Årsberättelse 2015

​Licentiatexamina: 0
Doktorsexamina: 6
Vetenskapliga artiklar: 156
Konferensbidrag: 6

Helårsstudenter: 67
Anställda: 131
Intäkter (mnkr): 135

 

Institutionen för Biologi och bioteknik startades den 1 januari 2015 med fyra avdelningar: Industriell bioteknik, Kemisk biologi, Livsmedelsvetenskap samt den största avdelningen Systembiologi (läs mer om starten här). Totalt var cirka 160 personer, inklusive post-docs på stipendiefinansierade tjänster, anställda vid starten men den uttalade ambitionen är att växa till 250 innan år 2020.

Professor Jens Nielsen verkade som tillförordnad prefekt för institutionen under våren. Den 1 september tillträdde professor Stefan Hohmann och tog därmed över tjänsten. En annan nyckelrekrytering under året var den av professor Pernilla Wittung-Stafshede som chef för Kemisk biologi.
Institutionen har visat sig stark på flera områden: citeringsgraden för forskarna är minst dubbelt så hög som Chalmerssnittet, liksom andelen externa anslag och externt rekryterade postdocs. Institutionen har också ovanligt många anställda per fakultetsmedlem och har under året bedrivit excellent forskning.

Några axplock från de fyra avdelningarna:

Avdelningen för Systembiologi, som drivs av Jens Nielsen, har växt och uppmärksammats i mer än 100 tidningar världen över med två viktiga studier. I den ena slår forskarna fast att individens tarmflora avgör vilken diet som bäst för viktminskning (läs mer om forskningsprojektet här). Den andra, som leddes av KTH, var en del av Sveriges största akademiska forskningsprojekt: kartläggning av människans proteinatlas. Denna kartläggning kan leda till förståelse för hur proteiner påverkar sjukdomar som diabetes och cancer (läs mer om proteinatlasen här).

I slutet av året gick startskottet för Wallenberg Centre for Protein Research, ett centrum som ska fokusera på studier av proteiner och produktion av biologiska läkemedel. Chalmers deltar, tillsammans med SciLifeLab, KTH, Uppsala universitet och AstraZeneca (läs mer om WCPR här).

Avdelningen för Livsmedelsvetenskap, under ledning av Ann-Sofie Sandberg, har tillsammans med Systembiologi under 2015 startat Chalmers Mass Spectrometry Infrastructure (CMSI). Med masspektrometri mäts mängd och struktur av molekyler, vilket har många tillämpningar: analyser av människans ämnesomsättning, biomarkörer i blod för livsmedel eller sjukdomar och konstgjorda molekyler i organisk kemi är bara några exempel. Läs mer om infrastrukturen här.

Livsmedelsvetenskap har också under året publicerat sina första metabolomikstudier. I en av dem har blodprover från överviktiga män som serverats sill respektive nötfärs analyserats, och nötfärs kunde kopplas till tidiga biomarkörer för typ 2-diabetes. Här ges en inblick i mekanismerna bakom kroppens svar på olika slags kost. Forskningen ligger i framkant och kan på sikt leda till bättre behandling av exempelvis diabetiker genom skräddarsydd kost. Med rätt kunskap blir det också möjligt att ge kostråd som minskar risken för att utveckla diabetes.

Avdelningen för Kemisk biologi har under hösten formerats under Pernilla Wittung-Stafshede. År 2015 fick avdelningen några större anslag. Arbetet rör bland annat ny diagnostik av genetiska sjukdomar (i ett EU-finansierat projekt), delaktighet i ett projekt från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att utveckla nya katalysatorer, samt studier av DNA-proteininteraktioner på enstaka DNA-molekyler.

Ett nytt mikroskop för optisk avbildning av levande celler och vävnader blev verklighet tack vare ett instrumentanslag från Lundbergsstiftelsen. Mikroskopet blir avdelningens första gemensamma instrument och en början för att kunna bygga vidare på en gemensam infrastruktur. Avdelningen publicerade under året ett stort antal artiklar, till exempel om proteinaggregation vid Alzheimers sjukdom, och har dessutom utökas med en ny forskarassistent.

Avdelningen för Industriell bioteknik, i ledning av Lisbeth Olsson, fick i slutet av året flera anslag från Energimyndigheten, bland annat Projektbidrag inom energiriktad grundforskning som utlyses av Vetenskapsrådet. Dessa medel kommer att möjliggöra nyanställningar. Fler medarbetare hjälper därmed avdelningen att öka sin excellens inom utveckling av jäststämmar för effektiv etanolproduktion samt ökad robusthet och processutveckling av etanoljäsning. Frågorna är av yttersta vikt för framtidens samhälle; för att minska oljeberoendet kommer det att vara avgörande att utnyttja biomassa för produktion av kemikalier, bränsle och material.

Under året har avdelningen även utvecklat sitt arbete inom enzymområdet – bland annat med hjälp av en gästforskare på MORE mobilitetsanslag samt en ny forskarassistent – vilket gör det möjligt att forska på enzymer som är viktiga för utnyttjande av biomassa. En ny grupp enzymer, LPMO, som har revolutionerat synen på hur naturen lyckas frigöra socker från biomassa, kommer att vara utgångspunkt i projekten. Dessutom har en grupp bakterier med effektiv enzymapparat upptäckts, och avdelningen försöker nu förstå bakgrunden till bakteriernas förmåga.

Publicerad: fr 12 feb 2016. Ändrad: to 30 aug 2018