Nyheter: Forskning Doktorandportratthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 06 Dec 2019 11:23:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-antibiotikaresistensgener-identifierade.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-antibiotikaresistensgener-identifierade.aspxNya antibiotikaresistensgener identifierade<p><b>​Antibiotikaresistenta bakterier är ett ökande problem över hela världen. I sin doktorsavhandling forskar Fanny Berglund om nya former av antibiotikaresistensgener med syfte att kartlägga dem och undersöka deras evolutionära ursprung.</b></p><p>​<img width="300" height="200" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sekvenser av resistensgener" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/alignments300x200.png" style="margin:5px" />Bakterier kan bli resistenta genom förändringar i sitt arvsanlag, ofta genom så kallade resistensgener. Inom vården upptäcks många antibiotikaresistenta bakterier som bär på resistensgener vilket gör dem svårbehandlade. Det är idag oklart varifrån resistensgenerna kommer, men man tror att de har sitt ursprung i miljöer där antibiotikaresistens är naturligt förekommande. Människan använder och släpper ut mycket antibiotika i sin omgivning, och det kan då bli fördelaktigt för sjukdomsalstrande bakterier att förvärva och behålla antibiotikaresistensgener. Fanny undersöker med hjälp av beräkningsintensiva probabilistiska metoder stora mängder av DNA-sekvenser från bakterier från olika miljöer, till exempel bakterier från förorenade floder eller från djur- och människomagar, för att hitta helt nya varianter av resistensgener.</p> <p>– Datamängderna har verkligen exploderat bara under min doktorandtid. Mycket av dem är öppna för alla, men vi får även data via våra samarbeten med till exempel professor Joakim Larssons grupp på Sahlgrenska akademin. Datamängderna är oftast fragmenterade, stora och brusiga, så mycket handlar om att effektivt få fram korrekt information inom en rimlig tid.</p> <h2>Tusentals nya antibiotikaresistenta gener predikterade</h2> <p>En av artiklarna i avhandlingen handlar om en ny metodik för att hitta nya antibiotikaresistensgener. Den kallas fARGene och är allmänt tillgänglig, och sedan den publicerades i en artikel för ett halvår sedan så har den laddats ner och använts flera gånger av forskare runt om i världen. Men den största delen av arbetet består i att Fanny har använt sin metodik för att prediktera tusentals nya antibiotikaresistensgener. Resultaten som beskrivs i avhandlingen visar att resistensgener har en mycket stor diversitet, både i hur de ser ut och hur de fungerar. Fanny har även kunnat identifiera samband mellan vissa former av resistensgener och specifika bakteriegrupper, såväl som med vissa miljöer. Detta ger ytterligare information om genernas ursprung.</p> <p>Total har 54 nya resistensgener testats experimentellt på Sahlgrenska. Genom att återskapa generna syntetiskt kan de sättas in i en E. coli-bakterie, vilken blir resistent mot antibiotika om genen fungerar. Totalt visade 37 av generna resistens men det går inte att utesluta att de övriga fungerar i andra former av bakterier. Det är särskilt en grupp av gener, metallo-beta-laktamaser, där antalet kända och identifierade gener i och med Fannys arbete fördubblats. Dessa gener är extra farliga då de kan bryta ner många former av antibiotika, inklusive vissa bredspektrumantibiotika, vilket gör bakterier som bär på dessa gener extra svårbehandlade. Fannys resultat visar att det finns en stor mängd av dessa och andra former av oupptäckta resistensgener som kan utgöra en utmaning för sjukvården i framtiden.</p> <h2>Bioinformatik är väldigt mycket programmering</h2> <p><img width="250" height="300" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Fanny Berglund" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/fannyberglund250x300.jpg" style="margin:5px" />Fanny läste teknisk fysik på Chalmers. Hon har alltid varit intresserad av att modellera biologi och av att programmera, i kandidatarbetet modellerade hon HIV-virus och i mastersarbetet simulerade hon plankton i turbulenta flöden. Så, medan hon höll på med mastersarbetet kom en annons ut för doktorandtjänsten som hon sökte. Hon vet inte riktigt vad hon förväntade sig men är väldigt nöjd med sin doktorandtid, och konstaterar att hon kom till en bra forskargrupp där många håller på med liknande saker vilket är inspirerande, liksom samarbetet med Sahlgrenska akademin.</p> <p>– Efter disputationen hoppas jag kunna fortsätta med bioinformatik på en postdoc-tjänst, det händer så mycket inom det här området och det finns så mycket att göra, det är ju ännu förhållandevis nytt. Jag hoppas då också kunna fortsätta föreläsa, jag har haft kursansvar för en statistikkurs inom bioteknik i två år och det är så kul att se när studenterna lär sig och det är tacksamt med den direkta responsen.<br /><br /><em>Fanny Berglund disputerar i biovetenskap med avhandlingen &quot;New antibiotic resistance genes and their diversity&quot;, tisdag den 3 september kl 9.15 i sal Euler, Skeppsgränd 3. Handledare är Erik Kristiansson.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Fanny Berglund. Sekvenser (i en alignment) för tidigare kända resistensgener av en viss typ (metallo-beta-laktamaser). Med hjälp av detta skapar Fanny sina modeller. Man kan se att visa positioner är bevarade för alla gener medan andra varierar.</p>Thu, 29 Aug 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Genmutationer-vid-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Genmutationer-vid-cancer.aspxGenmutationer vid cancer<p><b>​I sin doktorsavhandling beskriver Anna Rehammar hur hon använder statistiska metoder och modeller för att hitta genmutationer relaterade till cancer, i de enorma datamängder som genereras från det mänskliga genomet.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anna Rehammar" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/annarehammar250x300.jpg" style="margin:5px" />För varje patient handlar det om data från miljontals positioner i människans DNA, det så kallade genomet. Datan är ofta fragmenterad och innehåller mycket brus, det vill säga fel. Då är det viktigt att reducera brusnivåerna för att kunna hitta de riktiga mutationerna. Här är avancerade statistiska metoder nödvändiga. När Anna har fått fram så tillförlitlig information som möjligt så tolkas den tillsammans med läkare och biologer för att fastställa vad det konkret innebär för den aktuella patienten.</p> <p>Artiklarna i Annas avhandling handlar om tre olika cancerformer. En av dem kallas feokromocytom/paragangliom som bland annat kan ge tumörer i binjuremärgen. Det är en hormonproducerande tumör, som kan ge symtom som hjärtklappning och svettningar. Efter operation blir omkring 90% av patienterna friska, medan de övriga 10% på sikt utvecklar metastaser. Anna har undersökt mutationer som kan leda till sjukdomen och letat efter nya markörer för att skilja mellan godartade och aggressiva tumörer. Med hjälp av sådana markörer kan högriskpatienter följas upp noggrannare och de som troligen inte kommer att få framtida problem kan få mer exakta prognoser. Anna har använt bioinformatiska och statistiska metoder och utvecklat ett dataflöde som möjliggör en så exakt analys osm möjligt av datan. Genom detta har tre nya gener hittats som potentiellt har betydelse för cancerutveckling. För en av generna har man gått vidare med ytterligare studier som visar att de mutationer som hittades ger egenskaper som ökar spridning av cancer.</p> <h2>Ny metod för att mäta kvarvarande cancerceller</h2> <p>En annan cancerform är akut myeolid leukemi, som är den vanligaste formen av leukemi. Cancern sitter då i de blodbildande cellerna i benmärgen och behandlingen går ut på att slå ut dem så totalt som möjligt. Den nuvarande metoden för att mäta eventuella kvarvarande cancerceller, vilket innebär att behandlingen måste fortsätta, fungerar inte på alla patienter. Det är därför viktigt att hitta alternativa metoder som är mer individanpassade och kan utnyttja de mutationer som cancern har hos den enskilda patienten. Den nya metod som Anna har utvecklat har visats vara känsligare än den rådande tekniken. Detta möjliggör en mer precis diagnostik av leukemi samt att uppföljningsproverna potentiellt kan tas direkt från blod istället för benmärg så att patienterna, som ofta barn, slipper sövas.</p> <p>I avhandlingen analyseras även mängderna av miko-RNA i cancerceller, i detta fall tunntarmscarcinoider. Det finns ungefär tusen olika mikro-RNA och de är en viktig del i processen som bestämmer hur mycket av olika protein som ska bildas. Tumörerna i denna cancerform växer långsamt och man märker vanligtvis dem inte förrän de har skapat metastaser, och då är prognosen för överlevnad generellt sett dållig. Anna har genom explorativ dataanalys försökt att hitta grupper av patienter med olika överlevnad, vilket resulterat i en ny biomarkör – mikro-RNAt miR-375. Hon har visat att de patienter där MiR-375 är aktiv har en längre livslängd, vilket öppnar upp för bättre diagnostik och eventuellt även nya läkemedel.</p> <h2>Kom tillbaka efter gymnasielärartjänst</h2> <p>I gymnasiet tyckte Anna det var spännande med kemi och biologi, men också roligt med matematik. Hon läste matematik och kemi på högskolan i Sundsvall och flyttade sedan till Göteborg där hon studerade på bioteknikprogrammet. Efter ett sabbatsår då hon arbetade på AstraZeneca valde Anna att inrikta studierna mot biostatistik. När hon gjorde sin masteruppsats om statistiska metoder för att utvärdera mutationer och andra faktorer hos strokepatienter blev hon uppmuntrad att doktorera, men hade då redan börjat komplettera med pedagogikstudier för att bli gymnasielärare i kemi och matematik. Efter ett antal år som gymnasielärare sökte sig Anna dock tillbaka till akademin.</p> <p>– Jag är väldigt glad för åren här på Matematiska vetenskaper. Jag har hela tiden jobbat i samarbetsprojekt med forskare på Sahlgrenska akademin. Det har varit stimulerande eftersom vår forskning då ligger nära de medicinska tillämpningar där vi kan göra en konkret skillnad. </p> <p>Anna kommer nu att börja arbeta på enheten Hälsometri på Sahlgrenska Akademin. Utöver fortsatt forskning inom biostatistik med medicinska tillämpningar kommer hon även bland annat att undervisa blivande läkare och medicinardoktorander om statistisk metodik. Hon har trivts med att undervisa under doktorandåren och tycker att hon haft nytta av sin lärarutbildning och erfarenhet från gymnasieskolan, som gett henne en bredare bild av vad studenterna har med sig.</p> <p>– Min styrka är att jag med min bakgrund kan kommunicera väl med läkare och biologer och förstå det medicinska sammanhanget, samtidigt som jag har statistiska kunskaper som de saknar. Många gånger kan man inte skilja brus från relevant information om man inte använder sig av statistiska modeller.</p> <p><em>Anna Rehammar disputerar med avhandlingen ”Statistical assessment of genomic variability in tumours and bacterial communities” tisdag den 18 juni kl 9.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. Handledare är Erik Kristiansson.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 14 Jun 2019 12:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Simulering-av-papperstillverkning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Simulering-av-papperstillverkning.aspxSimulering av papperstillverkning<p><b>​Gustav Kettils doktorandarbete går ut på att utveckla papperstillverkning med datorsimulering istället för vanliga experiment. Det sparar både tid och resurser för papperstillverkarna, och kan hjälpa till att ta fram nya pappersmaterial.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Papperssimulering" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/PaperSimulation200x.png" style="margin:5px" />Papper är en viktig produkt för Sverige och det är också ett avancerat material, uppbyggt av fibrer som är ganska små och dessutom slumpmässigt sammanfogade. Gustav har därför utvecklat matematiska metoder som kan hantera dessa svårigheter, och koncentrerat sig på två steg i processen: hur pappret formas, och hur man undersöker papprets egenskaper. Dessa hänger ihop, eftersom papprets egenskaper påverkas av hur fibrerna lägger sig.</p> <p>Gustav är anställd på FCC (Fraunhofer Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics) och antagen till forskarutbildning vid Matematiska vetenskaper. FCC startade pappersprojektet redan 2009 i samarbete med företagen Stora Enso och Albany International, men det har skalats upp de sista tre åren med mål att få fram en fungerande programvara. </p> <h2>Ny metod redan i bruk</h2> <p>Det största bidraget till pappersindustrin är en ny metod för att beräkna hur kemiska krafter löser upp interaktionerna mellan fibrerna. Dessa är mycket finskaliga och verkar på några få nanometer, och med vanliga metoder tar beräkningarna alldeles för lång tid. Den nya metoden används redan idag, i nuläget gör FCC simuleringarna och ger resultaten till pappersföretagen, men om ungefär ett år är det tänkt att programvaran ska finnas ute på företagen så deras utvecklingsingenjörer kan använda den.</p> <p>Den andra delen av Gustavs avhandling simulerar pappers egenskaper och använder en metod som utvecklats av hans handledare Axel Målqvist. Den kallas LOD (Localised Ortonogal Decomposition) och används vanligen för partiella differentialekvationer, men har nu gjorts om för att tillämpas på diskreta nätverksmodeller. I just det här fallet handlar det alltså om fibernätverk, men metoden kan användas på alla nätverksmodeller, som trafikmodeller, värmeflöden eller flöden i porösa medier.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Gustav Kettil" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/gustavkettil250x300.jpg" style="margin:5px" />– Det här är väldigt nytt och det ska bli spännande att se vart det tar vägen! Det finns en viss press i att leverera när man jobbar för industrin, det är inte precis som inom akademin då även ett negativt resultat är ett resultat. Men jag gillar ju det teoretiska också, så det har varit roligt att få arbeta med LOD-metoden.</p> <h2>Fortsätter forskningen</h2> <p>Gustav hamnade på FCC när han läste mastersprogrammet Engineering Mathematics och fick detta projekt som examensarbete, sedan gick han vidare med licentiatprogrammet AEM (Advanced Engineering in Mathematics) och därefter alltså hela vägen till disputation, vilket innebär att han sysslat med papperssimulering sedan 2013. Han kommer att fortsätta på FCC framöver så det blir ingen större skillnad, utom att tidspressen inte blir lika stor. </p> <p>– Doktorandåren har varit roliga. Jag kommer nog att sakna undervisningen – jag har undervisat på Maskin och följt dem under flera år, mot slutet var jag huvudföreläsare i Flervariabelanalys. Men det känns som om jag lärt mig hur man ska forska och nu kan jag verkligen sätta igång, ända från grundutbildningen har det handlat om hur man löser ett problem, inte att lära sig saker utantill. </p> <p><em>Gustav Kettil disputerar med avhandlingen ”Multiscale methods for simulation of paper making” måndag den 3 juni kl 13.15 i sal Euler, Skeppsgränd 3. Handledare är Axel Målqvist, MV, och Andreas Mark, FCC.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Gustav Kettil. Papper formeras när fibrer (mörkgrå) flödar ner på en vävd vira (ljusgrå) som ger stöd åt arket samtidigt som vätska kan passera.</p>Mon, 27 May 2019 11:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-renodlad-problemlosning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-renodlad-problemlosning.aspxMatematik – renodlad problemlösning<p><b>​Malin Palö Forsström disputerar i matematisk statistik med en avhandling som bland annat handlar om exklusionskänslighet, volatilitet och färgrepresentationer.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Malin Palö" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/malinpalo.jpg" style="margin:5px" />Avhandlingens fyra olika artiklar ligger alla inom området diskret sannolikhetsteori. De två första artiklarna använder sig av en liknande metod. Funktioner på hyperkuber kan ha olika egenskaper, och en av dem är exklusionskänslighet. Om man tänker sig att man har en sekvens med ettor och nollor och denna sekvens utsätts för brus, till exempel när man skickar information från en dator, så kan konsekvensen bli att ettor och nollor byter plats med varandra. Man kan sätta upp olika regler för hur de byter plats – hur som helst, eller bara med grannar till exempel – och i den första artikeln har Malin undersökt olika regler och vilka som stört vissa egenskaper hos den ursprungliga sekvensen mest. Vissa regler gör funktioner mer känsliga än andra, men vilken regel som helst är bättre än ingen regel alls. </p> <p>I den andra artikeln kunde mycket av teorin återanvändas för att studera mixningstider för så kallade färgade exklusionsprocesser. Om i snitt ett byte sker per tidsenhet kan man fråga sig efter hur lång tid nästan all information om den ursprungliga sekvensen är förlorad. Man kan jämföra med en kortlek, hur många gånger ska den blandas innan informationen (om ordningen på korten) går förlorad? </p> <p>– Detta är ren grundforskning utan några tänkta tillämpningar. Det är metoderna som är intressanta, förhoppningsvis kan de sedan användas på likartade frågor om den ”riktiga” världen.</p> <h4>Volatila funktioner</h4> <p>Den tredje artikeln tar upp ett nytt begrepp i området, volatilitet, och upprinnelsen är en artikel som Malins handledare Jeffrey Steif var med och skrev. Malin exemplifierar den nya definitionen med att man kanske planerar en picknickdag på stranden. Då vill man veta om det kommer att regna någon gång under dagen, snarare än exakt när det kommer att regna. I artikeln sågs flera nya problem, och Malin har försökt förstå och besvara dem liksom vilka funktioner som är volatila och hur lätt eller svårt det är att ändra på egenskapen. <img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Sannolikhetsfunktion till en två-dimensionell stabil fördelning" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Palo300x200.jpg" style="margin:5px" />Den sista artikeln handlar om så kallade färgrepresentationer, där Malin undersökte en viss familj av sannolikhetsmått.</p> <p>– Jag har alltid tyckt att matematik är roligt och på högstadiet läste jag gymnasiematte bara för att det var kul. En dag kom en doktorand på besök i skolan – jag tror att han var pappa till någon i parallellklassen – och berättade att man kunde doktorera. Efter det var jag säker på att jag ville doktorera och stannade aldrig upp och funderade på något annat, men nu är jag ju väldigt nöjd.</p> <h4>Problemlösning det centrala</h4> <p>Malin läste Matematikprogrammet och masterprogrammet i matematik på Göteborgs universitet, och sedan sökte hon i likhet med de flesta hon umgicks med en doktorandplats. Hennes anställning går ut först i september och fram till dess ska hon fortsätta med olika forskningsprojekt, ta en kurs hon skulle vilja gå men som inte är obligatorisk, och ta ut sina semesterdagar. Och också fundera på vad hon vill göra i framtiden – industri eller akademi. Men vad är det då som är så roligt med matematik?</p> <p>– För mig är det problemlösningen, att få klura på problem. Det finns naturligtvis problemlösning inom alla möjliga fält, men matematik är väldigt renodlad problemlösning. Matematiken är också lite speciell för man kan ha så mycket av den i huvudet. När jag löst något blir jag först osäker, kan det här verkligen stämma, och sedan blir jag besviken – nu är det ju löst! </p> <p><em>Malin Palö Forsström disputerar i matematisk statistik med avhandlingen Noise sensitivity and FK-representations for Gaussian and stable processes, fredag den 5 april kl 10.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Malin Palö Forsström. Sannolikhetsfunktionen till en två-dimensionell stabil fördelning, relevant i avhandlingens fjärde artikel</p>Fri, 29 Mar 2019 09:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxKlimatkraven på flyget skärps<p><b>​Klimatpåverkan från flygresor ökar kraftigt och enligt prognoserna fortsätter ökningen. Samtidigt har svenska flygbranschen antagit ett mål att all trafik från landets flygplatser ska vara fossilfri år 2045. Den 4 mars 2019 presenterades utredningen Biojet för flyget, vars huvudförslag är en reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. ​</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><strong>– Våra politiker är eniga</strong> om att minska flygets klimatpåverkan. Det finns med i Januariavtalet som ligger till grund för regeringsbildningen efter riksdagsvalet i Sverige 2018. Olika ståndpunkter finns kring hur klimatpåverkan från flyget ska minska och hur mycket. Responsen till vårt förslag är positivt både från branschen och politikerna, säger Anna Elofsson som är </span>sekreterare i utredningen. <br />På Chalmers har hon en<span style="background-color:initial"> doktorandtjänst </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.<br /><br /></span><div><div><b>Ordförande är Maria Wetterstrand</b>, Miljöpartiets före detta språkrör. Andreas Kannesten vid miljö-och energidepartementet ingår även i arbetsgruppen. Tillsammans har de haft uppdraget att utreda behovet av styrmedel för att främja användningen av biobränslen för flyget, samt förbättra förutsättningarna för produktion av dessa i Sverige, och ta fram förslag till sådana styrmedel. Den 4 mars överlämnades utredningen till vice statsminister Isabella Löwin.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden till utredningen är att Sverige ska ner till nettonollutsläpp och att alla sektioner i samhället ska bidra till detta.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AnnaElofsson_190218_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det behövs politiska krav. </b>Biodrivmedel som en del av lösningen är rimligt. Det handlar om att börja lågt för att sedan öka ganska snabbt så att flyget klarar sina klimatmål. Men att det ska lösa hela flygets klimatproblem är inte troligt, sa Maria Wetterstrand i en intervju förra året.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt huvudförslag är en reduktionsplikt, likt den i vägsektorn. Avsikten är att den ska gälla allt tankat flygfotogen i Sverige. Ett bränslebyte från fossilt till biobränsle med hög klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anna Elofsson</div> <div><br /></div> <div><b>Utredningens förslag</b> är att reduktionsplikten ska gälla från 2021. </div> <div>Redan idag är det tekniskt möjligt att använda biobränsle. Flyget är certifierat för upp till 50 procents inblandning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas också kunna leverera en långsiktig spelplan till samtliga aktören inom flygbranschen.</div> <div>När det gäller reduktionsplikten börjar vi på en låg nivå år 2021, med hänsyn till tillgång på biodrivmedel för flyget, för att sedan växla upp ordentligt efter de fyra första åren. Från en procent inblandning till 30 volymprocent, säger Anna Elofsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Anna Elofsson belyser vikten</b> av många lösningar, där biobränsle kan vara en. Även andra bitar behövs, så som elektrifiering av inrikesflyget, bättre tågförbindelser och minskat transportarbete, det vill säga minskat resande.  </div> <div><span style="background-color:initial">Med reduktionspliktens nivåer kan utsläppen minska med en fjärdedel jämfört med dagens utsläppsnivå.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Var har varit det mest stimulerande i arbetet? </b></div> <div>– Det gäller att förstå en helhet.  Arbetet har inneburit mycket utbyte med kunniga personer som belyst frågan från olika perspektiv. Vi har träffat flygbolagen, drivmedelsproducenter, miljöorganisationer, forskare, myndigheter, flygplatsägare, politiker med flera. Sedan har alla relevanta departement varit med i processen. Det har gett mig en inblick i lagstiftningsprocessen och i hur Sverige styrs. </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få?</b></div> <div>– Utredningen kommer att gå på remissrunda till bland annat myndigheter, branschen, universitet, kommuner och landsting. Jag hoppas dessa remissinstanser kan följa vårt resonemang och vår bedömning. Därefter är målet att vårt lagförslag blir verklighet, samt att flera  av de kompletterande förslagen genomförs, avslutar Anna Elofsson.</div> <div><br />Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Johan Bodell, Chalmers. <br /><br /><b>Relaterat: </b><br /><b></b><span></span><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/"><span>Ladda ner </span>utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​<br /></a></div></div></div>Mon, 04 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Far-25-000-i-resestipendium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Far-25-000-i-resestipendium.aspxFår 25 000 i resestipendium<p><b>​Patric Holmvall, doktorand på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, har fått 25 000 i resestipendium från Chalmersska forskningsfonden. Pengarna ger honom chansen att gästforska i fem veckor på två amerikanska universitet.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pholmvall_350x305.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto på P Holmvall." style="margin:5px" />Patric Holmvall (t v) är glad för stipendiet från forskningsfonden. Det ger ett betydande tillskott till finansieringen av resan. Holmvall är redan på plats och träffar forskare på Montana State University (MSU) i USA under tre veckor. Han har sen tidigare ett samarbete med Anton B. Vorontsov, professor på MSU, men vill nu utveckla det ytterligare på plats.</span><br /></div> <div>– Sedan åker jag till Northwestern University i två veckor för att ge ett colloquium samt undersöka möjligheterna till ett samarbete med professorerna James A. Sauls och William P. Halperin, berättar Patric.</div> <div><br /></div> <div>Sauls, professor i fysik, och Halperin, professor i fysik och astronomi, är båda toppnamn inom sitt område, och belönades så sent som 2017 med Fritz London Memorial Prize på 10 000 USD vardera. Priset delades ut på den stora lågtemperaturfysikkonferensen 28th International Conference on Low Temperature Physics (LT28) i Göteborg.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersska forskningsfonden är en av Chalmers främsta fonder. Den förvaltas av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och bildades 1929 till skolans 100-års jubileum. Bidrag utdelas i första hand till stöd för yngre forskare och forskarstuderandes studieresor och internationella forsknings- och konferensresor.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/Chalmersska-forskningsfonden.aspx">Läs mer om Chalmersska forskningsfonden</a> &gt;&gt;&gt;</div>Thu, 14 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Bayesianska-natverk-och-slaktskapsberakningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Bayesianska-natverk-och-slaktskapsberakningar.aspxBayesianska nätverk och släktskapsberäkningar<p><b>​Ivar Simonssons avhandling handlar om två besläktade forskningsområden med anknytning till forensisk statistik, det ena om mutationsmodeller för gener och det andra om beräkningar av Bayesianska nätverk.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Ivar Simonsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/ivarsimonsson250x300.jpg" style="margin:5px" />För att kunna svara på frågan om hur sannolikt det är att två personer är släkt på ett visst sätt behöver man dels DNA-prover och dels kunskaper om ärftlighet. Det är många problem som kan dyka upp och Ivar har fokuserat på ett av dem, nämligen mutationer i arvsmassan. Man behöver en modell som behandlar sannolikheten för mutation, och om inte denna modell innehar en viss matematisk egenskap så kommer familjeträd som formuleras på olika sätt att leda till olika resultat. Målet är därför att skapa mutationsmodeller som har den här specifika egenskapen, och på frågan om det lyckats honom så svarar Ivar både ja och nej.</p> <p>– Det finns så många krav på vad man vill ha med i mutationsmodellen, och det är inte alltid som det går att kombinera den matematiska egenskapen som krävs för att lösa problemet med en rimlig modell för den faktiska mutationsprocessen. Men ibland så går det.</p> <p>När man gör modeller för släktskapsberäkningar så avgränsar man för en viss population, eftersom vissa alleler (genvarianter) dyker upp oftare för vissa populationer. Om man tar ett DNA-prov så ser man varianter i DNA-sekvensen, och för varje del av DNA-provet kan man få fram sannolikheten för en viss sekvens. På så vis får man fram en så kallad populationsfrekvensvektor. Mutationsmodellerna specificerar för varje allel sannolikheten att den muterar när den ärvs från förälder till barn. Mutationsprocessen modelleras med en Markovkedja, och den speciella matematiska egenskap man vill ha är då Markovkedjan har en populationsfrekvensvektor som stationär fördelning.</p> <p>I avhandlingens mer matematiska del har Ivar jobbat med en specifik algoritm som utför beräkningar på Bayesianska nätverk. Det speciella med vektorelimineringsalgoritmen är att den är exakt, medan det finns många andra algoritmer som utför approximativa beräkningar. Vektorelimineringsalgoritmen togs fram i slutet av 80-talet och ett problem är att för att den ska fungera så krävs väldigt starka restriktioner för hur det Bayesianska nätverket kan se ut. Ivar har därför vidareutvecklat algoritmen så att den ska kunna användas på en större klass av Bayesianska nätverk. </p> <p>Tidigare har man bara kunnat inkludera två variabler i nätverket, ändliga och Gaussiska (normalfördelade), men nu kan man även tillföra Gammafördelade variabler och kan då modellera variansen för de Gaussiska variablerna. Tillämpningarna för detta är många, algoritmen kan användas i alla de fall där man kan använda Bayesianska nätverk som modellering. I avhandlingen ger Ivar som exempel på tillämpning när man jämför glaskällor, till exempel om man hittar glassplitter och vill veta om det kommer från en särskild fönsterruta. För att kunna implementera den här vidareutvecklingen av algoritmen har det krävts mycket programmering.</p> <p>Ivar flyttade till Göteborg från Luleå för att gå Matematikprogrammet, efter att ha blivit tipsad av en kompis som gjort samma sak året innan. Han gjorde sitt examensarbete inom perkolationsteori när han fick se annonsen för den doktorandtjänst som han haft. Tjänsten var inriktad på Bayesianska nätverk, medan den första delen av avhandlingen mest började som ett ”litet roligt problem”. Ivar tycker att doktorandtiden har varit intressant och lärorik, särskilt roligt tycker han det är att han fått en så bred utbildning – det kanske känns tungt att behöva ta kurser just när man gör dem, men efteråt inser man hur bra det är att man kunnat bredda sig. En ytterligare sak som han insett är att det passar honom bättre att arbeta i kortare projekt och det är vad han siktar på i framtiden, kanske utanför akademin. <br /><br /><em>Ivar Simonsson disputerar i matematisk statistik med avhandlingen Exact inference in Bayesian networks and applications in forensic statistics, fredag den 7 december kl 10.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Mon, 31 Dec 2018 14:35:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Banar-vag-for-hallbar-forvaltning-av-offentliga-lokaler.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Banar-vag-for-hallbar-forvaltning-av-offentliga-lokaler.aspxBanar väg för hållbar förvaltning av offentliga lokaler<p><b>​Att ställa om från att ”lappa och laga” miljonprogrammets byggnader till att satsa på mer hållbara lösningar innebär många utmaningar. Ingrid Svensson har granskat den förändringsprocess som offentliga förvaltarorganisationer står inför, och ser betydelsen av de vanliga medarbetarnas insatser.</b></p><div>​Offentliga organisationer som förvaltar byggnader har många krav och utmaningar att förhålla sig till. På många ställen behövs fler bostäder, miljonprogrammets byggnader måste rustas upp och nya hållbarhetskrav kräver nya sätt att arbeta.</div> <div> </div> <div>Ingrid Svensson, doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har i sin forskning tittat närmare på den förändringsprocess som offentliga förvaltarorganisationer just nu genomgår, för att kunna möta dessa utmaningar.</div> <div> </div> <div><strong>Berätta om din forskning!</strong></div> <div>Organisationerna i min forskningsstudie ansvarar för större och mindre renoveringar och underhåll av byggnader och lokaler. Syftet med forskningen har varit att öka förståelsen för olika aspekter av de förändringsprocesser som dessa offentliga förvaltarorganisationer genomgår för tillfället. </div> <div> </div> <div>Tillsammans med min handledare har jag utvecklat ett ramverk som visualiserar och förklarar det organisatoriska sammanhang som aktörer inom offentlig fastighetsförvaltning befinner sig i.</div> <div> </div> <div>Kortfattat handlar förändringsprocessen om att ställa om från att arbeta med en kortsiktig tidshorisont, där man har ”lappat och lagat” byggnader – till stor del från miljonprogrammet – till att arbeta med längre tidshorisonter. Det handlar om att arbeta mer ”hållbart” på olika sätt, till exempel genom att bli mer energieffektiv, men också om att övergripande arbeta mer strategiskt. </div> <div> </div> <div>Jag har tittat på vilka aktörer som är inblandade, hur de genomför förändring, vilka förutsättningar det finns för att förändring ska ske och hur det organisatoriska sammanhanget för dessa aktörer ser ut. Målet har delvis varit att uppmärksamma ”vanliga” medarbetares insatser. Det betyder att jag inte har letat efter specifika framstående individer, utan har tittat på hur vanliga medarbetare är med och skapar och implementerar nya arbetssätt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Modell_%20IngridSvensson_750x295.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div><br /></div> <div><h6 class="chalmersElement-H6">Modell ur Ingrid Svenssons licentiatuppsats, skapad tillsammans med Pernilla Gluch. <span>Modellen visar hur individer (människor och objekt) rör sig mellan olika organisatoriska nivåer och hur de ges utrymme att utföra ”insitutional work” dvs bryta, förändra eller behålla institutioner.  <span style="display:inline-block"></span></span></h6></div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är detta viktigt?</strong></div> <div>Tidigare forskning har visat att det är tekniskt möjligt att kraftigt minska utsläpp och energiförbrukning, men i praktiken finns det olika saker (exempelvis organisatoriska aspekter) som hindrar detta arbete. Vikten av att möta klimatförändringarna har nog inte undgått någon, och våra byggnader står för en stor del av koldioxidutsläppen samtidigt som de förbrukar mycket energi. När de organisationer som har ansvar för dessa byggnader ska förändra sina arbetssätt behöver vi förstå de organisatoriska processerna för att de ska kunna komma hela vägen. </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är dina viktigaste slutsatser?</strong></div> <div>Arbetet med att förändra offentliga förvaltarorganisationer sker på flera olika organisatoriska nivåer och av många olika individer. Att känna till sitt organisatoriska sammanhang ökar möjligheten att lyckas få till en förändring. Bara för att en viss person har en viss roll på pappret, till exempel ”hållbarhetsansvarig”, är det inte säkert att personen automatiskt får mandat att i praktiken åstadkomma förändring.</div> <div>   </div> <div><strong>Vad är nytt i din forskning?</strong></div> <div>Det finns inte så mycket forskning på offentliga förvaltarorganisationer och deras väg mot hållbarhet, där man har tittat på just organisatoriska sidor.</div> <div> </div> <div>En annan aspekt är att det inte finns så många exempel på när institutionellt arbete och sociomateriality - två välkända teorier inom organisationsforskning - kombineras som vi har gjort i studien och ramverket, och framförallt i en av mina artiklar som ingår i min lic.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till?</strong></div> <div>Jag hoppas att min forskning kan öka förståelsen för de förändringsprocesser som offentliga förvaltaorganisationer står inför, hur förändring kan vara möjlig, vem som bidrar och på vilket sätt. Samtidigt vill jag också belysa den förändring som faktiskt sker, som ibland kan vara svår att se, kanske för att vi letar efter de där ”häftiga” projekten eller personerna som ofta får uppmärksamhet i medierna.</div> <div> </div> <div><strong>Hur går du vidare med forskningen nu?</strong></div> <div>Nu kommer jag och min handledare att fortsätta titta på samma typer av organisationer, med extra fokus på projektledare som är kopplade till energieffektivisering. Vad motiverar dessa individer? Vad har de för bakgrund och intressen att arbeta med denna typ av frågor? Vi vill även fortsätta att utveckla och testa det ramverk som vi tagit fram, i samarbete med fler organisationer. </div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> <br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om Ingrid Svensson och forskningen</h4> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/ingjos">Ingrid Svensson</a> är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service Management and Logistics.</div> <div> </div> <div>Läs Ingrid Svenssons licentiatuppsats: <a href="https://research.chalmers.se/publication/506114/file/506114_Fulltext.pdf">Changing practices for public facilities management</a></div> <div><br /></div> <div>Projektet som Ingrid Svensson har arbetat med är finansierat av CMB och heter: I energiomställningens tjänst: att leda strategisk förändring i kommunal fastighetsförvaltning </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Teoretiska ramverk bakom forskningen</h4> <div>Såhär förklarar Ingrid Svensson teorierna hon har utgått från i sin forskning:</div> <div> </div> <div>I min forskning har jag använt mig av tre olika teoretiska ramverk. Dels har jag använt institutionella logiker och institutionellt arbete. Båda dessa teoretiska ramverk hjälper till att förklara hur människor kan påverka sina organisationer, samtidigt som man utgår från att människor också är styrda av sina organisationer. Man tänker sig att det finns (socialt konstruerade), historiska mönster av praktiker, material normer, regler, och antaganden som styr handlingar i specifika riktningar. Genom att se på organisationen med hjälp av institutionella logiker kan man undersöka vilka handlingar som anses vara legitima eller logiska i en organisation, och hur aktörer anpassar sig till dessa logiker. Institutionellt arbete är det målmedvetna arbete som genomförs för att antingen bevara gamla mönster av beteenden, gamla arbetssätt, bryta desamma eller skapa nya. </div> <div> </div> <div>Så, vi är styrda av våra organisationer och dess historiska mönster, men samtidigt finns det möjlighet att handla annorlunda. Chansen för det ökar om vi känner till vad som styr oss, till exempel de logiker som gäller i just min organisation. </div> <div> </div> <div>Jag har även använt mig av en teori som tittar på hur människan samspelar med olika typer av objekt för att åstadkomma förändring; sociomateriality. Dessa objekt kan vara till exempel datorprogram, olika begrepp eller byggnaderna själva.  I denna teori tänker man sig att förändringen hela tiden är pågående och att i denna process är varken människor eller objekt statiska utan samarbetar och påverkar varandra på olika sätt.</div>Mon, 17 Dec 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-handbok-lär-företag-plocka-rätt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-handbok-l%C3%A4r-f%C3%B6retag-plocka-r%C3%A4tt.aspxNy handbok lär företag plocka rätt<p><b>​Hur kan plockprocessen byggas på bästa sätt, utifrån företagens specifika förutsättningar? En ny handbok från Chalmers ger svar. – Den ska fungera som inspiration och guide för alla som är intresserade av materialpreparering, säger författaren Patrik Fager.</b></p>​Vilka förpackningar ska vi satsa på, vilken materialutrustning ska vi ha och hur effektivt är det egentligen med smarta glasögon? För den som vill skapa en välfungerande plockprocess finns många frågor att ta hänsyn till. <br /><br />Patrik Fager, doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har ägnat mycket tid åt att forska på området. Nu har han skapat en handbok om materialpreparering – processen då komponenterna sorteras innan de når monteringen – som ska underlätta för företagen i sina olika överväganden kring plockprocessen.<br /><br />– De flesta företag jag har varit i kontakt med har saknat den här typen av riktlinjer, så jag tror att behovet av den här handboken är ganska stort, säger han.<br /><br />Handboken bygger dels på tidigare forskning om hur olika företag valt att utforma sina plockprocesser, dels på resultat från experiment i ett flertal större företag som exempelvis Scania, Schenker och Volvo Cars. <br /><br /><div>Resultatet är en guide som lyfter fram principer och system som företag använder sig av idag, men också generella riktlinjer utifrån de olika alternativ och val som finns.</div> <div><br /></div> <div style="text-align:center"><h3 class="chalmersElement-H3">”De flesta företag jag har varit i kontakt med har saknat den här typen av riktlinjer, så jag tror att behovet av den här handboken är ganska stort”</h3> <div><strong>Patrik Fager, Chalmers</strong><br /></div></div> <br />– Den kan användas för att få idéer och nya infallsvinklar, eller för att få svar på specifika frågor. Ska vi batcha eller plocka ett kit åt gången? Där visar boken på effekterna, utifrån olika överväganden, säger Patrik Fager.<br /><br />Handboken utgår från fem prestationsområden som företagen kan välja att lägga fokus på: kvalitet, flexibilitet, ergonomi, produktivitet och kostnadseffektivitet. Samtidigt presenteras nio designvariabler som påverkar processen, som exempelvis materialhanteringsutrustning, förpackningstyper eller vilka policys företaget har för sina lager, batch- och plockprocesser.<br /><br />– I handboken diskuterar vi hur de olika områdena och variablerna påverkar, och ger tips och råd utifrån de olika valen, säger han.<br /><br />Ett exempel är en granskning av hur plockprocessens kvalitet och effektivitet påverkas av olika plocksystem, som ”pick by light”, ”pick by voice” eller ”pick by vision” – så kallade smarta glasögon. <br /><br />– Vid batchplockning, då flera order hanteras under samma plockrunda, såg vi att en vanlig papperslista gjorde att processen gick fort, samtidigt som det blev många plock- och placeringsfel. Pick by light och pick by vision går långsammare, men ger bättre kvalitet, säger Patrik Fager.<br /><br />Handboken, ”Materials preparation handbook - Guidelines for choice of materials preparation design”, är gratis och kan laddas ner från Chalmers forskningsdatabas research.chalmers.se. Patrik Fager hoppas att den kan skapa värde för alla som är intresserade av materialpreparering.<br /><br />– Vi tror att handboken är intressant för alla som hanterar utformning av materialpreparering på företag, men också för forskare och studenter. Den är utformad för att vara heltäckande på området, och även om den inte kan ge alla svar så kapslar den in de viktigaste frågorna, säger han.<br /><br /><div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <h5 class="chalmersElement-H5">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION<br /></h5> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <ul><li>Materials preparation handbook - Guidelines for choice of materials preparation design”, är en handbok i materialpreparering som ingår som en del av forskningsprojektet ”Utformning av processer för effektiv materialkonfigurering”</li> <li>Patrik Fager har författat boken, och övriga deltagare i projektet är Lars Medbo, Mats Johansson och Robin Hanson vid Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Deltagande företag i projektet är: Schenker, Scania, Volvo Group, Volvo Cars, Bulten AB, IAC Group International Automotive Components Group Sweden AB, VBG GroupTruck Equipment AB</li></ul> <p class="chalmersElement-P"><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/505922" target="_blank">Läs handboken här &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5859" target="_blank">Läs mer om projektet här &gt;&gt;</a><br /><br />Läs tidigare artikel om projektet <em><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Smarta-glasogon-forenklar-logistiken.aspx" target="_blank">”Smarta glasögon förenklar logistiken” </a></em><br /><br /></p>Tue, 20 Nov 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Optimering-av-kliniska-forsok-for-sma-populationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Optimering-av-kliniska-forsok-for-sma-populationer.aspxOptimering av kliniska försök för små populationer<p><b>​Kliniska försök för att testa nya läkemedel använder alltid statistik. Men metoderna är ofta framtagna för stora populationer, samtidigt som det finns tusentals sällsynta sjukdomar. Ofta drabbar dessa barn och har en hög dödlighet.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto Sebastian Jobjörnsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/SebastianJobjornsson250x300.jpg" style="margin:5px" />Sebastian Jobjörnssons doktorandtjänst har till stor del betalats av <a href="https://www.ideal.rwth-aachen.de/">EU-projektet IDEAL </a>(Integrated Design and AnaLysis of small population group trials). Detta syftar till att avgöra hur kliniska försök ska designas och analyseras för specialfallet små populationer. Motiveringen för detta är att många statistiska metoder innehåller antagandet att man har en stor population, och man får inte pålitliga och kostnadseffektiva resultat när man använder dem för små populationer. Därför ser EU ett stort behov att få fram innovativ metodologi för dessa fall.</p> <p>Som utgångspunkt har Sebastian använt sig av beslutsteori och forskat på hur man kan använda denna när man ska bestämma till exempel stickprovsstorlek. Beslutsteori är i sig ingen ny metod för att lösa problem, det har gjorts i omkring 50 år. I arbetets mer praktiska del sattes det upp enkla modeller för kliniska försök för att se vad som är mest optimalt. Denna del var spännande för de som är direkt involverade, som läkemedelsbolag och liknande, men innehöll inte så mycket nytt rent metodmässigt. För Sebastian låg de mer utmanande delarna i använda beslutsteoretiska modeller för att se hur regelverket för godkännandet av nya läkemedel kan förbättras.</p> <p>Tanken är alltså att få bättre kliniska försök, men vad innebär då ”bättre”? Till skillnad från frekventistisk statistik så väger beslutsteori in en avvägning mellan kostnad och nytta. Kostnaden kan naturligtvis vara pengar, men lika gärna säkerhetsrisker eller andra parametrar. Om försöket kostar lite så kan man inkludera många, men någonstans når man en gräns där det inte är värt att inkludera fler. Det måste finnas incitament för de som gör de kliniska försöken för att förbättra och optimera dem, och då behöver man förstå vilka regler som ska sättas upp, som hur stor nytta i förbättrad hälsa som man kan få om det samtidigt inte får kosta mer än en viss summa.</p> <p>Projektet delas av nio europeiska universitet, och Sebastian har träffat de andra deltagarna årligen, vilket har varit värdefullt. De olika artiklarna i doktorsavhandlingen har också skrivits tillsammans med andra deltagare. Alla svaren finns inte ännu men man har kommit närmare på vägen dit. Sebastian kommer dock inte att fortsätta med forskningen efter disputationen, utan kommer troligen att söka sig till industrin. Han konstaterar att det går att jobba med mycket när man doktorerat i matematisk statistik, metoderna är desamma oavsett tillämpningarna.</p> <p>Eftersom Sebastian alltid varit intresserad av matematik och fysik läste han Teknisk fysik efter gymnasiet, utan att ha så mycket idéer om något särskilt yrke. Han blev alltmer intresserad av programmering och machine learning, och det var i de olika metoderna för machine learning som han kom in på Bayesiansk statistik och beslutsteori – det var ett elegant och snyggt sätt att tänka på datainlärning. Han jobbade två år innan han såg den utlysta doktorandtjänsten, och tänkte att den skulle passa bra eftersom den var inriktad just på Bayesiansk statistik. Doktorandtiden tycker han har varit både jobbig och rolig – ibland är det väldigt många saker på en gång och svårt att prioritera, jämfört med ett mer fokuserat jobb, men när det är som mest kul och intressant så är det svårslaget!<br /><br /><em>Sebastian Jobjörnsson disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen On the Optimisation and Regulation och Clinical Trials, fredag den 16 november kl 13.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. </em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Wed, 14 Nov 2018 13:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omställningen-mot-framtidens-elsystem-är-redan-här.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omst%C3%A4llningen-mot-framtidens-elsystem-%C3%A4r-redan-h%C3%A4r.aspxOmställningen mot framtidens elsystem är redan här<p><b>​Hur kommer det globala elsystemet omvandlas i framtiden, när vi strävar efter helt förnybar energiteknik? Chalmersdoktoranden Kristina Hojcková utforskar tre olika scenarier och levererar tankeväckande slutsatser om möjligheter och utmaningar för framtidens elsektor.</b></p><div>​I sin licentiatuppsats, WATT’s NEXT? On socio-technical transitions towards future electricity system architectures, granskar Kristina Hojcková vad som väntar runt hörnet inom den globala elsektorn.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Berätta om din forskning!</strong></div> <div> </div> <div>Jag har studerat den sociotekniska utvecklingen i elsektorn, för att utforska olika vägar som det framtida elsystemet - baserat på förnybar energiteknik - kan ta.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Målet har varit att bättre förstå vad som bestämmer riktningen för omställningen av elsystemet. Jag har arbetat med att definiera ett antal scenarier och kommit fram till tre framtida system som ofta nämns i litteraturen:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>• Supernätet, ett starkt centraliserat och beroende elsystem</div> <div> </div> <div>• Smart-nätet, ett helt distribuerat och ömsesidigt beroende system</div> <div> </div> <div>• Off-grid, ett oberoende system.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Jag granskade aktörer, regleringar, värderingar, förväntningar och teknologier som är typiska för dessa system. Jag har också studerat faktorer och processer som stödjer eller hindrar utvecklingen mot ett av dessa scenarier: Smart-nätet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Varför är detta viktigt?</strong></div> <div> </div> <div>Dagens forskning kring framtidens elsystem, som baseras på förnybara energikällor, fokuserar främst på de tekniska och ekonomiska aspekterna av omställningen. Dessa perspektiv är viktiga, men det saknas fokus på de nära sammanlänkade sociokulturella, organisatoriska och institutionella faktorer som ofta blir till hinder för omvandlingen av elnätet och marknadsstrukturen. Det är därför viktigt att ta fram ett mer samhällsvetenskapligt perspektiv och använda sociotekniska, systeminriktade begrepp och ramverk för att skapa en helhetsförståelse för komplexiteten runt teknisk innovation och förändring.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är dina viktigaste slutsatser?</strong></div> <div> </div> <div>Genom att definiera tre alternativa elsystem, kunde vi observera de nyckelaktörer, institutioner och teknologier som för närvarande utvecklas och ökar. Vi visar också att alla dessa alternativa system har uppmärksammats under de senaste 15 åren. Det visar i sin tur att omställningen redan pågår och att utvecklingen inte är unik för elsektorn utan också skapar kopplingar till andra sektorer, diskussioner och samhällstrender. Våra resultat visar också att Smart-nät-scenariot kräver ett nära samarbete mellan etablerade aktörer och nya aktörer, särskilt från olika sektorer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Är det något i resultaten som förvånar dig? </strong></div> <div> </div> <div>Smart-nätet verkar vid första anblicken vara den mest realistiska vägen, som stöds av både etablerade och nya aktörer. Men i verkligheten kräver Smart-nätet komplexa omstruktureringsprocesser och komplicerade förhandlingar. För Supernätet handlar det istället oftast om stegvisa förändringar som stöds av de etablerade aktörerna, och utvecklingen inom Off-grid drivs av nya aktörer som lämnar det befintliga systemet och bygger ett nytt system istället.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">”Vi behöver inse att det finns många olika sätt att uppfylla kriteriet om hundra procent förnybara energikällor” </h3> <div style="text-align:center"><div><strong>Kristina Hojcková, Chalmers</strong></div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad är nytt i din forskning?</strong></div> <div> </div> <div>Jag utforskar extrema och unika scenarier för framtidens elsystem på global nivå. Dessa scenarier tar inte hänsyn till vad som är önskvärt eller troligt, utan vad som är teoretiskt möjligt. Med detta perspektiv kan vi upptäcka dynamik och strukturer som inte är synliga i traditionella scenarier. Dessutom granskar jag den nya och omdiskuterade tekniken med blockkedjor och kryptovalutor, och hur dessa skulle kunna förändra elsektorn.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till? </strong></div> <div> </div> <div>Resultaten är relevanta för alla som är intresserade av omställningen av elsektorn, som forskare, entreprenörer, beslutsfattare och många andra som hoppas på mer tydlighet i de komplexa förändringarna som påverkar oss alla när det globala elsystemet omvandlas. Det finns många visioner om vilket som är det mest fördelaktiga framtidsscenariot, men min forskning betonar behovet av att se hela bilden. Vi behöver inse att det finns många olika sätt att uppfylla kriteriet om hundra procent förnybara energikällor, och att varje sätt innebär specifik innovationsdynamik och får olika konsekvenser.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Hur går du vidare med forskningen nu?</strong></div> <div> </div> <div>Efter licentiatseminariet kommer jag att fokusera på Supernätet. Jag är intresserad av att utforska utvecklingen i Asien, särskilt i Kina, där visionen om att bygga ett globalt Supernät har sitt ursprung. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><strong>Textsammanställning: Ulrika Ernström<br /></strong></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /><em><strong></strong></em></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"> FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <div> </div> <div>Kristina Hojcková är doktorand på avdelningen Miljösystemanalys vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. <a href="https://research.chalmers.se/person/hojckova">Läs mer om hennes forskning här &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <div> <br /></div> <div> </div> <div>Läs Kristinas licentiatuppsats: <a href="https://research.chalmers.se/publication/505308">Watt’s next? On socio-technical transitions towards future electricity system architectures.</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div>Wed, 31 Oct 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Hennes-forskning-guidar-företag-i-livscykelarbetet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Hennes-forskning-guidar-f%C3%B6retag-i-livscykelarbetet.aspxHennes forskning guidar företag i livscykelarbetet<p><b>​Allt fler företag arbetar med sina produkters miljöpåverkan genom hela dess livscykel. Hanna Lindén, Chalmers, har granskat hur multinationella företag organiserar sitt livscykelarbete, och ger med sin doktorsavhandling en guide till företag som vill ta ett större miljöansvar.</b></p><div>”Det är inspirerande när företag arbetar med miljöfrågor för att de ser de många vinsterna, inte för att de är bundna av lagar eller regleringar.”</div> <div> </div> <div>Orden kommer från Hanna Lindén, nybliven doktor på avdelningen Miljösystemanalys på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation. Hon har ägnat de senaste åren åt att granska hur multinationella företag arbetar med miljöfrågan utifrån ett helhetsperspektiv, genom så kallad Life Cycle Management.</div> <div> </div> <div>Att visa sitt miljöansvar och arbeta för mer miljövänliga processer, produkter och tjänster blir mer och mer vanligt. Men all miljöpåverkan sker inte i den del av produktkedjan som företagen främst hanterar, eftersom mycket kan ske hos leverantörerna, användarna eller när råmaterialet utvinns.</div> <div> </div> <div>Life Cycle Management, LCM, blir därför ett sätt att arbeta med miljöpåverkan längs hela produktkedjan, både ”uppströms” mot exempelvis leverantörer, och ”nedströms” mot exempelvis kunder.</div> <div> </div> <div>– LCM handlar om att se till produktens hela livscykel. Ett exempel kan vara att bygga om produkten så att den kräver mindre material vid tillverkningen, mindre energiåtgång vid användning eller blir bättre anpassad för återvinningsprocesser. Det kan också handla om att ställa krav på sina kunder och leverantörer att arbeta med miljöledningssystem, säger Hanna Lindén.</div> <div> </div> <div>I sin doktorsavhandling, ”The nitty gritty of life cycle management: Exploring the organization of LCM”, djupdyker hon i hur multinationella företag går till väga när de organiserar sitt LCM-arbete, vilka samarbeten arbetet kan leda till och vilka utmaningar och möjligheter som kan dyka upp.</div> <div> </div> <div>Att det finns många olika sätt att arbeta med LCM står klart, och en viktig slutsats är att</div> <div>arbetet behöver anpassas till redan existerande logiker eller arbetssätt i företaget.</div> <div> </div> <div>– Jag ser vikten av att organisationer som vill arbeta med LCM kopplar an till befintliga system, så att arbetet ligger i linje med det som redan görs. Ett av företagen i min studie arbetade exempelvis mycket med beräkningar och energianvändning, och såg hur de kunde beräkna och därmed synliggöra minskad energianvändning hos kunden. Det blev ett sätt att göra livscykelperspektivet relevant, eftersom det kopplades till något de redan hade fokus på, säger hon.</div> <div> </div> <div>Enligt Hanna Lindén är det nödvändigt med en ny syn på implementeringsprocessen, om livscykelarbetet ska bli lyckat.</div> <div> </div> <div>– Det krävs mer än en perfekt idé för att något ska kunna implementeras. Implementering är sällan automatisk eller oförändrad, snarare en sorts översättningsprocess. När något ska implementeras så kommer detta tolkas olika av olika personer i organisationen. Därför måste man vara med i diskussionerna på företaget om vad det betyder och hur det ska användas. Annars får inte förändringen någon relevans för de som arbetar i organisationen.  Dessutom finns en risk att fokus stannar vid utvecklingen av en idé och dess lansering, medan den fortsatta utvecklingen och användandet av idén får mindre fokus, säger hon.</div> <div> </div> <div>De som arbetar med livscykelarbetet har också stor betydelse, påpekar hon, eftersom det är genom deras ihärdiga arbete att motivera och anpassa livscykelarbetet i organisationen som medvetenheten och vikten av det sprids i organisationen.</div> <div> </div> <div>Att arbeta med LCM innebär att utmana gränserna för hur långt det egna miljöansvaret sträcker sig, men Hanna Lindén anser att vinsterna för företagen är många.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Idag drivs LCM mycket av företag som ser möjligheterna med arbetssättet. Framöver tror jag det kommer bli mer och mer nödvändigt att arbeta med ett livscykelperspektiv&quot;</h3> <div style="text-align:center"><div><strong>Hanna Lindén, Chalmers</strong></div> <div><strong><br /></strong></div></div> <div> </div> <div>– LCM ger företagen en större förståelse för hela sin produkt- och leverantörskedja. Det handlar också om ett ansvarstagande som kan innebära en konkurrensfördel eftersom du kan konkurrera med hållbarhetsaspekten. Det öppnar för nya affärsmöjligheter, och ger det en möjlighet att skapa nya produkter och bättre relationer med leverantörerna, säger hon.</div> <div> </div> <div>I takt med att lagar och regleringar på miljöområdet ökar kommer LCM bli att vanligare, tror Hanna Lindén.</div> <div>– Idag drivs LCM mycket av företag som ser möjligheterna med arbetssättet. Framöver tror jag det kommer bli mer och mer nödvändigt att arbeta med ett livscykelperspektiv.</div> <div> </div> <div><strong>Hur ser du att din forskning kan bidra till detta?<br /><br /></strong></div> <div>–  Min studie konkretiserar och skapar en bredare förståelse för vad LCM är. Jag hoppas den kan ge andra företag som vill arbeta med LCM stöd och guidning i hur de kan gå tillväga. Om jag kan bidra till att förbättra och effektivisera företagens miljöarbete, så skulle det känns väldigt roligt.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fakta, forskning och mer information</h3> <div>Hanna Lindén har disputerat vid avdelningen Miljösystemanalys på Chalmers, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation.<a href="https://research.chalmers.se/person/nihanna"> Läs mer om hennes forskning här &gt;&gt;</a><br /></div> <div> </div> <div>Läs Hanna Lindéns avhandling: <a href="https://research.chalmers.se/publication/504929">”The nitty gritty of life cycle management: Exploring the organization of LCM”<br /></a></div> <div> </div></div>Thu, 18 Oct 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Reality-behind-using-standards-in-eHealth-evaluation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Reality-behind-using-standards-in-eHealth-evaluation.aspxReality behind using standards in eHealth evaluation<p><b>With her research, Monika Jurkeviciute at Chalmers aims to help scholars and practitioners who develop and use standards in eHealth evaluation studies. “Standards and reality are like yin and yang: A balance needs to be established”, she says.</b></p><div>Monika Jurkeviciute is a Ph.D. candidate at Chalmers Department of Technology Management and Economics, and also connected to Chalmers research center <em>Centre</em><em> for Healthcare Improvement</em>. She now presents her licentiate thesis: Planning a holistic eHealth evaluation: The interplay between standards and reality</div> <div> </div> <div><strong>Tell us about your research!</strong></div> <div>My research focuses on standardization in the evaluation of eHealth implementations. Standardization is considered among possible ways to increase quality in eHealth evaluation studies. Therefore, various standards (such as evaluation frameworks, guidelines, and scales) have been created to increase credibility and methodological uniformity among different eHealth studies. However, for more than a decade it has been a stated problem that standards are used insufficiently in the eHealth evaluation, and practitioners need more and better standards. Therefore, the purpose of my research was to study the use of standards in eHealth evaluation practice.</div> <div> </div> <div><strong>Why is this important?</strong></div> <div>The use of standards is traditionally associated with the quality of evaluation studies, which is important for developing knowledge and generating evidence for decision-making on eHealth implementations. Therefore, it is important to understand why the standards are not used in the evaluation of eHealth implementations.</div> <div> </div> <div><strong>What are your most important research findings?</strong></div> <div>My research has empirically confirmed that standards are used insufficiently in eHealth evaluation studies. Also, while standards such as evaluation frameworks and guidelines for eHealth evaluation planning have been found beneficial, they need to be improved for better alignment with practice. Another study of mine has demonstrated that sometimes, even if practitioners aim to use a standard, the use is not straightforward and is hindered by several factors.</div> <div> </div> <div>The identified factors hindering the use of standards are related to insufficient evaluator’s experience and resources for using a standard, evaluator’s unawareness of a standard, inadequacy of a standard to address a target population or a disease, non-existence of a validated version of a standard in a particular location, and a lack of fit between a standard and a scope of the evaluation.</div> <div> </div> <div><strong>What new knowledge do you bring forward in your research?</strong></div> <div>The use of standards is not black and white, as previously has been portrayed in the field of eHealth evaluation. The use of standards and adherence to them need to be seen as a range. That is, due to the different aspects of “reality”, evaluators might use a standard just partially too, by adding or removing some elements or significantly transforming its content. Sometimes, this can lead to a better quality of evaluation. For example, practitioners can “get inspired” by a particular standard and create of a non-standard tailor-made method that suits the studied patients better. For some standards, this “partiality” is acceptable, while for others it is not. However, in reality, it happens.</div> <div> </div> <div><strong>What do you hope for your research to lead to?</strong></div> <div>My research should help scholars and practitioners improve standards related to eHealth evaluation, and to consider taking actions to prevent the factors hindering the use of standards in eHealth evaluation studies.</div> <div> </div> <div><strong>What will be the next step in your research?</strong></div> <div>Next, we shall create and validate a model trying to explain under which conditions the eHealth solution that we had been testing previously provide the best outcomes to elderly people with mild cognitive impairment and mild dementia.</div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FACTS, RESEARCH AND MORE INFORMATION</h4> <div>Read more about <a href="/en/Staff/Pages/monika-jurkeviciute.aspx">Monika Jurkeviciute</a></div> <div><br /></div> <div>Read the licentiate thesis of Monika Jurkeviciute: <a href="https://research.chalmers.se/publication/504912">Planning a holistic e-health evaluation: The interplay between standards and reality</a></div> <div> </div> <div>Read the article on the research of Monika Jurkeviciute:<a href="/en/centres/CHI/news/Pages/Smart-IT-solutions-can-improve-the-lives-of-dementia-patients.aspx"> ”Smart IT solutions for cognitive impairment”</a></div> <div> </div>Wed, 10 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Så-kan-våra-förbrukningsvaror-bli-mer-miljövänliga-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/S%C3%A5-kan-v%C3%A5ra-f%C3%B6rbrukningsvaror-bli-mer-milj%C3%B6v%C3%A4nliga-.aspxSå kan våra förbrukningsvaror bli mer miljövänliga<p><b>​Inom cirkulär ekonomi ligger fokus ofta på långlivade produkter. Chalmersforskaren Siri Willskytt har istället granskat hur våra förbrukningsvaror och kortlivade produkter kan bli mer resurssnåla och miljövänliga - och hon visar att mycket finns att göra.</b></p><div>Siri Willskytt är doktorand på avdelningen Miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. Nu presenter hon sin licentiatuppsats ”How can consumables be made more resource efficient? Environmental and resource assessment of measures”.</div> <div> </div> <div><strong>Berätta om din </strong><strong>forskning</strong><strong>!</strong></div> <div>Dagens sätt att konsumera produkter är inte så hållbart, eftersom det ofta kännetecknas av att utvinna nya resurser för att producera nytt och sedan slänga produkten efter en viss användning - och i vissa fall inte ens återvinna materialen i produkten. Det här är det vi brukar kalla ”slit- och slängsamhället”. Cirkulär ekonomi presenteras ofta som lösningen på problemet, och inom detta koncept finns många strategier för att göra produkter mer resurssnåla och miljövänliga. Dock dominerar strategier för långlivade produkter, eftersom dessa produkter kan återanvändas, återtillverkas och återvinnas.  Men åtgärder och strategier för att göra förbrukningsvaror och kortlivade produkter mer resurseffektiva och miljövänliga behövs också!</div> <div> </div> <div>I min licentiatuppsats har jag undersökt vad det finns för åtgärder som går att applicera på förbrukningsvaror och kortlivade produkter - och om dessa leder till mer resurseffektiva och miljövänliga produkter. En del av forskningen består av en fallstudie på inkontinensprodukter där olika åtgärder utvärderas genom livscykelanalyser. Jag har också analyserat befintliga bedömningsstudier i litteraturen, främst livscykelanalyser, på olika produkter och olika åtgärder som har som mål att förbättra resursanvändningen och minska miljöpåverkan.</div> <div> </div> <div><strong>Varför är detta viktigt?</strong></div> <div><div>Förbrukningsvaror som blöjor, papper och mat, men också andra kortlivade produkter som komponenter i långlivade produkter (exempelvis bränslefilter i en lastbil), kommer alltid att behövas. Därför är det viktigt att undersöka hur man kan göra dem mer resurssnåla och miljövänliga. Genom att utvärdera olika åtgärder som syftar till detta, med hjälp av till exempel livscykelanalyser, kan just resurs- och miljöpåverkan utredas över hela produktens livscykel. I vissa fall kan man tro att en viss lösning är den bästa, men om man undersöker hela produktens livscykel och hur konsumenten faktiskt använder produkten eller lösningen, kan det visa sig att den inte alls är bra.</div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Det går att göra ganska mycket med <br />förbrukningsprodukter och kortlivade produkter <br />för att dessa ska bli resurssnålare&quot; </h3> <p style="text-align:center"></p> <div><strong>Siri Willskytt, Chalmers</strong></div> <p></p></div> <div> </div> <div><strong>Vilka är dina viktigaste slutsatser?</strong></div> <div>En viktig slutsats är att det går att förbättra resursanvändningen och miljöpåverkan rejält för förbrukningsvaror och kortlivade produkter, med en mängd olika åtgärder i olika led av livscykeln. En annan viktig slutsats är att kontexten som en produkt används i till stor del kan avgöra om en åtgärd blir bra eller dålig. Att designa om en förbrukningsprodukt till en långlivad produkt (det vill säga en engångsprodukt till en flergångsprodukt) kan i vissa fall vara väldigt bra och i vissa fall väldigt dåligt. Det som avgör är hur många gånger flergångsprodukten faktiskt används och hur energisnålt eller energikrävande underhållsarbetet (oftast tvättning) är, men också vilken typ av el-mix som används. Ser man till att använda sin produkt många gånger och har ett energisnålt underhåll som använder el med låg fossilandel, kommer flergångsprodukten i de allra flesta fall vara det bästa alternativet.</div> <div> </div> <div><strong>Är det något i resultaten som förvånar dig?</strong></div> <div>Jag blev förvånad över att ganska mycket går att göra med förbrukningsvaror och kortlivade produkter för att dessa ska bli resurssnålare. Exempelvis genom att bara se till att rätt inkontinensprodukt används av korrekt användare (när det gäller storlek och absorptionskapacitet), kan resursanvändningen och miljöpåverkan minskas med 20 procent. Jag tycker det är intressant att användarbeteendet spelar så stor roll för hur resurssnål och miljövänlig en produktlösning blir.</div> <div> </div> <div><strong>Vilken ny kunskap bidrar du med?</strong></div> <div>Mitt arbete har försökt säga något mer generellt om förbrukningsvaror och dess roll i den cirkulära ekonomin. Förbrukningsvaror har varit lite bortglömda eller i alla fall inte i fokus i diskussionen, eftersom dessa produkter inte känns som så typiska cirkulära produkter.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till?</strong></div> <div>Eftersom min forskning sker i ett större forskningsprogram, Mistra REES, där bland annat flera stora företag medverkar, hoppas jag att dessa verkligen tar vara på och använder kunskapen i sina verksamheter. Vi hoppas att kunskapsunderlaget kan användas i både produkt- och systemdesign, samt i utvecklingen av affärsmodeller och policys.</div> <div> </div> <div><strong>Hur ska du gå vidare med forskningen nu?</strong></div> <div>I min fortsatta forskning ska jag använda den kunskap jag har fått fram om hur produkter och dessa system kan göras mer resurseffektiva och miljövänliga, till att granska design- och produktutvecklingsmetoder. Jag vill se till att den kunskap som jag och mina forskningskollegor har samlat på oss, tas till vara och används.</div> <div> </div> <div><strong>Textsammanställning</strong>: Ulrika Ernström</div> <div> </div> <div><strong>Fotnot</strong>: Livscykelanalys är en metod för att beräkna produkters resurs och miljöpåverkan från vagga till grav, alltså från råmaterialutvinning till avfallshantering/resthantering.</div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta, forskning och mer information<br /></h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/siri-willskytt.aspx" target="_blank">Läs mer om Siri Willskytt &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <div>Läs Siri Willskytts licentiatuppsats: ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/504869" target="_blank">How can consumables be made more resource efficient? Environmental and resource assessment of measures</a>”.</div> <div> </div>Thu, 27 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-av-kontrollrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-av-kontrollrum.aspxDesign av kontrollrum mer effektiv med tidig utvärdering<p><b>​Designen i ett kontrollrum, i form av gränssnitt och arbetsrutiner, har stor påverkan på både produktivitet och driftsäkerhet. Operatörernas välbefinnande beror också på hur väl anpassat systemet är utifrån ett mänskligt perspektiv. Evas Simonsens forskning handlar om utvärdering av kontrollrum utifrån perspektivet människa-maskinsystem med fokus på säkerhet.</b></p><div>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kraftcentralen bild" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Kraftcentralen%20300pxl.jpg" style="margin:5px 10px;width:230px;height:230px" />När kontrollrum byggs eller modifieras är det viktigt att de stödjer operatörernas arbetsuppgifter för att åstadkomma en säker drift. Vid förändringar av miljön i kontrollrummet är det därför viktigt att utvärdera vilken påverkan en sådan förändring har. Idag sker utvärderingarna ofta sent i processen vilket försämrar möjligheterna till en effektivt designad miljö. Om man istället utvärderar tidigare och kontinuerligt under utvecklingsprocessen är felen som upptäcks lättare att rätta till. Man kan likna det vid en kock som smakar av en maträtt kontinuerligt för att få information om justeringar som behöver göras. Evas forskning har nyanserat kunskapen om, och utvecklat stöd för, sådan tidig utvärdering så att den kan utföras på ett sätt som ger större nytta.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tar med sig fördjupade kunskaper till industrin</h3> <div>Eva är sedan tidigare civilingenjör i teknisk design från Chalmers och tog examen 2005. Sedan dess har hon arbetat som human factors specialist på Vattenfall där hon mestadels utvecklat och moderniserat kontrollrum. Det som lockade henne att ta tjänstledigt från Vattenfall och börja doktorera var möjligheten att kunna gräva djupare i ämnet än vad som var möjligt i projekt ute i industrin.</div> <div><br />  </div> <div> </div> <div>- Det jag gör nu är att ta med mina erfarenheter från forskarvärlden till att utvärdera och designa kontrollrum ute i industrin. </div> <div> </div> <div>Hon är, enligt egen utsago, nästan lite för intresserad av kontrollrum och human factors och diskuterar gärna dessa ämnen även på fritiden. Då brukar hon uppröras över hur dåliga gränssnitt vi ofta tvingas att använda i arbetslivet. Förutom att diskutera gränssnitt och arbetsmiljöer  så gillar hon att även att vandra, konst och kultur. Dessutom så har hon en faiblesse för filmiska kostymdraman, fantasyböcker och bröd.  </div> <div><br /> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Avhandling och forskarskola</h4> <div>Eva Simonsen disputerade den 28:e september med avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/504754." style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:600;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:border-box;orphans:2;background-color:transparent">Advancing formative control room system evaluation – Decision support for human factors evaluation planning and method development</a>. Hon studerat vid forskarskolan <a href="https://student.portal.chalmers.se/doctoralportal/forskarskolor/Sidor/Manniska-teknik-design.aspx">Människa-Teknik-Design<font color="#001000"> </font></a>och varit anställd vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri- och materialvetenskap</a>.</div> <div> </div> <div>En av Evas viktigaste vetenskapliga artiklar är: <a href="https://doi.org/10.1016/j.ssci.2017.10.006">Categories of measures to guide choice of human factors methods for nuclear power plant control room evaluation</a></div> <div><br /> </div>Thu, 27 Sep 2018 00:00:00 +0200