Stort intresse för resultat från studie om biofilm i ledningsnät

​Delresultaten av en tre-årig biofilmstudie utförd i samarbete mellan VIVAB och Lunds tekniska högskola publicerades nyligen i Nature Partner Journal "Biofilms and Microbiomes". Studien tar sin utgångspunkt i den processmässiga frågeställningen ”Vad händer med ekosystemet i ledningsnätet när man gör en väsentlig ändring i den befintliga dricksvattenberedningen?”, och har både gett svar och ny kunskap.
​Mellan 2016 – 2018 utfördes de fältarbeten som omfattade både vattenprovtagningen i ledningsnätet och biofilmsprovtagningen från uppgrävda vattenledningar. Publikationen beskriver övergången från befintlig beredning till UF med direktfällning. De infrysta biofilmsproverna kommer att analyseras och sammanställas under året och kommer att generera ytterligare publikationer. Eftersom många vattenverk i Sverige idag står i begrepp att tillämpa nya beredningsmetoder, bedöms studien vara av allmänt intresse inom VA-sektorn.   

 – För VIVAB:s del har samarbetet med mikrobiologerna på LTH lett till en avsevärd kunskapshöjning vad gäller biofilmsdynamiken i ledningsnätet, samtidigt har vi lärt oss tillämpningen av flödescytometri för utökad övervakning av dricksvattenkvalitén, säger Alexander Keucken, Teknisk utvecklingschef på VIVAB.  

Vattenverket Kvarnagårdens nya beredningsprocess för dricksvattenproduktion i Varberg, ultrafiltrering (UF) med fällning, har möjliggjort en unik fullskalestudie där biofilmens sammansättning och funktion i ledningsnätet har studerats vid övergången från ett organiskt rikt (före UF) till ett organiskt fattigt (efter UF) dricksvatten.     

 – Det fanns en oro från VIVAB:s sida att distributionsnätets biofilm skulle påverkas negativt av UF, till exempel att biofilmen släpper eller får en oönskad funktion som påverkar vattenkvalitén och säkerheten, berättar Alexander Keucken.

I samverkan mellan VIVAB och Sweden Water Research har man via bland annat flödescytometri (FCM) och massiv parallellsekvensering (MPS) fått unik kunskap om hur biofilmsfloran kvantitativt och kvalitativt påverkas i ett fullskalesystem före och efter UF.     

 – Vi har även haft som ett projektmål att underlätta implementeringen av mikrobiell FCM-analys på vattenverk. FCM-metodens enkelhet och precision öppnar nya möjligheter att processoptimera dricksvattenberedningen och övervaka distributionsnätet, sammanfattar Alexander Keucken.   

Just nu pågår flödescytometrisk on-line analys på Kvarnagårdens vatten, för utvärdering av mikrobiologisk barriärverkan i realtid. Resultat från detta kommer att presenteras under hösten i SVU-rapporten: Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattenkvalitén (SVU-projekt: 17-104). 

Projektet Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattenkvalitén utförs i samarbete mellan VIVAB Vatten & Miljö i Väst AB och forskare från Lunds tekniska högskola, avdelningen för teknisk mikrobiologi

Länk till artikeln i npj Biofilms and Microbiomes: https://www.nature.com/articles/s41522-019-0082-9

Sidansvarig Publicerad: on 01 maj 2019.