Energi, miljö och system

​Forskarskolan finns vid institutionerna Rymd-, geo- och miljövetenskap och Teknikens ekonomi och organisation.

Studierektorer: Martin Persson (inriktning Fysisk resursteori), Magnus Rydén (inriktningarna Energiomvandling, Energi- och materialsystem och Industriella Energisystem), Maria Ljunggren Söderman (inriktning Miljösystemanalys) och Kristian Lindgren (inriktning Komplexa System).

Administratör: Paulina Sjögren​

Studieplan

Fastställd av vicerektor 2019-07-03, diarienummer C 2019–0685. 
Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2019-08-01. 
För äldre studieplaner, kontakta institutionens pro/viceprefekt för forskarutbildning.

Övergångsbestämmelser: 
En doktorand som antagits till en äldre studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell Arbetsordning för forskarutbildning och aktuell lokal examensordning för examina på forskarnivå följs. 

Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarskola Energi, miljö och system kan dock byta till gällande allmän studieplan genom anmälan till pro/vice-prefekt. Byte ska dokumenteras i den individuella studieplanen. 

Forskarskolan regleras av arbetsordningen och examensordningen och beskrivs i den allmänna studieplanen. Om det skulle föreligga konflikt mellan dokumenten så är arbetsordningen och examensordningen styrande. För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät.

1. Ämnesbeskrivning 

Beskrivning av forskarutbildningsämnet 

Forskarskolan Energi, miljö och system täcker ett brett nyckelfält inom hållbar utveckling som innefattar utveckling, utvärdering och användning av tekniker eller analysmetoder avseende miljö, energi, natur och samhälle. Ämnesområden i forskarskolan sträcker sig från (socio-)tekniska och/eller komplexa system på global nivå ner till teknik på process- och reaktornivå. 

Beskrivning av inriktningar 

  • Inriktningen Energiomvandling omfattar tekniker för omvandling av primära energikällor till kraft, värme och andra nyttigheter såsom exempelvis bränslen. Fokus är på termokemiska omvandlingsprocesser såsom förbränning och förgasning. Dessutom studeras frågor relaterade till kraft-, värme- och industrianläggningar med anknytning till värmeteknik, förbränning och miljö. 
  • Inriktningen Industriella energisystem omfattar analysmetoder för industriella energisystem och deras påverkan på energi- och resurseffektivitet samt växthuseffekten. Vidare studeras potential för processintegration av olika energiintensiva tekniker i dessa system och hur optimala lösningar påverkas av framtida utformningar av styrmedel.
  • Inriktningen Energi- och materialsystem omfattar uppbyggnaden av tekniska system med beaktande av alla relevanta faktorer såsom ekonomiska kostnader, försörjning med energiråvaror, utveckling av energiefterfrågan, miljökonsekvenser och tillförlitlighet. Speciellt behandlas, med hjälp av datorbaserade systemmodeller för teknisk-ekonomisk analys eller optimering, hela energisystem på global, nationell och kommunal nivå och materialhanterande system.
  • Inriktningen Fysisk resursteori innefattar teorier, modeller och metoder för att studera samhälleliga, tekniska och naturliga system, med fokus på hur energi- och resursanvändning i dessa system kan ställas om i en mer hållbar riktning.
  • Inriktningen Miljösystemanalys omfattar två huvudområden, där det ena täcker utveckling av systemanalytiska metoder för miljöbedömning av olika tekniska system, användning och utvärdering av sådana metoder samt studier av hur de används i t ex beslutsfattande, ledningsarbete och kommunikation av olika aktörer i samhället. Som exempel på miljösystemanalytiska metoder kan nämnas livscykelanalys, materialflödesanalys och riskanalys. Miljösystemanalytiska metoder är generella i den meningen att de kan appliceras på olika teknikområden.
    Det andra huvudområdet täcker systemorienterade studier av innovations- och omställningsprocesser inom olika teknikområden och sektorer, med kvalitativa och kvantitativa metoder. I området ingår även utveckling av metoder och teoretiska ramverk för sådana studier, t.ex. ramverket teknologiska innovationssystem.
  • Inriktningen Komplexa system omfattar utveckling av teori, metoder och modeller för komplexa system i natur och samhälle. Teorier och metoder, som utvecklas inom fysik, biologi, matematik och datalogi, ger verktyg för att förstå komplexa fenomen inom natur och samhälle, exempelvis biologiska, tekniska och samhälleliga system. Samtidigt har komplexa system i naturen inspirerat till ett antal metoder för informationsbehandling som artificiella neuronnät, genetiska algoritmer och genetisk programmering. 

2. Utbildningens mål 

Examensmål 

Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Särskilda lärandemål för forskarskolan 

Efter licentiat- och doktorsexamen ska den forskarstuderande kunna:
  • visa kunskap och förmåga att kritiskt redovisa för hur den egna forskningen bidrar till hållbar utveckling.

3. Behörighetsvillkor och antagning 

Grundläggande behörighet 

Behörig att antas till forskarutbildning i Energi, miljö och system är den som avlagt en examen på avancerad nivå med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Antagning 

Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

4. Utbildningens upplägg 

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen minst 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng. 

För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och uppsatsarbete på följande sätt: kurser minst 30 hp och licentiatuppsats minst 90 hp. 

För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser minst 60 hp och avhandling minst 180 hp. 

Kurser

Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet. 

Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning 
De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Kurser inom forskarskolan Energi, miljö och system 
Utöver de Chalmersgemensamma kraven har forskarskolan följande krav för doktorsexamen:
  • kurs/seminarieserie/aktivitet inom Vetenskapsteori (minst 3 hp). 
Högskolepoäng för detta moment räknas in under Chalmers GTS-paket. 

Licentiatuppsats 

En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 

Uppsatsens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under uppsatsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en monografi. Om uppsatsen är en sammanläggningsuppsats ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna. 

Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Avhandling 

En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 

Avhandlingens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under avhandlingsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. Om avhandlingen är en sammanläggningsavhandling ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna. 

Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Handledning 

Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt beslutar något annat. Gruppen som består av examinator, huvudhandledare och biträdande handledare skall ha minst två personer med docentkompetens. 

Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

5. Examination 

Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå. 

Examination, licentiatexamen

För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Examination, doktorsexamen

För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
  • Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
  • Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå 

6. Examensbenämning 

Examen benämns Teknologie licentiatexamen i Energi, miljö och system alternativt Filosofie licentiatexamen i Energi, miljö och system respektive Teknologie doktorsexamen i Energi, miljö och system alternativt Filosofie doktorsexamen i Energi, miljö och system. 

Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Energy, Environment and Systems alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Energy, Environment and Systems respektive Degree of Doctor of Philosophy in Energy, Environment and Systems. 

Förled svarar mot namnet på den fakultet inom vilken grundexamen avlagts. Förledet beslutas på institution av prefekt i samband med antagning och används vid examen. 

Avsteg från beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts användas.

Sidansvarig Publicerad: sö 01 aug 2021.