Nyheter: Forskning Doktorandportratthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 30 Jun 2020 09:45:28 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxAutomatiserade fordons beteende påverkar vår tillit<p><b>​​Om vi ska våga färdas med automatiserade fordon så måste dessa inte bara vara säkra rent tekniskt, utan vi som passagerare måste också känna oss trygga med fordonets beteende. Fredrick Ekman presenterar i sin licentiatavhandling hur design påverkar tilliten till automatiserade fordon.</b></p><div>För att vi ska känna oss trygga i ett automatiserat fordon så behöver vi inte bara veta att det är säkert rent statistiskt. ​När man designar fordonets beteende behöver man också skapa en tillräckligt hög grad av tillit i specifika trafiksituationer. Självklart måste automatiserade fordon vara faktiskt säkra och visa på låga olyckstal. ​Men om vi känner oss osäkra på fordonets beteende så kommer vi ändå vara motvilliga till att använda det. Eller om vi är för säkra på beteendet i relation till det automatiserade fordonets egentliga förmåga så kan det leda till olyckor.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Beteende​t måste designas utifrån olika trafikhändelser</h2></div> <div>​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;display:inline !important">Tilliten till det automatiserade fordonet börjar redan innan färden när vi lär oss förstå hur fordonet fungerar. </span>Vi påverkas också av hur vi lär oss nya saker om fordonet under själva färden. Utifrån dessa situationer så är det viktigt att mängden information som kommer från och om det automatiserade fordonet är adekvat.</div> <br /><div>Under själva färden så måste intentionerna vara klara och tydliga för passagerarna. Vid till exempel en korsning eller ett stopp så är det viktigt att fordonet saktar ner eller bromsar in mjukt, men samtidigt tydligt så användaren uppfattar att fordonet har kontroll på situationen. Ju mer komplex trafiksituation, och upplevd risk för sig själv och andra, desto tydligare behöver intentionerna vara för att vi ska känna oss trygga. Det handlar alltså om att designa fordonets beteende utifrån olika typer av händelser.</div> <br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Respekt och helhetsupplevelsen är viktigt för tilliten</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Automatiseradefordon_beteende_590px.jpg" alt="Automatiserade fordon" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 15px;width:331px;height:183px" />Trygghet är också kopplad till vårt behov av att känna oss respekterade och bli välvilligt bemötta, vilket även verkar gälla i vår kontakt med maskiner. Studier visar tydligt att tilliten påverkades av det automatiserade fordonets bemötande av andra trafikanter, vilket i sin tur påverkade användarens tillit till fordonet.  Det som framförallt påverkade användarens tillit var den upplevda välviljan och respekt det automatiserade fordonet gav gentemot andra trafikanter, då framförallt gångtrafikanter och cyklister. </div> <div><br /> </div> <div><em><strong>Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills Fredrik?</strong><br /></em></div> <div>– Som utvecklare av automatiserade fordon är det viktigt att förstå att tilliten är kopplad till en helhetsupplevelse. Det går alltså inte att enbart se till enskilda signaler som sänds ut från fordonet, utan man måste hela tiden se till kombinationen av alla signaler. Signaler som är kommunicerade från displayer i bilen, men också från den automatiserade bilens körbeteende och att dessa är koherenta och skapar en ’gestalt’ som är upplevd som tillitsfull i relation till det automatiserade fordonets faktiska prestanda. <br /> </div> <div><div><em><strong>Vågar du åka med automatiserade fordon? </strong></em></div> –<span style="display:inline-block">  </span>Ja, det gör jag absolut, men jag ser också till att medvetet utvärdera det automatiserade systemet medans jag använder det för att så gott som möjligt förstå när och när inte systemet bör användas. Jag tror på tekniken men det viktiga här är inte när eller om det kommer att fungera, utan det handlar om att utvecklare måste vara mycket tydliga och transparenta med hur systemen fungerar och mycket tydligt kommunicera när det kan eller inte kan användas. <span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br /><em><strong>Vad kommer du forska vidare på?</strong></em><br /><div>–<span style="display:inline-block">  </span>Jag kommer att försöka utvärdera och vidareutveckla, den i dagsläget, tentativa modellen över hur tillit kommuniceras från utvecklare till användare genom automatiserade system. Detta kommer att göras genom att titta vidare på andra typer av automatiserade artefakter såsom last-mile robotar. Last mile delivery (LMD) robots är små robotar med hjul som kör helt själva med små paket från en hub vidare till andra mottagare som till exempel privatpersoner.</div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs avhandlingen</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/517220">Designing for Appropriate Trust in Automated Vehicles</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ekmanfr.aspx">Fredrick Ekman</a><br /></div></div>Mon, 29 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematikmodeller-for-cancerbehandling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematikmodeller-for-cancerbehandling.aspxMatematikmodeller för cancerbehandling<p><b>​Matematiska modeller är av stort intresse för läkarvetenskapen. Tim Cardilins avhandling handlar om modeller för att få ett bättre resultat av kombinationsterapier för cancerpatienter.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/timcardilin.jpg" alt="" style="margin:5px" />Tim är anställd vid FCC, Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics, och disputerar vid Matematiska vetenskaper som så kallad industridoktorand. Projektet han arbetat i är ett samarbete med det tyska läkemedelsbolaget Merck med huvudkontor i Darmstadt. Det finns ett stort intresse inom branschen för matematiska modeller av flera anledningar, kostnadsmässiga som att spara tid och pengar, men även etiska för att minska antalet djurförsök. Man vill göra prediktioner för olika scenarier: vad händer om man använder en högre eller lägre dos av ett läkemedel? Vad händer om man kombinerar vissa läkemedel?</p> <p>Just detta projekt handlar om kombinationer av terapier inom onkologi, det vill säga cancerbehandling. Det utgår från frågor som vad det finns det för matematiska modeller inom området idag och hur man kan förbättra eller utvidga dem, och hur de matematiska modellerna används, vilka prediktioner som görs och vilka man bör göra. Variabilitet mellan individer är också ett tema. Eftersom det handlar om biologiska processer finns det en stor spridning i hur olika individer svarar på samma behandling. </p> <h2>Tumour Static Exposure, ett viktigt prediktionsverktyg</h2> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Tumour Static Exposure" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/TSE250x250.jpg" style="margin:5px" />Avhandlingen behandlar till stor del tidsseriedata för tumörvolymer där Tim lagt till strålningsbehandling, både i sig och tillsammans med andra läkemedel, till den klass av matematiska modeller som typiskt används inom branschen. Han har också arbetat med Tumour Static Exposure (TSE) som är ett modellbaserat prediktionsverktyg för att förstå vilka doser och vilken koncentration av ett eller flera läkemedel som man måste ha för att få en tumör att minska. För ett läkemedel blir TSE en gräns där tumörtillväxten bromsas men inte går tillbaka när man ligger under, medan tumören krymper när man ligger över. När man kombinerar två eller flera läkemedel blir motsvarigheten en TSE-kurva eller yta som man vill att kombinationsbehandlingen ska hålla sig över för att tumören ska krympa. </p> <p>Tim menar att detta är ett viktigt prediktionsverktyg, som även kan användas för att rangordna och optimera behandlingar, och som ännu inte fått tillräckligt stort genomslag. Genomgående har också variabiliteten mellan individer beaktats, där så kallade mixed effect-modeller använts då de är mest sofistikerade modeller som finns idag. Dessa har tillämpats bland annat inom TSE så att resultatet inte bara ska stämma för en medianindivid utan för en stor del, till exempel 95%, av patienterna.</p> <h2>Ett projekt för en bred matematiker</h2> <p>Tim började läsa fysik efter gymnasiet med en tanke om att fortsätta som sjukhusfysiker, men kom inte så långt innan han hoppade av. Istället började han på Matematikprogrammet på Göteborgs universitet och höll på med partiella differentialekvationer och finita element-metoder. Mot slutet av utbildningen fick han frågan av FCC om han var intresserad av att jobba i projektet som satts samman av en professor på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Tim blev osäker då han trodde att det behövdes mycket biologi och statistik, men han förstod snart att vad man sökte var en bred matematiker och att det andra var sådant man snabbt kunde lära sig. Från början var det ett licentiatprojekt men Merck var intresserade av en fortsättning och så blev det.</p> <p>– Jag har haft en bra doktorandtid som varit utvecklande på alla sätt. Det har varit en utmaning att det är många olika viljor om var fokus ska ligga, från Merck, FCC och MV. I ett tvärvetenskapligt projekt som detta måste man också kunna kommunicera med icke-matematiker, men modeller går ganska lätt att visa som figurer istället för formler.</p> <p>Tim kommer att fortsätta arbeta med biomatematiktillämpningar på FCC. Mercks projekt fortsätter också, med en ny doktorand som började i september, så Tim kommer att följa det och stötta när så behövs.</p> <br /><em>Tim Cardilin disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen ”Modelling of combination therapy to support drug discovery in oncology”, torsdag den 4 juni kl 13.15 via Zoom. Handledare är Torbjörn Lundh, biträdande handledare Mats Jirstrand. <a href="/sv/institutioner/math/kalendarium/Sidor/Disputation200604.aspx">Läs avhandlingen och delta i disputationen</a></em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: privat<br /><strong>Bild</strong>: Tim Cardilin. Exempel på Tumor Static Exposure (TSE) prediktion (blå kurvan) för två läkemedel med koncentrationer CA och CB. Kombinationer av läkemedlen som ligger under TSE-kurvan (röda området) leder till att tumören växer, medan kombinationer som ligger över TSE-kurvan (gröna området) leder till att tumören krymper.Thu, 28 May 2020 17:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxÄlvvattnet kan kyla fler byggnader om temperaturdifferensen ökar<p><b>​I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort. Men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, på skolor, kontor och sjukhus behöver vi fjärrkyla, en energieffektiv och miljövänlig teknik. – Min forskning handlar om att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla. Vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar, säger Maria Jangsten, doktorand i installationsteknik vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px"><b>Idag används 18 procent </b>av den globala elförbrukningen i fastigheter till att kyla ner temperaturen inomhus. Med dagens utveckling beräknas andelen öka till 30 procent år 2050. Kylbehovet globalt kommer framförallt från tillväxtekonomier som idag har stora kylbehov men inte ekonomi att investera i luftkonditionering och kylmaskiner. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige ligger långt framme när det gäller tekniken med fjärrkyla​. Men i varma länder i exempelvis Sydeuropa är fjärrkyla ovanligt. Där använder man oftare luftkonditionering och kylare. Men fler apparater på byggnader innebär buller och dessutom ökade värmeföroreningar som bidrar till uppvärmningen av stadsmiljön. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MJangsten_photo-(002).jpg" alt="Maria Jangsten" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– En mer energieffektiv</b>, ekonomisk och miljövänlig lösning är fjärrkylning tillsammans med en samlad central produktionsenhet som skickar tillbaka det uppvärmda vattnet. Men det finns en problematik med fjärrkylning och den är främst kopplad till temperaturskillnaderna på tillopp- och returvattnet, berättar Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Den 23 april presenterade </b>hon sin licentiatuppsats ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/516197">Gothenburg District Cooling System - An evaluation of the system performance based on operational data​</a>” online.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det positiva med att presentationen hölls online nu i coronatider var att så otroligt många kunde delta, som kollegor och vänner ute i Europa. Forskning ska ju vara transparent och tillgänglig. Så det här blev väldigt bra, säger Maria Jangsten. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px">Forskningsprojektet, som utförs i samverkan med Göteborg energi, har som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg. </span><span style="font-size:14px">På avdelningen för Installationsteknik har de under många år samarbetat med Göteborg energi kring fjärr- och solvärme. Men i framtiden är det efterfrågan på komfort och därmed kylbehovet av byggnader som kommer att öka. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För att fjärrkyla </b>ska vara ekonomiskt möjligt behövs en naturlig källa med kallt vatten, frikyla, till energisystemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Göteborg bidrar Göta älv med frikyla. Den är viktig för fjärrkylan och används på olika sätt under året. På vintern, n</span><span style="background-color:initial">är älven är fem grader eller lägre, kan man använda vattnet rakt av för att kyla ner fjärrkylasystemet. </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">När älven är för varm för direkt frikyla används vattnet till att kyla kylmaskinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När vattnet skickas tillbaka till älven ska det vara 16 grader. Men problemet är att det oftast inte värmts upp tillräckligt. Nyckeln är att få en högre temperatur på returvattnet i fjärrkylasystemet, säger Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Det Maria främst undersökt</b> är skillnaden mellan framledningstemperaturen som ska vara sex grader, och returledningen som ska vara 16. Men oftast är skillnaden mindre. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Många kunder använder generellt en högre framledningstemperatur än den rekommenderade, vilket är positivt. Samtidigt så använder många fastigheter för mycket fjärrkylavatten utan att plocka ut tillräcklig kyleffekt, vilket är ett slöseri och leder till små temperaturdifferenser, säger Maria Jangsten.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konsekvensen, om man vill utvidga systemet, blir att fjärrkylan inte räcker till alla. Om man istället kunde dra isär temperaturdifferensen så att skillnaden på tillopp- och returvattnet blir tio grader, behöver man inte pumpa så mycket vatten i systemet och då räcker fjärrkylan till för fler kunder.</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><br /><b>FAKTA: Fjärrkyla, så funkar det i Göteborg</b></span></span><div><span style="font-size:14px">I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylevattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.<br /></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT </b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=R1QiXq0PWM8&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Maria Jangstens presentation på YouTube</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/forskning-utveckling/samarbete-med-chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Projektet ingår i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/Maria-Jangsten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maria Jangsten</a></span></div></div> ​Tue, 28 Apr 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Statistiska-verktyg-for-att-konstruera-optimala-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Statistiska-verktyg-for-att-konstruera-optimala-material.aspxStatistiska verktyg för att konstruera optimala material<p><b>​Sandra Eriksson Barmans forskning tillämpar metoder från matematik inom materialvetenskap, för att öka kunskaperna i hur man bäst designar material med skräddarsydda masstransportegenskaper.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sandra Eriksson Barman" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/sandraerikssonbarman200x.png" style="margin:5px" />Sandras doktorandanställning har legat inom projektet Materialstrukturer sedda genom mikroskop och statistik, finansierat av SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning). Projektet föddes i sin tur ur Chalmers centrum SuMo Biomaterials som har många externa partners, till exempel AstraZeneca, Essity och Tetra Pak. De tillverkar alla produkter där materialens mikrostruktur styr transporten genom materialen.</p> <p>Sandra har använt sig av program för molekulär transport och data som tagits fram inom SuMo, tillsammans med ny data som tagits fram inom SSF-projektet. Datan är mikroskopidata från AstraZeneca från material som används som ytstruktur på läkemedelspellets. När ytan kommer i kontakt med vatten bildar det en porös struktur som avgör hur snabbt läkemedlet frisätts i kroppen.</p> <p>Den första delen av avhandlingen handlar om att ta fram en 3D-stokastisk modell som passar till materialet. Utmaningen ligger i att mikroskopibilderna är relativt stora och att modellen ska kunna passas till bilderna. Sandra har sedan använt både denna 3D-modell och andra, enklare modeller för att hitta vilka egenskaper hos de porösa materialen som är viktigast för frisättningen, och simulerat transport genom materialen.</p> <p>– Vissa saker visste vi redan, och testade då själva metoderna som redan finns för att beskriva egenskaper. Men vi har också tagit fram nya modeller för konnektivitet i material, hittat flaskhalsar, och identifierat vilka egenskaper som är viktiga för transporten.</p> <h2>MIST, simuleringsprogram för att mäta egenskaper</h2> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Illustration av programmet MIST" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Mist_Illustr350x.png" style="margin:5px" />Alla de framtagna metoderna är implementerade i ett program kallat MIST (MIcroSTructure – A program package for visualization and characterization of 3D geometries) som ska bli allmänt tillgängligt. Hittills är det skickat till en del av SuMos partners men det är tänkt att vem som helst ska kunna nå det och använda det. Man har arbetat mycket med visualisering, eftersom konnektivitetsegenskaper är svåra att se enbart i en 3D-struktur. </p> <p>Det är fler som arbetar inom projektet, som en doktorand på Fysik som arbetat med att ta fram mikroskopidata och som disputerar i juni, men i och med disputationerna och publiceringen av MIST är detta projekt egentligen avslutat. Programmet hinner vidareutvecklas ytterligare något till september, då Sandras anställning är slut. Samarbetena kring materialvetenskap, som ju är ett av Chalmers styrkeområden, fortsätter med många andra perspektiv.</p> <p>Sandra tog några års paus mellan gymnasium och universitet, testade att ta en matematikkurs och läste därefter Matematikprogrammet på Göteborgs universitet. Hon sökte några olika doktorandtjänster på institutionen och licentiattjänster på Fraunhofer och valde den här. Hon har trivts mycket bra med projektet, både med matematiken som hon beskriver som rolig, och med det nära samarbetet med industrin.</p> <p>– Det är spännande med responsen från de som kan tänkas använda sig av forskningen, och det är också roligt att det varit så många involverade med olika infallsvinklar.</p> <p><em>Sandra Eriksson Barman disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen ”The pore geometry of pharmaceutical coatings: statistical modelling, characterisation methods and transport prediction”, tisdag den 24 april kl 13.00 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. Handledare är Holger Rootzén.</em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: privat<br /><strong>Bild</strong>: Illustration av hur man kan använda MIST för att undersöka konnektivitet. Visualisering av porerna (uppe till vänster) och porernas geodesiska avstånd till det gröna rätblocket (nere till höger), där porer som ligger nära rätblocket visas i blått och porer som ligger längre bort visas som mindre solida i rött.</p>Tue, 14 Apr 2020 10:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-antibiotikaresistensgener-identifierade.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Nya-antibiotikaresistensgener-identifierade.aspxNya antibiotikaresistensgener identifierade<p><b>​Antibiotikaresistenta bakterier är ett ökande problem över hela världen. I sin doktorsavhandling forskar Fanny Berglund om nya former av antibiotikaresistensgener med syfte att kartlägga dem och undersöka deras evolutionära ursprung.</b></p><p>​<img width="300" height="200" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sekvenser av resistensgener" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/alignments300x200.png" style="margin:5px" />Bakterier kan bli resistenta genom förändringar i sitt arvsanlag, ofta genom så kallade resistensgener. Inom vården upptäcks många antibiotikaresistenta bakterier som bär på resistensgener vilket gör dem svårbehandlade. Det är idag oklart varifrån resistensgenerna kommer, men man tror att de har sitt ursprung i miljöer där antibiotikaresistens är naturligt förekommande. Människan använder och släpper ut mycket antibiotika i sin omgivning, och det kan då bli fördelaktigt för sjukdomsalstrande bakterier att förvärva och behålla antibiotikaresistensgener. Fanny undersöker med hjälp av beräkningsintensiva probabilistiska metoder stora mängder av DNA-sekvenser från bakterier från olika miljöer, till exempel bakterier från förorenade floder eller från djur- och människomagar, för att hitta helt nya varianter av resistensgener.</p> <p>– Datamängderna har verkligen exploderat bara under min doktorandtid. Mycket av dem är öppna för alla, men vi får även data via våra samarbeten med till exempel professor Joakim Larssons grupp på Sahlgrenska akademin. Datamängderna är oftast fragmenterade, stora och brusiga, så mycket handlar om att effektivt få fram korrekt information inom en rimlig tid.</p> <h2>Tusentals nya antibiotikaresistenta gener predikterade</h2> <p>En av artiklarna i avhandlingen handlar om en ny metodik för att hitta nya antibiotikaresistensgener. Den kallas fARGene och är allmänt tillgänglig, och sedan den publicerades i en artikel för ett halvår sedan så har den laddats ner och använts flera gånger av forskare runt om i världen. Men den största delen av arbetet består i att Fanny har använt sin metodik för att prediktera tusentals nya antibiotikaresistensgener. Resultaten som beskrivs i avhandlingen visar att resistensgener har en mycket stor diversitet, både i hur de ser ut och hur de fungerar. Fanny har även kunnat identifiera samband mellan vissa former av resistensgener och specifika bakteriegrupper, såväl som med vissa miljöer. Detta ger ytterligare information om genernas ursprung.</p> <p>Total har 54 nya resistensgener testats experimentellt på Sahlgrenska. Genom att återskapa generna syntetiskt kan de sättas in i en E. coli-bakterie, vilken blir resistent mot antibiotika om genen fungerar. Totalt visade 37 av generna resistens men det går inte att utesluta att de övriga fungerar i andra former av bakterier. Det är särskilt en grupp av gener, metallo-beta-laktamaser, där antalet kända och identifierade gener i och med Fannys arbete fördubblats. Dessa gener är extra farliga då de kan bryta ner många former av antibiotika, inklusive vissa bredspektrumantibiotika, vilket gör bakterier som bär på dessa gener extra svårbehandlade. Fannys resultat visar att det finns en stor mängd av dessa och andra former av oupptäckta resistensgener som kan utgöra en utmaning för sjukvården i framtiden.</p> <h2>Bioinformatik är väldigt mycket programmering</h2> <p><img width="250" height="300" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Fanny Berglund" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/fannyberglund250x300.jpg" style="margin:5px" />Fanny läste teknisk fysik på Chalmers. Hon har alltid varit intresserad av att modellera biologi och av att programmera, i kandidatarbetet modellerade hon HIV-virus och i mastersarbetet simulerade hon plankton i turbulenta flöden. Så, medan hon höll på med mastersarbetet kom en annons ut för doktorandtjänsten som hon sökte. Hon vet inte riktigt vad hon förväntade sig men är väldigt nöjd med sin doktorandtid, och konstaterar att hon kom till en bra forskargrupp där många håller på med liknande saker vilket är inspirerande, liksom samarbetet med Sahlgrenska akademin.</p> <p>– Efter disputationen hoppas jag kunna fortsätta med bioinformatik på en postdoc-tjänst, det händer så mycket inom det här området och det finns så mycket att göra, det är ju ännu förhållandevis nytt. Jag hoppas då också kunna fortsätta föreläsa, jag har haft kursansvar för en statistikkurs inom bioteknik i två år och det är så kul att se när studenterna lär sig och det är tacksamt med den direkta responsen.<br /><br /><em>Fanny Berglund disputerar i biovetenskap med avhandlingen &quot;New antibiotic resistance genes and their diversity&quot;, tisdag den 3 september kl 9.15 i sal Euler, Skeppsgränd 3. Handledare är Erik Kristiansson.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Fanny Berglund. Sekvenser (i en alignment) för tidigare kända resistensgener av en viss typ (metallo-beta-laktamaser). Med hjälp av detta skapar Fanny sina modeller. Man kan se att visa positioner är bevarade för alla gener medan andra varierar.</p>Thu, 29 Aug 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Genmutationer-vid-cancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Genmutationer-vid-cancer.aspxGenmutationer vid cancer<p><b>​I sin doktorsavhandling beskriver Anna Rehammar hur hon använder statistiska metoder och modeller för att hitta genmutationer relaterade till cancer, i de enorma datamängder som genereras från det mänskliga genomet.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anna Rehammar" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/annarehammar250x300.jpg" style="margin:5px" />För varje patient handlar det om data från miljontals positioner i människans DNA, det så kallade genomet. Datan är ofta fragmenterad och innehåller mycket brus, det vill säga fel. Då är det viktigt att reducera brusnivåerna för att kunna hitta de riktiga mutationerna. Här är avancerade statistiska metoder nödvändiga. När Anna har fått fram så tillförlitlig information som möjligt så tolkas den tillsammans med läkare och biologer för att fastställa vad det konkret innebär för den aktuella patienten.</p> <p>Artiklarna i Annas avhandling handlar om tre olika cancerformer. En av dem kallas feokromocytom/paragangliom som bland annat kan ge tumörer i binjuremärgen. Det är en hormonproducerande tumör, som kan ge symtom som hjärtklappning och svettningar. Efter operation blir omkring 90% av patienterna friska, medan de övriga 10% på sikt utvecklar metastaser. Anna har undersökt mutationer som kan leda till sjukdomen och letat efter nya markörer för att skilja mellan godartade och aggressiva tumörer. Med hjälp av sådana markörer kan högriskpatienter följas upp noggrannare och de som troligen inte kommer att få framtida problem kan få mer exakta prognoser. Anna har använt bioinformatiska och statistiska metoder och utvecklat ett dataflöde som möjliggör en så exakt analys osm möjligt av datan. Genom detta har tre nya gener hittats som potentiellt har betydelse för cancerutveckling. För en av generna har man gått vidare med ytterligare studier som visar att de mutationer som hittades ger egenskaper som ökar spridning av cancer.</p> <h2>Ny metod för att mäta kvarvarande cancerceller</h2> <p>En annan cancerform är akut myeolid leukemi, som är den vanligaste formen av leukemi. Cancern sitter då i de blodbildande cellerna i benmärgen och behandlingen går ut på att slå ut dem så totalt som möjligt. Den nuvarande metoden för att mäta eventuella kvarvarande cancerceller, vilket innebär att behandlingen måste fortsätta, fungerar inte på alla patienter. Det är därför viktigt att hitta alternativa metoder som är mer individanpassade och kan utnyttja de mutationer som cancern har hos den enskilda patienten. Den nya metod som Anna har utvecklat har visats vara känsligare än den rådande tekniken. Detta möjliggör en mer precis diagnostik av leukemi samt att uppföljningsproverna potentiellt kan tas direkt från blod istället för benmärg så att patienterna, som ofta barn, slipper sövas.</p> <p>I avhandlingen analyseras även mängderna av miko-RNA i cancerceller, i detta fall tunntarmscarcinoider. Det finns ungefär tusen olika mikro-RNA och de är en viktig del i processen som bestämmer hur mycket av olika protein som ska bildas. Tumörerna i denna cancerform växer långsamt och man märker vanligtvis dem inte förrän de har skapat metastaser, och då är prognosen för överlevnad generellt sett dållig. Anna har genom explorativ dataanalys försökt att hitta grupper av patienter med olika överlevnad, vilket resulterat i en ny biomarkör – mikro-RNAt miR-375. Hon har visat att de patienter där MiR-375 är aktiv har en längre livslängd, vilket öppnar upp för bättre diagnostik och eventuellt även nya läkemedel.</p> <h2>Kom tillbaka efter gymnasielärartjänst</h2> <p>I gymnasiet tyckte Anna det var spännande med kemi och biologi, men också roligt med matematik. Hon läste matematik och kemi på högskolan i Sundsvall och flyttade sedan till Göteborg där hon studerade på bioteknikprogrammet. Efter ett sabbatsår då hon arbetade på AstraZeneca valde Anna att inrikta studierna mot biostatistik. När hon gjorde sin masteruppsats om statistiska metoder för att utvärdera mutationer och andra faktorer hos strokepatienter blev hon uppmuntrad att doktorera, men hade då redan börjat komplettera med pedagogikstudier för att bli gymnasielärare i kemi och matematik. Efter ett antal år som gymnasielärare sökte sig Anna dock tillbaka till akademin.</p> <p>– Jag är väldigt glad för åren här på Matematiska vetenskaper. Jag har hela tiden jobbat i samarbetsprojekt med forskare på Sahlgrenska akademin. Det har varit stimulerande eftersom vår forskning då ligger nära de medicinska tillämpningar där vi kan göra en konkret skillnad. </p> <p>Anna kommer nu att börja arbeta på enheten Hälsometri på Sahlgrenska Akademin. Utöver fortsatt forskning inom biostatistik med medicinska tillämpningar kommer hon även bland annat att undervisa blivande läkare och medicinardoktorander om statistisk metodik. Hon har trivts med att undervisa under doktorandåren och tycker att hon haft nytta av sin lärarutbildning och erfarenhet från gymnasieskolan, som gett henne en bredare bild av vad studenterna har med sig.</p> <p>– Min styrka är att jag med min bakgrund kan kommunicera väl med läkare och biologer och förstå det medicinska sammanhanget, samtidigt som jag har statistiska kunskaper som de saknar. Många gånger kan man inte skilja brus från relevant information om man inte använder sig av statistiska modeller.</p> <p><em>Anna Rehammar disputerar med avhandlingen ”Statistical assessment of genomic variability in tumours and bacterial communities” tisdag den 18 juni kl 9.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. Handledare är Erik Kristiansson.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 14 Jun 2019 12:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Simulering-av-papperstillverkning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Simulering-av-papperstillverkning.aspxSimulering av papperstillverkning<p><b>​Gustav Kettils doktorandarbete går ut på att utveckla papperstillverkning med datorsimulering istället för vanliga experiment. Det sparar både tid och resurser för papperstillverkarna, och kan hjälpa till att ta fram nya pappersmaterial.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Papperssimulering" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/PaperSimulation200x.png" style="margin:5px" />Papper är en viktig produkt för Sverige och det är också ett avancerat material, uppbyggt av fibrer som är ganska små och dessutom slumpmässigt sammanfogade. Gustav har därför utvecklat matematiska metoder som kan hantera dessa svårigheter, och koncentrerat sig på två steg i processen: hur pappret formas, och hur man undersöker papprets egenskaper. Dessa hänger ihop, eftersom papprets egenskaper påverkas av hur fibrerna lägger sig.</p> <p>Gustav är anställd på FCC (Fraunhofer Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics) och antagen till forskarutbildning vid Matematiska vetenskaper. FCC startade pappersprojektet redan 2009 i samarbete med företagen Stora Enso och Albany International, men det har skalats upp de sista tre åren med mål att få fram en fungerande programvara. </p> <h2>Ny metod redan i bruk</h2> <p>Det största bidraget till pappersindustrin är en ny metod för att beräkna hur kemiska krafter löser upp interaktionerna mellan fibrerna. Dessa är mycket finskaliga och verkar på några få nanometer, och med vanliga metoder tar beräkningarna alldeles för lång tid. Den nya metoden används redan idag, i nuläget gör FCC simuleringarna och ger resultaten till pappersföretagen, men om ungefär ett år är det tänkt att programvaran ska finnas ute på företagen så deras utvecklingsingenjörer kan använda den.</p> <p>Den andra delen av Gustavs avhandling simulerar pappers egenskaper och använder en metod som utvecklats av hans handledare Axel Målqvist. Den kallas LOD (Localised Ortonogal Decomposition) och används vanligen för partiella differentialekvationer, men har nu gjorts om för att tillämpas på diskreta nätverksmodeller. I just det här fallet handlar det alltså om fibernätverk, men metoden kan användas på alla nätverksmodeller, som trafikmodeller, värmeflöden eller flöden i porösa medier.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Gustav Kettil" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/gustavkettil250x300.jpg" style="margin:5px" />– Det här är väldigt nytt och det ska bli spännande att se vart det tar vägen! Det finns en viss press i att leverera när man jobbar för industrin, det är inte precis som inom akademin då även ett negativt resultat är ett resultat. Men jag gillar ju det teoretiska också, så det har varit roligt att få arbeta med LOD-metoden.</p> <h2>Fortsätter forskningen</h2> <p>Gustav hamnade på FCC när han läste mastersprogrammet Engineering Mathematics och fick detta projekt som examensarbete, sedan gick han vidare med licentiatprogrammet AEM (Advanced Engineering in Mathematics) och därefter alltså hela vägen till disputation, vilket innebär att han sysslat med papperssimulering sedan 2013. Han kommer att fortsätta på FCC framöver så det blir ingen större skillnad, utom att tidspressen inte blir lika stor. </p> <p>– Doktorandåren har varit roliga. Jag kommer nog att sakna undervisningen – jag har undervisat på Maskin och följt dem under flera år, mot slutet var jag huvudföreläsare i Flervariabelanalys. Men det känns som om jag lärt mig hur man ska forska och nu kan jag verkligen sätta igång, ända från grundutbildningen har det handlat om hur man löser ett problem, inte att lära sig saker utantill. </p> <p><em>Gustav Kettil disputerar med avhandlingen ”Multiscale methods for simulation of paper making” måndag den 3 juni kl 13.15 i sal Euler, Skeppsgränd 3. Handledare är Axel Målqvist, MV, och Andreas Mark, FCC.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Gustav Kettil. Papper formeras när fibrer (mörkgrå) flödar ner på en vävd vira (ljusgrå) som ger stöd åt arket samtidigt som vätska kan passera.</p>Mon, 27 May 2019 11:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kulturen-som-bromsar-jamstalldhet-i-ingenjorsutbildningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kulturen-som-bromsar-jamstalldhet-i-ingenjorsutbildningen.aspxKulturen som bromsar jämställdhet i ingenjörsutbildningen<p><b>​ Varför går det så trögt med jämställdheten på tekniska högskolor? Malin Nordvall granskar ojämställdhetens orsaker i ingenjörskåren, och konstaterar att bristen på självkritik och en tro på snabba lösningar präglar den kultur som gör att många kvinnor väljer bort ingenjörsutbildningar.</b></p><div>​Många kortlivade satsningar – med knapert resultat. Så ser det ut med jämställdhetsarbetet på tekniska högskolor i Sverige. Malin Nordvall, doktorand i teknikhistoria på Chalmers, har ägnat de senaste åren åt att granska frågan. Nu håller hon licentiatnivåseminarium med titeln: ”Reforming a Resistant Profession: Gender Equality Work at Swedish Technical Universities, 1970-2010”.</div> <div> </div> <div>I sin forskning blickar hon drygt 40 år bakåt i tiden, och undersöker motiven hos de aktörer som har varit involverade i jämställdhetssatsningar på tekniska högskolor och inom ingenjörskåren från 1970 till 2010. Hon har också studerat den respons som initiativen har mött av fakultet, studenter, industrin och ingenjörsorganisationer. </div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</strong></div> <div>Jag undersöker den stora mängden kortlivade satsningar för jämställdhet som har initierats inom den mansdominerade ingenjörskåren sedan 1970. Specifikt tittar jag på satsningar på tekniska högskolor. Varför så många projekt? Och hur ska vi förstå det begränsade resultatet, när vi ser till antalet kvinnor och män på tekniska högskolor? Särskilt eftersom flertalet professioner i Sverige har sett en annan utveckling sedan 1970-talet. </div> <div> </div> <div><strong>Hur försöker du bidra till att lösa detta?</strong></div> <div>I min forskning studerar jag motiv hos aktörer som engagerat sig i jämställdhetsarbete, och särskilt det motstånd som initiativen  har mött. Ett av målen med forskningen är att bidra till att utvidga den historiska kunskapen om ingenjörskåren under efterkrigstiden. Jag vill också ge ett historiskt inspel – som jag anser är nödvändigt – till den diskussion kring jämställdhet som är högst aktuell idag på tekniska högskolor och inom ingenjörsorganisationer.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</strong></div> <div>Jag vill öppna upp för nya perspektiv i det inomvetenskapliga teknikhistoriska samtalet där ingenjörsprofessionens genusdimensioner har fått ökat intresse under det senaste decenniet. Jag hoppas också kunna fördjupa samtalet inom den svenska ingenjörskåren om ojämställdhetens orsaker. Genom min forskning hoppas jag kunna bidra till ett perspektivskifte, bort från den “bristfälliga”, “ointresserade” kvinnan som ofta har fått stå i centrum för olika typer av satsningar, för att istället rikta blicken mot en professionell ingenjörskultur präglad av homosociala maskulina värderingar. Exempel på denna kultur är oförmågan till självkritik, att kontinuerligt placera problemet någon annanstans än inom den egna verksamheten, och tilltron till snabba lösningar. </div> <div><br /></div> <div>

Denna kultur, anser jag, har lett till att en stor del av befolkningen, där kvinnor är en överrepresenterad grupp men inte på något vis den enda, har valt bort och fortsätter att välja bort ingenjörsutbildningar. </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Textsammanställning:</strong> Ulrika Ernström</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Granskar kortsiktigheten i jämställdhetsarbetet
</h3> <div>Malin Nordvall är doktorand i teknikhistoria på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation, vid avdelningen Science, Technology and Society. Hon intresserar sig för det stora antal projekt för att öka andelen kvinnor inom civilingenjörskåren som har initierats av aktörer inom kåren sedan 1970-talet. I sin forskning utforskar hon sambandet mellan civilingenjörsprofessionens historiskt formade maskulina värderingar och jämställdhetsarbetets fragmentering och kortsiktighet.</div> <div> </div> <div>Malin Nordvalls licentiatnivåseminarium heter: Reforming a Resistant Profession: Gender Equality Work at Swedish Technical Universities, 1970-2010. <br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/person/kb01nmal" target="_blank"> <div><br /></div> <div>Läs mer om Malin Nordvall</div></a>Mon, 13 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-renodlad-problemlosning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-renodlad-problemlosning.aspxMatematik – renodlad problemlösning<p><b>​Malin Palö Forsström disputerar i matematisk statistik med en avhandling som bland annat handlar om exklusionskänslighet, volatilitet och färgrepresentationer.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Malin Palö" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/malinpalo.jpg" style="margin:5px" />Avhandlingens fyra olika artiklar ligger alla inom området diskret sannolikhetsteori. De två första artiklarna använder sig av en liknande metod. Funktioner på hyperkuber kan ha olika egenskaper, och en av dem är exklusionskänslighet. Om man tänker sig att man har en sekvens med ettor och nollor och denna sekvens utsätts för brus, till exempel när man skickar information från en dator, så kan konsekvensen bli att ettor och nollor byter plats med varandra. Man kan sätta upp olika regler för hur de byter plats – hur som helst, eller bara med grannar till exempel – och i den första artikeln har Malin undersökt olika regler och vilka som stört vissa egenskaper hos den ursprungliga sekvensen mest. Vissa regler gör funktioner mer känsliga än andra, men vilken regel som helst är bättre än ingen regel alls. </p> <p>I den andra artikeln kunde mycket av teorin återanvändas för att studera mixningstider för så kallade färgade exklusionsprocesser. Om i snitt ett byte sker per tidsenhet kan man fråga sig efter hur lång tid nästan all information om den ursprungliga sekvensen är förlorad. Man kan jämföra med en kortlek, hur många gånger ska den blandas innan informationen (om ordningen på korten) går förlorad? </p> <p>– Detta är ren grundforskning utan några tänkta tillämpningar. Det är metoderna som är intressanta, förhoppningsvis kan de sedan användas på likartade frågor om den ”riktiga” världen.</p> <h4>Volatila funktioner</h4> <p>Den tredje artikeln tar upp ett nytt begrepp i området, volatilitet, och upprinnelsen är en artikel som Malins handledare Jeffrey Steif var med och skrev. Malin exemplifierar den nya definitionen med att man kanske planerar en picknickdag på stranden. Då vill man veta om det kommer att regna någon gång under dagen, snarare än exakt när det kommer att regna. I artikeln sågs flera nya problem, och Malin har försökt förstå och besvara dem liksom vilka funktioner som är volatila och hur lätt eller svårt det är att ändra på egenskapen. <img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Sannolikhetsfunktion till en två-dimensionell stabil fördelning" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Palo300x200.jpg" style="margin:5px" />Den sista artikeln handlar om så kallade färgrepresentationer, där Malin undersökte en viss familj av sannolikhetsmått.</p> <p>– Jag har alltid tyckt att matematik är roligt och på högstadiet läste jag gymnasiematte bara för att det var kul. En dag kom en doktorand på besök i skolan – jag tror att han var pappa till någon i parallellklassen – och berättade att man kunde doktorera. Efter det var jag säker på att jag ville doktorera och stannade aldrig upp och funderade på något annat, men nu är jag ju väldigt nöjd.</p> <h4>Problemlösning det centrala</h4> <p>Malin läste Matematikprogrammet och masterprogrammet i matematik på Göteborgs universitet, och sedan sökte hon i likhet med de flesta hon umgicks med en doktorandplats. Hennes anställning går ut först i september och fram till dess ska hon fortsätta med olika forskningsprojekt, ta en kurs hon skulle vilja gå men som inte är obligatorisk, och ta ut sina semesterdagar. Och också fundera på vad hon vill göra i framtiden – industri eller akademi. Men vad är det då som är så roligt med matematik?</p> <p>– För mig är det problemlösningen, att få klura på problem. Det finns naturligtvis problemlösning inom alla möjliga fält, men matematik är väldigt renodlad problemlösning. Matematiken är också lite speciell för man kan ha så mycket av den i huvudet. När jag löst något blir jag först osäker, kan det här verkligen stämma, och sedan blir jag besviken – nu är det ju löst! </p> <p><em>Malin Palö Forsström disputerar i matematisk statistik med avhandlingen Noise sensitivity and FK-representations for Gaussian and stable processes, fredag den 5 april kl 10.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Malin Palö Forsström. Sannolikhetsfunktionen till en två-dimensionell stabil fördelning, relevant i avhandlingens fjärde artikel</p>Fri, 29 Mar 2019 09:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxKlimatkraven på flyget skärps<p><b>​Klimatpåverkan från flygresor ökar kraftigt och enligt prognoserna fortsätter ökningen. Samtidigt har svenska flygbranschen antagit ett mål att all trafik från landets flygplatser ska vara fossilfri år 2045. Den 4 mars 2019 presenterades utredningen Biojet för flyget, vars huvudförslag är en reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. ​</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><strong>– Våra politiker är eniga</strong> om att minska flygets klimatpåverkan. Det finns med i Januariavtalet som ligger till grund för regeringsbildningen efter riksdagsvalet i Sverige 2018. Olika ståndpunkter finns kring hur klimatpåverkan från flyget ska minska och hur mycket. Responsen till vårt förslag är positivt både från branschen och politikerna, säger Anna Elofsson som är </span>sekreterare i utredningen. <br />På Chalmers har hon en<span style="background-color:initial"> doktorandtjänst </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.<br /><br /></span><div><div><b>Ordförande är Maria Wetterstrand</b>, Miljöpartiets före detta språkrör. Andreas Kannesten vid miljö-och energidepartementet ingår även i arbetsgruppen. Tillsammans har de haft uppdraget att utreda behovet av styrmedel för att främja användningen av biobränslen för flyget, samt förbättra förutsättningarna för produktion av dessa i Sverige, och ta fram förslag till sådana styrmedel. Den 4 mars överlämnades utredningen till vice statsminister Isabella Löwin.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden till utredningen är att Sverige ska ner till nettonollutsläpp och att alla sektioner i samhället ska bidra till detta.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AnnaElofsson_190218_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det behövs politiska krav. </b>Biodrivmedel som en del av lösningen är rimligt. Det handlar om att börja lågt för att sedan öka ganska snabbt så att flyget klarar sina klimatmål. Men att det ska lösa hela flygets klimatproblem är inte troligt, sa Maria Wetterstrand i en intervju förra året.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt huvudförslag är en reduktionsplikt, likt den i vägsektorn. Avsikten är att den ska gälla allt tankat flygfotogen i Sverige. Ett bränslebyte från fossilt till biobränsle med hög klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anna Elofsson</div> <div><br /></div> <div><b>Utredningens förslag</b> är att reduktionsplikten ska gälla från 2021. </div> <div>Redan idag är det tekniskt möjligt att använda biobränsle. Flyget är certifierat för upp till 50 procents inblandning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas också kunna leverera en långsiktig spelplan till samtliga aktören inom flygbranschen.</div> <div>När det gäller reduktionsplikten börjar vi på en låg nivå år 2021, med hänsyn till tillgång på biodrivmedel för flyget, för att sedan växla upp ordentligt efter de fyra första åren. Från en procent inblandning till 30 volymprocent, säger Anna Elofsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Anna Elofsson belyser vikten</b> av många lösningar, där biobränsle kan vara en. Även andra bitar behövs, så som elektrifiering av inrikesflyget, bättre tågförbindelser och minskat transportarbete, det vill säga minskat resande.  </div> <div><span style="background-color:initial">Med reduktionspliktens nivåer kan utsläppen minska med en fjärdedel jämfört med dagens utsläppsnivå.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Var har varit det mest stimulerande i arbetet? </b></div> <div>– Det gäller att förstå en helhet.  Arbetet har inneburit mycket utbyte med kunniga personer som belyst frågan från olika perspektiv. Vi har träffat flygbolagen, drivmedelsproducenter, miljöorganisationer, forskare, myndigheter, flygplatsägare, politiker med flera. Sedan har alla relevanta departement varit med i processen. Det har gett mig en inblick i lagstiftningsprocessen och i hur Sverige styrs. </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få?</b></div> <div>– Utredningen kommer att gå på remissrunda till bland annat myndigheter, branschen, universitet, kommuner och landsting. Jag hoppas dessa remissinstanser kan följa vårt resonemang och vår bedömning. Därefter är målet att vårt lagförslag blir verklighet, samt att flera  av de kompletterande förslagen genomförs, avslutar Anna Elofsson.</div> <div><br />Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Johan Bodell, Chalmers. <br /><br /><b>Relaterat: </b><br /><b></b><span></span><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/"><span>Ladda ner </span>utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​<br /></a></div></div></div>Mon, 04 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Far-25-000-i-resestipendium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Far-25-000-i-resestipendium.aspxFår 25 000 i resestipendium<p><b>​Patric Holmvall, doktorand på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, har fått 25 000 i resestipendium från Chalmersska forskningsfonden. Pengarna ger honom chansen att gästforska i fem veckor på två amerikanska universitet.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pholmvall_350x305.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto på P Holmvall." style="margin:5px" />Patric Holmvall (t v) är glad för stipendiet från forskningsfonden. Det ger ett betydande tillskott till finansieringen av resan. Holmvall är redan på plats och träffar forskare på Montana State University (MSU) i USA under tre veckor. Han har sen tidigare ett samarbete med Anton B. Vorontsov, professor på MSU, men vill nu utveckla det ytterligare på plats.</span><br /></div> <div>– Sedan åker jag till Northwestern University i två veckor för att ge ett colloquium samt undersöka möjligheterna till ett samarbete med professorerna James A. Sauls och William P. Halperin, berättar Patric.</div> <div><br /></div> <div>Sauls, professor i fysik, och Halperin, professor i fysik och astronomi, är båda toppnamn inom sitt område, och belönades så sent som 2017 med Fritz London Memorial Prize på 10 000 USD vardera. Priset delades ut på den stora lågtemperaturfysikkonferensen 28th International Conference on Low Temperature Physics (LT28) i Göteborg.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersska forskningsfonden är en av Chalmers främsta fonder. Den förvaltas av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och bildades 1929 till skolans 100-års jubileum. Bidrag utdelas i första hand till stöd för yngre forskare och forskarstuderandes studieresor och internationella forsknings- och konferensresor.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/Chalmersska-forskningsfonden.aspx">Läs mer om Chalmersska forskningsfonden</a> &gt;&gt;&gt;</div>Thu, 14 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Bayesianska-natverk-och-slaktskapsberakningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Bayesianska-natverk-och-slaktskapsberakningar.aspxBayesianska nätverk och släktskapsberäkningar<p><b>​Ivar Simonssons avhandling handlar om två besläktade forskningsområden med anknytning till forensisk statistik, det ena om mutationsmodeller för gener och det andra om beräkningar av Bayesianska nätverk.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Ivar Simonsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/ivarsimonsson250x300.jpg" style="margin:5px" />För att kunna svara på frågan om hur sannolikt det är att två personer är släkt på ett visst sätt behöver man dels DNA-prover och dels kunskaper om ärftlighet. Det är många problem som kan dyka upp och Ivar har fokuserat på ett av dem, nämligen mutationer i arvsmassan. Man behöver en modell som behandlar sannolikheten för mutation, och om inte denna modell innehar en viss matematisk egenskap så kommer familjeträd som formuleras på olika sätt att leda till olika resultat. Målet är därför att skapa mutationsmodeller som har den här specifika egenskapen, och på frågan om det lyckats honom så svarar Ivar både ja och nej.</p> <p>– Det finns så många krav på vad man vill ha med i mutationsmodellen, och det är inte alltid som det går att kombinera den matematiska egenskapen som krävs för att lösa problemet med en rimlig modell för den faktiska mutationsprocessen. Men ibland så går det.</p> <p>När man gör modeller för släktskapsberäkningar så avgränsar man för en viss population, eftersom vissa alleler (genvarianter) dyker upp oftare för vissa populationer. Om man tar ett DNA-prov så ser man varianter i DNA-sekvensen, och för varje del av DNA-provet kan man få fram sannolikheten för en viss sekvens. På så vis får man fram en så kallad populationsfrekvensvektor. Mutationsmodellerna specificerar för varje allel sannolikheten att den muterar när den ärvs från förälder till barn. Mutationsprocessen modelleras med en Markovkedja, och den speciella matematiska egenskap man vill ha är då Markovkedjan har en populationsfrekvensvektor som stationär fördelning.</p> <p>I avhandlingens mer matematiska del har Ivar jobbat med en specifik algoritm som utför beräkningar på Bayesianska nätverk. Det speciella med vektorelimineringsalgoritmen är att den är exakt, medan det finns många andra algoritmer som utför approximativa beräkningar. Vektorelimineringsalgoritmen togs fram i slutet av 80-talet och ett problem är att för att den ska fungera så krävs väldigt starka restriktioner för hur det Bayesianska nätverket kan se ut. Ivar har därför vidareutvecklat algoritmen så att den ska kunna användas på en större klass av Bayesianska nätverk. </p> <p>Tidigare har man bara kunnat inkludera två variabler i nätverket, ändliga och Gaussiska (normalfördelade), men nu kan man även tillföra Gammafördelade variabler och kan då modellera variansen för de Gaussiska variablerna. Tillämpningarna för detta är många, algoritmen kan användas i alla de fall där man kan använda Bayesianska nätverk som modellering. I avhandlingen ger Ivar som exempel på tillämpning när man jämför glaskällor, till exempel om man hittar glassplitter och vill veta om det kommer från en särskild fönsterruta. För att kunna implementera den här vidareutvecklingen av algoritmen har det krävts mycket programmering.</p> <p>Ivar flyttade till Göteborg från Luleå för att gå Matematikprogrammet, efter att ha blivit tipsad av en kompis som gjort samma sak året innan. Han gjorde sitt examensarbete inom perkolationsteori när han fick se annonsen för den doktorandtjänst som han haft. Tjänsten var inriktad på Bayesianska nätverk, medan den första delen av avhandlingen mest började som ett ”litet roligt problem”. Ivar tycker att doktorandtiden har varit intressant och lärorik, särskilt roligt tycker han det är att han fått en så bred utbildning – det kanske känns tungt att behöva ta kurser just när man gör dem, men efteråt inser man hur bra det är att man kunnat bredda sig. En ytterligare sak som han insett är att det passar honom bättre att arbeta i kortare projekt och det är vad han siktar på i framtiden, kanske utanför akademin. <br /><br /><em>Ivar Simonsson disputerar i matematisk statistik med avhandlingen Exact inference in Bayesian networks and applications in forensic statistics, fredag den 7 december kl 10.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Mon, 31 Dec 2018 14:35:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Banar-vag-for-hallbar-forvaltning-av-offentliga-lokaler.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Banar-vag-for-hallbar-forvaltning-av-offentliga-lokaler.aspxBanar väg för hållbar förvaltning av offentliga lokaler<p><b>​Att ställa om från att ”lappa och laga” miljonprogrammets byggnader till att satsa på mer hållbara lösningar innebär många utmaningar. Ingrid Svensson har granskat den förändringsprocess som offentliga förvaltarorganisationer står inför, och ser betydelsen av de vanliga medarbetarnas insatser.</b></p><div>​Offentliga organisationer som förvaltar byggnader har många krav och utmaningar att förhålla sig till. På många ställen behövs fler bostäder, miljonprogrammets byggnader måste rustas upp och nya hållbarhetskrav kräver nya sätt att arbeta.</div> <div> </div> <div>Ingrid Svensson, doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har i sin forskning tittat närmare på den förändringsprocess som offentliga förvaltarorganisationer just nu genomgår, för att kunna möta dessa utmaningar.</div> <div> </div> <div><strong>Berätta om din forskning!</strong></div> <div>Organisationerna i min forskningsstudie ansvarar för större och mindre renoveringar och underhåll av byggnader och lokaler. Syftet med forskningen har varit att öka förståelsen för olika aspekter av de förändringsprocesser som dessa offentliga förvaltarorganisationer genomgår för tillfället. </div> <div> </div> <div>Tillsammans med min handledare har jag utvecklat ett ramverk som visualiserar och förklarar det organisatoriska sammanhang som aktörer inom offentlig fastighetsförvaltning befinner sig i.</div> <div> </div> <div>Kortfattat handlar förändringsprocessen om att ställa om från att arbeta med en kortsiktig tidshorisont, där man har ”lappat och lagat” byggnader – till stor del från miljonprogrammet – till att arbeta med längre tidshorisonter. Det handlar om att arbeta mer ”hållbart” på olika sätt, till exempel genom att bli mer energieffektiv, men också om att övergripande arbeta mer strategiskt. </div> <div> </div> <div>Jag har tittat på vilka aktörer som är inblandade, hur de genomför förändring, vilka förutsättningar det finns för att förändring ska ske och hur det organisatoriska sammanhanget för dessa aktörer ser ut. Målet har delvis varit att uppmärksamma ”vanliga” medarbetares insatser. Det betyder att jag inte har letat efter specifika framstående individer, utan har tittat på hur vanliga medarbetare är med och skapar och implementerar nya arbetssätt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Modell_%20IngridSvensson_750x295.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div><br /></div> <div><h6 class="chalmersElement-H6">Modell ur Ingrid Svenssons licentiatuppsats, skapad tillsammans med Pernilla Gluch. <span>Modellen visar hur individer (människor och objekt) rör sig mellan olika organisatoriska nivåer och hur de ges utrymme att utföra ”insitutional work” dvs bryta, förändra eller behålla institutioner.  <span style="display:inline-block"></span></span></h6></div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är detta viktigt?</strong></div> <div>Tidigare forskning har visat att det är tekniskt möjligt att kraftigt minska utsläpp och energiförbrukning, men i praktiken finns det olika saker (exempelvis organisatoriska aspekter) som hindrar detta arbete. Vikten av att möta klimatförändringarna har nog inte undgått någon, och våra byggnader står för en stor del av koldioxidutsläppen samtidigt som de förbrukar mycket energi. När de organisationer som har ansvar för dessa byggnader ska förändra sina arbetssätt behöver vi förstå de organisatoriska processerna för att de ska kunna komma hela vägen. </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är dina viktigaste slutsatser?</strong></div> <div>Arbetet med att förändra offentliga förvaltarorganisationer sker på flera olika organisatoriska nivåer och av många olika individer. Att känna till sitt organisatoriska sammanhang ökar möjligheten att lyckas få till en förändring. Bara för att en viss person har en viss roll på pappret, till exempel ”hållbarhetsansvarig”, är det inte säkert att personen automatiskt får mandat att i praktiken åstadkomma förändring.</div> <div>   </div> <div><strong>Vad är nytt i din forskning?</strong></div> <div>Det finns inte så mycket forskning på offentliga förvaltarorganisationer och deras väg mot hållbarhet, där man har tittat på just organisatoriska sidor.</div> <div> </div> <div>En annan aspekt är att det inte finns så många exempel på när institutionellt arbete och sociomateriality - två välkända teorier inom organisationsforskning - kombineras som vi har gjort i studien och ramverket, och framförallt i en av mina artiklar som ingår i min lic.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till?</strong></div> <div>Jag hoppas att min forskning kan öka förståelsen för de förändringsprocesser som offentliga förvaltaorganisationer står inför, hur förändring kan vara möjlig, vem som bidrar och på vilket sätt. Samtidigt vill jag också belysa den förändring som faktiskt sker, som ibland kan vara svår att se, kanske för att vi letar efter de där ”häftiga” projekten eller personerna som ofta får uppmärksamhet i medierna.</div> <div> </div> <div><strong>Hur går du vidare med forskningen nu?</strong></div> <div>Nu kommer jag och min handledare att fortsätta titta på samma typer av organisationer, med extra fokus på projektledare som är kopplade till energieffektivisering. Vad motiverar dessa individer? Vad har de för bakgrund och intressen att arbeta med denna typ av frågor? Vi vill även fortsätta att utveckla och testa det ramverk som vi tagit fram, i samarbete med fler organisationer. </div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> <br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om Ingrid Svensson och forskningen</h4> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/ingjos">Ingrid Svensson</a> är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service Management and Logistics.</div> <div> </div> <div>Läs Ingrid Svenssons licentiatuppsats: <a href="https://research.chalmers.se/publication/506114/file/506114_Fulltext.pdf">Changing practices for public facilities management</a></div> <div><br /></div> <div>Projektet som Ingrid Svensson har arbetat med är finansierat av CMB och heter: I energiomställningens tjänst: att leda strategisk förändring i kommunal fastighetsförvaltning </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Teoretiska ramverk bakom forskningen</h4> <div>Såhär förklarar Ingrid Svensson teorierna hon har utgått från i sin forskning:</div> <div> </div> <div>I min forskning har jag använt mig av tre olika teoretiska ramverk. Dels har jag använt institutionella logiker och institutionellt arbete. Båda dessa teoretiska ramverk hjälper till att förklara hur människor kan påverka sina organisationer, samtidigt som man utgår från att människor också är styrda av sina organisationer. Man tänker sig att det finns (socialt konstruerade), historiska mönster av praktiker, material normer, regler, och antaganden som styr handlingar i specifika riktningar. Genom att se på organisationen med hjälp av institutionella logiker kan man undersöka vilka handlingar som anses vara legitima eller logiska i en organisation, och hur aktörer anpassar sig till dessa logiker. Institutionellt arbete är det målmedvetna arbete som genomförs för att antingen bevara gamla mönster av beteenden, gamla arbetssätt, bryta desamma eller skapa nya. </div> <div> </div> <div>Så, vi är styrda av våra organisationer och dess historiska mönster, men samtidigt finns det möjlighet att handla annorlunda. Chansen för det ökar om vi känner till vad som styr oss, till exempel de logiker som gäller i just min organisation. </div> <div> </div> <div>Jag har även använt mig av en teori som tittar på hur människan samspelar med olika typer av objekt för att åstadkomma förändring; sociomateriality. Dessa objekt kan vara till exempel datorprogram, olika begrepp eller byggnaderna själva.  I denna teori tänker man sig att förändringen hela tiden är pågående och att i denna process är varken människor eller objekt statiska utan samarbetar och påverkar varandra på olika sätt.</div>Mon, 17 Dec 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-handbok-lär-företag-plocka-rätt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-handbok-l%C3%A4r-f%C3%B6retag-plocka-r%C3%A4tt.aspxNy handbok lär företag plocka rätt<p><b>​Hur kan plockprocessen byggas på bästa sätt, utifrån företagens specifika förutsättningar? En ny handbok från Chalmers ger svar. – Den ska fungera som inspiration och guide för alla som är intresserade av materialpreparering, säger författaren Patrik Fager.</b></p>​Vilka förpackningar ska vi satsa på, vilken materialutrustning ska vi ha och hur effektivt är det egentligen med smarta glasögon? För den som vill skapa en välfungerande plockprocess finns många frågor att ta hänsyn till. <br /><br />Patrik Fager, doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har ägnat mycket tid åt att forska på området. Nu har han skapat en handbok om materialpreparering – processen då komponenterna sorteras innan de når monteringen – som ska underlätta för företagen i sina olika överväganden kring plockprocessen.<br /><br />– De flesta företag jag har varit i kontakt med har saknat den här typen av riktlinjer, så jag tror att behovet av den här handboken är ganska stort, säger han.<br /><br />Handboken bygger dels på tidigare forskning om hur olika företag valt att utforma sina plockprocesser, dels på resultat från experiment i ett flertal större företag som exempelvis Scania, Schenker och Volvo Cars. <br /><br /><div>Resultatet är en guide som lyfter fram principer och system som företag använder sig av idag, men också generella riktlinjer utifrån de olika alternativ och val som finns.</div> <div><br /></div> <div style="text-align:center"><h3 class="chalmersElement-H3">”De flesta företag jag har varit i kontakt med har saknat den här typen av riktlinjer, så jag tror att behovet av den här handboken är ganska stort”</h3> <div><strong>Patrik Fager, Chalmers</strong><br /></div></div> <br />– Den kan användas för att få idéer och nya infallsvinklar, eller för att få svar på specifika frågor. Ska vi batcha eller plocka ett kit åt gången? Där visar boken på effekterna, utifrån olika överväganden, säger Patrik Fager.<br /><br />Handboken utgår från fem prestationsområden som företagen kan välja att lägga fokus på: kvalitet, flexibilitet, ergonomi, produktivitet och kostnadseffektivitet. Samtidigt presenteras nio designvariabler som påverkar processen, som exempelvis materialhanteringsutrustning, förpackningstyper eller vilka policys företaget har för sina lager, batch- och plockprocesser.<br /><br />– I handboken diskuterar vi hur de olika områdena och variablerna påverkar, och ger tips och råd utifrån de olika valen, säger han.<br /><br />Ett exempel är en granskning av hur plockprocessens kvalitet och effektivitet påverkas av olika plocksystem, som ”pick by light”, ”pick by voice” eller ”pick by vision” – så kallade smarta glasögon. <br /><br />– Vid batchplockning, då flera order hanteras under samma plockrunda, såg vi att en vanlig papperslista gjorde att processen gick fort, samtidigt som det blev många plock- och placeringsfel. Pick by light och pick by vision går långsammare, men ger bättre kvalitet, säger Patrik Fager.<br /><br />Handboken, ”Materials preparation handbook - Guidelines for choice of materials preparation design”, är gratis och kan laddas ner från Chalmers forskningsdatabas research.chalmers.se. Patrik Fager hoppas att den kan skapa värde för alla som är intresserade av materialpreparering.<br /><br />– Vi tror att handboken är intressant för alla som hanterar utformning av materialpreparering på företag, men också för forskare och studenter. Den är utformad för att vara heltäckande på området, och även om den inte kan ge alla svar så kapslar den in de viktigaste frågorna, säger han.<br /><br /><div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <h5 class="chalmersElement-H5">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION<br /></h5> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <ul><li>Materials preparation handbook - Guidelines for choice of materials preparation design”, är en handbok i materialpreparering som ingår som en del av forskningsprojektet ”Utformning av processer för effektiv materialkonfigurering”</li> <li>Patrik Fager har författat boken, och övriga deltagare i projektet är Lars Medbo, Mats Johansson och Robin Hanson vid Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Deltagande företag i projektet är: Schenker, Scania, Volvo Group, Volvo Cars, Bulten AB, IAC Group International Automotive Components Group Sweden AB, VBG GroupTruck Equipment AB</li></ul> <p class="chalmersElement-P"><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/505922" target="_blank">Läs handboken här &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5859" target="_blank">Läs mer om projektet här &gt;&gt;</a><br /><br />Läs tidigare artikel om projektet <em><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Smarta-glasogon-forenklar-logistiken.aspx" target="_blank">”Smarta glasögon förenklar logistiken” </a></em><br /><br /></p>Tue, 20 Nov 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Optimering-av-kliniska-forsok-for-sma-populationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Optimering-av-kliniska-forsok-for-sma-populationer.aspxOptimering av kliniska försök för små populationer<p><b>​Kliniska försök för att testa nya läkemedel använder alltid statistik. Men metoderna är ofta framtagna för stora populationer, samtidigt som det finns tusentals sällsynta sjukdomar. Ofta drabbar dessa barn och har en hög dödlighet.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto Sebastian Jobjörnsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/SebastianJobjornsson250x300.jpg" style="margin:5px" />Sebastian Jobjörnssons doktorandtjänst har till stor del betalats av <a href="https://www.ideal.rwth-aachen.de/">EU-projektet IDEAL </a>(Integrated Design and AnaLysis of small population group trials). Detta syftar till att avgöra hur kliniska försök ska designas och analyseras för specialfallet små populationer. Motiveringen för detta är att många statistiska metoder innehåller antagandet att man har en stor population, och man får inte pålitliga och kostnadseffektiva resultat när man använder dem för små populationer. Därför ser EU ett stort behov att få fram innovativ metodologi för dessa fall.</p> <p>Som utgångspunkt har Sebastian använt sig av beslutsteori och forskat på hur man kan använda denna när man ska bestämma till exempel stickprovsstorlek. Beslutsteori är i sig ingen ny metod för att lösa problem, det har gjorts i omkring 50 år. I arbetets mer praktiska del sattes det upp enkla modeller för kliniska försök för att se vad som är mest optimalt. Denna del var spännande för de som är direkt involverade, som läkemedelsbolag och liknande, men innehöll inte så mycket nytt rent metodmässigt. För Sebastian låg de mer utmanande delarna i använda beslutsteoretiska modeller för att se hur regelverket för godkännandet av nya läkemedel kan förbättras.</p> <p>Tanken är alltså att få bättre kliniska försök, men vad innebär då ”bättre”? Till skillnad från frekventistisk statistik så väger beslutsteori in en avvägning mellan kostnad och nytta. Kostnaden kan naturligtvis vara pengar, men lika gärna säkerhetsrisker eller andra parametrar. Om försöket kostar lite så kan man inkludera många, men någonstans når man en gräns där det inte är värt att inkludera fler. Det måste finnas incitament för de som gör de kliniska försöken för att förbättra och optimera dem, och då behöver man förstå vilka regler som ska sättas upp, som hur stor nytta i förbättrad hälsa som man kan få om det samtidigt inte får kosta mer än en viss summa.</p> <p>Projektet delas av nio europeiska universitet, och Sebastian har träffat de andra deltagarna årligen, vilket har varit värdefullt. De olika artiklarna i doktorsavhandlingen har också skrivits tillsammans med andra deltagare. Alla svaren finns inte ännu men man har kommit närmare på vägen dit. Sebastian kommer dock inte att fortsätta med forskningen efter disputationen, utan kommer troligen att söka sig till industrin. Han konstaterar att det går att jobba med mycket när man doktorerat i matematisk statistik, metoderna är desamma oavsett tillämpningarna.</p> <p>Eftersom Sebastian alltid varit intresserad av matematik och fysik läste han Teknisk fysik efter gymnasiet, utan att ha så mycket idéer om något särskilt yrke. Han blev alltmer intresserad av programmering och machine learning, och det var i de olika metoderna för machine learning som han kom in på Bayesiansk statistik och beslutsteori – det var ett elegant och snyggt sätt att tänka på datainlärning. Han jobbade två år innan han såg den utlysta doktorandtjänsten, och tänkte att den skulle passa bra eftersom den var inriktad just på Bayesiansk statistik. Doktorandtiden tycker han har varit både jobbig och rolig – ibland är det väldigt många saker på en gång och svårt att prioritera, jämfört med ett mer fokuserat jobb, men när det är som mest kul och intressant så är det svårslaget!<br /><br /><em>Sebastian Jobjörnsson disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen On the Optimisation and Regulation och Clinical Trials, fredag den 16 november kl 13.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. </em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Wed, 14 Nov 2018 13:30:00 +0100