Forskarskolan finns vid institutionen för Elektroteknik.
Studierektor: Yuriy Serdyuk
Studieplan
(fastställd av prorektor den 8 november 2005, diarienummer C2005/1199)
(reviderad den 14 augusti 2007)
(reviderad den 13 december 2012)
Forskarskolan i högspänningsteknik (Graduate School in High Voltage
Engineering - GSHVE) är en gemensam forskarskola och en plattform för
högre utbildning i högspänningsteknik mellan:
- Institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola (Chalmers)
- Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet (UU)
- Institutionen för elektrotekniska system, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Syftet med att etablera GSHVE är att stärka och öka den kritiska
massan för doktorandutbildning i högspänningsteknik inom landet,
förbättra tillgängligheten till experimentell utrustning och bygga
nätverk mellan forskare, doktorander och ingenjörer. Tillsammans har de i
forskarskolan ingående parterna tillgång till laboratorier av
världsklass.
Generella regler för doktorandutbildningen utfärdas vid varje
enskilt universitet till vilket doktoranden tillhör. Detta dokument
kompletterar dessa generella regler med ämnesspecifika krav och
rekommendationer inom GSHVE.
1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen
Ämnet högspänningsteknik (High Voltage Engineering - HVE) behandlar
det fysiska beteendet av utrustning och system för produktion,
transmission och användning av elektrisk energi, men också konstruktion
av och egenskaper hos dessa. Icke-elkrafttekniska tillämpningar av
högspännings-tekniken inkluderas också i ämnet. Vanligtvis är frågor
relaterade till elektrisk isolation och de processer som äger rum vid
drift- respektive överspänningar av primärt intresse. Detta inkluderar
studium och modellering av egenskaper hos material utsatta för
elektriska fält, materialåldring, urladdningar och elektriska
sammanbrott i gaser, vätskor, fasta material samt i system bestående av
kombinationer av dessa. Också modern högspänningsteknisk mätteknik,
provning samt diagnostik av högspänningsutrustning innefattas i
ämnesområdet. Forskningen har huvudsakligen en experimentell karaktär
med stöd i modellering och kan vara såväl av kunskapsbreddande som
utvecklande natur.
Utbildningen syftar till att ge djupa kunskaper i ämnet, ge träning
i vetenskaplig metodologi samt träning i att presentera sitt arbete
både muntligt och skriftligt. Efter genomförd utbildning skall den
förutvarande doktoranden vara väl förberedd för en självständig karriär
som ingenjör, forskare, lärare eller administratör inom olika
samhällsområden.
2 Behörighetsvillkor
Behörighetsreglerna upprättade vid respektive universitet måste
följas. Studenter med en civilingenjörsexamen (Master of Science degree)
eller motsvarande, dock minst motsvarande 160p, med en inriktning
relevant för valt forskningsprojekt och som bedöms ha de nödvändiga
förutsättningarna för att fullfölja utbildningen, behöriga att antas som
doktorander i högspänningsteknik.
3 Utbildningens uppläggning och inriktning
Utbildningen för att avlägga doktorsexamen (teknologie eller
filosofie doktor) fordrar normalt fyra års heltidsstudier, medan
licentiatexamen (teknologie eller filosofie licentiat) fordrar två års
heltidsstudier. Utbildningen består av en uppsats-/avhandlingsdel och en
kursdel.
Under det första året är syftet att bredda kunskaperna inom
högspänningsteknik i allmänhet, teoretiskt såväl som experimentellt,
samt att fördjupa kunskaperna i ett eller flera delar av det valda
specialiseringsområdet. Det rekommenderas att redan första året följa
doktorandkurser i pedagogik, och informationssökning. Beroende på
doktorandens bakgrund kan det också vara nödvändigt att följa
kompletterande kurser, så som grundläggande elkraftteknik och
högspänningsteknik, elektromagnetisk fältteori etc.
Under de följande åren fortsätter specialiseringen inom det valda
forskningsområdet men också allmänt inom högspänningstekniken. En
breddning mot elkrafttekniken rekommenderas emellertid, speciellt för
dem som inte har denna bakgrund.
Vid seminarier och ‘workshops’ uppmuntras doktorander att
presentera och diskutera sina forskningsresultat med andra doktorander
och forskare. Vid dessa tillfällen brukar också industriföreträdare
bjudas in varvid ett forum bildas för diskussion av nya resultat och för
kvalitetssäkring av utfört arbete.
4 Kurser
De kurser som ingår i utbildningens kursdel kan delas in i olika
kategorier: (i) obligatoriska kurser föreskrivna vid respektive
universitet, (ii) ämnesspecifika kurser erbjudna inom GSHVE och (iii)
andra kurser.
På Chalmers doktorander antagna fr.o.m. 1 september 2012 ska
tillgodogöra sig 15 högskolepoäng inom området Generic and Transferable
Skills under doktorandtiden. 9 högskolepoäng ska erhållas före
Licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng
erhållas.
Utöver kurspaketet Generic and Transferable Skills ska doktoranden
också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före
licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation
före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation till
baksidan av sin doktorsavhandling.
För närvarande erbjuder GSHVE följande kurser tillhöriga den andra kategorin (ii):
Chemistry, physics and diagnostics of electrical insulation materials, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Discharge physics, 8 högskolepoäng, KTH
Electromagnetic compatibility, 7.5 högskolepoäng, KTH
Graduate course in electrotechnical design, 7.5-30 högskolepoäng, KTH
High Voltage Engineering, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
High Voltage Technology, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Applied computational electromagnetics, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Material science; structure and properties, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Powerformer technology, 7.5 högskolepoäng, UU
Dessa kurser ges vartannat eller vart tredje år, beroende på behov,
dvs beroende på antalet doktorander och deras utbildningsfas.
Doktorander tillhörande forskarskolan i högspänningsteknik skall läsa
minst 30 högskolepoäng ur forskarskolans kurspaket för doktorsexamen och
minst 15 högskolepoäng för licentiatexamen.
Kurser tillhöriga den tredje kategorin (iii) väljs av doktoranden i
samråd med hans/hennes examinator. Exempel på sådana kurser kan vara
relevanta elkrafttekniska kurser, kurser med anknytning till valt
forskningsprojekt etc. Kurser i denna kategori kan vara upplagda som
litteraturkurser.
5 Avhandling
Forskningsområdet för avhandlingsarbetet bestäms i samråd med
examinator senast inom ett år från antagningen. Utfört arbete
presenteras efter hand vid seminarier och i rapporter. Avhandlingen kan
skrivas antingen som en monografi eller som en
sammanläggningsavhandling. Doktorandens egen arbetsinsats skall klart
framgå i de fall där arbete har utförts och publicerats tillsammans med
andra. Varje enskilt universitets fastställda formella procedurer skall
följas.
5.1 Licentiatuppsats
Uppsatsarbetet skall omfatta en problemställning som är möjlig att
behandla på ett vetenskapligt sätt. Arbetet skall resultera i en uppsats
av sådan kvalitet att den efter omarbetning skall kunna publiceras
internationellt och presenteras vid en internationell konferens.
5.2 Doktorsavhandling
Doktorsavhandlingen skall vara av sådan kvalitet att den skall
kunna accepteras för publicering i en internationell vetenskaplig
tidskrift av hög standard.
6 Fordringar för examen
6.1 Licentiatexamen
Arbetet för licentiatexamen skall motsvara två års heltidsstudier
(120 högskolepoäng). För erhållande av examen erfordras att doktoranden:
- har godkänts på prov för kursdelen, motsvarande minst 30 högskolepoäng,
- har presenterat sin uppsats, motsvarande 90 högskolepoäng, vid ett offentligt seminarium och godkänts av examinator.
6.2 Doktorsexamen
Arbetet för doktorsexamen skall motsvara fyra års heltidsstudier
(240 poäng). För erhållande av examen erfordras att doktoranden:
- har godkänts på prov för kursdelen, motsvarande minst 60 högskolepoäng,
- har försvarat sin avhandling, motsvarande 180 högskolepoäng, offentligt och godkänts av betygskommittén.
7 Handledning
Doktoranden har rätt till handledning. Instruktioner och
rekommendationer för detta utfärdas vanligtvis vid respektive
universitet. Handledningen varierar med arten av forskningsarbetet.
Huvudhandledaren och doktoranden formulerar i samråd med examinatorn en
individuell studieplan. Ur studieplanen skall det tydligt framgå de krav
som ställs på doktoranden och huvudhandledaren. Denna studieplan måste
överensstämma med kraven från såväl det enskilda universitet som denna
forskarskola.
8 Kunskapsprov
Kunskapsprov på kursdelen kan enligt examinators bestämmande vara skriftliga eller muntliga.
9 Övriga anvisningar
Eftersom forskningsämnet högspänningsteknik är av en uppenbart
tillämpad och inriktad natur så genomförs forskningen ofta i nära
samarbete med elkraftindustrin och/eller tillverkare av högspända system
och komponenter. Därför bör målet med doktorandstudierna, dvs
licentiatexamen eller doktorsexamen, bestämmas i början av
utbildningen.