Biopetrolia låter forskning och företagande mötas

Forskning, teknik och entreprenörskap. Tillsammans bildar de en naturlig kedja för forskarna som startat Biopetrolia. Deras kunskap ska leda till miljövänliga ingredienser till kosmetika, livsmedel och bränslen.

​– På Chalmers ägnar vi oss åt grundvetenskaplig forskning, att publicera våra resultat och att undervisa. Genom Biopetrolia kan vi samla upp forskningen, kommersialisera den och skapa samhällsnytta, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers.

Biopetrolia bygger på den forskning som Jens Nielsen och hans forskargrupp ägnat sig åt under en längre tid. Grunden är en biobaserad teknologi, där jästceller blir till cellfabriker som tillverkar biobränslen och ingredienser till livsmedel och kosmetika. Genom att använda jäst istället för växtdelar och palmoljebaserade kemikalier ger produktionen ett mindre ekologiskt fotavtryck. Den blir dessutom billigare och kan förläggas till Sverige.

För drygt två år hade forskargruppen den kunskap som behövdes för att se vägen mot kommersialisering, och då startades också utvecklingsbolaget Biopetrolia. Anastasia Krivoruchko och Florian David är doktorer i molekylärbiologi respektive bioteknik på Chalmers institution för Biologi och bioteknik. De har båda varit med sedan uppstarten.

– Det handlar inte bara om molekyler längre. Nu ser vi en helhet och måste fundera över vad våra upptäckter ska leda till – verkar det ens vettigt att fortsätta med vissa spår? Det ger ett helt annat perspektiv, vilket är givande, säger Anastasia Krivoruchko, och fortsätter:
– I akademiskt arbete letar man oftast efter svaret på den forskningsmässigt mest intressanta frågan. Fokus ligger sällan på hur forskningen skulle kunna användas inom industrin.

Florian David håller med.

– Vi har ändrat vårt sätt att se på forskningsresultaten, på vårt arbete. Och vi gör den här resan tillsammans; vi blir bättre tillsammans, säger han.

Att starta ett företag innebär att utveckla sin affärsidé, skriva en affärsplan, göra ekonomisk analys och marknadsanalys. Vissa delar har forskarna hanterat själva, för andra har konsulter tagits in. Chalmers Innovationskontor har varit ett stort stöd i processen.

En kurs med fokus på att sälja in sin idé ingick också, och utgjorde en bra startpunkt.

– Efter ägnade vi mycket tid åt att prata med industrin, för att förstå vad de behöver och vill ha. Vi har också undersökt priser och trender. Det ledde oss fram till vad vi ska satsa på, vad som är mest kostnadseffektivt, säger Florian David.
– Vi har varit tvungna att besvara en massa frågor, som vad skulle det kosta att framställa produkter med vår teknik jämfört med den traditionella. Är det kostnadseffektivt? Hur stora mängder måste vi producera för att bli ekonomiskt slagkraftiga? Har vi hittat den bästa värdorganismen, är den tillräckligt robust? Finns det ett intresse hos marknaden? Hur stor är marknaden, tillräckligt stor för att vi ska kunna satsa? exemplifierar Anastasia Krivoruchko.

Analysen ledde till ett beslut att fokusera i första hand på speciella fettsyror för tillverkning av kosmetika. De hoppas nu på tillräckligt med kapital för att kunna anställa och starta kommersialiseringen, och siktar på att sälja sina fettsyror till kosmetikatillverkare inom fem år.

Ett annat stort arbete i uppstarten är patenthantering. Biopetrolia hade från början en stor patentportfölj, som innan start ägdes och utvecklades av Chalmers Intellectual Property Rights (CIPRAB). CIPRAB, som numera är en del av Chalmers Ventures, fungerade som verktyg för att skydda de viktiga rättigheterna innan forskarna själva kunde eller ville dra nytta av dem. Tanken är att alltså att omhänderta potentiellt viktiga patentansökningar, förvalta dem och sedan låta det nya bolaget – i det här fallet Biopetrolia – köpa patenten av Chalmers. Biopetrolia är det första bolaget som har utvecklats i detta nya stödsystem.

Just nu finns ytterligare fem patentansökningar i olika stadier av den långa patentprocessen.

– Först handlar det om att precisera idéerna så mycket som möjligt, sedan att ta fram exempel på vad vi vill fokusera på, i vilka länder och så vidare. Patentprocesserna påbörjades redan 2010-2011, berättar Anastasia Krivoruchko.

Att få igenom patentansökningar tar inte bara tid utan kostar även pengar, poängterar Florian David, och det är viktigt att ta med i beräkningen. Han rekommenderar experthjälp:
– Vi har fått professionell hjälp, både med att skriva ansökningar och att möta jurister och patentgranskare. Att skriva patentansökningar skiljer sig stort mot att skriva vetenskapliga artiklar – det är ett helt annat sätt att formulera sig. Allt handlar om hur man bäst ska kunna skydda forskningstillgångarna, och då gäller det att vara specifik men samtidigt så bred som möjligt.

Att ta forskningsresultat vidare mot kommersialisering är inte alltid – eller till och med sällan – självklart för forskarkåren. Florian David fick intresset för nyttiggörande väckt när han började arbeta i Jens Nielsens grupp, tack vare Nielsens klara fokus på att föra forskning framåt mot samhällsnytta och produktion. Anastasia Krivoruchko, däremot, hade en annan ingång till arbetet: Hon har alltid varit intresserad av att starta företag.

De båda funderar på hur Chalmers kan stötta företagande i olika faser, och Florian David säger:

– Kanske kan Chalmers erbjuda fler affärskurser, på högre nivå och med fler ämnen inkluderade? Det finns ju dessutom en handelshögskola här i Göteborg. Kanske kan man initiera ett samarbete mellan högskolorna.


Text: Mia Malmstedt, foto Anna-Lena Lundqvist

Publicerad: to 30 jun 2016. Ändrad: to 07 jul 2016