Maskin- och fordonssystem

​​Forskarskolan finns vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper.

Studierektor för forskarskolan: Mats Svensson
Administratör för forskarskolan: Sonja Laakso Gustafsson

Studieplan

(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C 2005/604)
(reviderad 6 september 2007)
(reviderad 9 september 2010)
(reviderad 16 april 2012)
(reviderad 22 januari 2013)
(reviderad 1 February 2016)
 

1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Inom Maskin- och fordonssystem bedrivs forskning inom fyra forskningsområden, företrädelsevis ingenjörsmässigt inriktad:
  • Adaptiva system
  • Fordonsaerodynamik
  • Fordonsdynamik
  • Trafiksäkerhet
Inom ämnesområdet Adaptiva system bedrivs forskning rörande biologiskt inspirerade beräkningsmetoder och deras tillämpningar inom olika områden. Arbetet är främst inriktat på autonoma robotar och autonoma fordon.
 
I Fordonsaerodynamik är de dynamiska krafterna som verkar på ett fordon centrala: luftmotstånd, lyftkrafter och ljudgenerering, men även kylning och nedsmutsning. Luftmotståndet utgör ett viktigt område, direkt kopplat till bränsleförbrukning och CO2 utsläpp. Lyftkrafterna som verkar på ett fordon är helt avgörande för fordonets stabilitet och därmed säkerhet. Ur miljösynpunkt utgör även strömningsinducerat ljud, och spraybildning kring fordonet (nedsmutsning) centrala områden.
 
Inom området Fordonsdynamik studeras fordons köregenskaper, framdrivning, bromsning, styrning och komfort. Forskningen fokuseras på framtida produkter i fordonsindustrin genom att utveckla metoder samt syntetisera och analysera nya lösningar. Förståelse för olika systems funktion erhålls genom modellering och analys varefter optimal utformning av produkten eller systemet kan syntetiseras.
 
Trafiksäkerhet är ett brett område som inkluderar förståelse av trafikanters beteende, orsaker till att olyckor inträffar, säkerhetsaspekter av autonom körning, men också förståelse av skadebiomekanik, hur människokroppen kan modelleras matematiskt och människors toleransnivåer mot krockvåld. Detta används sedan som underlag för utveckling av system för undvikande av olyckor samt skydd mot personskador.
 
Forskarutbildningen inom Maskin– och fordonssystem är av både grundvetenskaplig och tillämpad karaktär och den avser att ge djup– och breddkunskaper och skickligheter utöver civilingenjörsutbildningen. Den ger en kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av ämnesmässiga kunskaper samt färdigheter i teknisk problemlösning som är baserade på vetenskaplig metodik. Den omfattar egna undersökningar inom området av teoretisk eller experimentell natur. Utveckling av mätmetoder och simuleringsmodeller är viktiga moment. Den studerande skall efter avslutad forskarutbildning i Maskin– och fordonssystem vara väl förberedd för:
  • Annan yrkesverksamhet (främst forsknings- och utvecklingsarbete) inom skilda samhällsområden, främst industrin nationellt och internationellt.
  • Fortsatt självständigt och högkvalitativ forskningsverksamhet inom ämnesområdet.

2 Behörighet och förkunskapskrav

Behörighet att antas som forskarstuderande i Maskin- och fordonssystem har den som genomgått grundläggande svensk eller utländsk högskoleutbildning med examen om minst 240 högskolepoäng, vid utbildningsprogram med för forskningsämnet relevant inriktning. Sökande som i annan ordning, inom Sverige eller utomlands, förvärvat likvärdiga kunskaper kan efter särskild prövning förklaras behörig.
 
Examinator gör i samråd med huvudhandledaren en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Vid urval av sökande läggs stor vikt vid uppnådda studieresultat.

3 Utbildningens uppläggning

Varje doktorand kommer att ha en examinator, en huvudhandledare och en eller flera bihandledare. Forskningsarbetet bedrivs normalt parallellt med studier av kurser och undervisning.
 
Huvudhandledaren ansvarar för att det i samråd med den forskarstuderande utarbetas en individuell studieplan innan påbörjande av forskarutbildningen. Studieplanen skall omfatta en förteckning över planerade kurser och en plan över forskningsarbetet. Planen följs upp och revideras två gånger per år.
 
Den forskarstuderande skall under hela sin studietid delta i seminarierna vid forskarskolan. Dessutom skall forskningsarbetet och därtill hörande litteraturstudier redovisas minst en gång per år vid forskarskolans seminarieserie.
 
Forskarstuderanden skall aktivt ta del i grundutbildningens undervisningsverksamhet.

4 Kurser

När det gäller den obligatoriska kursdelen i forskarutbildningen följer doktoranden den kursplan som definierats för det egna forskningsområdet. Kursdelen består av obligatoriska kurser till licentiatexamen, obligatoriska kurser till doktorsexamen, samt valfria kurser.
 
Doktorander, antagna fr.o.m. 1 september 2012, ska tillgodogöra sig 15 högskolepoäng inom området Generic and Transferable Skills under doktorandtiden. Generic and Transferable Skills (GTS) är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. 9 högskolepoäng ska erhållas före Licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas.
 
Utöver kurspaketet Generic and Transferable Skills ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.

4.1 Kurser för licentiatexamen

Följande kurser är obligatoriska till licentiatexamen:
  • Obligatorisk GTS kurser (9 hp)
  • Introduktionsdag för doktorander, (0 hp), Chalmersgemensam
  • Introduktionskurs för doktorander (1,5 hp), institutionsgemensam
  • Forskarskolans seminariekurs del A (1,5 hp)

4.2 Kurser för doktorsexamen

Följande kurser är krav för doktorsexamen:

4.3 Valfria kurser

Valfria kurser väljs normalt som ämnesspecifika doktorandkurser. Dessa ges av den egna institutionen och av andra institutioner vid Chalmers, men också nationella och internationella kurser förekommer. Även kurser från mastersprogrammen kan ingå.
 
Mer information:

4.4 Tillgodoräknande av kurser

Relevanta kurser från grundutbildningen kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen. Maximalt 30 högskolepoäng i forskarutbildningen får vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjats inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som antas med minst 270 högskolepoäng från sin grundutbildning. Forskarstuderande som antas med 240 högskolepoäng grundexamen får ej tillgodoräkna sig några högskolepoäng från grundutbildningen, och mellan 240 och 270-poängsnivån gäller en gradvis övergång. Examinator avgör hur många och vilka högskolepoäng från grundutbildningen som får tillgodoräknas.

5 Uppsats och avhandling

5.1 Licentiatuppsats

Licentiatuppsatsen skrivs på engelska. Den utformas med fördel som en sammanläggningsuppsats. Uppsatsens innehåll skall ha en sådan kvalitet att den bedöms kunna bli accepterad i internationella publikationer med referee-bedömning.

5.2 Doktorsavhandling

Doktorsavhandlingen skrivs på engelska. Licentiatuppsatsen bör ingå som en naturlig del i doktorsavhandlingen. Avhandlingen utformas med fördel som en sammanläggningsavhandling. En målsättning är att minst två av de ingående artiklarna skall publiceras i vetenskaplig tidskrift med refereeförfarande.

6 Fordringar för examen

6.1 Licentiatexamen (120 högskolepoäng)

För licentiatexamen fordras dels kurser motsvarande minst 45 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng från forskarskolans kursdel, dels en vetenskaplig uppsats motsvarande minst 67,5 högskolepoäng.

6.2 Doktorsexamen (240 högskolepoäng)

För doktorsexamen fordras dels kurser motsvarande minst 67,5 högskolepoäng inklusive kursdelen från licentiatexamen, dels ett avhandlingsarbete motsvarande minst 165 högskolepoäng.

7 Handledning

Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning. Den består dels av allmän rådgivning beträffande studiernas organisation och uppläggning och dels av anvisningar till specifik kurs och i samband med avhandlingsarbetet.
Examinatorn skall vara en professor verksam vid institutionen. Doktoranden skall ha en huvudhandledare och minst en bihandledare. Huvudhandledaren skall vara professor eller docent. Bihandledare skall vara disputerad forskare eller ha motsvarande kompetens. Om avhandlingsarbetet utförs i samarbete med industrin bör även en person därifrån utses till handledare.

8 Kunskapsprov

Den studerande bör i största möjliga utsträckning delta i tentamen på kurser, där sådan anordnas. I övriga fall sker kunskapskontrollen genom inlämningsuppgifter, seminarier eller muntliga prov. Kunskapsprov på externa kurser förrättas av vederbörande examinator.

9 Examensbeteckning

Beteckningen för licentiat- eller doktorsexamen från forskarskolan är en examen i Maskin- och fordonssystem.

10 Övriga anvisningar

I övrigt hänvisas till Handbok för forskarutbildning respektive Arbetsordning för forskarutbildning, samt policydokument.

Sidansvarig Publicerad: on 17 jun 2020.