Nyheter: Centrum DRICKShttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 08 Aug 2022 22:40:26 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspxRealtidsoptimerad dricksvatten-behandling på IVAs 100-lista<p><b>​Kathleen Murphy har tillsammans med forskarkollegor vid SLU och danska DTU, utvecklat ett sätt att i realtid kunna övervaka det vatten som kommer in till vattenverket. Innovationen, som placerar dem på IVA:s 100-lista 2022, kommer att göra det lättare att bestämma vilken behandling det inkommande vattnet bör genomgå. Den förbättrar också övervakningen av vattenkvaliteten i anläggningen och möjliggör att minska mängden kemikalier och avfall samt minska kraven på infrastrukturen. </b></p>​Effektiviteten och kostnaden för vattenrening beror på mängden och sammansättningen av naturligt organiskt material (NOM) – små partiklar som kommer från nedbrytning av djur- och växtrester, i det inkommande vattnet. Sjöar och floder utgör viktiga dricksvattenkällor i många länder, och i vattendragen kan källorna till naturligt organiskt material snabbt förändras, till exemepel vid oväder, och det finns tendenser till försämrad vattenkvalitet på grund av klimatförändringarna. <br /><br />När vattnet behandlas för att bli dricksvatten påverkar innehållet av organiskt material många av processerna i vattenverket, till exempel ifråga om hur mycket kemikalier som behöver tillsättas för att flockulera och desinficera vattnet, och livslängd och prestanda för filter och membran. Vissa aspekter av NOM kan idag mätas online, men det finns idag inga snabba eller effektiva system för att mäta NOM-kvaliteten. Istället är de befintliga systemen är svåra eller dyra att implementera eller endast tillgängliga offline.    <br /><br /><div>   – Befintliga onlinesystem för att förutsäga NOM:s beteende tenderar att ge dåliga prognoser när sammansttningen förändras – vilket den ofta gör, särskilt i ytvatten som floder och sjöar. Vår lösning avhjälper det problemet, säger <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy</a>, docent vid avdelningen vatten miljö teknik och <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>.  </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Information i realtid avgörande</h2></div> <br />Trions forskningsbaserade innovation spårar reaktiviteten hos organiskt material i realtid. Tillämpningarna omfattar bland annat system för tidig varning för förändringar i råvattenkvaliteten, förbättrad övervakning och kontroll av de processer som renar vattnet. Rent praktiskt innebär det att vattenreningsverket ska kunna hantera behandlingen mer effektivt med potential att minska mängden kemikalier och avfall.<br /><br /><div><div>   – För att dricksvattenbehandlingen verkligen ska bli billigare och mer hållbar krävs känsligare detektorer för de förändringar i vattenkvaliteten som påverkar behandlingens effektivitet. Utan information i realtid kan vi inte agera tillräckligt snabbt om förhållandena förändras, säger Kathleen Murphy.   </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Steget till tillämpning inte långt borta</h2></div> <br />Teamet bakom innovationen består av Kathleen tillsammans med Stephan Köhler från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Urban Wünsch från University of Technology Denmark (DTU), och de har flera gemensamma projekt bakom sig med direkta kopplingar till vattenindustrin. De har dessutom ett samarbete med inkubatorn Chalmers Ventures som stärker möjligheterna att få en färdig produkt inom en snar framtid.<br /><br />   – Vi fokuserar för närvarande på tillämpningar inom dricksvattenbehandling och miljöövervakning. Med stödet från professionella affärsutvecklare och såddfinansiering tror vi att vi kommer att kunna se vår metod i tillämpning redan 2023, säger Kathleen.    <br /><br /><div><div>Forskarna fortsätter nu arbetet med att utveckla specifika tillämpningar för sin innovation för att utöka den infrastruktur som för vårt dricksvatten säkrare och mer hållbart.  </div> <div> <br /><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="IVA" target="_blank">Se samtliga listade projekt på IVA:s webb</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om IVA 100</em></h3> <em> </em><div><em>IVAs 100-lista presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område.  IVAs 100-lista visar på intressanta forskningsprojekt som kan ligga till grund för olika former av samarbeten eller utvecklas i samverkan med näringslivet, och ska inspirera till nya kontakter, möten och nätverkande. Alla deltagande forskare/forskargrupper är intresserade av ökade kontakter med näringslivet för tillämpning och att fortsätta att utveckla sina projekt.  IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet.</em> </div></div> <br />Mon, 09 May 2022 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Grundvattnet-en-resurs-som-paverkar-vart-dagliga-liv.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Grundvattnet-en-resurs-som-paverkar-vart-dagliga-liv.aspxGrundvattnet – en osynlig resurs som påverkar vårt dagliga liv<p><b>​Temat för Världsvattendagen 2022 är grundvatten och dess stora betydelse för mänskligheten, med syftet att betona vikten av en hållbar hantering av denna kritiska resurs. Och eftersom grundvatten är den främsta källan till flytande sötvatten globalt, och utgör ungefär hälften av allt dricksvatten i Sverige – är ett viktigt steg mot ett hållbart förhållningssätt att använda vattensystemtjänster för att prioritera mellan vattenskyddsåtgärder.</b></p><div>​   – Vattensystemtjänster (WSS), är de kvaliteter som tillhandahålls av dricksvattenresurser och som bidrar till människors välbefinnande. När vi identifierar och visualiserar dessa tjänster gör vi det också möjligt att bestämma det bästa sättet att skydda dem och att kunna prioritera dem vid behov.    </div> <div> </div> <div>Det här säger <a href="/sv/personal/Sidor/NadineGartner.aspx">Nadine Gärtner</a>, doktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <img src="/sv/institutioner/ace/nyheter/PublishingImages/Nadine%20Gärtner.png" alt="Porträttbild av Nadine Gärtner" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Geo-<span>avdelningen</span> och centrumet DRICKS. Nadines forskning pågår inom ramen för projektplattformen Waterplan som koordineras av Andreas Lindhe, docent och verksam inom samma kontext. Projektet syftar till att förbättra skyddet av dricksvattenresurser, och ett av stegen mot att tillhandahålla en holistisk metod är WSS kombinerat med bedömning av hot i en riskmatris, som verksamma inom olika tillsynsmyndigheter kan använda som beslutsstöd. En matris utarbetad av Nadine.    </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En dold skatt under marken    </h3> <div> </div> <div>Grundvatten bildas av den del av nederbörden som inte dunstar eller tas upp av växtlighet, utan sakta filtreras genom jordlagren ner i marken och berggrunden. Grundvatten tillhandahåller ett stort utbud av tjänster, de mest självklara är dricksvatten och bevattning, och då det ofta håller mycket god kvalitet innebär det ett litet eller inget behov av rening. Eftersom grundvatten matar våra floder och sjöar ger det i förlängningen upphov till tjänster som rekreation och transporter, och det bidrar också till vår byggda miljö genom uppvärmning och energiproduktion och genom att förhindra sättningar i byggnader.   <br /> <br />   – Konkurrerande intressen vattenskyddsåtgärder ska genomföras utgör en rejäl utmaning för beslutsfattare. Andra tjänster, som kulturella och biologiska tjänster som tillhandahålls av en ren dricksvattenresurs bortses ofta ifrån, och fördelarna med skyddsinsatser underskattas därför ofta. Vi behöver utöka omfattningen på det som utvärderas och visualisera hur vattenskyddsåtgärder påverkar alla tjänster, säger Nadine.  </div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Risker lindras med helhetssyn  </h3> <div> </div> <div>Hoten mot grundvattnet och grundvattenmagasinen varierar mellan olika platser. Klimatförändringar med förändringar i nederbörd och/eller temperatur är ofta kopplade till sjunkande grundvattennivåer, medan mänskliga aktiviteter som jordbruk, infrastruktur och föroreningar från industriell verksamhet i allmänhet kopplas till kvalitetsaspekter.    </div> <div> </div> <div>   – Med riskmatrisen kan vi välja vilka hot som ska minskas utifrån två olika aspekter; baserat på de tjänster som särskilt behöver skyddas, eller för att lyfta de hot som är den största bidragsgivaren till den totala risken. Har man en klar och tydlig bild av tjänster, hot och konsekvenser av åtgärder för att lindra risker blir också beslutsstödet betydligt bättre, säger Nadine.    </div> <div> </div> <div>Riskmatrisen täcker därmed in möjliga risker för en mängd olika tjänster, inte bara för att tillhandahålla dricksvatten. Sammantaget erbjuder metoden den transparens som behövs för välgrundat beslutsfattande för att kunna skydda vårt grundvatten.  </div></div> <div><br /></div> <div><em>Om världsvattendagen:</em><br /><em>Världsvattendagen infaller årligen den 22 mars. Det är en årlig aktivitet initierad av FN som startade 1993, som hyllar vatten och ökar medvetenheten om de 2 miljarder människor som för närvarande lever utan tillgång till rent vatten. Ett centralt fokus på världsvattendagen är att inspirera till åtgärder mot hållbar utveckling,  mål (SDG) 6: vatten och sanitet för alla senast 2030.  </em><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Länkar:</h3> <div><a href="https://www.worldwaterday.org/">World Water Day 2022</a>   </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=8667">Waterplan-projektet i research.chalmers.se</a>   </div> <div><a href="https://www.waterplanproject.org/project-description">WaterPlan extern hemsida</a>   </div> <div> </div></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Tue, 22 Mar 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Författare-till-bästsäljare-om-klimatet-besökte-Chalmers-bokcirkel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/F%C3%B6rfattare-till-b%C3%A4sts%C3%A4ljare-om-klimatet-bes%C3%B6kte-Chalmers-bokcirkel.aspxFörfattare till bästsäljare om klimatet besökte Chalmers bokcirkel<p><b>​Maja Lunde, författaren som skrivit världssuccéerna &quot;Binas historia&quot; och &quot;Blå&quot;, samtalade om klimat och skönlitteratur med en forskare och en student från Chalmers under årets hållbarhetsvecka Act Sustainable. Författarbesöket arrangerades av bland andra Chalmers bibliotek som i sin bokcirkel – One Book One Chalmers – läste Lundes bok Blå förra året. </b></p><span>–</span>   Historien i Blå valde mig! När jag skrev Binas historia, dök det plötsligt upp en bild av en ensam man i Sydeuropa som hittar en båt. Och en andra bild av en kvinna vid ett vattenfall, berättar Maja Lunde.<br /> <br />Författaren förklarar att Binas historia var tänkt som en enskild och fristående bok, men under skrivprocessen dök det upp flera berättelser som växte samman till fyra sammankopplade böcker om klimatet och mänsklighetens framtid. Gemensamt för alla böckerna är att relationerna mellan föräldrar och barn är i centrum.<br /> <br />Den norska författaren Maja Lundes böcker har översatts till över 40 språk och sålts i mer än 2,5 miljoner exemplar. Boken Blå är den andra i en rad av fyra planerade böcker i en &quot;klimattetralogi&quot;. Binas historia är den första i serien och den tredje boken heter Przewalskis häst&quot;. Maja håller nu på att skriva den fjärde boken som planeras att ges ut nästa höst. Den kommer att handla om en pandemi - ett tema som hon valde långt före Corona drabbade samhället. <br /> <br />Klimatfiktion eller cli-fi är en genre som har blivit allt vanligare de senaste åren, det vill säga skönlitterära berättelser om en ofta dystopisk framtid påverkad av klimatförändringar. Maja Lunde vill dock inte använda klimatfiktion eller andra etiketter på sina böcker, eftersom hon tycker att etiketter begränsar. Hon utgår inte heller från förutbestämda klimatbudskap i det hon skriver.<br /> <br /><span>–</span>    Jag tänker inte på budskap medan jag skriver; jag är inte politiker. Mina berättelser börjar alltid i känslor, förklarar Maja. <br /> <br /><img src="/sv/centrum/gmv/nyheter/PublishingImages/Maja%20Lunde%20webb_1_fullbredd.jpg" alt="Maja Lunde webb_1_fullbredd.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Panelsamtalet med författaren handlade om hur skönlitteratur kan hjälpa till att utmana vårt tänkande kring komplexa frågor och leddes av Kathryn Strong Hansen som undervisar på Chalmers och forskar om hur skönlitteratur kan främja lärandet i ingenjörsutbildningar.  I panelsamtalet deltog även Andreas Lindhe från avdelningen för geologi och geoteknik och Dricks, som forskar om dricksvatten och dess värde för samhället. Han berättade om vattenstress, det vill säga när mängden tillgängligt vatten inte räcker till för att täcka samhällets behov, och hur det kan mätas.  Ett tema som är påtagligt i en av berättelserna i Blå som utspelar sig i södra Frankrike år 2041, där bränder och torka slagit ut samhället. Andreas jämförde hur både forskningen och skönlitteraturen arbetar med framtidsscenarier. Majas framtidsberättelser är en tolkning av hur det skulle kunna bli inom en snar framtid. Hon baserar sina berättelser på fakta och i sitt researcharbete läser hon massa rapporter och intervjuar experter. Till exempel har en hydrolog faktagranskat Blå.<br /> <br />Den andra paneldeltagaren var studenten Emilia Sandolf som läst industriell ekologi på Chalmers och som reflekterade över kopplingen mellan skönlitteratur och ingenjörsutbildningar. Hur hänger årets tema på Act Sustainable - faktivism, det vill säga aktivism baserat på fakta – ihop med hur vi bör agera på den kunskap vi har som individer?<br /> <br /><span>–</span>    Signe, en av huvudpersonerna i Blå, är ju aktivist, men vilket ansvar har jag då med min kunskap om hållbarhetsfrågor, undrar Emilia?<br /> <br />Maja känner inte till att Blå använts i ingenjörsutbildningar, men däremot läses hennes böcker i flera universitetsutbildningar om hållbar utveckling i Norge. Hon tycker att det är få norska skönlitterära böcker som berör klimatfrågan. Även om klimatfrågan debatterades mycket inför höstens val till Stortinget så är det fortfarande en betydande majoritet som vill fortsätta med norsk oljeutvinning.<br /> <br />Lundes Blå var den bok både studenter och anställda läste 2020 i bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC). Bokcirkeln arrangeras av Chalmers bibliotek och syftet är att samla hela Chalmers i att läsa en och samma bok, för att sedan delta i olika aktiviteter som anknyter till boken.<br /> <br />En av dem som deltog i Chalmers bokcirkel var projektledaren Jan Riise, som var med i den lokala bokcirkeln på GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Jan läste boken på originalspråket norska och fick den signerad efter samtalet på Act Sustainable. Han tyckte att boken var tankeväckande och nämner särskilt framtidsscenarierna i Sydeuropa som utspelar sig om 20 år.<br /><br /><span>–</span>    Davids och Lous flykt kändes först så avlägsen, men kröp efter hand allt närmare, in under huden. Det kanske inte kan hända under min tid, men min dotter kan få uppleva det – om vi inte gör något, säger Jan.<br />  <br />Årets bok i Chalmers bokcirkel är &quot;Queenie&quot; av Candice Carty-Williams som biblioteket har valt tillsammans med Studenternas jämlikhetskommitté. Boken behandlar frågor om sexism och rasism i Storbritannien och skildrar med humor upplevelsen av att leva på 2000-talet.<br /> <br />Författarsamtalet och panelsamtalet under hållbarhetsveckan Act Sustainable arrangerades av Chalmers bibliotek, DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning och Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV)<br /> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><span lang="EN-US">Bokcirkeln One Book One Chalmers (OBOC):</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:0cm;line-height:normal"><a href="https://www.lib.chalmers.se/oboc"><span lang="EN-US">One Book One Chalmers - Chalmers bibliotek</span></a><span lang="EN-US"></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Av: Mikael Östblom<br /></p></div></div>Wed, 24 Nov 2021 09:10:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Vart-vatten-inte-vatten-vart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Vart-vatten-inte-vatten-vart.aspxVårt vatten – inte vatten värt?<p><b>​Världsvattendagen den 22 mars 2021 har temat &quot;Valuing water&quot;, med fokus på hur vi värdesätter vattnet ur miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv. Men kan vi värdera vattnet eller är det ovärderligt? I ett aktuellt forskningsprojekt på Chalmers ska forskare försöka komma närmre svaret på denna fråga.</b></p><div>​Genom projektet <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskbaserad-prioritering-av-vattenskydd-i-hQllbart.aspx" target="_blank" title="projektbeskrivning">WaterPlan</a> undersöker forskare från centrumet DRICKS vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik hur behovet av att skydda våra vattenresurser ser ut och hur svenskarna värderar detta skydd. En del av projektet innebär att forskarna kommer att använda sig av enkätstudier för att undersöka och kartlägga hur människor prioriterar och vad de faktiskt är villiga att betala för att skydda våra dricksvattentäkter.   </div> <div> </div> <div> – Idag saknas information om hur svenskarna förhåller sig till vårt gemensamma vatten och hur man värderar det. Vi vet från studier i andra skandinaviska länder att människor föredrar att vattnet de dricker är naturligt rent, att det inte behöver renas i efterhand. Och det har ju förstås betydelse för hur skyddet av vattenresurserna utformas, säger <a href="/sv/personal/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a>, docent och forskare i centrumet DRICKS, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vattnets stora värde i samhället    </h2> <div> <span style="background-color:initial">Våra yt- och grundvattenresurser, alltså vatten i sjöar och vattendrag samt vattnet under marken, förser oss inte bara med dricksvatten utan erbjuder människor så mycket mer. Våra vattenresurser är källa till bland annat energiproduktion, bevattning och till </span><span style="background-color:initial">rekreation – när vi badar eller åker båt på sommaren.</span></div> <div> </div> <div> – Genom att skydda våra vattenresurser ur ett dricksvattenperspektiv kan vi även skydda de här andra värdena, så kallade tjänster, som de tillhandahåller, men det kan också innebära begränsningar i hur vi kan använda dessa tjänster.   </div> <div> </div> <div>Därför kartläggs och analyseras i WaterPlan-projektet också de olika tjänster som vattenresurserna tillhandahåller samt vilka naturliga förutsättningar de är beroende av. Syftet är att forskarna ska kunna skapa en helhetsbild över hur vi nyttjar våra vattenresurser och hur vi därmed värderar dem, som underlag för att bättre kunna prioritera skyddsåtgärder.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Prissättning som inte avspegar verkligt värde</h2> <div> <span style="background-color:initial">DRICKS har ett nära samarbete med de svenska dricksvattenproducenterna. Inom branschen ser man ett behov av att öka VA-taxorna för att kunna underhålla och utveckla dricksvatten och avloppshanteringen. VA-taxan baseras på självkostnadsprincipen vilket ger en kostnad som i sig inte kan sägas motsvara själva värdet av de vatten och avloppstjänster som vi använder i samhället. . Men vad kan det finnas för nackdelar med att vatten eventuellt är undervärderat och i och med det alltför lågt prissatt?  </span></div> <div> </div> <div> – Det är inte dåligt i sig att vatten är billigt, vi vill ju att vattnet ska vara tillgängligt för alla. Men det låga priset på vatten för med sig att vi blir sämre på att hushålla med det och tar det för givet. För ett klokt hushållande av vatten är det alltså dåligt att vatten är billigt, säger Andreas Lindhe.  </div> <div> </div> <div>Vatten är en förutsättning för liv och avgörande för vårt samhälle på många sätt. Andreas Lindhe menar att när man uttrycker risker och utvärderar åtgärdsalternativ baserat på samhällsekonomiska konsekvenser, så syftar det inte till att förminska vattnets betydelse – utan att det tvärtom ger en möjlighet att framhålla vattnets betydelse när avväganden ska göras mellan exempelvis konkurrerande intressen.   <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Men vi ska givetvis vara medvetna om att det finns andra aspekter än de rent samhällsekonomiska som kan behöva vägas in när viktiga beslut om vatten ska fattas, sammanfattar Andreas Lindhe.  </div> <div><br /></div> <div><em>Världsvattendagen <a href="https://www.worldwaterday.org/" target="_blank">https://www.worldwaterday.org/</a> är ett initiativ från FN som startade 1993 och som uppmärksammar vattnets betydelse i samhället. Syftet är att belysa de utmaningar vi står inför och vad som krävs för att vi bland annat ska uppnå det sjätte globala hållbarhetsmålet om rent vatten och sanitet för alla. </em> </div> <div><br /></div> <div>Text: Andreas Lindhe &amp; Catharina Björk<br /></div> <div><div> </div></div>Sun, 21 Mar 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-för-Water-Safety-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-f%C3%B6r-Water-Safety-2021.aspxDRICKS bakom IWA-konferensen Water Safety<p><b>Trots att säker vattenförsörjning är högsta prioritet för den globala vattenindustrin och att det finns etablerade arbetssätt för säkert dricksvatten, använder minst 2 miljarder människor dricksvatten som är förorenat med fekalier. Ett utgångsläge som Thomas Pettersson hoppas kunna bidra till att förändra, som ordförande för programkommittén för konferensen Water Safety 2022.</b></p><div><span>​Thomas Pettersson är ordförande i programkommittén för IWA:s International Conference for Water Safety 2022, där dricksvattenforskare, vattenproducenter, konsulter och myndighetsrepresentanter från hela världen träffas i Narvik i juni 2022. Värdar för konferensen är Chalmers tillsammans med Arctic University  i Narvik.<br /><br /></span></div> <div>   – Konferensen kommer att innebära stora möjligheter för forskare och praktiker inom den globala vatten- och hälsosektorn att dela kunskap, erfarenheter och lärdomar relaterade till vattensäkerhetsplanering, skriver Thomas Pettersson, bitr professor vid DRICKS och institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, i förordet till konferensen.   </div> <div> </div> <div>Water Safety 2022 ska beröra det senaste inom utveckling och ny kunskap samt flera av de viktigaste utmaningarna i att tillhandahålla säkra och pålitliga dricksvattentjänster till en överkomlig kostnad, inklusive de ökande effekterna och osäkerheten som uppstår till följd av klimatvariationer och förändringar, samt den nuvarande situationen med den globala Covid19-pandemin.  <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Vattensäkerhetsplaner givet ämne</h2></div> <div> Thomas Pettersson framhåller att det mest effektiva sättet att konsekvent säkerställa säkerheten vid dricksvattenförsörjningen är användandet av vattensäkerhetsplaner (WSP), som omfattar alla steg i vattenförsörjningen från avrinningsområde till konsument.   </div> <div> </div> <div>  – Vattensäkerhetsplanering ger verktyg för att proaktivt hantera risker och bygga motståndskraft, vilket är i linje med 2030-agendan för hållbar utveckling. SDG 6 behandlar också tydligt sambandet mellan vatten- och sanitetshantering.   </div> <div> </div> <div>Den senaste WSP-utvecklingen kommer att finnas med som ett diskussionsämne under hela konferensen, inklusive revisionen av WHO / IWA: s handbok för vattensäkerhet 2009, tillsammans med andra senaste utvecklingar av global vägledning för vattensäkerhet.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mötesplats för praktiker och forskare</h2> <div>Thomas Pettersson avslutar sitt förord:  </div> <div> </div> <div>  – Vi är glada att få uppmuntra bidrag från både akademiker och verksamma inom branschen och ser fram emot en bra och trevlig blandning av forskningsarbete och tillämpade fallstudier. Vi strävar vi efter att samla globala vattenproffs, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera bästa praxis och de nya trenderna och riskerna för att förbättra säkerheten för vattenförsörjningen globalt.   <span></span><span style="display:inline-block"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Portalen för anmälan och bidrag til konferensen är öppen. Läs mer om konferensen här:</div> <div> </div> <div><a href="https://watersafety2022.org/">Water Safety Conference 2022</a> </div>Fri, 18 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxLugnande besked - dricksvattnet säkrat trots pandemi<p><b>​Brist på dricksvatten skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och medborgarna, ett faktum som dricksvattenbranschen alltid är medveten om och har beredskap för att kunna säkra – oavsett om man är mitt i en pandemi eller ej.</b></p><div>​Under en presskonferens med MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnades för att risk för brist på kemikalier inom dricksvattenförsörjningen skulle kunna påverka dricksvattentillgången på sikt – ett uttalande som skapade mycket oro. </div> <div> </div> <div> – Jag har varit i kontakt med en del dricksvattenproducenter. Som alltid säger de att de måste hålla koll på att kemikalieproducenterna kan leverera det som behövs. Men i nuläget är det inget akut alls. </div> <div> </div> <div>Thomas Pettersson är bitr professor på Chalmers och föreståndare för forsknings- och samverkansplattformen DRICKS, och <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3m2W7/kritik-mot-msbs-vattenvarning-spader-bara-pa-folks-oro">i en intervju i Aftonbladet</a> bemöter han MSB:s uttalande.  MSB tonade senare samma dag ner sitt uttalande och försäkrade allmänheten om att man inte behöver vara oroad för dricksvattnet.  Thomas Pettersson beklagar de svepande formuleringarna från MSB som han menar späder på människors oro. Och på frågan om det finns någon risk för dricksvattenbrist säger han:  </div> <div> </div> <div>– Det är som med allting: man löser uppgiften, om man måste. Den information jag fått från de tio - tolv dricksvattenproducenter jag varit i kontakt med är att det inte är brist i nuläget. Men alla måste givetvis se över så att de har en hållbar produktion på sikt, givet läget vi har i dag.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">God tillgång på kemikalier för dricksvattenproduktion<br /> </h3></div> <div> </div> <div>David Andersson, driftchef på den kommunala vattenproducenten Västvatten som ingår som medlem i DRICKS-samarbetet, ger en liknande bild av läget:  </div> <div> </div> <div> – Målet med vår beredskap för corona är att vi ska kunna leverera dricksvatten utan några störningar för våra abonnenter. Att vi har resurser i form av personal, kemikalier och energi är en förutsättning för att lyckas.   </div> <div> </div> <div>David Andersson berättar om flera åtgärder som vidtagits för att minska smittospridning och säkra upp bemanningen, som hemarbete i de fall det är möjligt och ökade hygienrutiner. David Andersson förklarar vidare att det skulle kunna vara ett hot om tillgången på kemikalier äventyrades, men ger samtidigt lugnande besked:  </div> <div> </div> <div>- Vi har varit i kontakt med våra leverantörer som inte ser någon uppenbar risk för brist på kemikalier. Fabrikerna som tillverkar de kemikalier vi använder är i drift och transportvägarna fungerar. En stor eloge till dessa leverantörer som inte tillåter ”hamstring” då detta garanterat skulle medföra brist. Något som skulle försvåra situationen är helt stängda gränser då flera av våra kemikalier kommer från andra länder, men i princip alla kemikalier går att ersätta för vår del om någon kemikaliefabrik stängs.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medhåll från branschorganisationen</h3> <div> </div> <div>Branschorganisationen Svenskt Vatten ser i nuläget inte heller att det finns risk för oro. <a href="https://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/dricksvattenfoersoerjningen-aer-trygg/">I ett uttalande i tidskriften Cirkulation</a> säger Pär Dalheim, VD för Svenskt Vatten, att han inte fått några signaler från medlemmarna om några problem med vattenförsörjningen, och att man genom planering och samarbete på olika nivåer kommer att säkra vattentillgången.</div> <div><br /></div> <div><br />Text: Catharina Björk<br /></div> <div> </div> Thu, 16 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Dricksvattnets-farg-kan-avsloja-risker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Dricksvattnets-farg-kan-avsloja-risker.aspxDricksvattnets färg kan avslöja risker<p><b>​Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten bedöms bli allt vanligare i framtiden, och när de väl drabbar kan det slå hårt mot konsumenterna. Detta gör att det finns ett stort behov av snabba, lättillgängliga kontrollmetoder – som att se på vattnets färg. Men kan det verkligen vara så enkelt?</b></p><div>Vatten i naturen som inte renats och behandlats är inte helt färglöst som man kanske kan tro, utan har ofta en färgton som drar åt gult eller ibland brunt. Masoumeh Heibati, nybliven doktor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnads-teknik har undersökt naturligt organiskt material, vanligen förkortat NOM, som ett sätt att se risker i dricksvatten. NOM är en komplex blandning av föreningar som kommer från den naturliga nedbrytningen av djur och växter och innehåller färgämnen som ger vatten dess färgton och förekommer, som hörs på namnet, naturligt i råvatten. </div> <div>    <br /></div> <div> – Att prata om vattnets färg är ett förenklat sätt att prata om hur mycket NOM-partiklar vattnet innehåller. Ju högre halt, desto tydligare färg, förklarar Masoumeh Heibati.    <br /><br /></div> <div>Hon har gjort labbskale-mätningar som är kopplade just till parametern vattnets färg, genom att låta sensorer indikera vid avvikelser i processerna som sker i slutet av dricksvatten-produktionssystemet.      </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">En pålitlig indikator    </h3> <div>Färgen är bara en av många parametrar som kan användas för att bedöma om ett vattenprov har några avvikelser, och man kan inte enbart utgå från färgen på vattnet. Men ju mer brunfärgat vatten desto högre är halten av NOM-partiklar, vilket innebär förhöjd risk att det finns ämnen i vattnet som inte är bra. Till exempel bakterier som livnär sig på organiskt material vilket leder till mikrobiell tillväxt.     </div> <div><br /></div> <div> – Om färgen visar på hög halt av NOM betyder det inte att vattnet per automatik har för dålig kvalitet– men – det finns då goda skäl att kontrollera vattenkvaliteten med en mer sofistikerad metod, berättar Masoumeh.    </div> <div><br /></div> <div>Tekniken som används kallas fluorescensspektroskopi. Metoden går enkelt uttryckt ut på att en ljuskälla belyser vattnet, och att ett instrument mäter hur mycket ljus som passerar genom vattnet och avges. NOM-partiklarna absorberar ljuset, och eftersom det går att kontrollera hur mycket ljus som tillsätts går det också att mäta hur mycket ljus som absorberas, vilket ger ett värde på förekomst av NOM.      </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sensorer kan ge realtidsinformation    </h3> <div>Metoden som Masoumeh arbetat med kan användas vid olika steg på vattnets väg till konsumenten. I många vattenverk renas vattnet med bland annat UV-desinfektion, vilket innebär att ultraviolett ljus inaktiverar skadliga mikro-organismer. Men UV-ljusets funktion är svårkontrollerbar, och en möjlighet till kontroll är att mäta vattnet innan det passerar UV-kammaren, samt kontrollera efter det passerat genom att mäta den lilla fraktion av NOM-partiklarnas färg som är självlysande. Distributionssystemet är ytterligare ett område där kontroller skulle kunna bidra eftersom det har hänt att kvaliteten påverkats även där, på grund av rörbrott eller olika tryck som orsakat inträngning. Så trots att dricksvattnet är rent när det skickas ut från vattenverket, finns det alltså en risk, om än mycket liten, att det händer något längs vägen som man inte kan kontrollera.  </div> <div><br /></div> <div> – Fördelen är att sensorerna mäter online – i realtid. Med sensorer placerade vid UV-kammaren i vattenverket, eller i distributionssystemet, kan du få realtidsuppdateringar på om vattenfärgen – och därmed NOM-halten – förändras utifrån de gränsvärden som satts, säger Masoumeh.    </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Nästa steg    </h3> <div>Resultaten från hennes studie bygger på försök i labbskala. För att till fullo kunna testa användbarheten skulle man behöva göra fullskaleförsök med online-sensorer i ett vattenverk eller i distributionssystemet. Teknologin har potential att användas brett av vattenproducenter eftersom den har en relativt billig att köpa in och lätt att installera och hantera.      <br /><br /><a href="/sv/centrum/dricks/om%20dricksvatten/vattnets%20vag/Sidor/Sjalvlysande-skrap-ger-battre-rening.aspx">Läs mer om fluorescens-spektroskopi</a>    </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/fluorescens-baserade-indikatorer.aspx">Läs mer om Masoumehs projekt</a><br /></div>Thu, 17 Oct 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-resultat-av-studie-om-biofilm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-resultat-av-studie-om-biofilm.aspxStort intresse för resultat från studie om biofilm i ledningsnät<p><b>​Delresultaten av en tre-årig biofilmstudie utförd i samarbete mellan VIVAB och Lunds tekniska högskola publicerades nyligen i Nature Partner Journal &quot;Biofilms and Microbiomes&quot;. Studien tar sin utgångspunkt i den processmässiga frågeställningen ”Vad händer med ekosystemet i ledningsnätet när man gör en väsentlig ändring i den befintliga dricksvattenberedningen?”, och har både gett svar och ny kunskap.</b></p><div>​Mellan 2016 – 2018 utfördes de fältarbeten som omfattade både vattenprovtagningen i ledningsnätet och biofilmsprovtagningen från uppgrävda vattenledningar. Publikationen beskriver övergången från befintlig beredning till UF med direktfällning. De infrysta biofilmsproverna kommer att analyseras och sammanställas under året och kommer att generera ytterligare publikationer. Eftersom många vattenverk i Sverige idag står i begrepp att tillämpa nya beredningsmetoder, bedöms studien vara av allmänt intresse inom VA-sektorn.    </div> <br /><div> – För VIVAB:s del har samarbetet med mikrobiologerna på LTH lett till en avsevärd kunskapshöjning vad gäller biofilmsdynamiken i ledningsnätet, samtidigt har vi lärt oss tillämpningen av flödescytometri för utökad övervakning av dricksvattenkvalitén, säger Alexander Keucken, Teknisk utvecklingschef på VIVAB.   <br /></div> <div><br /></div> <div>Vattenverket Kvarnagårdens nya beredningsprocess för dricksvattenproduktion i Varberg, ultrafiltrering (UF) med fällning, har möjliggjort en unik fullskalestudie där biofilmens sammansättning och funktion i ledningsnätet har studerats vid övergången från ett organiskt rikt (före UF) till ett organiskt fattigt (efter UF) dricksvatten.     </div> <div><br /></div> <div> – Det fanns en oro från VIVAB:s sida att distributionsnätets biofilm skulle påverkas negativt av UF, till exempel att biofilmen släpper eller får en oönskad funktion som påverkar vattenkvalitén och säkerheten, berättar Alexander Keucken.</div> <div><br /></div> <div>I samverkan mellan VIVAB och Sweden Water Research har man via bland annat flödescytometri (FCM) och massiv parallellsekvensering (MPS) fått unik kunskap om hur biofilmsfloran kvantitativt och kvalitativt påverkas i ett fullskalesystem före och efter UF.     </div> <div><br /></div> <div> – Vi har även haft som ett projektmål att underlätta implementeringen av mikrobiell FCM-analys på vattenverk. FCM-metodens enkelhet och precision öppnar nya möjligheter att processoptimera dricksvattenberedningen och övervaka distributionsnätet, sammanfattar Alexander Keucken.    <br /></div> <div><br /></div> <div>Just nu pågår flödescytometrisk on-line analys på Kvarnagårdens vatten, för utvärdering av mikrobiologisk barriärverkan i realtid. Resultat från detta kommer att presenteras under hösten i SVU-rapporten: Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattenkvalitén (SVU-projekt: 17-104).  </div> <div><br /></div> <div><em>Projektet </em><a href="http://www.svensktvatten.se/forskning/svenskt-vatten-utveckling/pagaende-svu-projekt/biofilmens-funktion-och-korrelation-med-dricksvattenkvaliten/"><em>Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattenkvalitén</em></a><em> utförs i samarbete mellan </em><a href="https://www.vivab.info/"><em>VIVAB Vatten &amp; Miljö i Väst AB</em></a><em> och forskare från </em><a href="https://www.lth.se/"><em>Lunds tekniska högskola</em></a><em>, avdelningen för teknisk mikrobiologi</em></div> <div><br /></div> <div>Länk till artikeln i npj Biofilms and Microbiomes: <a href="https://www.nature.com/articles/s41522-019-0082-9">https://www.nature.com/articles/s41522-019-0082-9</a></div> <div><br /></div>Wed, 10 Apr 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Nyttiggorande-pa-svindlande-hojder.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Nyttiggorande-pa-svindlande-hojder.aspxNyttiggörande på svindlande höjder<p><b>Att sitta instängd i ett trångt utrymme, med folk du aldrig träffat förut, i ett snurrande hjul, nittio meter över havet – samtidigt som du ska försöka presentera dricksvattenforskning och FN:s globala hållbarhetsmål, är det verkligen rimligt? Frågar du Viktor Bergion är svaret på den frågan ja. </b></p><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/viktor-johansson.aspx">​Viktor Bergion</a>, doktorand på Chalmers och inom DRICKS var en av de deltagande forskarna i Vetenskapsfestivalens populära programpunkt &quot;Vetenskapsrouletten&quot; som varje år genomförs i Lisebergshjulet. I varje gondol i hjulet finns en forskare som under den femton minuter långa åkturen, med Göteborgs skyline som fond, presenterar sitt forskningsområde för passagerarna. För Viktors del med inramningen FN:s globala hållbarhetsmål nummer 6, ”Rent vatten och sanitet för alla”.  </div> <br /><div>– Det är ett okonventionellt men väldigt bra tillfälle att diskutera viktiga samhällsfrågor och att interagera med medborgare. De som i slutändan faktiskt får nytta av mitt arbete, menar Viktor. </div> <br /><div>Till vardags arbetar Viktor med verktyg och modeller för riskbedömning, och målet med forskningen är hållbar reduktion av hälsorisker i dricksvatten – ett ämne som berör de flesta. Men bortsett från det faktum att det 60 meter höga hjulet snurrar under presentationen, är det även en utmaning att anpassa informationen så att samtliga åhörare får behållning av åkturen.  </div> <br /><div>– Att ha skolungdomar tillsammans med pensionärer, eller om några av personerna inte kan så bra svenska samtidigt som några bara kan svenska är en utmaning. Då gäller det att presentera de väsentliga delarna och ta samtalet dit det kommer. Vi pratade också om saker som inte alls låg inom mitt direkta kunskapsområde, men vi kunde ändå diskutera och relatera till hållbarhetsmålen. En annorlunda men rolig dag på jobbet,  sammanfattar Viktor.</div> <br /><div><a href="http://vetenskapsfestivalen.se/hem/">Vetenskasfestivalen</a> anordnas i april varje år, och temat för 2019 års upplaga av festivalen är &quot;Den svindlande tanken&quot;, med underrubriken &quot;teknikens betydelse för människans utveckling&quot;. I år pågår festivalen mellan 1-12 april med aktiviteter både för allmänheten och med bokningar för skolklasser. <span>Sedan ett par år tillbaka har Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) samordnat så att sjutton av de deltagande forskarna representerar vart och ett av <a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s globala mål för hållbar utveckling</a>.<br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/DRICKS%20Ramprogrammet%20för%20dricksvattenforskning%20vid%20Chalmers/340bredd/SDG6.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /><br /><br /><br /><span></span></div>Fri, 05 Apr 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxRiskanalys säkrar vatten i Gaborone och Göteborg<p><b>​Tänk dig att du vrider på kranen hemma – och så kommer inget vatten! Som konsument förväntar man sig att det ska fungera, men att förse ett samhälle med bra dricksvatten är komplicerat, oavsett om du är i Sverige eller Botswana. Världsvattendagen som infaller idag 22 mars, syftar till att uppmärksamma alla människors rätt till vatten. Något som forskningen på Chalmers bidrar till att stärka.</b></p><div>​I februari 2017 drabbade stormen Dineo södra Afrika. Den tropiska cyklonen gjorde Botswanas president så glad att han införde en ny tacksägelsedag. Det kraftiga regnandet fyllde nämligen landets dammar för första gången på 16 år. I huvudstaden Gaborones damm, där vattennivån steg från mindre än två procent till hundra procent av den totala kapaciteten, kunde till och med segelklubben återuppta sin verksamhet. I Gaborone är tillgången till vatten ett ständigt samtalsämne, i Göteborg är det kanske inget folk tänker på lika ofta. Men för båda städerna har forskare från DRICKS skapat datormodeller över vattenförsörjningen, för att genom simuleringar visa hur de kan bli säkrare. </div> <br /><div>– Förutsättningarna och själva modellerna är förstås väldigt olika, men den grundläggande metodiken som vi använt oss av är den samma, säger, Andreas Lindhe DRICKS kompetenscentrum, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Olika förutsättningar men samma behov</h5> <div>Båda modellerna bygger på att forskarna först gjort en beskrivning av hur systemet fungerar. För Botswana handlade det om att ta reda på hur mycket vatten det fanns att tillgå, vilken kapacitet vattenverk och ledningsnät hade samt vilket behov som fanns i de olika städerna och samhällena, och hur tillgången och efterfrågan på vatten förändras över tid.  </div></div> <br /><div>– Eftersom stora ytvattendammar är viktiga för råvattenförsörjningen i Botswana, så är kraftig avdunstning i kombination med uteblivna regnperioder ett stort problem som blir allt värre. Man riskerar att stå helt utan vatten. Här tittade vi mycket på förluster, var och när vatten försvann, och var och när det istället fanns gott om det. </div> <br /><div>Målet var att undersöka hur vattenförsörjningen skulle kunna bli säkrare med hjälp av konstgjord grundvattenbildning, som går ut på att man för ner och lagrar ytvatten i grundvattenmagasin när man har gott om det. I datormodellen jämförde forskarna olika scenarier, och fick fram ett antal rangordnade alternativ för hur systemet skulle kunna designas för att minska sårbarheten under torrperioder.</div> <br /><div>– När vi gör leveranssäkerhetsmodeller här i Sverige handlar det ofta om att ta reda på hur systemen klarar olika typer av händelser eller olyckor, som att en tankbil välter och släpper ut något, ett kraftigt regn översvämmar ett avlopp, en pump går sönder eller en läcka uppstår. Hur sannolikt det är att sådant händer, och vilka följder det i så fall får, säger Andreas Lindhe.</div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Modell ska ge beslutsfattare stöd</h5></div> <div>Sedan testar forskarna vilka lösningar som skulle göra systemet mer robust. Det kan handla om att ha en extra vattentäkt i reserv, införa ett nytt reningssteg i vattenverket eller förbättra pumpkapaciteten. Sedan måste nyttan vägas i förhållande till priset och vilka risker man kan acceptera. </div> <br /><div>– Målet är att skapa ett användbart stöd för dem som ska fatta beslut kopplat till vattenförsörjningen. Ibland är det så att de personer som jobbar med vattensystemen vet ganska väl vad som behöver göras, medan politiker och andra beslutsfattare behöver beslutsstödet för att kunna avgöra varför en viss lösning är mer motiverad än en annan. Vad gäller arbetet i Gaborone lämnades modellen och våra resultat över till DWA, Botswana Department of Water Affairs, för att tjäna som deras beslutsstöd.</div> <br /><div>I Göteborg har man målet att den genomsnittliga brukaren inte ska vara utan vatten mer än tio dygn under loppet av ett århundrade. När forskarna 2009 gjorde en riskbedömning av stadens dricksvattenförsörjning, var de största riskerna kopplade till råvattenförsörjningen. Det ledde till att man bland annat ökade kapaciteten i vattenverket.</div> <br /><div>– Vi håller precis på att avsluta en uppdatering av Göteborgs-modellen med syfte att utvärdera vilka effekter de genomförda åtgärderna fått men också föra att ta hänsyn till den nya kunskap man fått om systemet och de förutsättningar som förändrats. Att uppdatera tidigare genomförda analyser är viktigt för att uppnå en effektiv och proaktiv riskhantering, säger Andreas Lindhe, som tror att behovet av kvalificerade riskbedömnings- och besluts-stödsmetoder kommer att öka i framtiden. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Vattenförsörjning en fråga som blir allt viktigare</h5></div> <div>Sedan han påbörjade sin forskarutbildning 2005 tycker han att synen på vattenförsörjning har breddats från att mest vara en angelägenhet för vattenproducenterna, till att bli en allt viktigare fråga i den övergripande samhällsplaneringen. I Sverige har rapporter om låga grundvattennivåer, tillsammans med uppmärksammade fall av parasiter och virus i kommunalt dricksvatten, visat att det kanske inte är helt självklart med rent vatten när man vrider på kranen, ens i länder med relativt god tillgång till råvatten.</div> <br />– Jag tycker att det är väldigt spännande med risker och hur man bemöter dem, och drivs av att arbeta med intressanta och viktiga projekt. Inom vattenområdet blir det bara mer och mer av den varan!<br /><br /><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a> är docent och forskare vid avdelningen för vatten miljö teknik och <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>, institutionen för <a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx">arkitektur och samhällsbyggnad</a>.<br /></div> <div>Läs mer om FN:s initiativ Världsvattendagen, <a href="https://www.worldwaterday.org/theme/">World Water Day.</a><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/501182">Läs mer om arbetet med modellen i Göteborg</a><br /></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/208836/local_208836.pdf">Läs mer om arbetet och projektet i Gaborone</a><br /></div>Fri, 22 Mar 2019 09:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Industridoktorand-till-InfraMaint-sokes.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Industridoktorand-till-InfraMaint-sokes.aspxSökes: Industridoktorand till InfraMaint<p><b>Chalmers söker tillsammans med Skellefteå kommun en industridoktorand för att arbeta med ledningsnät och beslutsstöd till ett projekt inom Mistra InfraMaint. Projektet syftar till att stärka kommunal infrastruktur i form av va-ledningsnät, gator och vägar.</b></p>​<span>Med modern teknik för mätning och övervakning kan stora mängder information samlas in från våra system och anläggningar i samhället. Som doktorander arbetar ni med att utveckla nya metoder för tolkning av resultatet från sådana system. I dessa roller är det fokus på den kommunala infrastrukturen inom VA-ledningsnät och gator &amp; vägar. Vidare kommer riskbaserade metoder för stöd av beslut om underhåll och åtgärder att utvecklas och utvärderas.</span><br /><br /><span>Beslutsmodellerna ska utformas med målsättningen att rätt underhåll kan utföras i rätt tid och på rätt plats. I beslutsmodellerna kommer även alternativa underhållsmetoder att analyseras och utvärderas. Det är även viktigt att värdera, och göra känslighetsanalyser, för de olika faktorer som påverkar framtida underhållsarbete.</span><br /><br /><span>Efter projektets genomförande förväntas du som doktorand att vara expert inom riskbaserad tillståndsbedömning och beslutsmodeller.</span> Läs mer på <a href="https://mistrainframaint.se/skelleftea-kommun-soker-industridoktorander/">Mistra InfraMaint</a> och <a href="https://www.skelleftea.se/naringsliv/lediga-jobb?jid=4CCFDD6A-D855-4818-9980-6873FD34147E">Skellefteå kommun</a> Tue, 05 Mar 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxNyutsedd hedersdoktor inom dricksvattenteknik<p><b>​Olof Bergstedt har utnämnts till hedersdoktor vid Chalmers för sin betydande forskargärning och expertis inom området tillämpad dricksvattenteknik. Teknologie hedersdoktorat vid Chalmers utses årligen och ges som ett erkännande för en mycket framstående och djupgående yrkesprestation med anknytning till Chalmers ämnesmässiga kompetensområden. </b></p><div> –     Personligen tycker jag förstås att det känns väldigt hedrande, och framförallt är det glädjande eftersom det lyfter fram den viktiga dricksvattenforskningen på Chalmers och den starka kopplingen till grundutbildningen, säger Olof Bergstedt.    <br /></div> <div><br /></div> <div>Olofs Bergstedts forskning har bestått i att utveckla och förbättra dricksvattenberedningen i vattenverk och därmed bidra till människors hälsa samt bistått kommuner och myndigheter via den nationella vattenkatastrofgruppen Vaka. Olof är adjungerad professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och dricksvattenspecialist vid Göteborg Stad kretslopp och vatten. Sedan civilingenjörsexamen vid Chalmers 1987 har Olof bidragit i många nationella och internationella forskningsprojekt, främst genom sitt engagemang i forskningscentret <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">Dricks vid Chalmers</a>. Olof undervisar även inom grundutbildningen på Chalmers.    </div> <div><br /></div> <div>Under 2002 och 2003 gjordes vid Chalmers en stor satsning på att lyfta och öka omfattningen av forskning inom dricksvatten, vilken förde en tynande tillvaro då flera nyckelpersoner slutat. Olof var en viktig och starkt bidragande person i denna satsning. Inte minst genom ansökan om 5,6 miljoner kronor under 5 år, beviljad av branschorganisationen Svenskt Vatten för att bygga upp forskningscentret Dricks, ett samarbete mellan forskare vid Chalmers, Göteborg stad, och Svenskt Vatten. Satsningen föll väl ut med fortsatt finansiering, och Dricks har idag vuxit och består av över 30 forskare vid Chalmers, Lunds universitet och SLU samt elva anslutna medlemskommuner. Olof Bergstedt har varit en nyckelperson i arbetet från start, och är idag en av åtta delområdesledare inom DRICKS där Olof ansvarar för delområdet dricksvattenberedning.  <br /><br /></div> <div>  –    Utnämningen till hedersdoktor är ett erkännande både för förvaltningen där jag har mitt dagliga arbete, och för mina forskarkollegor på Chalmers. För båda grupperingarna gäller att vi inte hade varit där vi är idag om det inte vore för gruppen i sin helhet, avslutar Olof Bergstedt.  </div> <div><br /></div> <div><span><em>Doktorspromotionen är den festligaste av Chalmers akademiska högtider och hålls traditionsenligt i maj månad.<span style="display:inline-block"><br /></span></em></span></div> <div><span><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/default.aspx">Tidigare hedersdoktorer vid Chalmers</a><br /></div> Thu, 28 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-representerat-i-EurEau.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-representerat-i-EurEau.aspxDRICKS representerat i EurEau<p><b>​Alexander Keucken, utvecklingschef på Vivab och ledamot i DRICKS styrgrupp, har utsetts till ordförande för den europeiska samarbetsorganisationen EurEaus gruppering för innovationer inom vattensektorn. </b></p><div>​EurEau är en europeisk samarbetsorganisation där medlemmarna består av <span>tjugonio<span style="display:inline-block">  </span></span>nationella företrädare för VA-sektorn; för Sveriges del Svenskt Vatten. Organisationens övergripande uppgift är att <span><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span>samla expertis för att kunna stödja andra EU-organ och påverka beslutsfattare i frågor kring vattenkvalitet, resurseffektivitet och tillgång till vatten.<br /></span></div> <div></div> <div>– Det är väldigt hedrande att EurEau, med stöd av Svenskt Vatten, har utsett mig till ordförande för en arbetsgrupp som fokuserar på innovationsfrågor. Jag är övertygad om att uppdraget kommer att vidga min professionella horisont i det dagliga arbetet. Det kommer också skapa nya nätverk som är till nytta för både min arbetsgivare och den nationella branschorganisationen, säger Alexander Keucken.<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/alexander-keucken---ny-ordforande-for-vatteninnovationer/?utm_source=idrelay&amp;utm_medium=email&amp;utm_content=Alexander%2BKeucken%2B-%2Bny%2Bordf%C3%B6rande%2Bf%C3%B6r%2Bvatteninnovationer&amp;utm_campaign=S%2BV%2Binfo%2B1%2Bfeb%2B2019%2c%2BV%2B5">Läs mer på Svenskt vattens webb<br /></a></div> <div><br /><a href="http://www.eureau.org/">Läs mer om EurEau</a></div>Mon, 04 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Pedagogiskt-pris-till-DRICKS-larare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Pedagogiskt-pris-till-DRICKS-larare.aspxPedagogiskt pris till DRICKS-lärare<p><b>​Hennes skicklighet som lärare är känd och uppskattad både bland kollegor och studenter, och nu uppmärksammas hon även från Chalmers som organisation – Mia Bondelind, forskare och lärare på ACE och inom DRICKS, tilldelas Chalmers pedagogiska pris 2018!</b></p><div>​Mia Bondelind är forskare och lärare på Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadstecknik och inom kurser i DRICKS verksamhetsområde, och undervisar inom hydraulik, modellering och VA-teknik. Mia tilldelas Chalmers pedagogiska pris för sin pedagogik  och utvecklingsarbetet med kursen Vattenresurser och hydraulik.<span> </span>Pedagogiska prisets syfte är att uppmuntra lärare till att förbättra och utveckla förutsättningarna för studenters lärande. Genom att på olika sätt väcka studenternas intresse belönas Mia Bondelind och två kollegor från andra institutioner med årets pris. </div> <br /><p> – Det handlar ju om att lyckas motivera studenterna på något sätt. I min kurs använder vi ofta laborationer för att studenterna faktiskt ska få se de olika fenomenen som vi pratar om i teorin, säger Mia Bondelind.</p> <p>Motiveringen lyder: &quot;Mia har en förmåga att på ett entusiasmerande och pedagogiskt sätt göra ämnet intressant för studenterna. Hon har lyckats med att för en stor studentgrupp utveckla ett kursupplägg där alla studenter upplever att de följer med under kursens gång, med tid för reflektion och där laborationerna speglar föreläsningarna på ett pedagogiskt sätt. Mia har också utvecklat föredömliga former för kursadministration och samarbete i lärarlag. Som programansvarig har hon sedan spridit dessa idéer utanför den egna kursen.&quot;<span> </span><br />Chalmers pedagogiska pris delas årligen ut i samband med höstens examensceremoni, vilket i år sker den 17 november.</p>Wed, 14 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Slutrapport-2015-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Slutrapport-2015-2017.aspxDRICKS slutrapport för 2015-2017 <p><b>​Slutrapporten för DRICKS programperiod för åren 2015-2017 finns nu tillgänglig. Rapporten ger god överblick över verksamheten inom DRICKS under föregående programeriod och bjuder på några nedslag i spännande projekt som drivs i regi av Chalmers, Lunds tekniska högskola och SLU.</b></p>​<span>Ta del av rapporten här:<span style="display:inline-block"></span></span> <a href="/sv/centrum/dricks/nyheter/Documents/DRICKS%20slutrapport%202015-2017.pdf">DRICKS slutrapport 2015-2017.pdf</a><br /><br /><a href="/sv/centrum/dricks/nyheter/Documents/DRICKS%20slutrapport%202015-2017.pdf"></a>Mon, 10 Sep 2018 13:00:00 +0200