Bild på Lisbeth Olsson och Cecilia Geijer

Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning

​Jäst, oftast i form av bagerijäst, kan användas både som modellsystem och cellfabriker för biobaserad produktion av bränslen och kemikalier. Men i ett nytt nätverksprojekt, där två Chalmersforskare valts ut att leda en arbetsgrupp, ligger fokus på andra, ovanligare jästarter, så kallad icke-konventionell jäst. 
− Det känns väldigt inspirerande och roligt att ha fått detta anslag. Redan på uppstartsmötet i Bryssel före jul märkte vi att behovet av att ha ett aktuellt och levande nätverk är stort bland de forskare som arbetar inom området runt om i Europa, säger Cecilia Geijer, forskarassistent på institutionen för biologi och bioteknik. 
 
Tillsammans med professor Lisbeth Olsson, båda på avdelningen för industriell bioteknik, leder Cecilia Geijer en av fem arbetsgrupper i nätverksprojektet ”Non-conventional yeasts for the production of bioproducts” (Icke-konventionell jäst för produktion av bioprodukter), även kallat ”Yeast4Bio”. 

Nätverk för samman forskare och industri

Nätverksprojektet är ett så kallat COST Action och finansieras av The European Cooperation in Science and Technology (COST), och det syftar till att föra samman de parter, universitet och företag som forskar på och använder sig av icke-konventionella jästarter. Arbetsgruppen som leds av Chalmersforskarna har fokus på generering av bioprodukter via den så kallade sockerplattformen, där man utnyttjar de sockerarter som finns i biomassa för att framställa av värdefulla produkter. 

− Vid startmötet var 29 länder representerade, men det kan komma att utökas. Under projektets första år finns möjlighet för fler intresserade forskare att anmäla sitt intresse att ingå i nätverket, säger Cecilia Geijer. 

​Har åtråvärda egenskaper för industriell produktion av bioprodukter

Jäst kan användas för produktion av biobränslen och biokemikalier på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Den mest använda jästen är bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, men det finns stor potential i så kallade icke-konventionell jäst. Det finns tusentals olika jästarter, men de allra flesta är fortfarande i princip outforskade. Bland dessa arter finns de som är specialiserade på att leva i miljöer med olika stressfaktorer, använda sig av komplexa kolkällor eller generera nya bioprodukter. Alla dessa egenskaper är åtråvärda för en effektiv industriell produktion. 

− Numera kan icke-konventionella jästarter utvecklas till robusta och produktiva cellfabriker eftersom nya bioteknologiska metoder har sprängt barriärerna för vilka organismer som kan användas inom industrin, säger Cecilia Geijer.

​Stort globalt intresse för övergång till bioekonomi

Cecilia Geijer och Lisbeth Olsson fokuserar på att utveckla jäststammar som kan jäsa socker i bland annat lignocellulosa till hållbara bränslen och kemikalier.  

− Det finns ett stort globalt intresse av forskning som kan bidra till en övergång till bioekonomi. En av de stora fördelarna med denna COST-Action, som jag ser det, är att ett utökat samarbete mellan de främsta aktörerna inom fältet på europeiska universitet och inom industrin skulle kunna betyda att vi kan sätta en standard för forskningen kring icke-konventionell jäst. En sådan standard skulle kunna göra våra resultat mer jämförbara, vilket i sin tur gynnar och utvecklar forskningen ytterligare, säger Cecilia Geijer. 

COST Action-anslag ska användas för att skapa förutsättningar för nätverkande, till exempel arrangera nätverksmöten och arbetsgruppsmöten, konferenser och workshops.  

Text: Susanne Nilsson Lindh
Foto: Martina Butorac
 
Läs mer om COST Actions (webbplats på engelska)

Sidansvarig Publicerad: fr 26 jun 2020.