Årsberättelse 2017


Licentiatexamina: 1
Doktorsexamina: 6
Refereegranskade vetenskapliga artiklar: 191
Refereegranskade konferensbidrag: 3

Antal helårsstudenter: 105
Antal anställda: 173
Intäkter (mnkr): 189

Institutionen för biologi och bioteknik, BIO, är ett förhållandevis ungt inslag på Chalmers. Institutionen startades 1 januari 2015 och syftar till att möta stora samhällsutmaningar, som omställningen till ett fossilfritt samhälle, behovet av ny diagnostik och nya läkemedel, samt forskning kring livsmedel för optimal hälsa.

BIO växer stadigt och har under året bland annat brottats med behovet av nya lokaler, då institutionen vuxit ur sin kostym. Samtidigt har forskningen pågått med oförminskad kraft, och ett stort antal forskningsgenombrott har gjorts, vilket också uppmärksammats i pressmeddelanden som fått stort genomslag såväl nationellt som internationellt. Forskare från BIO har dessutom engagerat sig i aktiviteter för att sprida kunskap till såväl allmänhet som beslutsfattare och andra externa parter. Bland annat märks ett mycket uppmärksammat och uppskattat seminarium i Almedalen om kost och hälsa.

För avdelningen för systembiologi, som är institutionens i särklass största avdelning, var 2017 ett år med ett flertal vetenskapliga artiklar som publicerades i några av de allra mest välrenommerade tidskrifterna. Några exempel:

Ett stort forskningsgenombrott gällde det lilla enzymet FAS​. Forskargruppen har lyckats modifiera enzymet för att underlätta produktionen av biokemikalier hos mikroorganismer.

I ett annat projekt fann Jens Nielsen, professor och tillika avdelningschef, och hans grupp mekanismerna som gör det möjligt att effektivt producera proteiner till så kallade proteinläkemedel i jästcellsfabriker. Avdelningen har länge kartlagt den komplicerade metabolismen hos jästceller, och den nya upptäckten öppnar möjligheten för nya läkemedel som exempelvis kan bekämpa cancer.

En kartläggning av genomet hos 24 mögelsvampsarter visade att mögelsvamp potentiellt är en guldgruva för produktion av nya läkemedel som kan ersätta, eller komplettera, traditionella antibiotika – en upptäckt av stor betydelse då antibiotikaresistensen breder ut sig allt mer.

Forskare på Systembiologi har också under året visat hur en metabol modell kan användas för att studera samband mellan nutrition och utveckling hos småbarn, hur matematiska modeller kan användas för att utveckla individanpassade och mer riktade medicinska behandlingar, och jäststudierna har också resulterat i genombrott när det gäller produktion av fettsyror. Jens Nielsen publicerade även en prestigefull genomgång av systembiologi som ämne, och hur fältet kan användas inom både industriell bioteknik och medicin.

Avdelningen fick ett antal anslag under 2017. Bland dessa märks särskilt anslaget från Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, som beviljade Jens Nielsen 34 miljoner kronor till projektet Systems biology of the eukaryal protein secretion pathway, samt anslaget på 9 miljoner från Vinnova, som gick till docent Dina Petranovic för projektet CellNova.

Jens Nielsen befann sig också under 2017 i ett veritabelt prisregn tack vare sina insatser. Han förärades ENI Award från företaget ENI i Italien, en guldmedalj från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, samt Eric and Sheila Samson Prime Minister's Prize for Innovation in Alternative Fuels for Transportation från Fuels and Smart Mobility Initiative i Israel. Han utsågs också till hedersprofessor vid East China University of Science and Technology, adjungerad professor vid Jiangnan University samt omnämndes som högt citerad forskare av Clarivate.

Avdelningen för kemisk biologi mottog i början av 2017 nyheten att avdelningschefen och professorn Pernilla Wittung-Stafshede valts in som ny medlem i KVVS, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället. I augusti valdes hon också in i styrelsen för det internationella samfundet för biofysik, Biophysical Society, som första svensk på över femtio år – och första svenska kvinna någonsin. Dessutom utsågs hon till medlem i Academia Europaea, en europeisk vetenskapsakademi. Hon har också fått förlängningsanslag från programmet Wallenberg Scholars, som syftar till att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. I juni organiserade Pernilla Wittung-Stafshede ett av Nobelstiftelsens symposium, om proteinveckning, med titeln Protein Folding from Molecular Mechanisms to Impact on Cells.

Även Cancerfonden har under 2017 valt att stötta institutionen för biologi och bioteknik, genom anslag till Jens Nielsen på Systembiologi samt Pernilla Wittung-Stafshede och docent Fredrik Westerlund på Kemisk biologi. Att Cancerfonden därmed synliggör Chalmers satsningar på cancerforskning är betydelsefullt, och ett bevis för den högklassiga biologiska forskning som faktiskt bedrivs. Fredrik Westerlund har också erhållit medel från Erling Perssons Stiftelse.

Under hösten uppmärksammades forskning, gjord av Chalmers i samarbete med AstraZeneca och ledd av Wittung-Stafshede, som visade att exosomer – signalbärare som cellerna skickar ut – är inblandade i utvecklingen av typ 2-diabetes. Upptäckten tar oss ett steg närmare behandling av sjukdomen.

I början av året stod det också klart att Chalmers beviljats 75 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för att bilda ett nytt industriellt forskningscentrum med namnet FoRmulaEx. Elin Esbjörner Winters, docent på Kemisk biologi, är en av de involverade forskarna. Syftet med projektet är att paketera biologiska läkemedel i nanokapslar, så att obotliga sjukdomar kan behandlas genom kodning som sker inuti cellerna. Elin Esbjörner Winters del handlar om upptag och transport av RNA-baserade läkemedel inom cellen. Med i projektet är, förutom Chalmers, även AstraZeneca, Camurus, Vironova, Gothenburg Sensor Devices samt Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

Elin Esbjörner Winters belönades också under försommaren med Svedbergpriset, som årligen delas ut till en forskare under 40 år. Detta innebär att priset för första gången gick till en Chalmersforskare, och till en kvinna för första gången sedan 2011.

Avdelningen för Livsmedelsvetenskap leddes under året av professor Ann-Sofie Sandberg, som sedan vid årsskiftet lämnade över till professor Rikard Landberg. Avdelningen, som växte kraftigt under 2016, hade ett mycket aktivt 2017 både när det gäller forskning och utåtriktade aktiviteter.

Under året examinerades tre nya doktorer inom forskningsfält som rör fiskfettsyrors metabola effekter, nutritionell metabolomik, biomarkörer och enkol-metabolism. Avdelningen deltog aktivt i den nationella samarbetsplattformen Food Science Sweden som under året beviljades medel för fortsatt verksamhet under tre år. Två andra stora nationella infrastrukturer där forskare från Livsmedelsvetenskap har centrala roller – VR-RFI och VR-forskningsmiljö för åldrande och hälsa – beviljades i slutet av året 55 respektive 30 miljoner kronor. Avdelningen har också fått in flera forskningsanslag, bland annat från Jordbruksverket/EU-structural Funds.

Ett europeiskt projekt inom ERA-NET drog igång under 2017. Projektet handlar om värdehöjande av skaldjursbiprodukter, bland annat genom att identifiera antiinflammatoriska peptider efter fermentation. Även projekt i samarbete mellan Livsmedelsvetenskap och internationell livsmedelsindustri startade under året.

Ett stort antal forskningsartiklar från Livsmedelsvetenskap publicerades under 2017. Bland annat använde forskare vid avdelningen för första gången objektiva biomarkörer som speglar kostintag i blodprover, vilket gör det möjligt att visa samband mellan specifik kost och risk att utveckla exempelvis typ 2-diabetes. De hittade också potentiellt nya biomarkörer för köttintag. Med dessa nya verktyg blir det i framtiden möjligt att via blodprov visa vad en människa ätit, och i förlängningen utveckla individuella kostråd.
Forskarna visade också, genom användning av systembiologiska verktyg, att fiskfetter kan förebygga nedbrytning av muskler. I andra studier rapporterades metoder för att utvinna proteiner från makroalger och fiskbiprodukter, och studier kring oxidativ nedbrytning av omega 3-rika oljor i mag-/tarmkanalen utfördes. I en mycket uppmärksammad studie, där forskare från avdelningen deltog, visades att ett högt intag av kaffe är associerat med minskad risk för att avlida i förtid.

Avdelningen var under året mycket aktiv i olika aktiviteter för spridning av kunskap till såväl forskarsamhälle, politiker och myndigheter som allmänhet. Exempelvis hade Livsmedelsvetenskap en framträdande roll på 15th Euro Fed Lipid Congress i Uppsala i slutet av augusti. Kongressen hade cirka 600 delegater och avdelningens professor Ingrid Undeland var ordförande.
I Almedalen höll avdelningen ett seminarium, där nya tekniker ur forskning på Chalmers presenterades. Seminariet var fullsatt och publiken fick på detta sätt lära sig mer om framtida möjligheter att ge bättre svar på vilken roll maten egentligen spelar för hälsan. Eventet följdes upp med ett radioprogram i SR:s Vetandets värld.

Aktuell forskning om alger som ny livsmedelsråvara presenterades när White Guide, Sveriges motsvarighet till Guide Michelin, höll sitt trendseminarium kallat White Guide Merroir Trend Seminar på Chalmers i mars. Att Chalmers valdes ut i sammanhanget var stort och betydelsefullt.

Forskare vid Livsmedelsvetenskap har också under året varit aktiva inom det Maritima klustret och deltagit i planeringen av Kristineberg Marine Research & Innovation Center, en samlad satsning där flera tunga aktörer inom marin och maritim forskning går samman; förutom Chalmers även Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och RISE.

Avdelningen för industriell bioteknik växte under 2017, och bestod under året av 35 forskare från hela 20 länder. Lisbeth Olsson, professor och avdelningschef, valdes i början av året in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, och en av avdelnings forskare – Eva Albers – valdes in i Svenska Kemisamfundet.

Två doktorer examinerades, varav den ena särskilt uppmärksammades för sin forskning om robusta mikroorganismer som i framtiden kan bli viktiga i produktion av biobränslen och hållbara kemikalier. Samtidigt gjorde avdelningen också en strategisk rekrytering, då Yvonne Nygård rekryterades som forskarassistent. Yvonne Nygård och Cecilia Geijer fick anslag som unga forskningsledare av forskningsrådet Formas. Överlag var avdelningen framgångsrik när det gäller forskningsanslag; förutom Formas beviljade exempelvis även Novo Nordisk Fonden och MAX IV anslag till Industriell bioteknik, och de juniora forskarna lyckades särskilt väl med sina ansökningar.

Bland forskningsgenombrotten kan nämnas kartläggningen av genomet hos svamparten Malbranchea, med vilket man kan förstå det enzymsystem som bryter ner biomassa – en förståelse som kan leda till nya vägar för produktion av biobränslen, biokemikalier och material. Flera projekt handlade om jästceller och hur de bättre kan designas för att bli mer robusta och därmed hjälpa oss ställa om till hållbar produktion av material, kemikalier och bränslen.

En av årets allra största händelser för avdelningen var det fortsatta anslaget till Wallenberg Wood Science Center, WWSC, för forskning om nya biobaserade material från skogsråvara. Avdelningens del i det stora centret syftar till att upptäcka nya enzymer och utnyttja dessa i framtagandet av nya material. WWSC är ett samarbete mellan Chalmers, KTH, Linköpings universitet och skogsindustrin, och stöttas med upp till 400 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse under de kommande tio åren.

Publicerad: to 30 aug 2018. Ändrad: fr 31 aug 2018