Bild på årets vinnare av HASselbladsstifltelsens anslag till kvinnliga forksare Carolina Guibentif på GU och ALexandra Stubelius
​Carolina Guibentif, Göteborgs universitet, och Alexandra Stubelius, Chalmers, tilldelas Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskares vidaremeritering 2021. Foto: Hasselbladstiftelsen
​​​​​​​

Miljonanslag till forskning om nanomediciner

Alexandra Stubelius, forskarassistent inom kemisk biologi på Chalmers, tilldelas Hasselbladstiftelsens anslag till kvinnliga forskare för sin forskning om anti-inflammatoriska nanomediciner. 
− Det är otroligt roligt att tilldelas detta anslag. Jag tycker att det är viktigt att vi hittar nya lösningar på medicinska problem som påverkar många människor och detta skapar förutsättningar för mig att fortsätta med min forskning, säger Alexandra Stubelius. 

Varje år delar Hasselbladstiftelsen ut en miljon vardera till två kvinnliga forskare på Chalmers och Göteborgs universitet, GU. I år delar Chalmersforskaren Alexandra Stubelius på institutionen för biologi och bioteknik anslaget med Carolina Guibentif på GU, som forskar inom hematopoes och prenatal utveckling av leukemi hos barn.

Utvecklar nanomediciner​

Alexandra Stubelius forskning handlar om att utveckla så kallade nanomediciner för att bättre behandla sjukdomar så som artriter, åderförkalkning och fettlever − som alla blir värre av inflammation och som drabbar miljontals människor runt om i världen. 

Immunsystemet är så komplicerat och styr så många viktiga funktioner. Genom nya nanomaterial och nanomedicin kan man påverka många funktioner samtidigt på ett smartare sätt än dagens mer trubbiga system. Immunsystemet är ju riktigt smart men kan behöva ställas om eller få en knuff i rätt riktning ibland, säger Alexandra Stubelius. 

Läkemedel kan riktas till rätt plats​

Ett överaktivt immunsystem kan attackera våra egna vävnader. Det kan leda till både allergier och kroniska sjukdomar. Dagens vanligaste anti-inflammatoriska läkemedel hämmar alla immunfunktioner, även de goda funktionerna som att läka våra vävnader. De måste därför användas i höga doser för att de ska fungera. Det orsakar biverkningar på andra organ och deras funktioner. 

 För att kunna använda immunsystemet på bästa sätt behövs alltså mer intelligenta terapier som kan rikta läkemedlen till rätt plats, i rätt dos och vid rätt tidpunkt. På så sätt kan man undvika biverkningar, säger Alexandra Stubelius. 

Utgår från tre strategier ​

Alexandra Stubelius beskriver att designen av de nya nanomedicinerna baseras på tre olika strategier. I första hand tar de fram nya material som ska kunna bära dagens anti-inflammatoriska läkemedel. Materialen designas så att de bara reagerar på det inflammerade området i kroppen och kan då leverera läkemedlen dit utan att skada annan vävnad.  

Den andra strategin går ut på att skapa nanomaterial som också fungerar som läkemedel. Det innebär att nanomaterialet agerar som aktiv substans och reglerar immunreaktionen.

Med den metoden får vi helt nya sätt att bekämpa inflammation på. Målet är att störa immuncellernas kommunikationssignaler, till exempel redan när de förflyttar sig genom blodet. Då minskas signalerna som tillkallar fler immunceller till den påverkade vävnaden – och då förhindrar vi att inflammationsprocessen förvärras. 

Den tredje strategin baseras på att man nyligen har upptäckt att immunsystemet inte bara försvarar oss, utan även hjälper till att läka vävnadsskador. Här undersöker forskarna vilka komponenter i vävnaderna som säger till immuncellerna att de ska hjälpa till i läkningen. Dessa komponenter kan sedan utnyttja för att fortsätta utveckla smartare material för mer specifika immunreglerande terapier. 

 Det anslag jag har blivit tilldelad av Hasselbladstiftelsen kommer till största del gå till att anställa en postdoc som kan hjälpa mig att nå mitt mål med smartare immunoterapier, säger Alexandra Stubelius. 

Text: Susanne Nilsson Lindh
Foto: Hasselbladstiftelsen 

Mer om:


Sidansvarig Publicerad: fr 01 okt 2021.