Nyheter: Centrum GMVhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 11 Feb 2020 14:31:10 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Ett-klimatarbete-som-enar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Ett-klimatarbete-som-enar.aspxEtt klimatarbete som enar<p><b>​För att hitta lösningar för klimatet krävs samarbete. Men hur bär man sig åt för att samla olika grupperingar och enas om en väg framåt i en så svår fråga?</b></p><div>​<span>Runt om i världen är det många olika aktörer som vill ställa om sin verksamhet och bekämpa klimatförändringarna. Det är dock inte alltid så enkelt och därför vill vi berätta historien om hur 37 svenska lärosäten har lyckats enas i ett ramverk för klimatet.<span style="display:inline-block"></span></span> Den som leder oss i berättelsen är Maria Djupström. Hon är hållbarhetsstrateg på Chalmers och är en av de som ligger bakom framtagandet av det så kallade Klimatramverket.</div> <br />Maria Djupström berättar att resan egentligen började år 2012 med det europeiska direktivet om energieffektivisering som Chalmers var tvunget att följa eftersom det är ett aktiebolag.<br /><br />– Då tog Chalmers fram sin första energistrategi med olika åtgärder för energieffektivisering och egen elproduktion, såsom exempelvis installation av solceller som bland annat jag arbetade fram.<br />En kort tid därefter startade den svenska regeringen initiativet Fossilfritt Sverige inför klimatmötet i Paris 2015.<br /><br />– Jag ville att Chalmers skulle ställa sig bakom initiativet, som första lärosäte och en av de första aktörerna över huvud taget. Chalmers ledning tog det seriöst och frågade institutionerna ”vågar vi det här, kan vi stå för det här” och till sist kom beslutet från rektor Stefan Bengtsson att ”ja, vi skriver under”.<br /><br />Även det västsvenska initiativet Klimat 2030 – Västra Götaland skrevs på och resan fortsatte. Arbetet gick vidare med att ta fram färdplaner kopplade till Fossilfritt Sverige. Samtidigt pågick diskussioner i Chalmers ledningsgrupp om vilket som skulle bli Chalmers nästa steg för att energieffektivisera. Flygresor var exempelvis uppe på agendan då Chalmers enskilt största klimatbelastning kommer från just flygresor.<br /><br />Sedan hände något som kom att få stor betydelse. Den 28 oktober 2018, publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter där en grupp forskare utmanade universitetens klimatarbete. Maria tog kontakt med Stefan Bengtsson och föreslog att de skulle skriva ett inlägg om Chalmers perspektiv som svar på artikeln. Men Stefan sa nej. Han ville i stället göra något ännu bättre. Det blev startskottet för det vi idag kallar Klimatramverket.<br /><br />– I december 2018 meddelade ledningen mig att Chalmers hade skakat hand med KTH:s ledning om att driva klimatfrågan framåt och därefter bildades en arbetsgrupp med Fredrik Hörstedt och mig från Chalmers och Göran Finnveden och Kristina von Oelreich från KTH.<br /><br />Under våren 2019 arbetade gruppen fram ett utkast till ett klimatramverk med målet att presentera det vid MLUH:s, som är ett nätverk för miljöledning i universitet och högskolor, kommande vårmöte.<br /><br />– Några veckor innan mötet mailade vi ut ett embryo till klimatramverket på remiss till alla lärosäten i nätverket. Vi ville få deras hjälp att förfina innehållet. Responsen blev väldigt positiv och vi fick mycket input från flera håll. Ramverket diskuterades även under själva mötet och uppdaterades som en följd av det.<br /><br />I nästa skede involverade Maria Chalmers forskare för att säkerställa att innehållet stöttades av de senaste forskningsrönen. Den granskade versionen blev den första utgåvan som skickades ut för påskrift till alla rektorer vid svenska lärosäten.<br /><br />Idag är det 37 universitet och högskolor som har skrivit under klimatramverket. Själva ramverket består av ett huvuddokument och en vägledning. I huvuddokumentet åtar sig undertecknaren att sätta upp och genomföra klimatstrategier med syfte att bidra till såväl nationella som internationella åtaganden för att nå 1,5-gradersmålet. Med hjälp av det vägledande dokumentet kan lärosätena välja ut områden där de sätter upp mål och genomför åtgärder utifrån egna förutsättningar.<br /><br />Nu är klimatramverket på plats – men jobbet slutar inte här. Så, vad händer härnäst? MLUH har fått ansvaret för den operativa uppföljningen av klimatramverket men Maria planerar också en unik workshop i vår, specifikt för dem som skrivit på klimatramverket.<br /><br />– Tanken är att vi samlas och gemensamt jobbar med våra respektive klimatstrategier. Inom hållbarhet generellt, men i synnerhet i klimatfrågan, anser jag att man ska samverka. Om någon sitter inne på en nyckel för ett gott klimatarbete bör man dela med sig av det.<br /><br />På Chalmers fortsätter arbetet genom att en klimatstrategi nu håller på att tas fram. Arbetet startade i augusti 2019 och förväntas vara färdigt i maj 2020. Åtta arbetsgrupper har bildats för att ta fram strategin.<br /><br />– Vi har valt att arbeta utifrån ett bottom-up perspektiv. En del arbete sker naturligtvis i toppen av organisationen men det mesta sker med hjälp av olika delar ute i verksamheten. Arbetsgrupperna består av representanter från exempelvis upphandling, fastighetsägarna, löneservice, HR och naturligtvis också forskare.<br /><br />Maria har också ordnat en intern klimatträff på Chalmers som samlade över 50 forskare inom klimatområdet och alla anställda har fått fylla i en klimatenkät. Därutöver har Maria fått hjälp av Göteborgs centrum för hållbar utveckling att göra bedömningar av vad de förslagna åtgärderna har för påverkan på alla 17 Globala målen för hållbar utveckling, inte bara mål 13 som gäller klimatet. Tillsammans bidrar allt detta till framtagningen av strategin. Nu ska innehållet förankras ett varv till, Maria ska ge sig ut på en road-show som hon kallar det.<br /><br />– Jag ska gå runt till tio olika grupperingar på Chalmers som innefattar institutioner, styrkeområden, fakultetsrådet och grundutbildningen för att presentera klimatstrategin lite kort och visa upp hur just deras enhet svarade på enkäten. Bland annat varierar det lite hur de har svarat på vad de tycker är viktigast inom klimatområdet. Vi ska också diskutera konsekvenserna av att genomföra strategin, så att vi landar rätt. Jag tror att många förväntar sig att det kommer förbud och restriktioner – men jag tror att de kommer att bli positivt överraskade.<br /><br />Det går att konstatera att ett seriöst klimatarbete kräver mycket jobb.<br /><br />– Ärligt talat var det mer än jag hade trott för det är ju inte bara att skriva något på ett papper. Allt måste ju förankras. ”Går det? Är alla verkligen villiga att genomföra det hela?” Men, ska vi lyckas måste alla stå bakom beslutet.<br /><br />När det gäller förankringsfrågan vill Maria lyfta fram att det är viktigt att visa respekt och lyhördhet inför den enskilde forskarens vardag som redan är fylld till bredden med aktiviteter. Det är också viktigt att vara ödmjuk inför uppgiften att ändra den enskildes beteende. Där underlättar det att forskningsfinansiärer som exempelvis Formas och Vinnova verkligen har anammat Agenda 2030 och klimatfrågan. Det underlättar för att få gehör hos verksamheter med fullspäckat schema.<br /><br />Förutom att klimatramverket har förankrats inom Chalmers har det även lyfts upp till SUHF, som är rektorernas arena för samverkan i högskolefrågor, för ett gemensamt strategiskt arbete.<br /><br />I samband med klimatstrategiarbetet har Chalmers satt samman en styrgrupp för hållbarhet som innefattar både verksamhetsstödet, forskarna och ledningen. Till den finns också en huvudreferensgrupp med personer som forskar om klimatfrågor på en mer strategisk och global nivå.<br /><br />Avslutningsvis vill Maria understryka att det är många som har lagt ner mycket tid och engagemang i det här arbetet och alla måste få ett erkännande.<br /><br /><div>– Utan deras tid och engagemang hade det nog inte blivit ens hälften så bra. Det finns risk för att det hade blivit tomma ord. Därför vill jag tacka alla er som bidragit!</div> <div><br /></div> <div><span><em>Denna intervju är gjord i samarbete med nätverket SDSN Northern Europe som har valt att lyfta Klimatramverket som ett så kallat &quot;Solution Initiative&quot; för att inspirera fler universitet och högskolor runt om i världen till att arbeta strategiskt med klimatfrågan.<span style="display:inline-block"></span></em></span><br /></div> <br /><strong>FAKTA</strong><br />Arbetsgruppen som har lett framtagandet av klimatramverket innefattar:<br /><a href="mailto:maria.djupstrom@chalmers.se" title="Send an email to Maria Djupström">Maria Djupström</a>, hållbarhetsstrateg, Chalmers<br /><a href="mailto:fredrik.horstedt@chalmers.se" title="Send an email to Fredrik Hörstedt">Fredrik Hörstedt</a>, vicerektor för nyttiggörande, Chalmers<br /><a href="mailto:goran.finnveden@abe.kth.se" title="Send an email to Göran Finnveden">Göran Finnveden</a>, vicerektor för hållbar utveckling, KTH<br /><a href="mailto:krvo@kth.se" title="Send an email to Kristina von Oelreich">Kristina von Oelreich</a>, hållbarhetschef, KTH<br /><br /><strong>LÄNKAR</strong><br /><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/klimatarbete/Sidor/default.aspx">Läs mer om innehållet i klimatramverket på Chalmers webbplats.</a><br /><a href="http://fossilfritt-sverige.se/">Läs mer om Fossilfritt Sverige på deras webbplats.</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_klimatkonferens_2015">Läs mer om klimatmötet i Paris 2015 på Wikipedia.</a><br /><a href="https://www.dn.se/debatt/universiteten-maste-sjalva-borja-klimatomstallningen/">Läs debattartikeln ”Universiteten måste själva börja klimatomställningen” på Dagens Nyheters webbplats (bakom betalvägg).</a><br /><a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/">Prova verktyget för bedömning om påverkan på de Globala målen för hållbar utveckling på webbplatsen SDG Impact Assessment Tool (gratis, på engelska).</a><br /><a href="https://www.unsdsn-ne.org/our-actions/initiatives/climate-framework-for-higher-education-institutions/" title="Länk till SDSN Northern Europe">Läs mer om SDSN Northern Europe och det som kallas Solution Initiative: Climate Framework for Higher Education Institutions (på engelska)</a><br /><div><em></em><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Nina Silow<br /></div>Mon, 10 Feb 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers Tekniska Universitet, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference.</b></p><div><span>Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logo Circular Materials Conference" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/Banner-300x250.jpg" style="height:241px;width:285px;margin:10px 15px" /><div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <p class="chalmersElement-P"> </p> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <p class="chalmersElement-P"> </p> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen äger rum på Chalmers Konferenscenter 17–18 mars 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Verktyget-om-påverkan-på-de-Globala-målen-sprids-globalt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Verktyget-om-p%C3%A5verkan-p%C3%A5-de-Globala-m%C3%A5len-sprids-globalt.aspxVerktyget om påverkan på de Globala målen sprids globalt<p><b>​Webbverktyget för att beskriva påverkan på de Globala målen har nu passerat 1000 användare. Efter knappt ett år online har verktyget fått oväntat stor spridning, både geografiskt och branschmässigt. Många lärdomar har gjorts och nu planeras en guide för att stötta just flera olika typer av användare.</b></p><div>​Det har snart gått ett år sedan webbversionen av verktyget lanserades. Verktyget, med det engelska namnet <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/">SDG Impact Assessment Tool</a>, har sedan dess spridits som ett frö i vinden. Det har nått långt utanför Sveriges gränser och spridits till långt fler typer av verksamheter än förväntat. Bland användarna går det exempelvis att hitta riskkapitalbolag, innovationskontor, universitet, småföretag, hållbarhetskonsulter och kommunala bolag.</div> <img src="/SiteCollectionImages/Centrum/GMV/globalgoals_90x90.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />Den gemensamma nämnaren är att de är verksamheter med intresse för att identifiera och beskriva relevanta hållbarhetsperspektiv med utgångspunkt i Agenda 2030. Där erbjuder verktyget ett strukturerat angreppssätt med målsättningen att utvärdera påverkan på de Globala målen som en del av ett förändringsarbete.<br /> <br /><div><a href="https://gmv.gu.se/kontakta-oss/anders-ahlback">Anders Ahlbäck</a> är anställd vid <a href="https://gmv.gu.se/">Göteborgs centrum för hållbar utveckling</a> och är projektledare för verktyget. Han har utvecklat metodiken och sett till att verktyget nu finns fritt tillgängligt online. När lanseringen skulle ske, ville han skynda långsamt.</div> <br /><div>– Man kan väl säga att vi valde att göra en smyglansering och inte slå på stora trumman för mycket. Hållbar utveckling är komplext och vi har stor respekt för att olika typer av verksamheter har olika förutsättningar att ta sig an de Globala målen. Vårt verktyg är enkelt att hantera men utmanade att ta sig igenom och vi vill lyssna in hur användarna upplever det. Vi är lite förvånade men också stolta över att det har spridit sig så mycket ändå.</div> <br /><div>Anders har under det senaste året försökt fånga upp användares frågor, synpunkter och idéer. Han säger att det har varit mycket lärorikt och särskilt ett behov har utkristalliserats.</div> <br /><div>– Det är många som vill att vi ska komma till deras verksamhet och hålla i en workshop om verktyget och det är inte riktigt tanken. Visst vill vi hjälpa till i den mån vi kan men för att verktyget ska få riktigt stort genomslag, behöver det kunna stå på egna ben. Vi är inte tillräckligt många för att kunna erbjuda workshoppar till alla. Därför behöver vi tänka om lite grann.</div> <br /><div>För att underlätta för användare att i högre grad själva ta sig an verktyget, kommer Anders under nästa år leda arbetet med att ta fram en mer detaljerad användarguide än de instruktioner som finns på webbsidan.</div> <br /><div>– I en sådan guide vill vi förklara lite mer om konceptet och särskilt lyfta fram exempel på hur olika verksamheter kan tänka när de ska göra en självutvärdering mot de Globala målen.</div> <br /><div>Verktyget har fått internationell spridning med hjälp av nätverket <a href="https://www.unsdsn-ne.org/">SDSN Northern Europe</a>. Dels har det presenterats för medlemmarna i de nordiska länderna, dels har det visats upp för det globala nätverket på konferenser, möten och genom andra kommunikationsaktiviteter. Det har gett effekt. Idag finns det användare i exempelvis Finland, England, Spanien och USA.</div> <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/"><br />Har du lust att testa verktyget? Du hittar det här.</a><br /><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Exempel på händelser kopplade till verktyget under 2019:</strong></div> <ul><li>Presentation på konferensen International Conference on Sustainable Development.</li> <li>Presentation på Global Solutions Forum.</li> <li>Införlivat i processen att vaska fram hållbara lösningar i Solution Initiative Forum - Air.</li> <li>Workshop för nätverket GAME och Agenda 2030 i Väst.</li> <li>Workshop för nätverket CSR Väst.</li> <li>Presentation och workshop för MLUH, Nätverket för miljöledning i universitet och högskolor</li> <li><span>Presentation på Maritima klustrets årliga konferens.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></li> <li>Chalmers tekniska högskola har tagit med implementeringen av verktyget i sin prioriterade verksamhetsutvecklingsplan för 2020-2022. Chalmers använder också verktyget för implementeringen av sin klimatstrategi, då genom att utvärdera åtgärder gentemot alla 17 hållbarhetsmål.</li> <li>Verktyget har använts av projektdeltagare i det Vinnova-finansierade projektet AGERA, som syftar till att stärka lärosätens samverkanskapacitet med Agenda 2030 som ramverk.</li> <li>Verktyget har använts i Mistra Carbon Exit med motivet att bredda perspektiven bortom klimatfrågan.</li> <li>Verktyget har testats som ett utbildningsmoment i en kurs på Chalmers och en kurs på Göteborgs universitet</li></ul>  <br />Relaterad läsning: <a href="/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/nytt-webbverktyg-visualiserar-paverkan-pa-de-globala-malen.aspx">Nytt webbverktyg visar påverkan på de Globala målen</a><br /> <br /><em>SDG Impact Assessment Tool ägs av Göteborgs centrum för hållbar utveckling, vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och har utvecklats i samarbete med SDSN Northern Europe och Mistra Carbon Exit med ekonomiskt stöd från Region Västra Götaland genom det Maritima klustret i Västsverige.</em>Tue, 17 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Hållbarhetsengagerade-studenter-ställer-krav-på-rektorerna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/H%C3%A5llbarhetsengagerade-studenter-st%C3%A4ller-krav-p%C3%A5-rektorerna.aspxHållbarhetsengagerade studenter ställer krav på rektorerna<p><b>​Studentföreningar inom hållbarhet från Chalmers och Göteborgs universitet vill se mer hållbar utveckling i utbildningen och minskad klimatpåverkan. I ett möte nyligen träffade de rektorerna och ytterligare några personer ur ledningsgrupperna vid båda lärosätena. En lista med fem krav på åtgärder presenterades.</b></p>​Sedan 2014 har Göteborgs studentgrupper inom hållbarhet regelbundet träffat rektorerna. Mötena har initierats av Moa Persson som är koordinator för studentsamverkan och arbetar vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV). Syftet är att öka samverkan för hållbar utveckling mellan studenter vid de båda universiteten och med omvärlden. Det senaste mötet ägde rum den 23 april i år. Förutom Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers, och Eva Wiberg, rektor på Göteborgs universitet, var fler än vanligt på plats.<br /> <br /> – Tidigare har vi haft möten mellan studentgrupperna och rektorerna, men på initiativ av Chalmers rektor bjöds fler från ledningsgrupperna in denna gång. Det är därmed tydligt att rektorerna ser det som värdefullt att möta studenterna och få lyssna till deras åsikter, säger Moa Persson.<br /> <br /> Rektorerna underströk vikten av att studenterna arbetar via studentkårerna så att klimatarbetet kan hanteras i de normala kanalerna för samverkan mellan lärosäten och studentkårerna. Studenterna hade vid mötet i höstas med rektorerna tagit fram en lång önskelista på miljöförbättringar de vill se vid universiteten. Till detta möte lyfte studenterna fram fem prioriterade områden ifrån önskelistan, eller kravlistan: <ol><li>Universiteten ska minska sina koldioxidCO2-utsläpp med 50 procent inom 4 år för att nå 1,5 gradersmålet</li> <li>Säkerställa att all undervisning inkluderar hållbarhet senast år 2020</li> <li>Avsätta medel för att stötta studentledda hållbarhetsprojekt</li> <li>Anställa två Student Sustainability Coordinators vid varje fakultet för att öka studentmedverkan inom universitetets hållbarhetsarbete</li> <li>Regelbundet skicka ut nyhetsbrev till alla anställda och studenter där hållbarhet är en stående punkt</li></ol> <p><br /> För att minska klimatpåverkan och öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen kom studenterna med konkreta förslag på åtgärder. Ett förslag var att slopa behörighetskriterierna som utgör hinder för studenter att läsa kurser inom andra områden än sitt grundområde. Detta skulle göra det möjligt att exempelvis läsa en extra kurs inom hållbar utveckling. Studenterna uttryckte även en oro inför klimatförändringarna. Med stöd i IPCC-rapporten och inspiration från flera städer och universitet runt om i världen hade studenterna förberett utkast på beslut om att utlysa klimatnödläge innan vårterminens slut.<br /> <br /> – Både jag och Stefan Bengtsson tar klimatfrågan på största allvar. Vi gör redan mycket bra, men vi behöver också bli bättre. För att bli det behöver vi jobba tillsammans och ta tag i de enklare åtgärderna och hitta lösningar på de svårare problemen, säger Eva Wiberg, rektor vid Göteborgs universitet.<br /> <br /> När kraven och åtgärderna diskuterades var tonen stundtals hård och präglades av studenternas rädsla inför framtiden. <br /> <br /> – Vi studenter kan höja våra röster, men det är de i ledande positioner som kan fatta besluten, sa en av studenterna.<br /> <br /> Fredrik Hörstedt, Vicerektor för nyttiggörande på Chalmers höll med om det och sa samtidigt att: <br /> <br /> – Chalmers har som mål att verksamheten går i linje med IPCC-rapportens mål om max 1,5 graders uppvärmning. Dessa utmaningar är så pass komplexa att vi behöver arbeta tillsammans, inte minst generationsöverskridande. Team efforts behövs! och vi behöver inkludera studenterna i detta arbete.<br /> <br /> Studenterna var nöjda med att få framföra sina krav till rektorerna och ledningsgrupperna. En av studenterna skriver efter mötet:<br /> <br /> – Jag hoppas och tror att ledningen lyssnade på våra förslag. Det är hoppfullt att vi som brinner för dessa frågor får möjligheten att påverka beslutsfattare och göra skillnad.<br />  </p> <p><strong>Fakta</strong><br /> Göteborgs studentföreningar inom hållbarhet samarbetar genom Gothenburg students for Sustainability Alliance (GSSA) som koordineras av GMV. <a href="http://www.studentsforsustainabilitygbg.se/?fbclid=IwAR3ysOvSKp1mOPCNMIY-04NFlptaJ82fls-lZx2jGAKR6u5vBOegpMnmZUQ">Läs mer om GSSA här.</a><br /> <br /> <em>Med på mötet var:</em><br /> Representanter från studentföreningarna:<br /> Social Science Environment Student Association, Pedagogen Students for Sustainability, Chalmers Students for Sustainability, Lindholmen Students for Sustainability, Science Students for Sustainability, Ingenjörer utan gränser Chalmers, Veggie at My Place, Global Students for Sustainability, Chalmers PhD students for Sustainability, Klimatstudenterna, Stay Grounded Project, Black Dot, Göteborgs universitets studentkårer och EuroEnviro2019.</p> <p>Från Chalmers:<br /> Stefan Bengtsson, Rektor och VD <br /> Anna Dubois, Prorektor och vice VD <br /> Fredrik Hörstedt, Vicerektor för nyttiggörande <br /> <br />Från Göteborgs universitet:<br /> Eva Wiberg, Rektor <br /> Mattias Goksör, Prorektor <br /> Fredrika Lagergren, Vicerektor med ansvar för samverkansfrågor <br /> <br /> Foto: Elissa Shaw<em><br /> </em></p> Fri, 03 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/nytt-webbverktyg-visualiserar-paverkan-pa-de-globala-malen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/nytt-webbverktyg-visualiserar-paverkan-pa-de-globala-malen.aspxNytt webbverktyg visar påverkan på de Globala målen<p><b>Ett nylanserat gratis webbverktyg vill hjälpa verksamheter att beskriva sin påverkan på de globala hållbarhetsmålen. Syftet är att höja kunskapsnivån om helhetsbilden och stärka användares bidrag till Agenda 2030 och hållbar utveckling.</b></p><div>Verktyget heter<strong> </strong>SDG Impact Assessment Tool och är utvecklat av Göteborgs centrum för hållbar utveckling vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, i samarbete med SDSN Northern Europe och Mistra Carbon Exit och med ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionen via Maritima klustret i Västsverige.<br /><br />Göteborgs centrum för hållbar utveckling är ägare av verktyget och föreståndare Jan Pettersson säger att det här är en mycket viktig satsning som centrumet har initierat för att forskare och andra aktörer ska kunna arbeta med och förhålla sig till de Globala målen i sin verksamhet.<br /><br />– Vi vill erbjuda ett verktyg för att stärka arbetet med hållbar utveckling inom såväl forskning, utbildning som samverkan inom både Chalmers och Göteborgs universitet. Men det verktyg vi nu presenterar är inte bara till för universiteten. Det är också värdefullt för alla typer av verksamheter som vill stärka sitt bidrag till de Globala målen.<br /><br />Verktyget är gratis och fritt tillgängligt för vem som helst att använda. Tanken är att nå så stor spridning som möjligt. Metoden som ligger till grund för verktyget har använts tidigare men enbart i dokumentform. Genom att lansera en webbversion av verktyget hoppas projektledaren Anders Ahlbäck nå ut till fler med budskapet om att helhetsbilden om de Globala målen är viktig.<br /><br />– Idag ägnar många verksamheter tid åt att välja ut ’sina’ mål i Agenda 2030, ofta genom mappning. Med SDG Impact Assessment Tool försöker vi vända på perspektivet och erbjuda ett strukturerat angrepp för att, utifrån sin egen kunskap, beskriva påverkan på de Globala målen. Har vi positiv, negativ eller ingen påverkan för ett mål? Vet vi eller saknar vi kunskap? Genom att fundera över dessa frågor hoppas vi att användare kan stärka sina bidrag till Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling.<br /><br />Det finns många olika sätt att ta sig an de Globala målen och verktyget avspeglar det faktumet. Beroende på hur användaren definierar syftet med att göra en bedömning i verktyget, kan det uppfylla olika ändamål. Några exempel är att identifiera risker och möjligheter relaterade till de Globala målen; att sätta egna mål anpassade till hållbar utveckling, att berätta för aktieägare och andra intressenter om vilken påverkan ens verksamhet har eller att engagera alla anställda i att främja målen och fördela ansvar över hela organisationen för att uppnå framsteg. Alla dessa varianter skiljer sig åt i tankesätt – men olikheter kan också vändas till samstämmighet.<br /><br />– Om exempelvis flera kommuner, landsting och regioner använder verktyget på samma sätt, blir det enklare att uppnå samförstånd om gemensamma utmaningar, säger Anders Ahlbäck.<br /><br />För att få tillgång till webbverktyget är det bara att följa <a href="https://sdgimpactassessmenttool.org/">direktlänken till SDG Impact Assessment Tool </a>och skapa ett användarkonto.<br /><br />Mer information om verktyget och bedömningar gällande de Globala målen för hållbar utveckling finns på <a href="https://www.unsdsn-ne.org/our-actions/initiatives/sdg-impact-tool/">SDSN Northern Europes hemsida</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Nina Silow</em><br /></div>Thu, 25 Apr 2019 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Nominera-pristagare-till-WIN-WIN-Gothenburg-Sustainability-Award-2019.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Nominera-pristagare-till-WIN-WIN-Gothenburg-Sustainability-Award-2019.aspxNominera pristagare till WIN WIN Gothenburg Sustainability Award 2019<p><b>​Temat för 2019 års pris är Sustainable Food och juryn söker nu nomineringar: individer, företag eller organisationer som genom forskning, initiativ och praktiskt arbete har bidragit till verklig förändring mot en hållbar utveckling inom livsmedelsområdet. Både Chalmers och Göteborgs universitet är partner i WIN WIN Gothenburg Sustainability Award. Nomineringar sker via prisets webbsida senast 18 januari 2019.</b></p>Maten vi äter är inte bara en förutsättning för vår överlevnad. Den utgör också grundfundament i både vår kultur och ekonomi. Men livsmedelsproduktionen gör, vid sidan av transporter och energiproduktion, ett av de största avtrycken på vår globala miljö. Utsläpp av växthusgaser och skadliga ämnen i naturen, belastning på land- och vattenresurser, begränsning av den biologiska mångfalden och dåliga arbetsvillkor är några exempel på hur den livsviktiga försörjningen av mat påverkar vår livsmiljö. Matvanorna i stora delar av den utvecklade världen orsakar också direkta hälsoproblem för befolkningen genom överkonsumtion av till exempel socker och fett.<div><br />Liksom på många andra områden är en omställning av produktion och konsumtion av livsmedel en förutsättning för att vända en negativ spiral för både miljö och hälsa. Nya synsätt på vår mat, hur vi konsumerar, framställer och handlar med livsmedel för att förse mänskligheten med vårt mest basala behov måste utvecklas i ännu högre grad.</div> <h2>Nominera pristagare för 2019</h2> <div>Temat för 2019 års pris är Sustainable Food och juryn söker nu för nominering: ”Individer, företag eller organisationer som genom forskning, initiativ och praktiskt arbete har bidragit till verklig förändring mot en hållbar utveckling inom livsmedelsområdet. Det kan handla om innovationer inom produktion, distribution och handel med livsmedel likväl som insatser som påverkar vår kunskap, attityder och beteenden i förhållande till mat. Även aspekter som jämlikhet, nästa generation, hälsa, arbetsvillkor samt det lokala och globala samhället vägs in i bedömningen.”<br /></div> <div>Nomineringen sker via <a href="http://winwingothenburgaward.com/theme-nomination-2019/">WIN WIN Gothenburg Sustainability Awards hemsida</a> till och med 2019-01-18.</div>Thu, 06 Dec 2018 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-vatten-renas-fran-kvicksilver.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-vatten-renas-fran-kvicksilver.aspxSå kan vatten renas från kvicksilver<p><b>​​Vatten som förorenats av kvicksilver och andra giftiga tungmetaller orsakar stora miljö- och hälsoproblem i världen. Nu presenterar chalmersforskare ett helt nytt sätt att effektivt rena giftigt vatten med hjälp av elektrokemi. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">–​ V</span>år metod gör det möjligt att ta bort mer än 99 procent av kvicksilvret i en vattenlösning. Det går att rena vatten så att det med god marginal klarar etablerade gränsvärden för säkert dricksvatten, säger forskningsledaren Björn Wickman på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Det är ett angeläget problem som han och forskarkollegan Cristian Tunsu har tagit sig an. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, tillhör kvicksilver de allra skadligaste ämnena för människors hälsa. Bland annat påverkar det vårt nervsystem och hjärnans utveckling. Ämnet är speciellt farligt för barn och kan överföras från mor till barn under graviditeten. Ett stort problem är att kvicksilver sprids mycket lätt i naturen och dessutom ansamlas i näringskedjan. Till exempel innehåller insjöfisk ofta för höga halter av kvicksilver. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Idag finns det inte någon etablerad teknik som klarar av att rena stora mängder vatten från låga, men ändå mycket skadliga, koncentrationer av kvicksilver. Även industrin behöver bättre metoder för att ytterligare kunna minska mängden kvicksilver som släpps ut i naturen, säger Björn Wickman.</div> <div><br /></div> <div>Under de senaste två åren har han och Cristian Tunsu studerat en elektrokemisk process som gör att vatten kan renas från kvicksilver. Metoden bygger på att tungmetalljonerna försvinner från vattnet genom att dessa istället bildar en legering med en annan metall. Den nya tekniken har testats noga och resultaten från omfattande laboratorietester har nu publicerats. </div> <div><br /></div> <div>– Resultaten har verkligen överträffat förväntningarna som vi hade när vi började testa tekniken, säger Björn Wickman.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Vattenrening_labbsetup1_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="background-color:initial;margin:5px" />Den nya uppfinningen kan beskrivas som en metallplatta – en elektrod –  som binder specifika tungmetaller till sig. Elektroden består av ädelmetallen platina och med elektrokemins hjälp tar den upp det giftiga kvicksilvret så att en blandning av metallerna bildas. På så sätt renas alltså vattnet. Legeringen av de två metallerna är dessutom väldigt stark. Därför kan inte den giftiga tungmetallen lösa sig i vattnet på nytt.  </div> <div><br /></div> <div>– Legeringar av det här slaget har gjorts förut, men i helt andra syften. Det är första gången som tekniken med elektrokemisk legering används för att rena tungmetaller från vatten, säger Cristian Tunsu, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>En fördel med den nya reningstekniken är att elektroden har mycket stor kapacitet. Varje platina-atom kan nämligen binda fyra kvicksilveratomer till sig. Dessutom fäster det giftiga ämnet inte bara på ytan, utan tränger även in i materialet och bildar tjocka lager. Det gör att elektroden kan användas under en längre tid. När metallen inte kan ta upp mer av det giftiga ämnet kan den på ett kontrollerat sätt tömmas. Det innebär att man både kan återanvända elektroden och att det giftiga ämnet kan tas om hand på ett säkert sätt. Dessutom är processen mycket energisnål. </div> <div><br /></div> <div>– En annan sak som sticker ut med vår teknik är att den är väldigt selektiv. Trots att det finns många olika typer av ämnen i en vattenlösning är det bara kvicksilvret som fångas upp. Därför slösar vi inte kapacitet på att ta bort ofarliga ämnen ur vattnet, säger Björn Wickman. </div> <div><br /></div> <div>Den nya vattenreningsmetoden är patentsökt och för att kunna kommersialisera tekniken har uppstartsbolaget Atium bildats. Den nya uppfinningen har redan belönats med ett antal priser och utmärkelser. Bland annat har grundarna fått ta emot regionens Skapa-pris, Tänk om-stipendiet, WaterCampus Business Challenge och priser i Venture Cup. Forskarna och kollegorna i bolaget har även fått god respons från industrin. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har redan fått positiva reaktioner från ett flertal intressenter som gärna vill testa metoden. Just nu arbetar vi för att få fram en prototyp som ska testas utanför laboratoriet under verkliga förhållanden, säger Björn Wickman. </div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Läs den vetenskapliga artikeln<a href="https://www.nature.com/articles/s41467-018-07300-z"> ”Effective removal of mercury from aqueous streams via electrochemical alloy formation on platinum” ​</a>i Nature Communications.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/saa-kan-vatten-renas-fraan-kvicksilver-2800670"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​</a></div> <div><br /></div></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Vattenrening_Bjorn_Wickman_Cristian_Tunsu_portratt_750x340_NY.jpg" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> Chalmersforskarna Björn Wickman och Cristian Tunsu presenterar ett nytt och effektivt sätt att rena vatten från kvicksilver. Med hjälp av den nya tekniken blir förorenat vatten så rent att det med god marginal blir godkänt som dricksvatten. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.  <h3 class="chalmersElement-H3">​Så kan den nya metoden användas:</h3> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Tekniken kan användas för att minska mängden avfall och öka reningsgraden av avfalls- och processvatten i kemisk industri, gruvindustri och metallproduktion. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Den kan bidra till bättre miljösanering av platser med förorenad mark och rena vattendrag och sjöar. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Den kan även användas för rening av dricksvatten i hårt drabbade områden, eftersom den tack vare sin låga energiförbrukning kan drivas helt av solceller och därför kan utvecklas till en mobil och återanvändningsbar vattenreningsenhet. </span></li></ul></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om tungmetaller i vår miljö:</h3> <div>Tungmetaller i vatten och vattendrag utgör ett enormt miljöproblem som påverkar hälsan för miljontals människor i världen. Tungmetaller är giftiga för alla levande organismer och ansamlas i näringskedjan. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är kvicksilver ett av de skadligaste ämnena för människors hälsa. Bland annat påverkar det vårt nervsystem och hjärnans utveckling. Ämnet är speciellt farligt för barn och foster. </div> <div>Idag finns det strikta regleringar när det gäller hanteringen av giftiga tungmetaller för att hindra deras spridning i naturen. Det finns ändå mängder av platser som redan blivit förorenade eller som påverkas av nedfallet av luftburet kvicksilver som kan komma från andra länder. Detta har resulterat i att det finns områden i vår natur där mängden tungmetaller når giftiga koncentrationer. Till exempel är höga halter av kvicksilver i insjöfisk ett välkänt miljöproblem. Även i Sverige är tungmetallföroreningar ett allvarligt problem och fisken i majoriteten av våra sjöar innehåller mer kvicksilver än gränsvärdet. </div> <div>Inom industri där tungmetaller används, inom återvinning, rening och sanering finns ett stort behov av nya och bättre metoder för att rena vatten från giftiga tungmetaller. </div> <div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information: </h3> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Björn-Wickman.aspx">Björn Wickman</a></strong>, forskare på institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 79, bjorn.wickman@chalmers.se</div> <div><strong><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/tunsu.aspx">Cristian Tunsu​</a></strong>, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 772 29 45, tunsu@chalmers.se<span style="background-color:initial">​</span></div>Wed, 21 Nov 2018 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Lärarfortbildning-om-globala-målen-till-FN-final.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/L%C3%A4rarfortbildning-om-globala-m%C3%A5len-till-FN-final.aspxLärarfortbildning om globala målen till FN-final<p><b>​Fortbildningarna för lärare om de globala målen för hållbar utveckling har gått till final i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) vårgala &quot;En målmedveten kväll&quot;. Initiativet är nominerat i kategorin &quot;Bästa partnerskap&quot; där samarbetspartnerna som arrangerar fortbildningarna är: Göteborgs centrum för hållbar utveckling, Den globala skolan, Universeum och Världskulturmuseet.</b></p>​Lärare som undervisar i förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning har sedan 2016 lärt sig mer om de globala målen i samarbetspartnernas fortbildning. Vid fortbildningarna håller forskare från Chalmers och Göteborgs universitet inspirerande föreläsningar och berättar om ett av målen utifrån sin forskning och visar på vilket sätt vetenskapen kan bidra till att uppnå målet. Därefter leder pedagoger från Universeum och Världskulturmuseet workshopar om hur man kan arbeta vidare med målet i skolan.<br /><p> <br /> FN:s utvecklingsprogram (UNDP) arbetar för hållbar utveckling världen över. Den 17 april 2018 anordnas för första gången UNDP:s vårgala: En målmedveten kväll – för att lyfta det arbete som görs för Globala målen runt om i Sverige och dela ut pris till initiativ som bidrar till målens genomförande. Priset i kategorin bästa partnerskap går till det initiativ som på det mest verkningsfulla sätt sammanför olika aktörer i samhället för att främja och accelerera genomförandet av de Globala målen.<br /> <br /> Lärarfortbildningen är ett av tre initiativ som gått till final i kategorin bästa partnerskap. Nu är det allmänheten som utser de slutgiltiga vinnarna genom den omröstning som genomförs 12-31 mars. Vinnarna offentliggörs i samband med UNDP:s vårgala den 17 april.<br /> <br /> Rösta på lärarfortbildningen här!<br /> <a href="http://www.globalamalen.se/rosta-pa-finalisterna-kategorin-basta-partnerskap-en-malmedveten-kvall/">http://www.globalamalen.se/rosta-pa-finalisterna-kategorin-basta-partnerskap-en-malmedveten-kvall/</a></p> <br />Läs mer om lärarfortbildningen:<br /> <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/lararfortbildning-om-fn-s-globala-hallbarhetsmal">https://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/lararfortbildning-om-fn-s-globala-hallbarhetsmal</a>Mon, 12 Mar 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Göteborgs-universitet-stärker-samarbetet-för-hållbar-utveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Chalmers-och-G%C3%B6teborgs-universitet-st%C3%A4rker-samarbetet-f%C3%B6r-h%C3%A5llbar-utveckling.aspxStärker samarbetet i Göteborg för hållbar utveckling<p><b>Göteborgs universitet och Chalmers har undertecknat ett förnyat samverkansavtal om hållbar utveckling, som också ger den gemensamma organisationen Göteborgs miljövetenskapliga centrum ett förnyat uppdrag. Det innebär en bredare ansats som täcker alla aspekter av hållbar utveckling med ett tydligare fokus på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Organisationen byter samtidigt namn till Göteborgs centrum för hållbar utveckling.​​</b></p>Det samarbete som vuxit fram till dagens gemensamma organisation initierades redan i början av 1990-talet av 20 professorer på Chalmers och Göteborgs universitets naturvetenskapliga fakultet. Då bildades Sektionen för miljövetenskap. Verksamheten breddades successivt och år 2000 bytte organisationen namn till Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.<p><br />Sedan dess har de miljövetenskapliga frågeställningarna som organisationen arbetat med kompletterats med fler aspekter av hållbar utveckling. Med det nya avtalet får den gemensamma organisationen ett tydligt uppdrag att arbeta med de globala målen för hållbar utveckling. Uppdraget innebär också att vara värd för det regionala nätverket SDSN Northern Europe, som är en del av det globala initiativet Sustainable Development Solutions Network, SDSN.<br /></p> <p>– Åtskilligt har hänt sedan miljöfrågor sågs som något främmande för en teknisk högskola. Därefter har miljöperspektiven integrerats med de ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling. Idag är forskning och undervisning med hållbarhetsfokus nödvändiga, självklara och viktiga inslag i hela vår verksamhet. Samverkan med ämnen och discipliner inom Göteborgs universitet har förstärkt denna utveckling. Tillsammans kan vi nu fortsätta att utveckla samarbetet och ännu bättre koppla mot andra aktörer lokalt och globalt, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br /></p> <p>– För Göteborgs universitet är arbetet med hållbar utveckling en avgörande framtidsfråga och ska genomsyra alla delar av vår verksamhet. I vår ambition att bidra till lösningen av de globala samhällsutmaningarna är det också viktigt att vårt eget hållbarhetsarbete kopplar till FN:s 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Genom det förnyade samverkansavtalet stärker vi tillsammans med Chalmers vårt gemensamma fokus på hållbar utveckling, säger Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet.<br /></p> <p>Göteborgs centrum för hållbar utveckling är organiserat direkt under de båda rektorerna och har som uppdrag att inspirera arbetet med hållbar utveckling inom Chalmers och Göteborgs universitet och skapa strategisk samverkan både inom akademin och med olika samhällsaktörer. Organisationen ska fortsätta vara en mötesplats mellan många olika kunskapsområden och en plattform för projekt, satsningar och nätverk. Ett annat viktigt uppdrag är att bidra med kunskapsförsörjning inom hållbar utveckling och arrangera utbildningar, seminarier och andra event för olika målgrupper.<br /></p> <p>Anders Ekbom, tillförordnad föreståndare för Göteborgs centrum för hållbar utveckling blickar nu framåt:<br />– Det förnyade samverkansavtalet och verksamhetsuppdraget innebär att vi nu med full kraft kan fortsätta arbeta med vår verksamhetsidé: att skapa samverkan för att generera och nyttiggöra kunskap om hållbar utveckling. Det finns en otrolig potential i samarbetet mellan Chalmers och Göteborgs universitet för att i samverkan med andra aktörer bidra till att hitta lösningar på samhällets globala utmaningar!<br /></p> <p><a class="pdficon" href="https://gmv.chalmers.gu.se/digitalAssets/1673/1673585_avtal-om-samverkan-inom-omr--det-h--llbar-utveckling-signerad.pdf"><u><font color="#0066cc">Avtal om samverkan inom området hållbar utvecklin​g (pdf)</font></u></a></p> <p><a class="pdficon" href="https://gmv.chalmers.gu.se/digitalAssets/1673/1673586_verksamhetsuppdrag-till-g--teborgs-centrum-f--r-h--llbar-utveckling-signerad.pdf"><u><font color="#0066cc">Verksamhetsuppdrag till Göteborgs centrum för hållbar utveckling (pdf)</font></u></a></p> <p><a class="pdficon" href="https://gmv.gu.se/digitalAssets/1679/1679784_tidslinje_ny.pdf"><u><font color="#0066cc">Tidslinje (historik 1990-2017​) (pdf)</font></u></a><br /></p>Mon, 19 Feb 2018 14:40:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-9.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-9.aspxSDG Christmas Calendar Goal 9<p><b>​​ Watch interview with Johnn Andersson, Environmental Systems Analysis at Chalmers, on Sustainable Development Goal number 9 Industry, Innovation and Infrastructure.</b></p><div><strong><a href="https://youtu.be/ywK8lxFGB9w">Watch video</a></strong></div> <h2>Read more</h2> <div><a href="/en/Staff/Pages/johnn-andersson.aspx">More about Johnn Andersson and his research</a></div> <div><a href="http://www.globalgoals.org/global-goals/innovation-and-infrastructure/">More about goal 9: Industry, Innovation and Infrastructure - Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable industrialization and foster innovation </a></div> <div><br /><strong>GAME - Göteborg Action for Management of the Environment</strong> is a collaborative project in West Sweden bringing partners and stakeholders together from research, business sector and regional authorities. Sustainable development is the common denominator for all activities within the GAME network.<br /><a href="http://www.gamenetwork.se/">More about GAME</a></div> <div><strong><br />The Sustainable Development Solution Network (SDSN) Northern Europe</strong> is an action-oriented network focusing on mobilizing Nordic scientific and technological expertise to solve problems and create a more sustainable society. The network links knowledge to action in order for society to achieve the UN Sustainable Development Goals (SDGs). <br /><a href="https://www.unsdsn-ne.org/">More about SDSN Northern Europe</a><br /> </div> <h2>Follow the SDG Christmas Calendar 2017 and open 17 slots for a sustainable future!</h2> <div>Every day, from the 1st until the 17th of December, GMV will present one of the Sustainable Development Goals. Meet researchers from Chalmers University of Technology and University of Gothenburg in short filmed interviews where they explain why the goal is important for them and reveal who they want to invite for a &quot;fika&quot; (coffee) to discuss the goal further.</div> <div><a href="http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017">SDG Christmas Calendar 2017</a></div>Sat, 09 Dec 2017 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-7.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-7.aspxSDG Christmas Calendar Goal 7<p><b>Watch interview with Maria Grahn, researcher at Physical Resource Theory and director of the Energy Area of Advance at Chalmers, about Sustainable Development Goal number 7 Affordable and Clean Energy.</b></p><div><strong><a href="https://youtu.be/POwnU45liio">Watch video</a></strong></div> <h2>Read more</h2> <div><a href="/en/staff/Pages/maria-grahn.aspx">More about Maria Grahn and her research</a></div> <div><a href="http://www.globalgoals.org/global-goals/modern-energy/">More about goal 7: Affordable and Clean Energy - Ensure access to affordable, reliable, sustainable and modern energy for all</a></div> <div><strong>Chalmers Energy Area of Advance</strong> covers the broader energy context and our mission is to make a difference to major societal challenges. The Energy Area of Advance creates, by its nature, closer internal and external connections that open up new and promising interdisciplinary opportunities. <br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/Pages/default.aspx">More about Chalmers Energy Area of Advance</a> </div> <h2>Follow the SDG Christmas Calendar 2017 and open 17 slots for a sustainable future!</h2> <div>Every day, from the 1st until the 17th of December, GMV will present one of the Sustainable Development Goals. Meet researchers from Chalmers University of Technology and University of Gothenburg in short filmed interviews where they explain why the goal is important for them and reveal who they want to invite for a &quot;fika&quot; (coffee) to discuss the goal further.</div> <div><a href="http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017">SDG Christmas Calendar 2017</a></div>Thu, 07 Dec 2017 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-6.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-6.aspxSDG Christmas Calendar Goal 6<p><b>​​ Watch interview with Lena Blom, Water Environment Technology at Chalmers, about Sustainable Development Goal number 6 - Clean Water and Sanitation.</b></p><div><a href="https://youtu.be/0vg7_Euaph0" style="text-decoration:underline"><strong>Watch video </strong></a></div> <div> </div> <h2>Read more</h2> <div><a href="/en/staff/Pages/lena-blom.aspx">More about Lena Blom and her research</a></div> <div><a href="http://www.globalgoals.org/global-goals/clean-water-sanitation/">More about goal 6: Clean Water and Sanitation - Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all </a></div> <div>DRICKS is a centre for drinking water research hosted by Chalmers with researchers in Chalmers, LTH in Lund and SLU in Uppsala. The aim of DRICKS is to contribute to a safer drinking water supply in close cooperation with stakeholders and fellow researchers. <br /><a href="/en/centres/dricks/Pages/default.aspx">Read more about DRICKS</a></div> <h2>Follow the SDG Christmas Calendar 2017 and open 17 slots for a sustainable future!</h2> <div>Every day, from the 1st until the 17th of December, GMV will present one of the Sustainable Development Goals. Meet researchers from Chalmers University of Technology and University of Gothenburg in short filmed interviews where they explain why the goal is important for them and reveal who they want to invite for a &quot;fika&quot; (coffee) to discuss the goal further.</div> <div><a href="http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017">SDG Christmas Calendar 2017<br /></a></div>Wed, 06 Dec 2017 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-2.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/SDG-Christmas-Calendar-Goal-2.aspxSDG Christmas Calendar Goal 2<p><b>​Watch filmed interview with Kassa Teka, guest researcher at Physical Resource Theory, Chalmers, about the UN Sustainable Development Goal number 2: Zero Hunger.</b></p><div class="col50" style="text-decoration:underline"><div><h1 style="font-size:18px"><strong><a href="https://youtu.be/SiUhazoyE1M">Watch movie</a></strong></h1></div></div> <h2>Read more</h2> <div><a href="http://www.mu.edu.et/index.php/department-of-land-resource-management-and-environmental-protection/staff-profile-lrme-protection/1155-kassa-teka">More about Kassa Teka and his research</a></div> <div><a href="/en/departments/see/research/prt/Pages/default.aspx">More about Physical Resource Theory, Chalmers</a><br /><br /><a href="http://www.globalgoals.org/global-goals/no-hunger/">More about SDG 2: Zero hunger</a></div> <div><strong>Focali (Forest, Climate, and Livelihood research network)</strong> is a Swedish research network focusing on forest / bio-energy, climate change and poverty issues.</div> <div><a href="http://www.focali.se/en">More about Focali</a><br /><br />Since 2013 Focali has had a thematic collaboration with SIANI, the Swedish International Agricultural Network Initiative, around the theme <a href="https://www.siani.se/">“Forests, Landscapes and Food Security”</a>.</div> <div><strong>The research program AgriFoSe2030</strong> (Agriculture for Food Security 2030) – Translating science into policy and practice started in 2016. Madelene Ostwald, Chalmers, is team leader for Multifunctional Landscapes for Food Security, one of four themes in the program.</div> <div><a href="https://www.slu.se/agrifose">More about AgriFoSe2030</a></div> <div><a href="https://vimeo.com/147820502">Watch video where Madelene Ostwald talk about AgriFoSe and her role as leader for the work with multifunctional landscapes in the programme</a></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/madelene-ostwald.aspx">More about Madelene Ostwald and her research</a></div> <h2>Follow the SDG Christmas Calendar 2017 and open 17 slots for a sustainable future!</h2> <div>Every day, from the 1st until the 17th of December, GMV will present one of the Sustainable Development Goals. Meet researchers from Chalmers University of Technology and University of Gothenburg in short filmed interviews where they explain why the goal is important for them and reveal who they want to invite for a &quot;fika&quot; (coffee) to discuss the goal further.</div> <div><a href="http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017">SDG Christmas Calendar 2017</a></div>Sat, 02 Dec 2017 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Agenda-2030,-inkludering-och-mingel-med-hållbarhetsproffs-på-inspirationsdag-för-Göteborgs-studenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Agenda-2030,-inkludering-och-mingel-med-h%C3%A5llbarhetsproffs-p%C3%A5-inspirationsdag-f%C3%B6r-G%C3%B6teborgs-studenter.aspxAgenda 2030, inkludering och mingel med hållbarhetsproffs på inspirationsdag för Göteborgs studenter<p><b>​Nu är anmälan öppen till Act Sustainable! - en inspirationsdag dit alla studenter vid Chalmers eller Göteborgs universitet är välkomna för att inspireras, diskutera och få nya insikter och ny kunskap om hållbar utveckling.</b></p>Under dagen finns tillfälle att medverka i interaktiva workshopar där Göteborgs studenter bland annat kan prova på hållbar ingenjörskonst och skapa innovation för hållbar utveckling. <br /><br /> Genom inspirerande föreläsningar och möten får studenterna insikter och verktyg för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling hemma och internationellt. <br /><br /> SDSN Youth och Sveriges ungdomsrepresentant i FN:s högnivåforum för hållbarhet Björn Fondén djupdyker i de globala målen på ett medryckande sätt, och Göteborgs studentföreningarna för hållbarhet anordnar ett klädbytarevent där deltagarna kan uppdatera sin garderob på ett schysst sätt. <p>Dagen gästas bland annat av prisbelönta juristen och eldsjälen Milad Mohammadi samt designern, författaren och entreprenören Johanna N, tillsammans med en stor skara hållbarhetsproffs som studenter kan speeddejta i samarbete med Miljöbron.<br /><br /></p> <p>Act Sustainable! arrangeras av Gothenburg Students for Sustainability Alliance (GSSA) i samarbete med GMV - Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Chalmers och Göteborgs universitet samt Utbildningsvetenskapliga fakulteteten.<br /><br /></p> <p><strong>Tid och plats: </strong>3 oktober 2017 kl. 12:00-18:00 på Pedagogen Hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg<br /> För program och anmälan: <a href="http://www.hallbarhet.se/"><u><font color="#0066cc">www.hallbarhet.se</font></u></a> <br /><br />Begränsat antal platser - först till kvarn.  Anmälan senast 28 september.</p> Wed, 30 Aug 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Göteborgs-universitet-drivkraften-bakom-hållbara-lösningar-för-havet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Chalmers-och-G%C3%B6teborgs-universitet-drivkraften-bakom-h%C3%A5llbara-l%C3%B6sningar-f%C3%B6r-havet.aspxChalmers och Göteborgs universitet drivkraften bakom hållbara lösningar för havet<p><b>​Friska hav är grundläggande för fattigdomsbekämpning och tryggad livsmedelsförsörjning för miljarder människor. Nu är situationen för världshaven kritisk på grund av nedskräpning, överfiske och klimatpåverkan. Därför har Sverige och Fiji gemensamt tagit initiativ till FNs Havskonferens i New York som inleddes 5 juni.</b></p><p>Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, inledningstalade och manade världens ledare att ta fram en ”att göra lista” för att rädda världshaven.</p> <p>Syftet med konferensen är att havsmålet (mål 14) i FN:s Agenda 2030 uppmärksammas av världens länder och att alla aktörer som kan är med och bidrar till att uppnå målet. Närmare 1600 deltagare från civilsamhälle, näringsliv, stiftelser, akademiska institut och andra aktörer har anmält sitt deltagande.</p> <p>Göteborgs universitet och Chalmers finansierar gemensamt det regionala nätverket Sustainable Development Solutions Network (SDSN) Northern Europe som Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, står som värd för. SDSN Northern Europe är en del av det globala SDSN som är ett initiativ taget av FN för att skynda på implementeringen av hållbara lösningar.</p> <h3>Konkreta lösningar för haven i the Oceans Solutions Report</h3> <p>Inför den stora FN-konferensen med fokus på hav som pågår just anordnade SDSN Northern Europe tillsammans med Maritima klustret i Västsverige en förberedande konferens, Solution Initiative Forum (SIF) Oceans, där nya lösningar och innovationer för att rädda världshaven diskuterades i Göteborg 16 maj. Istället för att bara fokusera på de stora utmaningarna handlade större delen av SIF Oceans om inspiration för att hitta hållbara lösningar för framtiden. Ett antal inbjudna företag och samhällsaktörer presenterade lösningar och produkter under dagen och samtliga lösningar presenterades i en rapport. <br /> Rapporten, the Oceans Solutions Report, överlämnades till Sveriges klimatminister och vice statsminister, Isabella Lövin, inför FN-konferensen. Rapporten har fått ett varmt mottagande och innehåller konkreta lösningar för haven från Norra Europa som kan skalas upp globalt.</p> <p>SDSN Northern Europe fick chansen att prata med Isabella Lövin på FN-konferensen. Se hennes kommentarer kring vad hon tar med sig från the Oceans Solutions Report nedan.</p> <p>– Det här är bara början på en del av en större process, säger Isabella Lövin. Alla ser på utmaningarna för våra hav från olika vinklar och vi behöver samarbeta mycket mer och ta ett mycket större ansvar för våra hav. Jag tror vi kommer att lyckas!</p> <p> </p> <p><a href="https://youtu.be/5BCOkAbjcMY">Se film med Isabella Lövins uttalande (på engelska)​</a></p> <p><br /><a href="https://www.unsdsn-ne.org/" target="_blank"><u><font color="#0066cc">Läs mer om SDSN Northern Europe</font></u></a></p> <p><a href="https://www.unsdsn-ne.org/wp-content/uploads/2017/05/Oceans-Solutions-Report_Pages_Web.pdf" target="_blank"><u><font color="#0066cc">Ladda ner the Oceans Soultions Report</font></u></a></p> <p><a href="http://unsdsn.org/" target="_blank"><u><font color="#0066cc">Läs mer om SDSN Globalt</font></u></a></p> ​​Wed, 07 Jun 2017 17:00:00 +0200