Forskarskolan finns vid institutionerna Rymd-, geo- och miljövetenskap och Teknikens ekonomi och organisation.
Inriktningar
- Energiomvandling
- Energi- och materialsystem
- Fysisk resursteori
- Industriella energisystem
- Miljösystemanalys
- Komplexa system
Studierektorer: Martin Persson (inriktning Fysisk resursteori), Magnus Rydén (inriktningarna Energiomvandling, Energi- och materialsystem och Industriella Energisystem), Maria Ljunggren Söderman (inriktning Miljösystemanalys) och Kristian Lindgren (inriktning Komplexa System).
Administratör: Robin Garnham
Studieplan
Fastställd av vicerektor 2019-07-03, diarienummer SEE 2019–0162.
Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2019-08-01.
För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät.
1. Ämnesbeskrivning
Beskrivning av forskarutbildningsämnet
Forskarskolan Energi, miljö och system täcker ett brett nyckelfält
inom hållbar utveckling som innefattar utveckling, utvärdering och
användning av tekniker eller analysmetoder avseende miljö, energi, natur
och samhälle. Ämnesområden i forskarskolan sträcker sig från
(socio-)tekniska och/eller komplexa system på global nivå ner till
teknik på process- och reaktornivå.
Beskrivning av inriktningar
Energiomvandling
Inriktningen Energiomvandling omfattar tekniker för omvandling av
primära energikällor till kraft, värme och andra nyttigheter såsom
exempelvis bränslen. Fokus är på termokemiska omvandlingsprocesser såsom
förbränning och förgasning. Dessutom studeras frågor relaterade till
kraft-, värme- och industrianläggningar med anknytning till värmeteknik,
förbränning och miljö.
Industriella energisystem
Inriktningen Industriella energisystem omfattar analysmetoder för
industriella energisystem och deras påverkan på energi- och
resurseffektivitet samt växthuseffekten. Vidare studeras potential för
processintegration av olika energiintensiva tekniker i dessa system och
hur optimala lösningar påverkas av framtida utformningar av styrmedel.
Energi- och materialsystem
Inriktningen Energi- och materialsystem omfattar uppbyggnaden av
tekniska system med beaktande av alla relevanta faktorer såsom
ekonomiska kostnader, försörjning med energiråvaror, utveckling av
energiefterfrågan, miljökonsekvenser och tillförlitlighet. Speciellt
behandlas, med hjälp av datorbaserade systemmodeller för
teknisk-ekonomisk analys eller optimering, hela energisystem på global,
nationell och kommunal nivå och materialhanterande system.
Fysisk resursteori
Fysisk resursteori innefattar teorier, modeller och metoder för att
studera samhälleliga, tekniska och naturliga system, med fokus på hur
energi- och resursanvändning i dessa system kan ställas om i en mer
hållbar riktning.
Miljösystemanalys
Inriktningen Miljösystemanalys omfattar två huvudområden, där det
ena täcker utveckling av systemanalytiska metoder för miljöbedömning av
olika tekniska system, användning och utvärdering av sådana metoder samt
studier av hur de används i t ex beslutsfattande, ledningsarbete och
kommunikation av olika aktörer i samhället. Som exempel på
miljösystemanalytiska metoder kan nämnas livscykelanalys,
materialflödesanalys och riskanalys. Miljösystemanalytiska metoder är
generella i den meningen att de kan appliceras på ett stort antal olika
teknikområden.
Det andra huvudområdet täcker systemorienterade studier av innovations-
och omställningsprocesser inom olika teknikområden och sektorer, med
kvalitativa och kvantitativa metoder. I området ingår även utveckling av
metoder och teoretiska ramverk för sådana studier, t.ex. ramverket
teknologiska innovationssystem.
Komplexa system
Inriktningen Komplexa system omfattar utveckling av teori, metoder
och modeller för komplexa system i natur och samhälle. Teorier och
metoder, som utvecklas inom fysik, biologi, matematik och datalogi, ger
verktyg för att förstå komplexa fenomen inom natur och samhälle,
exempelvis biologiska, tekniska och samhälleliga system. Samtidigt har
komplexa system i naturen inspirerat till ett antal metoder för
informationsbehandling som artificiella neuronnät, genetiska algoritmer
och genetisk programmering.
2. Utbildningens mål
Examensmål
Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
Ämnesspecifika lärandemål
Efter licentiat- och doktorsexamen ska den forskarstuderande kunna:
• visa kunskap och förmåga att kritiskt redovisa för hur den egna forskningen bidrar till hållbar utveckling
3. Behörighetsvillkor och antagning
Grundläggande behörighet
Behörig att antas till forskarutbildning i Energi, Miljö och System
är den som avlagt en examen på avancerad nivå om minst 240
högskolepoäng (enligt svensk universitetsnivå) med en inriktning som har
tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med
utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med
huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga
som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för
grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Antagning
Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
4. Utbildningens upplägg
Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och
licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar
60 högskolepoäng.
För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och
avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 30 hp och avhandling 90 hp.
För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och
avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 60 hp och avhandling 180 hp.
Kurser
Kurser inom forskarskolan Energi, miljö och system omfattar dels
kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser
som är specifika för ämnet.
Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning
De kursfordringar som gäller generellt för Chalmers forskarutbildning
specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
Ämnesspecifika kurser inom forskarutbildningen
Utöver de Chalmersgemensamma kraven har forskarskolan följande krav för doktorsexamen:
• kurs/seminarieserie/aktivitet inom Vetenskapsteori (minst 3 hp)
Högskolepoäng för detta moment räknas in under Chalmers GTS-paket.
Licentiatuppsats
En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i
undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning
på engelska.
En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en
monografi. En sammanläggningsuppsats för licentiatexamen ska innehålla
ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller
anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade
vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna.
Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Avhandling
En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall
skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en
monografi. En sammanläggningsavhandling för doktorsexamen ska innehålla
ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller
anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade
vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna.
Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Handledning
Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för
varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses
till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under
utbildningen så länge inte prefekt/pro-/viceprefekt beslutar något
annat.
Gruppen som består av examinator, huvudhandledare och biträdande
handledare skall ha minst två personer med docentkompetens.
Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
5. Examination
Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen.
Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall
licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att
markera licentiatnivå.
Examination, licentiatexamen
För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget
godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd
på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Examination, doktorsexamen
För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en
vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på
de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
• Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
• Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå
6. Examensbenämning
Examen benämns Teknologie licentiatexamen i Energi, miljö och system alternativt Filosofie licentiatexamen i Energi, miljö och system respektive Teknologie doktorsexamen i Energi, miljö och system alternativt Filosofie doktorsexamen i Energi, miljö och system.
Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Energy, Environment and Systems alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Energy, Environment and Systems respektive Degree of Doctor of Philosophy in Energy, Environment and Systems.
Om grundexamen avlagts vid annan fakultet används det förled som
motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts. Förledet beslutas på
institution i samband med antagning och används vid examen. Avsteg från
beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I
vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet
där grundexamen avlagts användas.