Studieplan
(fastställd av prorektor den 8 november 2005, diarienummer C2005/1199)
(reviderad den 27 november 2007)
(reviderad den 1 september 2012)
1. Bakgrund och organisatorisk ram
Forskarskolan för Teknisk Akustik har sitt ursprung i NINA (Nordic
Institute of Acoustics), ett samarbetsprojekt mellan de tre ledande
akustikgrupper i Norden. NINA startades 2004 och partners är:
- Marcus Wallenberg Laboratory for Sound and Vibration Research, KTH och
- Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers.
Syftet med bildandet av NINA är att stödjer varandras master- och forskarutbildning (se diarie C2005/144).
Studierektor vid respektive organisation, t ex studierektor vid
Institutionen för bygg- och miljöteknik, står för den övergripande
administrationen av forskarutbildningen vid berört lärosäte.
2 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen
2.1 Ämnet
Akustik har under åren utvecklats till en egen disciplin med ett
starkt tvärvetenskapligt forskningsområde som involverar bland annat
fysik, mekanik, fluid- och termodynamik, signalbehandling, psykologi och
medicin. Det amerikanska akustiska sällskapet (ASA) definierar
arbetsområdena inom akustik enligt “Physics and Astronomy Classification
Scheme (PACS)” som:
Standards; General linear acoustics; Nonlinear acoustics; Aeroacoustics and atmospheric sound; Underwater sound; Ultrasonics, quantum acoustics, and physical effects of sound; Transduction,
acoustical devices for the gene-ration and reproduction of sound;
Structural acoustics and vibration; Noise: its effects and control;
Architectural acoustics; Acoustical measurements and instrumentation;
Acoustic signal processing; Physiological acoustics; Psychological
acoustics; Speech production; Speech perception; Speech processing and
communication systems; Music and musical instruments; Bioacoustics.
(Fet stil indikerar områden som partners inom NINA inte är aktiva
inom och som inte täcks av nuvarande kursverksamhet på master- eller
forskarutbildningsnivå.)
Ovanstående arbetsområden utgör verksamhetsinnehållet i forskarskolan Teknisk akustik.
Genom akustikområdets tvärvetenskapliga karaktär attraheras idag
doktorander från skilda utbildningsprogram (vid Chalmers t ex från V, M,
E, F).
Forskarskolan teknisk akustik skall, på en internationellt
konkurrenskraftig nivå, kunna ge en såväl allmän och bred kompetens inom
och kring det valda vetenskapsområdet, som ge en hög kompetens inom det
specialområde som behandlas i avhandlingen.
2.2 Utbildningens mål
Forskarutbildningen är i första hand inriktad mot doktorsexamen.
Det finns dock även möjlighet att inom ramen för forskarutbildningen
avlägga licentiatexamen, antingen som en deletapp mot doktorsexamen
eller som en avslutad utbildning.
Doktorsutbildningen syftar i första hand till att ge:
- goda kunskaper inom ett brett område kring det valda specialområdet.
- förtrogenhet med den vetenskapliga litteraturen inom det valda specialområdet
- ett självständigt, kritiskt och probleminriktat arbetssätt
- träning i vetenskaplig metodik och redovisning
- god förmåga att identifiera, formulera, behandla och lösa tekniska och vetenskapliga problem
Andra viktiga mål är att utveckla förmågan att
- planera och leda tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
- planera och leda sådant ingenjörsarbete där vetenskaplig skolning
och forskningserfarenhet erfordras eller med fördel kan utnyttjas.
För att nå de uppställda målen behöver träning ges i vetenskaplig kommunikationsförmåga, dvs. att
- diskutera vetenskapliga problem med forskarkollegor inom och utom landet
- muntligt och skriftligt på ett pedagogiskt sätt sprida kännedom till
såväl kollegor som allmänhet om det egna forskningsområdet, dess
resultat och möjligheter
- även utanför den egna ämnesinriktningen i litteraturen finna
vetenskapliga resultat som är relevanta för en given problemställning.
Den här givna allmänna beskrivningen av syftet med
doktorsutbildningen gäller i sina huvuddrag även för
licentiatutbildningen. Dock leder denna till en mindre bredd och inte
samma fördjupning som doktorsutbildningen. Ej heller är kraven på
självständighet i det vetenskapliga arbetet lika framträdande.
3 Förkunskapskrav
Generellt gäller för den som skall antas till forskarutbildningen
att han/hon skall ha en grundläggande högskoleutbildning om minst 180
högskolepoäng (enligt svensk utbildningsnivå). Den sökandes examen skall
också ha en inriktning som har tillräcklig anknytning till
forskarutbildningsämnet. Utöver denna miniminivå gäller särskilda
förkunskapskrav för ämnet.
För att antas till forskarskolan Teknisk akustik krävs följande:
- Genomgången allmän, lokal eller individuell utbildningslinje
inom grund-läggande högskoleutbildning. Högskoleutbildningen skall
omfatta minst 180 högskolepoäng som påbyggts med ytterligare minst 60
högskolepoäng med inriktning mot forskarskolans ämne. Högskolestudierna
skall vara genomgångna på ett tillfredsställande sätt.
eller
- Civilingenjörsexamen eller mastersexamen med kunskaper
inom forskar-utbildningens ämnesområde. Civilingenjörsexamen eller
mastersexamen vid annan utbildningslinje eller annan relevant svensk
eller utländsk utbildning kan uppfylla kraven för behörighet.
Den sökande skall ha sådan förmåga som i övrigt bedöms nödvändig för att kunna genomgå forskarutbildning.
För sökande med utländsk grundutbildning gäller motsvarande
förkunskapskrav som för dem med svensk grundutbildning, men sökande från
utlandet, som inte har engelska eller skandinaviskt språk som
modersmål, skall dessutom normalt genomgå ett engelskt språktest (t ex
TOEFL 550 (paper-based eller TOEFL 213 (computer-based)) för att få
antas.
Den som inte uppfyller behörighetskraven i studieplanen kan antas
enligt ett sär-skilt antagningsförfarande i samråd med ämnets examinator
angående kurskompletteringar. Institutionens prefekt skall därefter
godkänna det kompletterande kurspaketet. När dessa kurser godkänts kan
den tilltänkte forskarstuderande antas.
4 Utbildningens uppläggning
Vid forskarskolan Teknisk akustik avläggas såväl teknologie
licentiatexamen som teknologie doktorsexamen. För båda dessa examina
krävs genomförande av ett kursprogram och ett självständigt
vetenskapligt arbete.
Den forskarstuderande tilldelas en examinator (vanligtvis
forskargruppsledare), en huvudhandledare och minst en biträdande
handledare. En examinator kan också ha rollen som handledare.
Tillsammans gör huvudhandledaren och den forskarstuderande upp en
individuell studieplan som skall godkännas av examinator. Den
individuella studieplanen omfattar en förteckning över kurser och en
plan över forskningsarbetet. Studieplanen skall sedan uppdateras minst
två gånger per år.
5 Kurser
För licentiatexamen omfattar kursdelen av utbildningen minst 45
högskolepoäng. För doktorsexamen fordras minst 60 högskolepoängs
kursdel. Ämnesspecifika kurser ges av forskarskolan och andra
institutioner/forskarskolor vid Chalmers, men också nationella och
internationella kurser förekommer. Forskarstuderande och examinator
kommer tillsammans överens om vilka kurser som skall ingå i ex-amen.
5.1 Obligatoriska kurser
Kursblocket ”Personlig och professionell utveckling” (Generic and
Transferable Skills, GTS) är ett samlingsnamn på
utvecklingsaktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till
forskningsämnet. Kursblocket syftar till att ge Chalmers doktorander
professionell och personlig utveckling. 15 högskolepoäng skall
sammanlagt erhållas inom området innan disputation. Chalmers erbjuder
ett centralt utbud av aktiviteter/kurser inom området. Inom GTS ska 9
högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före disputation ska
ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de poänggivande kurser som
ska tas före licentiatexamen är de centralt erbjudna kurserna ”Teaching,
Learning & Evaluation”, ”Research Ethics & Sustainable
Development” och ”Karriärplanering – Personligt Ledarskap” obligatoriska
medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS utbud av
aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också valbara och
väljs efter doktorandens behov.
Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid
hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av
examinator eller huvud-handledare, efter godkännande från proprefekt
och i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t
ex från aktiviteter på institutionsnivå.
Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en
introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen),
genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation
samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin
doktorsavhandling.
Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.
Gemensamma för Forskarskolan:
Ett tematiskt grundkursblock (15 högskolepoäng)
För den forskarstuderande som tillhör ytterligare en forskarskola kan andra kurser vara obligatoriska.
5.2 Valfria kurser
De valfria kurserna väljs normalt som ämnesspecifika. Här kan fördjupningskurser från Chalmers mastersutbildningar ingå.
Vid institutionen erbjuds varannat år en studieresa på temat Samhällsbyggande, motsvarande 1,5 högskolepoäng.
Partners i NINA erbjuder idag följande kurser inom
forskarutbildning och mastersutbildning (ett urval av kurser som
betraktas som lämpliga):
- Theoretical Acoustics 7,5-15 högskolepoäng
- Statistical energy analysis 7,5 högskolepoäng
- Non-linear Vibrations 7,5 högskolepoäng
- Aero-acoustics 7,5 högskolepoäng
- Ultrasonics 7,5 högskolepoäng
- Roomacoustics 7,5 högskolepoäng
- Numerical methods in acoustics 7,5 högskolepoäng
- Signal processing in acoustics 7,5 högskolepoäng
- Marin acoustics 7,5-15 högskolepoäng
- Active noise control 7,5 högskolepoäng
- Structure-borne sound 7,5 högskolepoäng
Även doktorandkurser som ges vid andra forskarskolor eller institutioner kan ingå.
5.3 Tillgodoräknande av kurser
Relevanta kurser från mastersutbildningar kan få tillgodoräknas i
forskarutbildningen. Maximalt 30 högskolepoäng i forskarutbildningen får
vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjats inom ramen för
genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som
antas med minst 300 högskolepoäng från sin grundutbildning, dvs.
Mastersexamen eller motsvarande. Forskarstuderande som antas med 240-270
högskolepoängs grundexamen får ej tillgodoräkna sig några högskolepoäng
från grundutbildningen.
Blankett
"Tillgodoräknande rapportering av högskolepoäng ACE" (intranätet)
6 Uppsats och avhandling
6.1 Licentiatuppsats
Licentiatuppsatsen skall ha sådan kvalitet att den (efter eventuell
redigering) kan antas för publicering i en internationell vetenskaplig
tidskrift av god klass. Uppsatsen bör skrivas på engelska. Till det
offentligt utlysta licentiatseminariet skall kallas en i ämnet speciellt
kunnig diskussionsledare.
6.2 Doktorsavhandling
Doktorsavhandlingen kan vara en sammanläggningsavhandling som
omfattar en sammanfattning och ett antal (normalt 3-5) uppsatser av
sådan kvalitet att de har antagits, eller kan förväntas bli antagna, för
publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift av god klass.
Granskade konferensartiklar kan även förekomma avhandlingen. Alternativt
kan avhandlingen vara en monografi med motsvarande kvalitetskrav.
Avhandlingen skall skrivas på engelska.
7 Fordringar för examen
7.1 Licentiatexamen
Licentiatexamen omfattar 2 års heltidsstudier, motsvarande totalt
120 högskolepoäng. Därav skall kursdelen utgöra minst 45 högskolepoäng,
inklusive alla obligatoriska kurser och det vetenskapliga arbetet minst
60 högskolepoäng. Förhållandet i omfattning mellan kursdel och det
vetenskapliga arbetet kan således variera mellan 45/75 och 60/60.
7.2 Doktorsexamen
Doktorsexamen omfattar 4 års heltidsstudier, motsvarande totalt 240
högskolepoäng. Därav skall kursdelen utgöra minst 60 högskolepoäng,
inklusive alla obligatoriska kurser och det vetenskapliga arbetet minst
150 högskolepoäng. Förhållandet i omfattning mellan kursdel och
vetenskapligt arbete kan således variera mellan 60/180 och 90/150.
Förhållandet i omfattning mellan kursdel och vetenskapligt arbete bestäms från fall till fall i samråd med examinatorn.
8 Handledning
Handledningen består av allmän rådgivning och konstruktiv kritisk
granskning av forskningen och dess resultat. Vidare består handledningen
av allmän rådgivning beträffande studiernas organisation och upplägg
samt av anvisningar till specifika kurser.
8.1 Examinator
Prefekten utser en eller flera examinatorer. Examinatorer utses för
en tidsperiod om 5 år. Professorer och annan docentkompetent lärare som
är varaktigt knuten till Chalmers kan utses till examinator.
Examinator har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen och
skall säker-ställa att doktorandutbildningen uppfyller kvalitetskraven
vad gäller forskningsuppgift och övriga moment. Examinator beslutar när
50 % av forskarutbildningen har fullgjorts och doktoranden därmed har
uppnått så kallad licentiatkompetens.
Examinator skall godkänna den individuella studieplanen och vara
delaktig vid studieuppföljning. Examinator skall även förhandsgranska
licentiatuppsats respektive doktorsavhandling. Examinator godkänner
efter samråd med huvudhandledaren licentiatuppsats och dess
presentation.
8.2 Handledare
Prefekten utser vilka huvudhandledare som skall finnas. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och knuten till Chalmers.
Huvudhandledaren och doktoranden skall tillsammans utarbeta den
individuella studieplanen. Huvudhandledaren ansvarar för att doktoranden
i tillräcklig omfattning får kvalificerad handledning för att följa
studieplanen.
I samband med doktorandens antagning utses även biträdande
handledare av prefekt för att bistå med överenskommen rådgivning och
uppföljning av doktorandarbetet.
Om avhandlingsarbetet utförs i industrin eller vid annan
organisation utanför Chalmers tekniska högskola skall biträdande
handledare utses vid det forskningsställe där arbetet utförs.
Enligt ovan kan en examinator också ha rollen som handledare.