Årsberättelse 2016


​Licentiatexamina: 1
Doktorsexamina: 12
Refereegranskade vetenskapliga artiklar: 169
Refereegranskade konferensbidrag: 2

Helårsstudenter: 92
Anställda: 162
Intäkter (mnkr): 167

Institutionen för biologi och bioteknik, BIO, startades 1 januari 2015 och är således en mycket ung institution. På BIO arbetar forskare för att lösa stora samhällsutmaningar. Omställning till ett fossilfritt samhälle, behov av nya och säkrare läkemedel samt ökad kunskap om matens påverkan på vår hälsa är bara några exempel.

Under sitt andra år fortsatte BIO att växa och hade vid årets slut drygt 30 fler anställda än vid samma tidpunkt föregående år. Totalt var 186 personer, inklusive post-docs på stipendiefinansierade tjänster, anställda vid årets slut. Målet för institutionen är att fortsätta växa till 250 anställda innan 2020.

Under början av 2016 arbetade institutionsledningen med mål, strategier och värderingar. Uppdaterade visions- och missionsformuleringar togs fram (läs vision här och mission här). I slutet av året anlitades fem externa utvärderare för att titta närmare på var BIO kan stärka sin kompetens och utvecklas ytterligare. Deras rapport kommer under 2017 att diskuteras och leda till beslut om vägval och prioriteringar.

En växande institution innebär ökade intäkter och utgifter. Finansiärsbasen är bred och stabil, och BIO har under 2016 fått stora anslag från Wallenbergstiftelserna, Formas, Vetenskapsrådet, EU och ett antal utländska universitet. Cirka sju miljoner har investerats i nya instrument, och de största investeringarna har gjorts på den relativt nya avdelningen för kemisk biologi.

BIO är en i högsta grad internationell institution. Arbetsspråket är engelska och under året har institutionen hyst personer från cirka 25 länder, däribland utomeuropeiska länder som Brasilien, Mexico, Kina, Tanzania, Malaysia, Iran och Indien.

Under 2016 har BIO arbetat med en översyn av masterprogrammet i bioteknik. Programmet har omarbetats för att bättre motsvara efterfrågan från studenter såväl som samhällets framtida behov. En grundtanke har också varit att utbildningen bättre ska spegla den forskning som utförs på institutionen. De nya och/eller förändrade kurserna i masterprogrammet kommer att starta under hösten 2017. Institutionen har också funnits representerade i ett kvalitetsutvecklingsprojekt med inriktning på kandidatarbeten. Dessutom har BIO arbetat för att ta fram tydligare roller inom forskarutbildningen, vilket i praktiken innebär att doktorander inte längre kan ha samma person som handledare och examinator.

Institutionen har under året varit aktiv i olika typer av utåtriktade aktiviteter. Forskare från BIO fanns på plats bland annat vid gymnasieinformation på Innovatum i Trollhättan, under sportlovet på Universeum och på Vetenskapsfestivalen där en av de unga forskarna dessutom tog första plats i tävlingen Science Slam. Forskningen har också fått genomslag i media. Ett exempel är en avhandling om fet fisk och allergier som väckte stor uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. I slutet av året representerades även BIO vid Nobel Week Dialogue av en av institutionens professorer (läs mer här).

Institutionen för biologi och bioteknik är uppdelad i fyra avdelningar. Den största, Systembiologi, drivs av professor Jens Nielsen som i början av året tog emot det prestigefyllda Novozymes-priset för sitt banbrytande arbete (läs om priset här). Systembiologi publicerade över 60 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter under 2016. Bland forskningsämnena märks ett vetenskapligt genombrott kring mikrobiellt baserad produktion av kolväten som kan användas till biobränslen. Forskarna arbetar också med att förändra metabolismen hos jästceller och designa jästcellsfabriker. Under året lyckades försöken att förmå jäst att producera stora mängder fettsyror (läs mer i Nature Communications) som sedan kan omvandlas till fettalkoholer och alkaner (läs mer i Journal of the American Chemical Society); ämnen som är värdefulla för den kemiska industrin såväl som för biobränslen (läs mer här).

Systembiologi arbetade under åren tillsammans med tre internationella företag: franska Total New Energies (om jästcellfabriker och produktion av nya kemikalier), japanska Ajinomoto (om analys av tarmflora hos grisar för framställning av förbättrade foder), samt franska Danone (för att utveckla en matematisk modell för bättre framställning av yoghurtkulturer).

Avdelningen är också mycket aktiv vad gäller patent och företagsetablering. Under 2016 ansökte forskare från Systembiologi om fem patent. Två av dessa har förts över till företaget Biopetrolia, som har sitt ursprung på avdelningen. Idag samarbetar Biopetrolia mycket nära forskarna för att föra ut kunskap om design av cellfabriker till faktiska applikationer. Två andra patentansökningar, som rör nya biomarkörer för cancer, utgör grunden för ett nytt företag som sannolikt kommer att startas under 2017 med hjälp från Chalmers Ventures. Ytterligare ett projekt har nyligen gått in i samarbete med Chalmers Ventures. I detta projekt arbetar forskarna med att utveckla en robot för automatiserad design av jästcellfabriker.

Avdelningen för Industriell bioteknik, under ledning av Lisbeth Olsson, arbetar med frågor som bidrar till att minska samhällets oljeberoende. Avdelningen designar och använder mikroorganismer och enzymer som kan utnyttja biomassa för produktion av kemikalier, bränsle och material. Ett av forskningsområdena fokuserar också på att få cellfabriker tillräckligt robusta för att bli industriellt intressanta.

Biomassa är ett komplext råmaterial. Avdelningens ökade kunskaper om strukturerna i materialet har möjliggjort att enzymernas verkan kan förstås bättre. Mellan biomassans olika beståndsdelar finns svårupplösta bindningar. Under 2016 har flera studier för första gången bevisat att en grupp enzym, så kallade glukorunoyl esteraser, kan klippa en bindning mellan lignin och kolhydrat. Denna en upptäckt som kan få stor betydelse för att utveckla effektiva bioraffinaderier (läs mer om det här och i artikeln i Febs Letters).

Avdelningens yngre forskare har under året varit mycket framgångsrika med att söka anslag. Deras framgångar kommer att bidra till att forskningen kring bioelektriska system och spännande bakterier, som har ett hittills okarakteriserat enzymsystem, kommer att utvecklas (läs mer här). Industriell biotekniks fokus på design av cellfabriker stärktes under slutet av året genom rekrytering av en ny forskarassistent. Forskarnas fokus på att producera adipinsyra, en kemikalie som bland annat är viktig för produktion av nylon, har också förstärkts genom nya anslag.

Avdelningen har under året publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar och lyckats med bedriften att hamna på tidskrifternas omslag inte mindre än fyra gånger (läs flera av avdelningens artiklar i Nature Chemical Biology, Trends in Plant Science, Cellulose och Industrial Biotechnology).
 
Avdelningen för Livsmedelsvetenskap, som leds av Ann-Sofie Sandberg, har under 2016 rekryterat en ny professor inom området Food and Health, Rikard Landberg. Landberg kom till Chalmers från Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med en forskargrupp på åtta personer. Gruppen studerar matens och specifika livsmedelskomponenters effekter på hälsa och sjukdom i observations- och interventionsstudier samt i modellsystem. Särskilt fokus ligger på fiberrika livsmedels roll för aptitreglering, hormonomsättning och riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom. Rekryteringen innebar en kraftfull förstärkning av avdelningen och också ett bra komplement till nuvarande forskning inom metabolomik avseende biomarkörer för kostintag och för sjukdomsrisk.

Sju doktorsavhandlingar och en licentiatavhandling har skrivits under året bland annat inom applikation av jäst i fermenterade livsmedel (läs mer här), oxidation av fiskfettsyror i mag-/tarmkanalen (läs mer här), och mekanismer för fiskfettsyrors metabola effekter, som minskad muskelnedbrytning (läs mer här), leverförfettning och nedreglering av immunsvar vilket minskar kronisk inflammation (läs mer här). I en annan studie har avdelningen för första gången visat att fet fisk (sill) kan ge en ändring i central energimetaboism och också att kväveoxid i blodet hos män ökar, vilket ger en ny möjlig förklaring till minskad risk för hjärt-/kärlsjukdom (läs mer här).

Livsmedelsvetenskap har under året fått flera stora forskningsanslag. Bland dessa märks särskilt två från Forskningsrådet FORMAS avseende ”personalized nutrition” och nya hållbara sjömatsprodukter.

Processen att framställa hydrotermiska spannmålsprodukter, baserad på två doktorsavhandlingar från avdelningen, har lett till utveckling av företaget Hidden in Grain, som i slutet av året vann en mattävling med sin produkt Shake a Whey (läs mer här).

Avdelningen för Kemisk biologi har under året jobbat med att skapa identitet och gemenskap. En uppskattad avdelningsseminarieserie har arrangerats under året för ökat vetenskapligt utbyte och kontaktnät. Här inkluderas också gästtalare från andra avdelningar.

År 2016 fick avdelningen flera mindre och medelstora anslag, bland annat från Barncancerfonden och Vetenskapsrådet, och antalet anställda har ökat samtidigt som avdelningen stärkt sin instrumentpark. Under 2016 blev avdelningschef Pernilla Wittung-Stafshede också invald i både KVA och KVVS (läs mer här och här).

Avdelningen publicerade under året ett stort antal vetenskapliga artiklar, till exempel om proteinaggregation vid Alzheimers och Parkinsons sjukdomar (läs mer i PNAS här och i Cell Press här), koppar-bindande proteiners roll i cancer, och kartläggning av plasmider som orsakar antibiotika-resistens (läs mer i Nature här och här samt i ACS Infectious Diseases). Forskningen har fått stort genomslag och uppmärksammats i internationell media.

Publicerad: må 27 feb 2017. Ändrad: fr 31 aug 2018