Helt rätt med alger

​Nyttiga, proteinrika och miljövänliga. Dessutom trendiga. Att alger har framtiden för sig som livsmedel är en lågoddsare. Men först måste vi lära oss att förädla dem.
​Under havets yta finns ett grönt skafferi fyllt av nyttig och god mat. Flera av de alger som importeras från andra sidan jordklotet finns att plocka på den svenska västkusten.
Med de meningarna marknadsför sig ett företag som specialiserat sig på att plocka tång och sälja till gourmetrestauranger. Alger är inne. Trendiga. Sushins inträde i våra kostvanor har väl gjort sitt. Kanske hälsotrenden också. För alger innehåller till exempel omega-3-fettsyror, antioxidenter, vitaminer, mineraler och inte minst – proteiner. Men det finns utmaningar, berättar Ingrid Undeland, biträdande professor i livsmedelsvetenskap.
– Hur ska vi få ut fetterna och proteinerna? De sitter mycket hårdare bundna än i till exempel kött och fisk och kroppen har svårt ta upp algproteinerna.

Lösningen heter bioraffinering. I två projekt (Seafarm och Sweaweed) håller Ingrid Undeland och hennes kolleger på avdelningen för livsmedelsvetenskap på med att försöka utvinna nyttigheterna ur de bruna, röda och gröna algarterna sockertång, nori och havssallad.
– De röda och gröna, som vi håller på med i Sweaweed, innehåller mest fetter och proteiner, men de bruna växer å andra sidan snabbast. Vi försöker nu hitta energismarta sätt att få ut proteinerna utan allt för många processteg som fördyrar. Vi vill till exempel undvika höga centrifugeringskrafter och undersöker om man kan arbeta direkt med den blöta massan utan att torka den.

I slutändan vill man ha fram ett högkoncentrerat fettsyraberikat proteinextrakt som kan användas som tillskott eller smaksättare i livsmedel.
– Algerna är rika på glutaminsyra som ger umamismak, det som betraktas som den femte grundsmaken, säger Ingrid Undeland och fortsätter:
– Vi vet inte riktigt än hur smakneutrala proteinerna som vi får ut blir. Har de en mer marin smak kanske de passar bäst i den klassen av produkter. Inom ett år bör vi veta ungefär hur det smakar.

Men det är inte bara livsmedelsämnen som forskarna vill plocka ur algerna. Bioraffinering innebär att man vill utvinna mesta möjliga ur grödan. Inget ska gå till spill. Och förutom mat ska algerna i båda projekten ge upphov till gröna material och grön energi. Medan en forskargrupp från industriell bioteknik på Chalmers arbetar med att utvinna finkemikalier, bland annat etanol, arbetar en annan från KTH med att utvinna polymerer för tillverkning av plastmaterial. Efter raffineringen undersöker sedan forskare från Linnéuniverstitetet hur man bäst gör biogas av resterna.

Så hur får forskarna tag på alger? Jo, de odlar. På Lovéncentert på Tjärnö utanför Strömstad har marinbiologer från Göteborgs universitet tagit på sig att bli havsbönder. De börjar på labbet där millimeterstora alger fästs på nylonlinor som sen sätts ut i havet. Efter ett halvår har de växt sig upp till två meter långa på näringen som flyter förbi och kan skördas. Billigt och absolut miljövänligt. Men sedan återstår en viktig fråga – hur bevarar vi algerna på bästa billiga sätt?
– En forskargrupp från industriell bioteknik här på Chalmers håller på med ensilering, samma teknik som används för de vita marshmallowliknande höbalar man kan se på åkrar. Tillsammans utvärderar vi också olika torkningsmetoder. Att frysa kostar mycket pengar, säger Ingrid Undeland.

Intresset för alger är stort. Aldrig har Ingrid Undeland, som tidigare i huvudsak forskat kring fisk, varit med i ett projekt som varit så mediebevakat.
– Både folk som vill starta företag och befintliga företag ringer hit och frågar om de kan köpa alger. Och vi har också med oss en del stora livsmedelsföretag som precis i dagarna kommer att få torkade flakes av bruna alger i påsar.

Livsmedelsbranschen lockas förstås av algerna på grund av umamismaken som också lyfter andra smaker och proteinerna. Men inte bara.
– Alger ger en sälta. Det är också viktigt. Att minska saltintaget påkallas av såväl WHO som EU och alger innehåller magnesium, kalium och andra mineraler som gör att det skulle kunna fungera som ett saltsubstitut, säger Ingrid Undeland som är stolt över att algforskningen förts in på Chalmers.
– Det går hand i hand med högskolans hållbarhetsmål. Det är check på allting. Alger är bioekonomi i sin finaste form.

Text Lasse Nicklason, foto Anna-Lena Lundqvist
Fotnot: Texten har publicerats i Chalmers Magasin nr 2 2016. Läs fler tidningar här!

Sidansvarig Publicerad: må 27 jun 2016.