Fastställd av vicerektor 2019-10-14, diarienummer C 2019–1728.
För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät.
1. Ämnesbeskrivning
Beskrivning av forskarutbildningsämnet
Forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM (Science, Technology, Engineering & Mathematics)
syftar till att fördjupa förståelsen för lärandeprocesser, interaktion
och kommunikation inom såväl högre utbildning som kunskaps- och
informationssamhället i vidare bemärkelse, specifikt med avseende på
ingenjörsvetenskap och naturvetenskap.
Kunskaps- och informationssamhället ger upphov till en nära
relation mellan kommunikation och lärande, i synnerhet inom STEM. En
sådan relation uppmärksammas, till exempel, av följande paradigmskiften
på global nivå:
-
Den snabba och omfattande omställningen till digitalisering som i högsta
grad påverkar informationsbeteende, kommunikation, kunskapsskapande och
disseminering av kunskap inom praktiskt taget alla samhällsområden.
Därför behöver vi utveckla förmågan att tillgå, skapa, integrera,
utvärdera och kommunicera teknologi.
-
Internationaliseringen och globaliseringen inom akademin såväl som
arbetsmarknaden – med åtföljande krav på effektiv och medveten akademisk
och professionell kommunikation, och förväntningar på
flerspråkskompetens och förmåga till interkulturell kommunikation.
Kunskapen om förutsättningarna för och effekterna av dessa pågående
samhällsskiften är fortfarande begränsad vilket öppnar upp för forskning
som kan bidra till att öka den kollektiva förståelsen om de processer
som är del av dessa skiften. Forskarskolan Kommunikation och lärande
inom STEM adresserar forskningsbehovet genom att fokusera på
kommunikation, språk och lärande som nödvändiga komponenter för att
främja och hantera digitalisering, teknologisk förståelse och
internationalisering. Även om forskarskolans huvudsakliga fokus är
kommunikation, språk och lärande inom högre utbildning existerar inte
högre utbildning som ett slutet system. Forskarskolan inkluderar därför
också perspektiv som omfattar de många (icke-akademiska) organisatoriska
kontexter där kommunikation, språk och lärandeprocesser utgör
förutsättningar för verksamheten.
Beskrivning av inriktningar
Forskarskolan erbjuder två inriktningar med ett särskilt fokus antingen
på lärande kopplat till kommunikation och språk, eller lärande i en
ingenjörsvetenskaplig kontext. Båda inriktningarna har sin grund i
praktiknära och tillämpad forskning. Båda inriktningarna erbjuder
samverkan med andra forskarutbildningsämnen inom Chalmers
tvärdoktorandprogram (forskarstuderande som kombinerar forskning inom
ett teknikämne med forskning om lärande och/eller kommunikation).
Kommunikation och språk
Inriktningen
betonar forskning som kopplar kommunikation och språk till lärande – i
ett akademiskt perspektiv, i ett disciplinspecifikt perspektiv och i
relation till det livslånga lärandet. Med utgångspunkt ifrån teorier och
metoder inom, t ex, tillämpad språkvetenskap, skrivforskning,
genrestudier, utbildningspsykologi och kognitionsforskning främjar den
här inriktningen forskning om kommunikation i högre utbildning,
språkanvändning och språkutveckling i vetenskapliga och tekniska
kontexter, eller pedagogik för lärande och undervisning i akademisk och
vetenskaplig kommunikation i ljuset av internationaliseringen och
globaliseringen av akademi och industri. Forskarutbildningens fokus inom
denna inriktning kan, t ex, omfatta modellering och/eller utvärdering
av kommunikationens/språkets roll för utveckling av ämneskunskap inom
STEM, till exempel studier inom området ”Integrating Content and
Language in Higher Education” (ICLHE), utvecklingen av
disciplinspecifikt skrivande och skrivande avsett för publicering,
och/eller utvecklingen av medvetenhet om skriftliga, muntliga, analoga
och digitala genrer och hur dessa kan bidra till såväl formativ som
summativ bedömning i lärandeprocesser. Forskning inom denna inriktning
kan alltså fokusera på aspekter av lärande och/eller pedagogik,
inklusive självreglering och metakognition, d v s förmågan att aktivera
kunskap, överföra kunskap mellan olika kontexter, och kritiskt bedöma
kunskap och prestation kopplad till mål för en individ och/eller grupp.
Forskningen inom inriktningen kan också anlägga ett mer renodlat
tillämpat språkvetenskapligt perspektiv och inom ramen för detta
undersöka samtida aktuella fenomen inom högre STEM-utbildning, såsom
engelska som undervisningsspråk (EMI), engelska som andraspråk,
flerspråkighet i undervisningsdiskursen och/eller aspekter av
interkulturell kommunikation.
Ingenjörsutbildningsvetenskap
Inriktningen
betonar forskning som utvecklar lärande- och undervisningsdesign och
lärande- och undervisningserfarenheter inom ingenjörsutbildningen,
inklusive i de ämnen som ligger till grund för ingenjörsvetenskapligt
arbete. Forskning inom området ska knyta samman utbildningsvetenskap med
ingenjörsvetenskap och andra områden, kombinera teoretiska och
empiriska ansatser, och uppmärksamma lärande som en i många avseenden
multimodal och transdisciplinär företeelse. Inom ramen för denna
inriktning kan också ett teknikdidaktiskt forskningsfokus anläggas, t ex
forskning som behandlar teknikundervisning och teknik som skolämne
liksom i relaterade lärarutbildningar. Forskning inom denna inriktning
innefattar även organisatoriska aspekter kring ingenjörsvetenskaperna
och det ovan beskrivna lärandet såsom programupplägg, universitets och
skolors organisation samt samverkan med olika intressenter. Fokus kan
också läggas på ingenjörsvetenskapernas bidrag till en hållbar
samhällsutveckling genom att ingenjörer och olika teknikanvändare rustas
med kunskaper och handlingskompetens för en ansvarsfull omställning av
samhället, t ex genom utnyttjande av teknikförstärkt lärande. Förutom
förmågan att hantera teknik och tekniska system kräver detta en förmåga
att hantera komplexitet, osäkerheter och etiska dilemman med hänsyn till
människors bevekelsegrunder, behov och beteendemönster, globala
rättviseaspekter, natursystemens begräsningar samt samhällets
strukturer.
2. Utbildningens mål
Examensmål
Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och
doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
3. Behörighetsvillkor och antagning
Grundläggande behörighet
Behörig att antas till forskarutbildning i Kommunikation och lärande inom STEM
är den som avlagt en examen på avancerad nivå om minst 240
högskolepoäng (enligt svensk universitetsnivå) med en inriktning som har
tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. Följande utgör
exempel på ämnen som kan anses ha relevant anknytning till
forskarutbildningsämnet:
- Språkvetenskap
- Engelska
- Svenska
- Psykologi
- Kognitionsvetenskap
- Pedagogik
- Didaktik
- Utbildningsvetenskap
- Gymnasielärarexamen (med inriktning mot STEM)
- Civilingenjörsexamen i kombination med ämneslärarexamen
För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav.
Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den
sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen.
Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Antagning
Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
4. Utbildningens upplägg
Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och
licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar
60 högskolepoäng.
För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och
avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 30 hp och avhandling 90 hp.
För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och
avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 60 hp och avhandling 180 hp.
Kurser
Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för
Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet.
Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning
De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
Kurser inom forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM
Särskilda kursfordringar gäller för forskarskolan Kommunikation och
lärande inom STEM. Kurser inom denna del av utbildningen omfattar såväl
obligatoriska kurser (18 högskolepoäng enligt följande: Theory and research in communication and learning in science (7,5 HEC); Research methodology in communication and learning: theory and practice (7,5 HEC) samt Directed-reading course on topic of choice
(3 HEC), och en individuellt utformad del (27 högskolepoäng) som
anpassas efter vald inriktning (se ovan) och med hänsyn till den
studerandes specifika forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil.
Licentiatuppsats
En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall
skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en
monografi. En sammanläggningsuppsats för licentiatexamen ska innehålla
ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller
anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade
vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna.
Uppsatsen bör, oavsett form, ha en omfattning som motsvarar
internationell standard för licentiatexamen. Artiklarna ska var och en
för sig hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för
publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller
internationell konferens av hög kvalitet med vetenskaplig granskning.
Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Avhandling
En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas
på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller
en monografi. En sammanläggningsavhandling för doktorsexamen ska
innehålla ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade
eller anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det
samlade vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna.
Avhandlingen bör, oavsett form, ha en omfattning som motsvarar
internationell standard för doktorsexamen. Artiklarna ska var och en för
sig hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i
en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens
av hög kvalitet med vetenskaplig granskning. De enskilda artiklarna kan
ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare
eller andra personer. För att visa att doktoranden har uppnått avsedd
färdighet ska doktoranden ha varit huvudförfattare för majoriteten av
artiklarna i avhandlingen.
Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Handledning
Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för
varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses
till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under
utbildningen så länge inte prefekt/pro-/viceprefekt beslutar något
annat.
Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet ska handledningen bl. a
innehålla planläggning och uppföljning av såväl forskningsarbete som
kurser och övriga aktiviteter, stöd vid publicering och
uppföljningssamtal.
Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
5. Examination
Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen
kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte
avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå.
Examination, licentiatexamen
För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget
godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd
på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Examination, doktorsexamen
För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig
avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga
fordringar som ingår i utbildningen.
Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
- Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
- Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå
6. Examensbenämning
Examen benämns Teknologie licentiatexamen i kommunikation och lärande inom STEM alternativt Filosofie licentiatexamen i kommunikation och lärande inom STEM respektive Teknologie doktorsexamen i kommunikation och lärande inom STEM alternativt Filosofie doktorsexamen i kommunikation och lärande inom STEM.
Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Communication and Learning in STEM alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Communication and Learning in STEM respektive Degree of Doctor of Philosophy in Communication and Learning in STEM.