Pernilla Wittung-Stafshede ny chef för Kemisk biologi

​Från Chalmers till Kalifornien, Louisiana och Texas. Vidare till Umeå universitet och nu tillbaka på Chalmers igen. Som forskare har Pernilla Wittung-Stafshede gjort en gedigen resa på flera plan. Den 1 september tillträder hon som professor och chef för avdelningen Kemisk biologi på institutionen för Biologi och bioteknik.

Professor Pernilla Wittung-Stafshede började sin karriär med en civilingenjörsexamen i kemiteknik och sedan en doktorsexamen på Chalmers. Därefter följde en post-doc på California Institute of Technology (CalTech). Efter det arbetade hon fram till 2008 i USA – först på Tulane University i New Orleans och därefter på Rice University i Houston. 2008 gick flytten tillbaka till Sverige där hon sedan dess har arbetat på Umeå universitet.
 
Jens Nielsen, prefekt för Biologi och bioteknik, är glad över att ha rekryterat Pernilla Wittung-Stafshede till den nya institutionen. Han poängterar att hennes omfattande internationella erfarenhet kommer att stärka institutionens ledarskap och hennes starka kompetens inom proteinkemi blir ett bra komplement till forskningsaktiviteter inom enzymteknologi, metabolisk teknik och livsvetenskaper.
  
Vad fick dig att tacka ja till att lämna Umeå för Göteborg och nu bli chef för avdelningen Kemisk biologi, en av fyra avdelningar på institutionen för Biologi och bioteknik?
–  Det är jättespännande med institutionen för Biologi och bioteknik och att få vara med och bygga upp något nytt. Jag är redo för nya utmaningar och Chalmers har kapacitet att få ihop något riktigt bra inom bio-området. Vi kommer att bli en stark blandning av forskare som gemensamt fokuserar på grundvetenskap och ingenjörsvetenskap. Jag är imponerad av de forskare som redan finns på plats och det känns fantastiskt att få bli en del av detta.
 
–  Men jag har haft mycket bra år vid Umeå universitet efter att jag flyttade hem till Sverige för drygt 6 år sedan. Erbjudandet på Chalmers kändes ändå helt rätt. För länge sedan doktorerade jag på Chalmers så det blir lite som att '”komma hem”.
 
Vilken forskning har du främst ägnat dig åt och vad blir fokus för den nya avdelningen?
–  Min forskning handlar om proteiner, hur de fungerar på en molekylär och mekanistisk nivå. För att fungera måste alla proteiner vecka ihop sig till unika tre-dimensionella strukturer. Med biofysikaliska metoder och olika proteinvarianter har vi studerat hur dessa veckningsprocesser går till. Ibland veckar sig proteiner fel vilket kan leda till sjukdomar så som alzheimers, parkinsons och diabetes.
  
–  Den nya avdelningen kommer att spinna vidare på ovan forskningsområden. Vi vill också fokusera på DNA, vårt genetiska material. Det övergripande temat kommer att vara grundvetenskapliga studier av biomolekylers egenskaper och funktioner. Mitt långsiktiga mål är att skapa en kreativ och attraktiv forskningsmiljö som är internationellt välkänd för sin nydanande forskning.
 
Hur skulle du vilja beskriva dig som ledare?
–  Jag har erfarenhet från flera olika ledande roller (i kommittéer, centra och plattformar både i USA och Sverige) och ska försöka ta med mig mina bästa egenskaper till Chalmers. Jag är nog en krävande ledare men samtidigt förstående och rättvis. Jag är effektiv, uppriktig och gillar när det händer saker. På den nya avdelningen kommer vi att jobba som ett team. Jag kommer att vara lyhörd för de som redan är på plats.
 
Vad gör du helst en ledig dag?
–  Jobbar! Jo, faktiskt. Forskningen är mitt liv och jag tycker om att fundera på mina projekt och observationer. Fast jag gillar att träna, till exempel att springa. Jag får ofta bra idéer när jag springer. Men viktigast av allt - har jag en ledig dag vill jag vara med mina barn och min man förstås. Jag jobbar mycket och inser att det är väldigt viktigt att spendera tid med barnen när det går. Snart är de stora.
 
 
FAKTA
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola satsar totalt 15,4 miljoner kr över åren 2015-2018 på en ”senior excellencesatsning” av en professur inom kemisk biologi. Kemisk biologi är ett av Stiftelsens satsningsområden.
 

Publicerad: fr 12 feb 2016.