FN:s initiativ Världsbattendagen. I år med temat Water for all - leaving no one behind
​UN World Water Day

Riskanalys säkrar vatten i Gaborone och Göteborg

​Tänk dig att du vrider på kranen hemma – och så kommer inget vatten! Som konsument förväntar man sig att det ska fungera, men att förse ett samhälle med bra dricksvatten är komplicerat, oavsett om du är i Sverige eller Botswana. Världsvattendagen som infaller idag 22 mars, syftar till att uppmärksamma alla människors rätt till vatten. Något som forskningen på Chalmers bidrar till att stärka.
​I februari 2017 drabbade stormen Dineo södra Afrika. Den tropiska cyklonen gjorde Botswanas president så glad att han införde en ny tacksägelsedag. Det kraftiga regnandet fyllde nämligen landets dammar för första gången på 16 år. I huvudstaden Gaborones damm, där vattennivån steg från mindre än två procent till hundra procent av den totala kapaciteten, kunde till och med segelklubben återuppta sin verksamhet. I Gaborone är tillgången till vatten ett ständigt samtalsämne, i Göteborg är det kanske inget folk tänker på lika ofta. Men för båda städerna har forskare från DRICKS skapat datormodeller över vattenförsörjningen, för att genom simuleringar visa hur de kan bli säkrare.

– Förutsättningarna och själva modellerna är förstås väldigt olika, men den grundläggande metodiken som vi använt oss av är den samma, säger, Andreas Lindhe DRICKS kompetenscentrum, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.

Olika förutsättningar men samma behov
Båda modellerna bygger på att forskarna först gjort en beskrivning av hur systemet fungerar. För Botswana handlade det om att ta reda på hur mycket vatten det fanns att tillgå, vilken kapacitet vattenverk och ledningsnät hade samt vilket behov som fanns i de olika städerna och samhällena, och hur tillgången och efterfrågan på vatten förändras över tid. 

– Eftersom stora ytvattendammar är viktiga för råvattenförsörjningen i Botswana, så är kraftig avdunstning i kombination med uteblivna regnperioder ett stort problem som blir allt värre. Man riskerar att stå helt utan vatten. Här tittade vi mycket på förluster, var och när vatten försvann, och var och när det istället fanns gott om det.

Målet var att undersöka hur vattenförsörjningen skulle kunna bli säkrare med hjälp av konstgjord grundvattenbildning, som går ut på att man för ner och lagrar ytvatten i grundvattenmagasin när man har gott om det. I datormodellen jämförde forskarna olika scenarier, och fick fram ett antal rangordnade alternativ för hur systemet skulle kunna designas för att minska sårbarheten under torrperioder.

– När vi gör leveranssäkerhetsmodeller här i Sverige handlar det ofta om att ta reda på hur systemen klarar olika typer av händelser eller olyckor, som att en tankbil välter och släpper ut något, ett kraftigt regn översvämmar ett avlopp, en pump går sönder eller en läcka uppstår. Hur sannolikt det är att sådant händer, och vilka följder det i så fall får, säger Andreas Lindhe.

Modell ska ge beslutsfattare stöd
Sedan testar forskarna vilka lösningar som skulle göra systemet mer robust. Det kan handla om att ha en extra vattentäkt i reserv, införa ett nytt reningssteg i vattenverket eller förbättra pumpkapaciteten. Sedan måste nyttan vägas i förhållande till priset och vilka risker man kan acceptera.

– Målet är att skapa ett användbart stöd för dem som ska fatta beslut kopplat till vattenförsörjningen. Ibland är det så att de personer som jobbar med vattensystemen vet ganska väl vad som behöver göras, medan politiker och andra beslutsfattare behöver beslutsstödet för att kunna avgöra varför en viss lösning är mer motiverad än en annan. Vad gäller arbetet i Gaborone lämnades modellen och våra resultat över till DWA, Botswana Department of Water Affairs, för att tjäna som deras beslutsstöd.

I Göteborg har man målet att den genomsnittliga brukaren inte ska vara utan vatten mer än tio dygn under loppet av ett århundrade. När forskarna 2009 gjorde en riskbedömning av stadens dricksvattenförsörjning, var de största riskerna kopplade till råvattenförsörjningen. Det ledde till att man bland annat ökade kapaciteten i vattenverket.

– Vi håller precis på att avsluta en uppdatering av Göteborgs-modellen med syfte att utvärdera vilka effekter de genomförda åtgärderna fått men också föra att ta hänsyn till den nya kunskap man fått om systemet och de förutsättningar som förändrats. Att uppdatera tidigare genomförda analyser är viktigt för att uppnå en effektiv och proaktiv riskhantering, säger Andreas Lindhe, som tror att behovet av kvalificerade riskbedömnings- och besluts-stödsmetoder kommer att öka i framtiden.

Vattenförsörjning en fråga som blir allt viktigare
Sedan han påbörjade sin forskarutbildning 2005 tycker han att synen på vattenförsörjning har breddats från att mest vara en angelägenhet för vattenproducenterna, till att bli en allt viktigare fråga i den övergripande samhällsplaneringen. I Sverige har rapporter om låga grundvattennivåer, tillsammans med uppmärksammade fall av parasiter och virus i kommunalt dricksvatten, visat att det kanske inte är helt självklart med rent vatten när man vrider på kranen, ens i länder med relativt god tillgång till råvatten.

– Jag tycker att det är väldigt spännande med risker och hur man bemöter dem, och drivs av att arbeta med intressanta och viktiga projekt. Inom vattenområdet blir det bara mer och mer av den varan!

Andreas Lindhe är docent och forskare vid avdelningen för vatten miljö teknik och DRICKS, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad.
Läs mer om FN:s initiativ Världsvattendagen, World Water Day.

Publicerad: fr 22 mar 2019. Ändrad: on 27 mar 2019