hoppas på ett genombrott för en mer rättvisande verifiering för att öka kvaliteten på artificiell perception, och att Reeds ska bana väg:<br /><br /></div> <div>– Målet är att sätta en standard för hur morgondagens helt autonoma system utvecklas och utvärderas. Med Reeds skapar vi ett dataset med högsta möjliga kvalitet och som ger stor samhällsnytta och säkrare system.</div> <div><br />Datasetet utvecklas med hjälp av en avancerad forskningsbåt som kör förutbestämda rutter runt om i Västsverige under olika väder- och ljusförhållanden. Dessa turer kommer att fortsätta i ytterligare tre år och datasetet kommer alltså att växa över tid. Båten är utrustad med avancerade kameror, laserskanner, radar, rörelsesensorer och positioneringssystem, för att skapa en helhetsbild av miljön kring farkosten.<br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hög teknisk standard öppnar dörren till avancerad AI</h3> <div><img src="/sv/institutioner/m2/nyheter/PublishingImages/GNSS%20antennas%20(2).jpg" alt="GNSS antennas (2).jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:280px;height:297px" />Kamerasystemet på båten innehåller det senaste inom kamerateknik och genererar 6 gigabyte bilddata per sekund. En tur på 1,5 timmar ger därmed en total datamängd på 16 terabyte. Det är väsentligt mer än vad som hittills presenterats i liknande dataset. Och det ger betydligt bättre förutsättningar för verifiering av artificiell perception i framtiden:<br /><br /></div> <div>– Vårt system håller en mycket hög teknisk standard. Det öppnar för en mer detaljerad verifiering och jämförelse mellan olika mjukvarualgoritmer för artificiell perception, vilket är en grundsten för artificiell intelligens, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <div>Under projektets gång har Reeds testats och vidareutvecklats av såväl andra Chalmersforskare som inbjudna internationella forskare. Man har bland annat arbetat med automatisk igenkänning och klassificering av andra fartyg, mätning av det egna fartygets rörelser utifrån kamera, 3D-modellering av omgivningen och AI-baserad borttagning av vattendroppar från kameralinser. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Reeds bidrar till både samarbete och konkurrens</h3> <div>Reeds ger också förutsättningar för rättvisa jämförelser mellan olika forskares mjukvarualgoritmer. Forskaren laddar upp sin mjukvara på Reeds molntjänst, där utvärdering av data och jämförelse mot andras mjukvara sker helt automatiskt. Resultaten från jämförelsen publiceras i öppna listor, där även allmänheten kan se vilka forskare världen över som har tagit fram den bästa metoden för artificiell perception inom olika områden. Det innebär att stora mängder rådata ackumuleras och datan analyseras kontinuerligt och automatiskt i molntjänsten. Reeds molntjänst ger därmed förutsättningar för både samarbete och konkurrens mellan forskargrupper.  Över tid innebär det att den artificiella perceptionen blir alltmer fullständig för alla typer av självkörande system.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningsprojektet</h3> <div>Projektet startade år 2020 och drivs av Chalmers i samarbete med Göteborgs universitet, RISE och Sjöfartsverket. Trafikverket finansierar projektet.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna i Reeds-projektet publicerade år 2019 en artikel där de beskrev hur ett dataset av hög kvalitet och en plattform för utvärdering av algoritmer kunde realiseras. Läs <a href="https://research.chalmers.se/publication/520795">artikeln här​</a>. ​<br /><span style="background-color:initial"><br />I</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">en </span><a href="https://research.chalmers.se/publication/526057">preprint</a><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">beskriver forskarna den tekniska loggningsplattformen och hur data från Reeds kan användas.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Hör också Reeds projektledare Ola Benderius prata om självkörande bilar, båtar, flygplan och drönare och behovet av ett gemensamt dataset i<a href="https://peggysmedleyshow.com/autonomous-cars-boats-planes-and-drones-oh-my"> podcasten The Peggy Smedley Show​</a>.</span></div> Thu, 16 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Maria-Grahn-om-fossilfritt-flyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Maria-Grahn-om-fossilfritt-flyg.aspxHallå där Maria Grahn...<p><b>…senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Den 3 september, under Frihamnsdagarna, var du tillsammans med politiker och Sveriges ledande flygforskare med och diskuterade olika vägarna som kan leda till att vi i framtiden ska att kunna flyga hållbart samt hur svensk flygindustri kan vara en del i denna omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Först, du har precis lämnat ditt uppdrag som ledare för Chalmers styrkeområde energi. Vad ska du göra nu?</b></span><div>– Det har varit fem väldigt spännande år på styrkeområde Energi. Nu ska jag ha fokus på mina tre doktorander och min forskning som handlar om omställningen mot en hållbar transportsektor, där jag särskilt tittar på förnybara drivmedel.</div> <div><br /></div> <div><b>Om frihamnsdagarna och seminariet - Så blir flyget fossilfritt. Hur ser förutsättningarna ut för att detta ska bli möjligt?</b></div> <div>– Frågan på seminariet handlar om vad Västsverige kan göra, och här har vi goda förutsättningar med modiga politiker, kemiindustri och raffinaderier, här tänker många enbart fossilt, men här finns förutsättningar för stor produktion av förnybara jetbränsle. Dessutom har vi en stark samverkan mellan akademin, flygindustrin och Johannebergs- och Lindholmens Scienceparks.</div> <div><br /></div> <div><b>Det här låter väldigt spännande. När tror du att flyget kan bli fossilfritt?</b></div> <div>– Helt fossilfritt kanske dröjer, men vi har förnybara bränslen för inblandning som kan produceras idag. Dessutom finns forskning och utveckling för nya alternativa framdrivningskoncept som vätgas och batterielektriska lösningar.</div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/sa-blir-flyget-fossilfritt/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Titta på seminariet. Så blir flyget fossilfritt </a></b></div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/sa-blir-flyget-fossilfritt/"></a></b>Text: Ann-Christine Nordin<a href="https://www.youtube.com/watch?v=s0TYPCCgt6U&amp;ab_channel=Frihamnsdagarna3-4september2021">​</a><br /></div> <div><br /></div> <div></div>Mon, 13 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxChalmersforskare med på polarexpedition till Arktis<p><b>​I slutet av juli avgår en polarexpedition med isbrytaren Oden från Helsingborg. Ombord finns Chalmersforskarna Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som ska kartlägga förändringar i det marina arktiska systemet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som till vardags forskar vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers kliver ombord på Oden för att studera det arktiska ekosystemets status i expeditionen Synoptic Arctic Survey. I den svenska delen av färden deltar 39 forskare från 14 institutioner, varav sex av dessa är svenska lärosäten. Färden är del av en internationell expedition där Oden är ett av ett tiotal forskningsfartyg som ska undersöka den Arktiska oceanen fram till 2022.</span><div>Eftersom Arktis är den del av planeten som för närvarande påverkas mest av den globala uppvärmningen är det en viktig region att kartlägga. Expeditionen kommer att färdas till ett relativt outforskat område i Norra ishavet. Förhoppningen är att mätningarna ska leda till en bättre förståelse för hur variationer i oceanen är sammankopplade, hur kol- och ekosystemet reagerar på klimatförändringar, och hur kemiska och biologiska störningar i en region kan spridas till en annan. </div> <div>Innan avgången den 26 juli väntar först en veckas karantän för alla ombord på grund av pandemin. I början av augusti börjar observationerna i Norra ishavet. Beräknad återkomst till Helsingborg är i slutet av september. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kommer ni att fokusera på i den här expeditionen?  </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi ska titta på de kemiska mätningar som rör kol- och karbonatsystemet.</div> <div><strong>Anna:</strong> Vi arbetar i ett team där jag och Amanda ansvarar för tre av mätningarna och kommer att tillbringa mest tid i labbet. Det blir många prover som ska göras så vi kommer att jobba tillsammans, men i skift för att hinna få analyserna gjorda. </div> <div><strong>Amanda:</strong> Historiskt har det gjorts fler fysiska och kemiska mätningar än biologiska och nu finns en stor ansats att göra allt det här arbetet parallellt. Eftersom alla dessa bitar hänger ihop med varandra känns det väldigt positivt. Våra mätningar kommer att bli en del av en större helhet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur känns det att åka till Arktis? </strong></div> <div><strong>Anna:</strong> Vi drivs av nyfikenhet och därför känns det lyxigt att få nörda ner sig totalt i det här ämnet på en isolerad plats med likasinnade. Vår expedition tar oss till ett område där man knappt har varit med en forskningsexpedition tidigare vilket också känns helt fantastiskt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Jag har alltid velat åka till Arktis eller Antarktis. Jag har tidigare varit på Svalbard på kurs, men det var inte så mycket till havs då utan vi höll oss mest på land. Det här är en otrolig möjlighet för vilken forskare som helst. Expeditionen är så välorganiserad och omfattande. Vi kommer verkligen att mäta allt när vi är där ute. För mig är det här drömmen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Kommer ni stöta på några isbjörnar?</strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi hoppas att få komma ut på isen även om det inte är huvudfokus för den här expeditionen. Jag skulle gärna vilja se isbjörnar, men också valar och fåglar. </div> <div><strong>Anna: </strong>Det kommer inte att finnas en egen forskningsgrupp ombord som tittar på marina fåglar och däggdjur, men vi uppmuntras till att hålla utkik och föra protokoll över våra observationer om det hinns med, lite i stil med medborgarforskning. Vi kan också hjälpa till med att fiska och se vilka fiskar som går att få tag i där. Vi får se om vi får någon sömn överhuvudtaget. Kanske blir det så att vi bara jobbar med mätningarna och spanar efter olika slags djur under tiden som vi är där. En kikare kommer definitivt att packas med. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur har era förberedelser sett ut innan avfärd? </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi vet redan exakt vad vi ska göra för analyser och mätningar och har en bra arbetsledare, vilket gör att det känns otroligt tryggt att åka iväg. Läkare kommer att finnas ombord och vi får mycket information innan vi åker, så det underlättar när man gör det för första gången. </div> <div><strong>Anna:</strong> Jag har mest förberett praktiska saker, som att fixa en extern hårddisk eftersom vi inte kommer att ha tillgång till internet när vi är där. Samt att kolla upp vad som gäller för olika försäkringar. Det jag bävar mest för är att vi alla ska sitta isolerade i varsitt hotellrum i en vecka innan vi åker. Den utmaningen känns mycket större på något sätt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser ni mest fram emot?</strong></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag ser fram emot att gå in i en forskningsbubbla och den dagliga interaktionen med andra forskare. För den har man saknat under pandemin även om man har hållit kontakten digitalt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Ja, att upptäcka nya saker tillsammans och undra vad dessa kan betyda är så spännande. Jag ser fram emot att bara se hur det ser ut där. I sådana här områden känner man sig liten som människa och kan verkligen förundras över naturen. Det är väldigt långt bort från allting och vi kommer att vara isolerade från omvärlden. Det bäddar för nya perspektiv.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad hoppas ni att ert arbete ska leda till? </strong></span><br /></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag hoppas att vi kan bidra till förståelsen kring hur Arktis förändras, men också hur den arktiska miljön kan komma att påverka och påverkas av klimatförändringar. För faktum är att man inte riktigt vet det nu och det är just därför den här kartläggningen behövs. Vi behöver kunskap om hur vi kan bevara området. Nu när isarna smälter kan sjöfarten komma att öka och det är då viktigt att vi inte bara släpper på utan att det finns en plan för det som vilar på ett gediget forskningsunderlag. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Det finns väldigt många vita fläckar på kartan när det kommer till mätpunkter på Arktis. Därför kan nya mätpunkter betyda väldigt mycket för vår förståelse av platsen. Det är ett otroligt viktigt område som vi vet väldigt lite om. Det vi lär oss på expeditionen kan ge oss en fingervisning om vad som kan hända i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Vedrana Sivac</div> <div><strong>Foto:</strong> Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.polar.se/expeditioner/synoptic-arctic-survey-2021/" title="Extern länk till polar.se" target="_blank">Läs mer om expeditionen</a></div> <div><a href="https://www.polar.se/media/hc5n1wfx/rutt-sas-2021.jpg" title="extern länk till polar.se" target="_blank">Se en karta över det planerade undersökningsområdet</a></div> <div><br /></div>Tue, 13 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/med-flera-mal-i-fokus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/med-flera-mal-i-fokus.aspx”Arbeta med flera mål i fokus” <p><b>​Kompetensutbyte, forskningsutveckling och gemensamma steg mot ett hållbart samhälle – det är ledord för det strategiska samarbetet mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers. Tillsammans vill man utveckla nya områden och omsätta forskningsresultat till konkreta lösningar. Här följer två intervjuer om samarbetet. Först en övergripande sedan en om sjöfart – ett aktivt forskningsområde med flera utmaningar​.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Poängen är att inte bara gräva där vi redan står, utan att bygga upp nya områden som vi kan utveckla tillsammans, säger Maria Grahn, forskare på institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper och styrkeområdesledare för forskningsfältet Energi på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Forskningssamarbetet</b> mellan IVL och Chalmers sträcker sig många årtionden tillbaka men sedan 2019 är samarbetet också formaliserat som en långsiktig, strategisk satsning. Maria Grahn är övertygad om att partnerskapet betyder mycket för båda parter, att det skapar en spännande dynamik och en attraktiv forskningsmiljö. IVL:s forskningschef John Munthe instämmer och tillägger:</div> <div>– Chalmers är viktiga både för si​n bredd och sin spets på många forskningsområden som är relevanta för oss på IVL. För oss på instituten som främst jobbar med tillämpad forskning och omsättning av forskningsresultat i konkreta lösningar är det viktigt att samarbeta med akademin. , </div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers är likaså en viktig rekryteringsbas, </b>många IVL:are har med sig en utbildning från Chalmers. Både IVL och Chalmers har också ambitionen att skapa samhällsnytta och ett viktigt syfte med partnerskapet är att utveckla arbetet med de globala hållbarhetsmålen.</div> <div>– Vi behöver bli bättre på att förstå och analysera hur vår forskning påverkar de globala hållbarhetsmålen. Det är enkelt att definiera vilka mål och delmål som forskningen direkt kopplar till men svårare att göra en analys av eventuell indirekt påverkan – positiv eller negativ – på andra mål. Ett av syftena med de globala hållbarhetsmålen är ju att inte arbeta med en fråga i taget utan att behålla en helhetssyn och arbeta med flera mål i fokus. Lyckas vi med det kan vi minimera eventuella negativa konsekvenser och förhoppningsvis lösa flera problem på en gång, säger John Munthe.</div> <div><br /></div> <div><b>När man ger forskare möjlighet </b>att lyssna av samhället och se vad man kan bidra med kan det snabbt ge små, snabba bidrag som genast kan omsättas i verkligheten.</div> <div>– Det finns en bild av att forskningen ska vara helt fri från inflytande, vilandes enbart på akademisk excellens. Men det finns också en verklighet med en stark efterfrågan på att omsätta forskning i praktik. Det innebär att ta emot både expertis och forskningspengar från industrin, säger Maria Grahn. <span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">e stora finansiärerna som Formas och Energimyndigheten uppmuntrar allt mer till samverkan med industri och samhälle. IVL:s goda namn i miljöfrågor betyder mycket för trovärdigheten och oberoende, menar hon.<br /><br /></span></div> <div><b>– Vi står inför stora utmaningar</b> avseende klimat, resurstillgänglighet och miljö, och de flesta samhällsaktörerna idag pratar om omställning till ett mer hållbart samhälle. Här kan IVL och Chalmers göra stor nytta genom samverkan med näringslivet för utveckling, införande och utvärdering av nya lösningar. Vi behöver också skapa finansiella förutsättningar för att driva en verksamhet där forskning, innovation och implementering kan samverka i ett långsiktigt förändringsarbete. Här har våra anslagsgivande myndigheter ett stort ansvar, avslutar John Munthe.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><strong>Sjöfart – ett aktivt forskningsområde med flera utmaningar</strong></h2> <div><b>IVL och Chalmers har ett nära samarbete i sjöfartsfrågor, bland annat inom alternativa bränslen och minskad klimatpåverkan.  Sjöfart är ett energieffektivt transportslag men dess miljöpåverkan är ändå betydande, och på grund av ökad handel ökar också dess miljöpåverkan. <br /><br /></b></div> <div><b>Erik Fridell </b>är chef för gruppen Transporter och Mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet och adjungerad professor på Chalmers sedan 2006. <b>Selma Brynolf</b> forskar på sjöfartens miljöpåverkan och är även profilledare för området hållbara fordonsteknologier på Chalmers styrkeområde Energi och Transport. De arbetar tillsammans i en handfull olika forskningsprojekt. <br /><br /></div> <div><b>Hur står sig sjöfarten i miljöarbetet? </b></div> <div><b>Selma:</b> Jag tycker att sjöfarten har ett lite oförtjänt dåligt rykte. Jag upplever en stor vilja till förändring och många initiativ från branschen. Jämfört med utvecklingen inom vägtransporter ligger sjöfarten kanske efter men samtidigt styrs mycket av sjöfartens miljölagstiftning globalt av IMO, International Maritime Organization, vars regelverk det tar lång tid att påverka. </div> <div><b>Erik: </b>Ja, det har hänt jättemycket de senaste åren. Först kom frågan om luftkvalitet och svavelutsläpp, nu är det allt från klimatpåverkan, alternativa bränslen, båtbottenfärger och spridning av främmande arter i ballastvatten. Men vi kan heller inte vänta på IMO-beslut, vi måste jobba på alla fronter och det är viktigt att forskningen driver på den utvecklingen.<br /><br /></div> <div><b>Vad betyder det strategiska partnerskapet för er forskning?</b></div> <div><b>Selma</b>: Inom just sjöfartsfrågor finns som sagt ett etablerat samarbete oss emellan men jag hoppas att partnerskapet kan innebära en större rörlighet mellan de båda organisationerna, både genom personalutbyte och doktorandarbete.</div> <div><b>Erik:</b> Jag skulle också vilja se en gemensam forskningsinfrastruktur, kanske med gemensamma mätinstrument och metoder. Det är dyra investeringar men om man går samman kan man både fördela kostnader och få kunskapsutbyte.<br /><br /></div> <div><b>Hur kompletterar IVL och Chalmers varandra?</b></div> <div><b>Selma:</b> Chalmers doktorander och post-docs har möjlighet att fördjupa sig i olika frågor under flera år, något som är bra för forskningsspets och kommer IVL till del i gemensamma projekt.  IVL har en större närhet till industrin och är bredare i sin ansats. Det är bra för våra studenter att få kontakt med företagen och kan locka ambitiösa studenter att göra examensarbeten inom angelägna ämnen.</div> <div><b>Erik:</b> Ofta genererar forskningen kortare konsultuppdrag som vi på IVL kan vara mer flexibla att ta emot. Men det är svårt att dra en absolut gräns, vi har så mycket gemensamt.​<br /><br />Text: Helena Larsson, IVL.<br />Foto: Anna Edlund<br /><br /><div><span style="font-weight:700">RELATERAT:<br /></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Chalmers-och-IVL-lunchseminarium.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />IVL+Chalmers= Samarbete för en hållbar framtid​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers ingår strategiskt samarbete med IVL​</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspx" style="outline:0px"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Vill-du-delta-i-den-offentliga-debatten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vill du delta i den offentliga debatten?​</a><br /><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVL</a></div></div></div></div>Mon, 21 Jun 2021 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Vattengaende-dronare-ska-inspektera-vara-hamnar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Vattengaende-dronare-ska-inspektera-vara-hamnar.aspxVattengående drönare ska inspektera våra hamnar<p><b>​Den autonoma vattenfarkosten Seacat ska övervaka och inspektera, både över och under vattenytan, i hamnar och vid marina anläggningar. Nu förfinas prototypen i samarbete mellan bland annat Chalmers och Göteborgs universitet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hamnar och marina anläggningar – exempelvis plattformar för arbete och boende, vindkraftparker, och pirar – ska i framtiden kunna inspekteras av den vattengående drönaren Seacat. Det autonoma systemet med fjärrstyrning är framtaget av Chalmersinfrastrukturen Revere, där forskaren Ola Benderius har sin arbetsplats.</span><div>– Vi arbetar på samma sätt med Seacat som vi gjort i många år med bilar och lastbilar. Flera nya funktioner till farkosten planerar vi kunna lägga till via internet, och helt undvika manuella steg, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Behov av inspektioner under ytan</h2> <div>Idag ska infrastruktur av nationellt intresse, som stora hamnar, utlopp vid kärnkraftverk eller stora kablar för kommunikation, inspekteras minst vart sjätte år enligt krav från Trafikverket. Inspektioner ska göras på så kallat ”handnära avstånd”. Det innebär till exempel att kajsidor och dess fundament ska visuellt och manuellt inspekteras, kvadratmeter för kvadratmeter.<br /><br /></div> <div>Med flygande drönare kan man relativt enkelt göra inspektioner av landsidan och till viss del kajsidan. Desto svårare är det med kajsidan nära vattenytan och de delar som står på sjöbotten. Det är detta som forskarna inom projektet Seacat vill råda bot mot genom att utveckla en drönare med sensorer för inspektion både över och under ytan. Dessutom ska den vara enkel att manövrera och anpassad för en hamnoperatör.</div> <div>– Hur djupt Seacat kan inspektera beror rimligen på vilken multistråle man sätter på. Men jag tror att Seacat framför allt har sin styrka där det är för grunt, eller för trångt för att det ska bli smidigt att inspektera med ett fartyg. När det blir grunt blir det dessutom alltid tidskrävande, svepen med multistrålarna blir ju inte så breda, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <div>Om inspektionen av kajsidor görs mer regelbundet ökar möjligheten att snabbt upptäcka slitage, föremål på botten och andra avvikelser. Forskarna tror att även äldre data kan bli värdefulla för att kunna analysera och spåra skador bakåt i tiden.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Växande behov av drönare till havs</h2> <div>Vår omställning till ett hållbart samhälle innebär att vi kommer nyttja havet och marina resurser mer. Fisk- och musselodlingar, havsenergi och andra typer av uppankrad infrastruktur kommer att öka i antal. Det kommer i sin tur öka behovet av regelbunden inspektion – året runt.<br /><br /></div> <div>Robert Rylander, teknisk expert på RISE med bakgrund i avancerad marin observation, är med i utvecklingsarbetet kring Seacat.</div> <div>– Ett maritimt system som opererar i ett nordiskt klimat måste kunna fungera året runt, och även vid lättare isbildning. På marknaden idag finns ingen leverantör av autonoma ytgående drönare med den kapaciteten.<br /><br /></div> <div>Och projektet har redan kommit lång i utvecklingen. Att farkosten Seacat klarar av autonom manövrering visade projektgruppen redan vid en demonstration 2019.</div> <div><div>– Att kunna genomföra inspektion och även vissa åtgärder från en säker plats i land, under de flesta dagarna av året, är en stor vinst för samhället. Det är ett viktigt steg för en kostnadseffektiv skötsel av olika typer av marina anläggningar, säger Torsten Linders, initiativtagare och koordinator vid Swedish Centre for Ocean Observing Technology (SCOOT), som leds av Göteborgs universitet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utvecklat nya samarbeten</h2></div> <div>Projektet Seacat fick i december finansiering från Vinnova för att fortsätta utveckla vattenfarkosten. I den nya fasen har fler aktörer gått in i projektet, bland andra Göteborgs Hamn och Floatel International. Torsten Linders är nöjd:</div> <div>– Detta är precis vad SCOOT sysslar med. Vi knyter samman intressenter från universitet och forskningsinstitut med industrin, för att snabba på utvecklingen av marin datainsamling. Genom att ta vara på varandras resurser når vi mycket längre än var för sig, säger han.<br /><br /></div> <div>Från Chalmers sida fortsätter nu arbetet med automatiserad lansering av funktioner och uppdateringar i mjukvara, samt automatiserat flöde av data till molnmiljö från sensorer över och under vatten.</div> <div>– Vi jobbar också mot produktifiering och så kallade digitala tvillingar. Där specar vi hela systemet i en, vad jag kallar, cyberfysisk modell. Modellen ligger sedan till grund för den initiala genereringen av mjukvaran, framtida mjukvaruförändringar, samt den digitala tvillingen som lever och verkar i en simulerad miljö, säger Ola Benderius.</div> <div><br /></div> <div>Text: Maria Holmkvist, Göteborgs universitet, och Mia Malmstedt, Chalmers</div> <div>Foto: Maria Holmkvist</div> Tue, 04 May 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mojlighet-till-annu-mer-samarbete-mellan-Chalmers-och-VTI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Mojlighet-till-annu-mer-samarbete-mellan-Chalmers-och-VTI.aspxSer ljust på ökad samverkan mellan Chalmers och VTI<p><b>​En fantastisk möjlighet att både fördjupa och bredda olika samarbeten mellan VTI och Chalmers. Så ser Astrid Linder, sedan många år adjungerad professor inom fordonssäkerhet vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper, på att hon nyligen utnämndes till professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.</b></p><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Hej Astrid Linder, nytillträdd professor vid VTI. Vad arbetar du med just nu?</strong></span><div>– Jag koordinerar bland annat Virtual-projektet som vi har fått 7 miljoner euro till från EU-kommissionen. Chalmers är en av 15 parter som ingår i konsortiet. Det finansierar den nuvarande utvecklingen av open source-humanmodeller på Chalmers. <br /><br /></div> <div>– I Virtual-projektet bygger vi upp en plattform, alltså datoryta, med olika verktyg. Det är som en virtuell verkstad med humanmodeller, analysverktyg och komponenter som är öppna för alla att använda. </div> <div><br /></div> <div><strong>Du har arbetat länge på VTI. Hur tänker du att du kan utveckla samarbetet med Chalmers utifrån att du nu är professor vid VTI?</strong></div> <div>– Chalmers och VTI har ju sedan länge ett gott samarbete inom fordonssäkerhet som jag både vill förvalta och fördjupa. Ett exempel är det spännande område där bland andra Mats Svensson och jag arbetar tillsammans för att förbättra möjligheterna att utvärdera fordonssäkerhet. Vi jobbar med modeller av människan för att förstå hur vi bäst förhindrar att människor drabbas av invalidiserande skador. <br /><br /></div> <div>– För första gången har vi nu humanmodeller av både en genomsnittlig kvinna och en genomsnittlig man. Virtuella modeller där både kvinnor och män är representerade gör det också möjligt att adressera befolkningen bredare. </div> <div><br /></div> <div><strong>På vilka områden​​ ser du möjligheter att bredda samarbetet med Chalmers?</strong></div> <div>– Jag ser möjligheter att tillsammans med gruppen på fordonssäkerhet knyta ihop fler kompetenser. Ett exempel är miljöaspekter av transporter och hur de påverkar hälsa kopplat till de faktorer som påverkar risken att skadas i en kollision. <br /><br /></div> <div>– Ett annat område där jag ser stor potential för samarbeten är när det gäller idrottsskador. Där skulle vår kunskap inom krocksäkerhet, det som vi kallar biomekanik, kunna kombineras med andra forskares kunskap om människokroppen, skador, belastning och rehabilitering. HBM-modellerna, alltså våra virtuella modeller, är det verktyg som vi använder när vi implementerar vår kunskap om människokroppen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Du vill också lyfta en aspekt av hållbarhet inom trafik- och fordonssäkerhet som inte har direkt med den fysiska miljön att göra, eller hur?</strong></div> <div>– Ja, för att vi ska uppnå ett hållbart samhälle och ett hållbart transportsystem är det viktigt att arbeta för att färre dödas och blir invalidiserade i trafiken. Trafiksäkerhet är en del av FN:s globala hållbarhetsmål. <br /><br /></div> <div>– Mitt fokus ligger på det skadepreventiva. Min vision är att bidra konkret till att vi dels uppnår de nya trafiksäkerhetsmålen för 2030, dels en dag åstadkommer det som nollvisionen beskriver, alltså ett transportsystem där vi varken förlorar liv eller hälsa.<br /> </div> <div>– Tänk på de steg som har tagits inom arbetsmiljöområdet de senaste hundra åren. Det händer fortfarande att människor råkar ut för skador på arbetet, men vi går inte och ”förväntar oss” att någon ska dödas eller skadas på jobbet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Med åren har du mer och mer övergått till att leda forskning och att arbeta för att få finansiering till forskning. Hur kommer det sig?</strong></div> <div>– Jag jobbar på ett institut där vi är helt uppdragsfinansierade. När det kommer till själva forskningen så lämnar jag nuförtiden över den till andra så snart jag kan. Det handlar om att ge kommande generationer möjligheter att kliva in på det här forskningsområdet som är så viktigt. Det är en del av min strategi.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Om Astrid Linder och den nya professuren på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut</h2> <span></span><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <div><strong>​​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Astrid%20Linder%20professor%20VTI/Angela-Hillemyr-3-250-195.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Porträttbild Angela HIllemyr" style="margin:5px" />Angela Hillemyr</strong>, prefekt vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper (M2):</div> <div>– Chalmers har sedan flera år ett väletablerat samarbete med VTI inom olika forskningsområden. Genom den nya professuren på VTI inom trafiksäkerhet med inriktning mot förebyggande av personskador, kommer samverkan att förstärkas med vår institution, och framförallt avdelningen för Fordonssäkerhet. </div> <div><br /></div> <div>– VTI och Mekanik och maritima vetenskaper har verksamheter och resurser som kompletterar varandra, bland annat i form av ett avancerat krocklabb på VTI och av bred kompetens och erfarenhet inom matematisk modellering av människan på M2/Fordonssäkerhet. Vår fördjupade samverkan kommer att främja utvecklingen av säkerhet både i fordon och för oskyddade trafikanter, och därmed bidra till minskat mänskligt lidande.</div></div> <div><div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Astrid%20Linder%20professor%20VTI/Jan-Andersson-VTI-250-195-NY.jpg" alt="Porträttbild Jan Andersson," class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Jan Andersson</strong>, professor vid Forskningsavdelning Trafik och trafikant vid VTI:</div> <div>– Ett av VTI:s syften med våra professorstjänster är att stärka samverkan med starka akademiska lärosäten inom utvalda områden. Med tillsättningen av Astrid Linder som professor vill vi verka för en utveckling av goda samarbeten mellan Chalmers och VTI inom området trafiksäkerhet med inriktning mot skadeprevention.</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Här kan du se ett <a href="https://projectvirtual.eu/2021/08/17/herstory-lebensgefahr/">tv-inslag</a> från tysk TV om Astrid Linder och forskningsprojektet VIRTUAL.<br /> </div> <div><strong style="background-color:initial">Text: Anna Vörös</strong></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div>Thu, 29 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-att-Rise-forvarvar-SSPA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Klart-att-Rise-forvarvar-SSPA.aspxKlart att Rise förvärvar SSPA<p><b>​Rise och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har undertecknat ett avtal om försäljning av SSPA till Rise-koncernen. </b></p>​<span style="background-color:initial">Avtalet innebär att SSPA förvärvas av Rise, som arbetar under liknande villkor som SSPA, med en kombination av offentliga och kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag, och har kompetens och kunder som matchar SSPA på ett bra sätt för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmersstiftelsen vill fokusera starkare på högskolans kärnverksamhet – forskning, utbildning och nyttiggörande – och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar framåt för SSPA, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson. <span style="background-color:initial">Vår bedömning är att Rise erbjuder rätt organisatorisk miljö för att stärka och vidareutveckla SSPA:s verksamhet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Pia Sandvik, vd för Rise:</div> <div>– Jag hälsar SSPA varmt välkommen till Rise och ser fram mot att följa SSPA på nära håll. SSPA bedriver internationellt erkänd maritim forskning med hög kvalitet och blir en strategisk viktig förstärkning av Rise befintliga maritima verksamhet.</div> <div><br /></div> <div>För att planera och förbereda bolagsövergången, som sker den 1 juni 2021, startar Rise ett integrationsprojekt som planerar för processen att inkludera SSPA:s verksamhet i Rise. SSPA:s verksamhet fortsätter oförändrat fram tills övertagandet. </div> <div><br /></div> <div>SSPA Sweden AB arbetar med forskning och utveckling inom maritim teknologi, och är ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Företaget har cirka 90 medarbetare i Göteborg och Stockholm.</div> <div><br /></div> </div>Mon, 26 Apr 2021 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Emma-studerar-till-sjoingenjor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Emma-studerar-till-sjoingenjor.aspxSå är det att studera till sjöingenjör<p><b>​Emma Hagberg pluggar på programmet och har snart kommit halvvägs. Här berättar hon om det bästa med sin utbildning och vilka möjligheter hon ser efter examen. </b></p><p class="chalmersElement-P"><strong>​</strong><span><strong>Hej Emma Hagberg! Hur kommer det sig att du valde att plugga på just sjöingenjörsprogrammet?</strong></span></p> <div>– För mig var utbildningen till sjöingenjör intressant eftersom den innehåller så många praktiska moment. Just nu har vi till exempel en praktisk el- och motor-/verkstadskurs ombord på lastfartyget Fryken som ligger vid kaj vid Eriksberg i Göteborg. Jag visste också att jag gillar att jobba skift och det gör man ju till sjöss. Jag trivs med att jobba koncentrerat och sedan vara ledig länge (skratt). </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad uppskattar du på utbildningen till sjöingenjör?</strong></p> <div> </div> <div>– Våra lärare är väldigt engagerade, de hjälper oss och vill verkligen att vi ska komma i mål. På många andra utbildningar tror jag att det ofta handlar om att gå på föreläsningar, läsa in kurslitteratur och skriva tentor. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag har alltid varit intresserad av energi, ändå är jag överraskad över att jag skulle tycka att det här med el är så roligt. Lärarna som vi har ombord på Fryken är lite som ”sjöingenjörernas pappor” och tycker att det är viktigt att bidra till sammanhållningen i klassen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>På ditt program är nästan all kurslitteratur på engelska och under det fjärde och sista året är allting på engelska. Hur tycker du att det fungerar för dig?</strong></p> <div> </div> <div>– Det går bra. Besättningarna på många fartyg kommer ofta från olika länder och då blir engelska arbetsspråket. På första praktiken var det lite svårt, men man kommer in i det. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det finns ett standardspråk som man måste lära sig för att kunna jobba till sjöss. Det handlar inte om att ”vara bra på engelska” utan att man kan uttrycka sig korrekt till exempel när man har radiokommunikation. Det är viktigt att det inte blir missförstånd ombord på ett fartyg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Du är en av tre tjejer i din klass. Varför tycker du att fler tjejer ska välja just </strong></div> <strong> </strong><div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div><strong>sjöingenjörsutbildningen?</strong></div> <strong> </strong><div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div>– Sjöingenjör är en utbildning som är omväxlande och varierande. Den passar dig som gillar att lösa problem. Utbildningen ger dig väldigt många möjligheter eftersom du blir en praktisk teoretiker som kan jobba med händerna. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Våra lärare säger att vår utbildning gör att vi kommer kunna få jobb både till sjöss och på land. Många arbetsgivare vill dessutom få in fler kvinnliga ingenjörer, eftersom det finns så stora fördelar med mer blandade arbetsplatser. Chanserna att få jobb är väldigt bra.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Hur är det för dig att plugga och praktisera i en miljö där de flesta är killar?</strong></div> <div> </div> <div>– Både när man pluggar och jobbar är det bättre med en bra blandning. Jag hade jobbat inom industrin i åtta år innan jag började studera och tänkte nog att jag var rätt bra förberedd inför den första praktiken. Men det var faktiskt rätt så tufft. Jag tror att man lär sig längs vägen hur man ska bete sig. Så är det nog ofta, även på en arbetsplats där det bara är tjejer. Man behöver alltid jobba på att kunna ta plats. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Utbildning/Emma-Hagberg-student-250-340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Studenten Emma Hagberg sitter på en bänk i solen vid kajkanten" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad har du lärt dig om dig själv under utbildningen?</strong></div> <div> </div> <div>– En av de viktigaste sakerna är att jag alltid har haft en bild av att jag inte är något ”läshuvud”. Men det är jag. Jag läste till kock på gymnasiet. För att kunna söka till sjöingenjör behövde jag först läsa in matten. I dag vet jag att jag klarar av att plugga på universitetsnivå. Ibland är det jättetufft, absolut, men jag fortsätter ändå. Jag har satt upp mitt mål och vet vad jag vill. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Hur ser dina framtidsplaner ut?</strong> </div> <div> </div> <div>– I början tänkte jag att jag absolut ville utbilda mig till sjöingenjör för att jobba till sjöss. Men det finns väldigt många möjligheter för oss att jobba på land också, till exempel som driftingenjör eller tekniker inom processindustrin. Så jag får se. Och att jobba skift, som jag gillar, det kan jag göra på land också. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad tycker du om att plugga i Göteborg?</strong></div> <div> </div> <div>– Jag växte upp nära Göteborg och för mig var det viktigt att få plugga just här. Jag kikade lite på ett annat ingenjörsprogram, men för att börja på det skulle jag vara tvungen att flytta och det ville jag inte. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I vår klass har de som är inflyttade fått en lite speciell gemenskap. Även om jag själv är precis där jag vill vara verkar det väldigt kul att få ingå i den där speciella sammanhållningen med andra som också har behövt flytta för att plugga. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vilket är ditt bästa tips till den som inte vet vilken utbildning hen ska välja?</strong></div> <div> </div> <div>– Jag tror att man ska gå på sin magkänsla och lita på vad man känner att man vill göra. Det är okej att det får ta lite tid att komma fram till något. Själv var jag rädd att välja fel, att jag skulle ”slösa bort” tre eller fyra år av mitt liv på en utbildning som jag inte skulle gilla. Men det går att ta en paus eller söka en annan utbildning. Fast till slut måste man ju bestämma sig och ta det där steget. Det var så jag själv gjorde när jag slängde mig ut och bestämde: ”Nu kör jag!” </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Anna Vörös</div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Sjoingenjor.aspx" target="_blank" title="Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers länk till programsida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om sjöingenjörsprogrammet på Chalmers​</a> </div>Tue, 13 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-för-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sveriges-testbadd-f%C3%B6r-elektromobilitet-borjar-byggas.aspxTestbädd för elektromobilitet börjar byggas<p><b>​Nu påbörjar Chalmers och Rise bygget av Sveriges testbädd för elektromobilitet: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel. Elektrifieringen av transportsektorn ska accelereras vid Seels tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås.</b></p><div>​Genom tät samverkan mellan ägarduon Chalmers och Rise, staten och industriparterna Cevt, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen blir testbädden en nyckelresurs – öppen för samarbete med aktörer i hela Europa – för att göra Sverige världsledande inom elektromobilitet. Sammantaget möjliggör regeringens anslag, industriparternas åtaganden och Rise och Chalmers ägaransvar en investering om 1,3 miljard kronor i testbädden. </div> <div> </div> <div>– Sverige har en lång tradition av fordonstillverkning och samtidigt är vi ett att världens mest innovativa länder. Genom Seel tar vi vara på dessa styrkor för att elektrifiera transportsektorn, minska utsläppen och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i Sverige. Detta blir ett viktigt redskap för svensk fordonsindustri att leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mångfald av testmöjligheter för elektrifiering</h2> <div>I testbäddens tre anläggningar kommer industri, institut och akademi att prova de flesta typer av teknik och säkerhetsaspekter som elektrifierade transporter kräver – även nya innovativa koncept i tidiga utvecklingsskeden. Testobjekten utgörs av en mängd olika slags komponenter för elektriska drivlinor och energilagring avsedd för fordon, fartyg och andra farkoster, samt system för att hantera framdrivning och energistyrning. Fysiskt handlar det om exempelvis växellådor, axelsystem, nav, elmotorer, kraftelektronik, batterier och bränsleceller.</div> <img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Stefan%20Bengtsson_175x225px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> <div>Även den marina sektorn och flyget kan dra stor nytta av testbädden för provning och som mötesplats och plattform för bred kunskapsutveckling inom elektromobilitet.</div> <div> </div> <div>– Chalmers har valt att tillsammans med Rise ta ett aktivt ägaransvar för testbädden för att på effektivast möjliga sätt kunna stödja svensk och europeisk fordonsindustri i den snabba omställningen mot elektromobilitet. Satsningen ger oss samtidigt utmärkta möjligheter att stärka vår forskning och utbildning inom elektriska fordon och farkoster ytterligare, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett utbud på den största anläggningen i Säve</h2> <div>Den största av Seels tre anläggningar byggs i Säve, Göteborg, med en planerad yta på 13 000 kvadratmeter. Anläggningen kommer att kunna möta behov hos utvecklare av tunga och lätta fordon, lastbilar och bussar, anläggningsmaskiner, flyg och fartyg. Man kommer att kunna utföra tester på alla typer av batterisystem, inklusive komponenter från underleverantörer. På Säve erbjuds ett brett utbud av testning inom elektromobilitet. </div> <div> </div> <div>Säkerhetstester kommer vara i fokus vid anläggningen i Borås, bland annat kopplat till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. I Nykvarn kommer arbetet att inriktas mot forskning och provning inom batteriteknik, och dynamisk provning av komponenter för tyngre fordon och farkoster.</div> <div> </div> <div>– Seel kommer stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovation inom transportsektorn. Seel har mycket goda förutsättningar att bli en världsledande testbädd för elektromobilitet och kommer att ta en viktig roll för fordonsindustrins omställningsarbete, säger Pia Sandvik, vd på Rise.</div> <div> </div> <div>Fordonsindustrin i Sverige har ambitiösa mål för sin teknikomställning, och företagens aktiva engagemang främjar den strategiska relevansen i de tekniska testmöjligheter som nu etableras. Samtidigt kommer testbädden fungera som en öppen plattform där också forskare, andra stora industriföretag, små och medelstora företag samt yrkesverksamma och studenter är välkomna att utveckla sina kunskaper. </div> <div> </div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory kommer att vara i drift andra kvartalet 2023. För närvarande pågår upphandling av entreprenader och utrustning.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Swedish Electric Transport Laboratory, Seel</h3> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en testbädd för forskning och utveckling inom elektromobilitet, ägd och driven av Chalmers och Rise i ett gemensamt bolag. Syftet är att stärka effektiv kunskapsutveckling och förutsättningarna för samarbete inom elektrifierade transporter, i Sverige och Europa. Aktörer inom fordonsindustrin, flygindustrin och den maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden får en gemensam plattform att mötas på, och kan tillsammans dra nytta av den kunskapsutveckling och det teknikskifte som nu sker. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut får samtidigt tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur inom elektromobilitet. Testbädden kommer att vara i drift 2023.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Testbädden som del av en europeisk satsning på värdekedja för batterier </h3> <div>Det statliga stödet från Energimyndigheten på 575 miljoner kronor till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. I det tioåriga projektet ingår 17 deltagare från sju medlemsstater. Det omfattar stora europeiska satsningar inom råvaror och avancerade material för batterier, battericeller och moduler, hela batterisystem samt användning, återvinning och förädling av återvunna material. Satsningen sker inom ramen för <a href="https://www.eba250.com/" target="_blank">European Battery Alliance</a>.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Statligt stöd: EU-kommissionen godkänner offentligt stöd på totalt 3,2 miljarder euro från sju medlemsländer till ett alleuropeiskt projekt för forskning och innovation i hela värdekedjan för batterier<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist<br /><a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_19_6705" target="_blank"></a></div>Mon, 08 Mar 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Medvetenheten-har-okat-men-vi-kan-inte-sla-oss-till-ro.aspx"Medvetenheten har ökat – men vi kan inte slå oss till ro"<p><b>​Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen globalt för att hylla kvinnors ekonomiska, politiska och sociala framsteg. Det är också en dag som riktar strålkastaren mot de förändringar som krävs för att vi ska uppnå en mer jämställd värld. Maria Abrahamsson och Maria Grahn, ledare för material- respektive energiområdet på Chalmers, två traditionellt mansdominerade områden i samhället, reflekterar över läget på Chalmers när det gäller jämställdhet.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b></b></span><div><img src="/sv/styrkeomraden/material/kalendarium/PublishingImages/A_Maria.jpg" alt="Maria Abrahamsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-weight:700">Vilka förändringar ser ni när det gäller jämställdheten på Chalmers?​</span></div> <div><span style="font-weight:700"></span>– Det är bättre nu än när jag först kom till Chalmers, medvetenheten har ökat, men jag tycker fortfarande att det finns mycket kvar att göra, även om det har hänt mycket positivt på sistone som Genie och Chalmers ForskarAssistentrekryteringar, säger Maria Abrahamsson, ledare för Chalmers styrkeområde materialvetenskap och biträdande professor vid institutionen för Kemi och kemiteknik. </div> <div><br /></div> <div>– Jag håller med Maria, att det har gjorts fina insatser de senaste åren och jag lyfter också gärna de medvetna rekryteringar som görs. Det har gett oss fantastiska forskare, med internationella nätverk som är oerhört viktiga för oss, säger Maria Grahn ledare för Chalmers styrkeområde Energi, docent och senior forskare vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Dessutom så har fler externa rekryteringar gjort hela organisationen mer medveten om hur viktigt det är att vi är inkluderande, och river ojämställda strukturer eftersom de inte gynnar Chalmers, säger Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskarassistenter är den enda akademiska befattning på Chalmers där det nu finns en </span><span style="background-color:initial">n</span><span style="background-color:initial">ågot högre andel kvinnor än män. </span></div> <div> </div> <div><b>Tittar vi i backspegeln</b>, 1917, för drygt hundra år sedan, tog Vera Sandberg sin examen på Chalmers och blev därmed Sveriges första ingenjör.  Vid den tiden hade Chalmers cirka 500 studenter och Vera var den enda kvinnan. Två år senare fick kvinnor rösträtt i Sverige. Först år 1984 fick Chalmers sin första kvinnliga professor i och med att Marianne Kärrholm erhöll en personlig professur i konsumentteknik. Trettiofem år senare, 2019, var 17 procent, 32 av 185 professorer, den högsta akademiska tjänsten på Chalmers, kvinnor. En bottennotering bland universiteten i Sverige. <br />Forskning visar att en jämnare könsbalans leder till ökad vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor. Så det här vill Chalmers förändra. 2019 lanserade Chalmers Genie, en av högskolans strategiska framtidssatsningar och den största ekonomiska satsningen på jämställdhet inom den akademiska världen. Genies stora mål är att skapa en jämställd arbetsmiljö på Chalmers samt att uppnå jämn könsbalans inom fakulteten. För att nå dit krävs både fokus på rekryteringar och ett grundligt arbete med kulturförändringar. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad är det viktigaste Chalmers kan göra för att höja excellens och inte förlora kompetens?</b></div> <div>– Öka medvetenheten och kunskapsnivån hos chefer och ledare och säkra upp för jämställd utvärdering när det gäller befordran. En annan sak är att när vi på Chalmers är värdar och styr över seminarie- och konferensprogram så ska det vara jämställt bland föredragshållare och paneldeltagare, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>– Fortsätta rekrytera som vi gör – med breda rekryteringar där vi verkligen fokuserar på meriter och kompetens. Det är så vi kan få riktigt bra kandidater. Vi måste också skapa förutsättningar för att behålla de vi rekryterar hit, det handlar både om att erbjuda en community som tex kan vara Chalmers styrkeområden, men också andra samverkansplattformar som centrumbildningar. Det gäller även att ge resurser i form av exempelvis labbutrustning. Och vi måste även skapa förutsättningar för att hjälpa eventuella medföljande att få ett jobb då vi rekryterar internationellt, säger Maria Abrahamsson och lägger till att detta givetvis kan vara ett problem för alla nyrekryterade, men hennes känsla är att det kan var ett väsentligt större problem för kvinnor, i alla fall inom de vetenskapsområden hon själv har insyn i. </div> <div><br /></div> <div>– Vi måste ge kvinnor lika förutsättningar som män att meritera sig och fokusera på sin forskning utan att behöva ägna sig åt &quot;<a href="https://www.tidningencurie.se/nyheter/2019/08/27/vem-star-for-hushallsarbetet-i-akademin/">akademiskt hushållsarbete</a>&quot; vilket fortfarande sker i högre grad för kvinnor än män. Vi bör verkligen fokusera på att vi alla måste dela mer på icke meriterande aktiviteter, eller fundera på om vi kan sluta göra dem, avslutar Maria Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div>Idag, 8 mars, mellan 10.00 – 12.00 så är Genie arrangör för paneldialogen, Jämställdhet inom akademien. Medverkar gör representanter från flera universitet i Sverige och internationellt. Inledningstalar gör Chalmers rektor. <span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">äs mer </span><span style="background-color:initial">: </span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Internationella-kvinnodagen-filmvisning-och-panelsamtal.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationella kvinnodagen filmvisning och panelsamtal</a><br /><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Genie | Jämställdhet för excellens | Chalmers</a></div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Vera_Sandberg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vera Sandberg</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Marianne_K%c3%a4rrholm"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Marianne Kärrholm</a><br /></div> <a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html">Kvinnornas universitetshistoria</a></div> <div><a href="https://universitetslararen.se/2020/06/25/larosatena-nar-inte-jamstalldhetsmal-for-professorer/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lärosätena når inte jämställdhetsmål för professorer​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Mon, 08 Mar 2021 06:00:00 +0100