PROTEINFORSKNING: Läkemedel ur kroppens proteiner

​Kartläggningen av människokroppens byggstenar är ett mastodontiskt kunskapsprojekt som rullat på i över ett decennium. Nu kliver Chalmers på tåget i farten, samtidigt som det växlar in på ett nytt spår: Nya biologiska läkemedel och nya metoder för att tillverka dem effektivt.

Denna text är del av ett större reportage från Chalmers Magasin. Läs de övriga två texterna här:
"Han hittar felen i proteinfabriken"
"Varje cancerpatient har en unik sjukdom"​

Text: Björn Forsman

Prof. Mathias Uhlén and Prof. Jens NielsenPå Chalmers finns några av världens ledande forskare när det gäller att förstå, beskriva och styra biologiska processer med hjälp av matematik.
Hittills har det mest handlat om jästsvampar och om mikroorganismerna i tarmfloran. Nu öppnas möjligheten att med samma verktyg ta sig an de tusentals olika proteiner som tillverkas i kroppens celler.
Wallenberg Centre for Protein Research är namnet på den nya centrumbildning som just etablerats och där Chalmers är en av parterna – tillsammans med bland annat KTH, Karolinska institutet, Stockholms och Uppsala universitet samt läkemedelsföretaget AstraZeneca.

– Det är otroligt roligt för oss uppe i Stockholm att få tillgång till den spjutspetsforskning som finns på Chalmers. I modern forskning gäller det att samarbeta, säger professor Mathias Uhlén (bilden till vänster) vid KTH, som leder centrumet.
Chalmers är den akademiska nykomlingen i sammanhanget, eftersom de övriga lärosätena i över tio år varit engagerade i arbetet med The Human Protein Atlas. Det är en systematisk kartläggning av samtliga cirka 20 000 proteiner som förekommer i människokroppen – en kunskapsbas som nu finns tillgänglig på internet och som fungerar ungefär som en illustrerad katalog eller ett lexikon.
– Egentligen skulle det här projektet snart ha avslutats, men tack vare nya pengar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse får det nu en fortsättning, i form av det nya centrumet, förklarar Mathias Uhlén.

Sammanlagt satsar parterna över en halv miljard kronor på programmet, som kommer att sysselsätta ett hundratal forskare under åtta år.
När det gäller nya läkemedel är det särskilt en viss sorts proteiner som intressanta, nämligen de cirka 3 000 varianter som utsöndras från cellerna och skickas ut i kroppen.
– Många läkemedel består av artificiellt tillverkade proteiner, insulin är ett välkänt exempel. Det är den typ av läkemedel som växer kraftigast idag; det kommer minst tio nya varje år, säger Jens Nielsen (bilden till höger), professor i systembiologi avdelningschef på institutionen för Biologi och bioteknik på Chalmers.

För att hitta nya läkemedelskandidater bland kroppens proteiner krävs möjligheten att genomföra experiment. En målsättning är därför att bygga upp ett fysiskt ”bibliotek”, bestående av alla de 3 000 proteiner som cellerna kan utsöndra. Men för att sedan tillverka sådana biologiska läkemedel industriellt krävs också nya tillverkningsmetoder.

Många moderna proteinläkemedel framställs med hjälp av en ”cellfabrik” som har sitt ursprung i en äggstockscell från en kinesisk hamster.
– Denna så kallade CHO-cell har varit väldigt användbar, men den fungerar inte till alla de nya mediciner som industrin vill framställa, berättar Jens Nielsen.
– Därför är en annan viktigt uppgift för forskningen, inte minst för oss på Chalmers, att hitta nya och bättre cellfabriker. Detta är nytt för oss. Samtidigt ligger det inom vår kärnkompetens, eftersom vi under lång tid gjort liknande saker med jäst.

Publicerad: ti 22 mar 2016.