Bild på Fredrik Westerlund

Hans metoder kan leda till bättre cancerbehandlingar

​Fredrik Westerlund, biträdande professor i kemisk biologi på Chalmers, har fått två anslag från Barncancerfonden för att utveckla metoder som kan leda till individanpassad cancerbehandling och bättre cancerdiagnoser. 
Ett av anslagen är ett projektanslag i samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Projektets långsiktiga syfte är att individanpassa cellgiftsbehandlingar för mindre lidande, effektivare behandling och färre permanenta skador hos patienter som genomgår cellgiftsbehandling. 
− Vi ser ett stort behov av forskning inom det här fältet. Fler och fler överlever cancersjukdom, men många får permanenta skador av behandlingarna och barn är speciellt känsliga. Det är glädjande att Barncancerfonden ser att vi kan utföra relevant cancerforskning på Chalmers, säger Fredrik Westerlund, chef för avdelningen kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik. 

​Vissa människor är extra känsliga för cytostatika

Vanliga cellgifter, som används vid behandling av barncancer, dödar cancerceller genom att skada deras DNA − men friska cellers DNA skadas också under behandlingen. Därför måste man hitta en balanserad dos som dödar tumören och inte orsakar för stora skador på de friska cellerna. Situationen försvåras av att människor har olika känslighet för cellgifter och kan reagera olika på samma dosering. 


 
− Alla celler har mekanismer för att laga trasigt DNA, eftersom det kan gå sönder av flera olika anledningar. Men vissa personer kan ha genetiska variationer som leder till fel på, till exempel, något av enzymerna som deltar i att laga DNA. Det kan leda till att en viss dos cytostatika blir extra skadlig för den individen, säger Fredrik Westerlund. 

​​Enkelt blodprov ska upptäcka överkänslighet

Metoden går ut på att − med hjälp av naturens egna system för att laga DNA − markera de skador som skett. Mängden skador kan sedan kvantifieras och jämföras mellan patienter. Det långsiktiga målet med metoden är att man genom ett enkelt blodprov från patienter ska kunna fånga upp patienter med överkänslighet för cytostatika i ett tidigt behandlingsskede, för att snabbt kunna justera dosen av medicineringen. Man skulle på detta sätt också kunna hitta släkter med genetiska defekter som innebär att de bör få justerade doser vid kommande behandlingar av cancer. 

 
I nuläget räknas DNA-skadorna en och en i ett fluorescensmikroskop, men i det långa loppet är målet att ha en metod som är enklare att använda i klinisk praktik. Samarbetsgruppen på Sahlgrenska arbetar redan med anpassning av andra metoder för kliniskt användande, vilket är till stor hjälp även i detta projekt.
 
− Vår metod är en vidareutveckling av ett projekt vi fick anslag för av Barncancerfonden 2016. Vi tror verkligen att vi har hittat ett sätt att minska patientlidande på i framtiden, säger Fredrik Westerlund. 

​​Diagnosticering av akut leukemi

Det andra projektet, även det ett samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, rör metodutveckling för diagnosticering vid akut leukemi. Flera varianter av akut leukemi orsakas av att stora bitar DNA flyttas från en kromosom till en annan. Detta leder i sin tur till att cellerna producerar proteiner som inte ska finnas i friska celler, och de kan då utvecklas till cancerceller. 

 
Metoden, som är i tidigt utvecklingsskede, har som syfte att hitta stället där DNA-brott har skett. Detta kan liknas vid det klassiska problemet att leta efter en nål i en höstack eftersom humangenomet består av miljarder baser och det är ett enda DNA-brott som är av intresse. Det är dessutom viktigt att veta exakt var brottet har skett för att kunna använda rätt behandling, eftersom behandlingen som sätts in är olika. Med den nya metoden ska man hitta det här brottets position så exakt som möjligt. 

​Leukemi kräver snabb behandling

Fredrik Westerlund har länge arbetat med en metod för att kartlägga DNA, men den har främst använts på bakterie-DNA. I det här projektet ska man istället använda humant DNA. Två strategier kommer att användas. Dels en metod där enorma mängder DNA avbildas för att hitta ”nålen”, dels en annan som går ut på att bara isolera den ”nål” man är intresserad av innan analysen. 

 
− Leukemi är en form av cancer där det är bråttom att sätta in behandling. Vi tror att vi är en metod på spåren som kan vara förhållandevis snabb för att den som drabbats av sjukdomen ska få rätt behandling och dosering så snabbt som möjligt, säger Fredrik Westerlund. 

 
Text: Susanne Nilsson Lindh
Foto: Johan Bodell

 
Fakta: Fredrik Westerlunds anslag från Barncancerfonden
Projektanslag Förbättrad cancerbehandling av barn känsliga för DNA-skador:
  • Projekt i samarbete med Ola Hammarsten, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. 
  • Summa: 2,4 miljoner
Projektanslag medicinsk teknik Förbättrad diagnos av akut leukemi hos barn:  
  • Projekt i samarbete med Linda Fogelstrand, läkare och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. 
  • Summa: 3 miljoner

Publicerad: to 26 mar 2020.