Nyheter: Centrum Återvinninghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 30 Jan 2023 19:51:24 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Optimal-batteriatervinning-med-ny-metod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Optimal-batteriatervinning-med-ny-metod.aspxOptimal batteriåtervinning med ny metod<p><b>​Optimerade processer kan göra återvinning av elbilsbatterier enklare, billigare och mer miljövänlig. Det visar forskare på Chalmers som granskat en allt vanligare återvinningsmetod. I den vetenskapliga artikeln fastställs hur metoden kan bli så effektiv som möjligt och ge bäst resultat, ett viktigt steg mot en hållbar elektrifiering av bilar och andra fordon. </b></p>​Elbilarnas andel av fordonsparken ökar. Det har satt batteriåtervinning och att utveckla tekniska processer för att ta vara på de ofta sällsynta metallerna i batterierna, högt upp på dagordningen. En återvinningsmetod som väcker allt större intresse inom branschen, är en kombination av så kallad termisk förbehandling och hydrometallurgi. Det är en vätskebaserad kemisk process där man stegvis separerar och återvinner metallerna. Flera företag utvecklar nu system anpassade för den här typen av batteriåtervinning, men tiden och energin i form av temperaturer som de använder i sina processer, har visat sig skilja sig avsevärt åt. Men nu har forskarna på Chalmers gjort en jämförande studien som visar på hur den här metoden ska utföras för att ge ett optimalt resultat och även förbättra batteriåtervinningens ekonomiska och miljömässiga påverkan.<div><h2 class="chalmersElement-H2">30 minuter och rumstemperatur kan räcka</h2> <div>En viktig upptäckt som gjordes i studien är att den hydrometallurgiska processen kan göras i rumstemperatur. Det är ett tillvägagångssätt som inte har prövats tidigare, men som kan leda till stora vinster i form av minskad miljöpåverkan och lägre kostnader för att återvinna batterierna. Processen kan också göras betydligt snabbare än man tidigare trott.</div> <div><div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Optimal%20batteriåtervinning_Martina%20P/Burcak%20Ebin%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Burcak Ebin " style="margin:5px" /><br /></span><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–​ </span> Vår forskning kan göra stor skillnad för utvecklarna inom det här fältet. I vissa fall kan det bli så stora förändringar som att gå från 60 - 80°C till rumstemperatur, och från flera timmar till endast 30 minuter, säger Burcak Ebin, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.  </div> <div><br /></div> <div>Forskarna undersökte hur de olika stegen i återvinningen – den termiska förbehandlingen och hydrometallurgin – påverkas av varandra. De jämförde <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Optimal%20batteriåtervinning_Martina%20P/Martina%20Petranikova%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="porträttbild Martina Petranikova " style="margin:5px" /><br />också två olika metoder för termisk förbehandling – förbränning och pyrolys.</div> <div>I den sistnämnda används inte syre och den anses därför vara mer miljövänlig. <span style="background-color:initial">Nu kunde man även konstatera att pyrolys ger ett bättre resultat.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span> Den här studien bidrar med ny, värdefull kunskap till alla som använder och utvecklar den här tekniken. Metoden som vi presenterar kan användas för att optimera återvinningen av alla slags lithiumjonbatterier, säger Martina Petranikova, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, ledare för forskargruppen och som tidigare har hjälpt elbilsbatteriföretaget Northvolt att utveckla och implementera sin återvinningsprocess.</div></div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Fortsatt optimering – avgörande för utvecklingen </h2> <div> </div> <div>Om återvinningen av elbilsbatterier ska hålla jämna steg med nyproduktionen måste kostnaderna reduceras radikalt. Här spelar optimerade processer en avgörande roll. </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"> </span><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt">– </span>Vi behöver minska antalet steg som krävs i återvinningen för att få ner kostnaderna.</div> <div>Just nu arbetar vi med flera projekt med det målet. Ett nära samarbete och en god kommunikation mellan oss forskare och företagen som utvecklar tekniken kommer också vara mycket viktig om vi ska lyckas med utmaningarna som vi står inför på det här området, säger Martina Petranikova.</div> <div><br /></div> <div>Ett aktuellt exempel gäller utvecklingen av  ”solid state batteries”. De batterierna innehåller betydligt fler olika metaller, vilket gör återvinningen mycket svårare. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"> </span><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt">– ​</span>Som forskare ser vi ett stort behov av att komma överens om en global standard för ett maxantal metaller i de här batterierna, säger Martina Petranikova. </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer informationa, kontakta</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Martina Petranikova</a><br />docent, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Burcak Ebin</a><br />forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div> </div> <div>Forskningen, som har publicerats i tidskriften Waste Management, har gjorts av några av världens främsta experter på området.<br /><br /></div> <div> </div> <div><div>Den vetenskapliga artikeln<a href="https://doi.org/10.1016/j.wasman.2021.11.030" title="Länk till vetenskaplig artikel "> “Recovery of critical metals from EV batteries via thermal treatment and leaching with sulphuric acid at ambient temperature” ​</a>är skriven av Martina Petranikova, Pol Llorach Naharro, Nathália Vieceli, Gabriele Lombardo and Burçak Ebin på Chalmers tekniska högskola. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Waste Management. </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: Forskargrupp med unik expertis som är hett efterfrågade</h3> <div> </div> <div>Martina Petranikova och hennes forskargrupp har forskat på återvinning av metallerna som finns i lithiumjonbatterier under många år. Gruppen har särskild expertis inom hydrometallurgi och lösningsmedelsextraktion och har en unik position inom det fältet. Den återvinningsmetoden ger en högre grad av renhet i de återvinna metallerna jämfört med pyrometallurgi som är en annan känd metod. Eftersom värmen som krävs är avsevärt lägre blir metoden mycket mer energieffektiv. Intresset för forskning och utveckling inom hydrometallurgi är väldigt stort just nu, delvis på grund av nya striktare EU-regler för batteriåtervinning. Bara under förra året publicerade gruppen från Chalmers ett dussin vetenskapliga artiklar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Martina Petranikova var en av forskarna från Chalmers som var med och utvecklade återvinningsprocessen för företaget Northvolt. Gruppen är involverad i flera olika samarbeten med företag som utvecklar återvinning av elbilsbatterier och partner i stora forsknings- och utvecklingsprojekt som pågår i Sverige och utomlands, som Volvo och Northvolts projekt Nybat. </div></div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand </div> <div>Foton: Joshua Worth </div> <div><br /></div></div></div> ​Tue, 22 Feb 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxFå ut mer av skogen med bättre processer<p><b>​Människan har alltid levt på och av skogen. Idag tillhör Sverige en av världens viktigaste producenter av produkter från skogsråvara. Nu får Wallenberg Wood Science Center ytterligare 380 miljoner kronor till träforskning med målet att skapa nya material och att göra processerna mer hållbara och energieffektiva.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemiteknik/Hans%20Theliander.jpg" alt="Hans Theliander" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Anslaget är en fantastisk sak och väldigt kul. Vi har hållit på i snart 15 år med centret. Det här betyder att man får ytterligare ett antal år att arbeta med det här sakerna och utöka portföljen, säger Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers, och en av forskarna som varit med i Wallenberg Wood Science Center sedan starten 2009. </span><div><br /></div> <div><b>Hans Theliander har en sekvens i huvudet </b>för hur skogens vedmaterial kan nyttjas bättre. Tänk att återanvända varje kolmolekyl 40 till 50 gånger innan den förvandlas till koldioxid. I framtiden kommer skogsindustrin vara långt mer än plankor och papper.</div> <div><br /></div> <div>– I ett första steg kan olika sågade produkter framställas och användas för olika ändamål i ett antal år. Det kan vara exempelvis i byggnationer eller möbler. Sedan kan man använda vedmaterialet i dessa produkter för att framställa massafibrer, som exempel kan användas för att göra pappersförpackningar eller skrivmaterial – när man cirkulerat fibermaterialet ytterligare ett antal gånger och fibrernas kvalité inte längre är lika bra så skulle man kunna plocka ut nanokomponenter och göra olika material av nanocellulosan som i många fall kan ersätta dagens plastmaterial, cirkulera dessa ett antal gånger för att därefter utvinna cellulosapolymerer och göra olika textila material, exempelvis viskos.<br /><br /></div> <div><b>– Jag är inte färdig med det,</b> säger Hans, efter detta kan man plocka ut sockermolekylerna som finns i de textila cellulosabaserade materialen, och jäsa till etanol, ett råmaterial till flera olika kemikalier inte minst bränsle. Jag kan ta flera andra exempel. Vi får börja tänka på det sättet för att få skogen att räcka till i framtiden. Men då gäller att anpassa processerna och materialtyperna. Här har framtida forskare något att pyssla med, säger Hans Theliander.</div> <div>– Det framkommer väldigt sällan att skogsindustrin med sina sågverk och massabruk har en bra början till en sekventiell ordning. I sågverken, som är det viktiga, sågas det upp som ska bli plankor. Spillet från detta, så kallad sågverksflis och gallringsved, man får när man röjt i skogen, kan gå till massabruken. Lägg till detta den omfattande pappersåtervinningen, så har vi redan de första stegen. Men det gäller givetvis att expandera detta.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Profilbilder/Lisbeth_Olsson_2017.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Wallenberg Wood Science Center </b>startades 2009. Fokus ligger på grundläggande forskning som syftar till att ta fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd. </div> <div>– Någon gång 2008 höll Wallenbergstiftelsen en stor workshop med forskare från en mängd ämnesområden om förnyelse av skog. Efter den gjordes en utlysning inom området riktad till universiteten. Resultatet blev ett centrum mellan KTH och Chalmers. Senare skulle Linköpings Universitet komma med. Det var en tio-årig satsning. Så startades Wallenberg Wood Science Center, berättar Lisbeth Olsson, professor i Industriell bioteknik, som tillsammans med Hans Theliander och Paul Gatenholm, professor i Biopolymerteknologi, är initiativtagare till centret på Chalmers.<br /><br /></div> <div>– Filosofin hos Wallenberg Wood Science Center är att man ska ta fram mildare processmetoder så att man kan behålla mer av strukturen hos lignin- och hemicellulosa, baserat på det bygga nya material där de inneboende egenskaperna hos träet tas tillvara. Målet är att hela tillverkningsprocessen blir energieffektivare. Ett exempel på detta är avvattning. När man ska få ut fibern – det är ett fast material man ska ha i slutändan. Den processen är enormt energikrävande, det här arbetar Hans Theliander med, säger Lisbeth Ohlsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Hans Thelianders meritlista </b>som forskare och innovatör inom sulfatfabrikens återvinningsprocesser är lång. De senaste åren har han arbetat med filtrering och uttag av lignin. Processen - LignoBoost - är idag kommersialiserad och finns i drift vid två massabruk i världen. Den har en potential att vara en central teknologi i framtidens massabruk. Hans har även varit verksam inom massateknikforskningen med betydande insatser rörande bland annat värme- och masstransport under kokning samt inom bioraffinaderirelaterade studier där matematisk modellering varit centralt.</div> <div><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">et behövs kunskap från olika områden för att i slutändan kunna framställa nya spännande material från skogsråvaran, här är det flera olika inriktningar inom material- och processteknik är viktiga. När det gäller de mer ”kemiska” aspekterna behövs hela spektret från grundläggande kemi, via tillämpad kemi till kemiteknik.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Making%20science%20useful/HansT_220x180px.jpg" alt="Hans Thelliander" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Mitt forskningsområde handlar om de processer som behövs för att producera olika typer av material från vedråvara. Det är kanske inte är riktigt lika sexigt som materialet i sig, men är givetvis en av förutsättningarna för att kunna </span><span style="background-color:initial">ta fram olika produkter från vedmaterial. För 20 år sedan var balansen god mellan kemi, tillämpad kemi och kemi-/processteknik. I dagsläget är det stor obalans, säger Hans Theliander.</span></div> <div>Idag är det framförallt materialteknik som ökat. Medan Kemitekniken har minskat, vilket är ett problem, menar Hans Theliander, inte bara på Chalmers, utan även internationellt eftersom det behövs ingenjörer med den kompetensen. </div> <div><br /></div> <div>– Det har varit ett stort tapp inom området kemiteknik eller processteknik som det också kan kallas. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts, säger Hans Theliander.  <br /><br /></div> <div><b>Utmaningen har också observerats</b> inom industrin, som har varit med och initierat ett nytt bioinnovationsprogram kallat ”Resurssmarta industriella processer”. Målet är att förstärka process-/kemitekniken i Sverige. Programmet är anledningen till att Hans Theliander fortfarande arbetar 40 procent. <br />– ​Tanken är nu att Merima Hasani, forskare och docent inom området Skogsindustriell kemiteknik tar över efter mig. Det är ett nationellt program på Chalmers med elva doktorander och postdocs och finansierat av Vinnova, industrin och akademien. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad betyder utvecklingen av processtekniken för skogsindustrin?</b></div> <div>– Det här handlar om väldigt mycket. Energin har varit så jäkla billig att man från början har ”slösat” med den, vilket gjorde att man inte alltid hade de smartaste processlösningar. Men med kemitekniska och processtekniska kunskaper går det att optimera processerna, göra dessa mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Tittar man på en sulfatmassafabrik idag – så eldar man upp hälften – och hälften blir massafibrer. Det är ett dåligt materialutbyte. Man måste öka det. Vilket varit ett av mina mantran senaste 15–20 åren, skrattar Hans.</div> <div>– Folk börjar få upp ögonen för detta, trots allt är veden den mesta kostsamma delen när man producerar pappersmassa. Man vill ha ut så mycket som möjligt, säger han. </div> <div>Hans Thelianders forskargrupp har arbetat med ett antal förslag om hur man exempelvis kan utnyttja även grenar och toppar på ett smartare sätt. Idag används prima massaved som utgångsmaterial för att göra viskos. </div> <div>– Man kan göra på annat sätt. När man gör viskos behöver man polymerer, inte en massa fina fibrer, det räcker att polymeren är okey – det kan man ta från grenar och toppar.</div> <div>Det är sådana tankar man måste ha i framtiden för att få biomaterialet att räcka till.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur gör man processerna mer hållbara och energieffektivare?</b></div> <div>– Jag brukar säga så här. Vi har ett unikt medium och det är vatten, vilket också är en bra och miljövänlig kemikalie. Den ska vi fortsätta att arbeta med. Det finns två problem med vatten, jag brukar skämtsamt säga att det ena är 4,18 (kJ/kg K) – alltså värmekapaciteten – det vill säga hur mycket energi man behöver använda per grad och kilo vatten.</div> <div>Det andra är 2300 (kJ/kg) – det är så mycket energi man behöver för att förånga ett kilo vatten. Det är ett högt ångbildningsvärde. Ett exempel är: När vi kokat veden är massafibrerna suspenderade i kokluten. Vi tvättar ren massafibern med vatten och ju mer vatten vi använder desto större energibehov har vi senare i processen. Här gäller det att effektivisera tvätten av massafibern, använda så lite vatten som möjligt, för att minimera värmebehovet i efterföljande indunstningssteg. <br /><br /></div> <div><b>Är vatten en bristvara här?</b></div> <div>– Nja, det är nog inte bristen på vatten utan kostsamt energimässigt att få bort vattnet. Här handlar det om jättestora mängder energi. Bara för att ge någon slags proportion – ett delsteg i massaprocessen är man indunstar, och koncentrerar svartluten. Varje sekund i Sverige kokas det bort mer än en kubikmeter vatten. Enorma mängder. Det görs på ett smart sätt idag, men här finns det så mycket mer att göra. <br /><br /></div> <div><b>Om man lyckas göra alla dessa effektiviseringar, skulle det då gå åt mindre skog?</b></div> <div>– Man kan uttrycka det så, men kan också säga att man behöver få ut mer av samma mängd skog. Ska vi ersätta petroleumbaserade produkter – så är det så enormt mycket vi behöver. Vi använder så otroligt mycket petroleumbaserade produkter i dagsläget. För att få skogen att räcka måste vi verkligen vara effektiva.</div> <div>– Det som är så himla intressant – som inte så många tänker på är att för mer än 100 år sedan insåg man att man behövde plantera skog. Det stiftades olika lagar om hur man borde förvalta skog. Därför har vi så gott om skogsråvara idag.</div> <div>Hade man inte gjort det – så hade väl Halland sett ut som vissa delar av England. Grönt. Med mycket hedmarker, säger Hans Theliander.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur skogens bäst bör nyttjas diskuteras flitigt av samhällets olika aktörer så vilka möjligheter ser du framöver?</b></div> <div>– Allting är sammankopplat och komplext. Det är mycket politik i det hela. Jag hoppas verkligen att man får rätsida på diskussionen om skogen. I stort kan man nog säga att det finns mycket välskött skog i Sverige – och på något sätt bör vi kunna nyttja den på ett hållbart sätt, men inte överutnyttja någonting. Med smartare processteknik kan vi bidra till att man kan får ut högre verkningsgrad på det man plockar ut ur skogen. Man får då ut mer per ton uttagen skog.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det är ett viktigt budskap om varför man ska förfina processteknik. <span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">ersonligen tycker jag inte att det är effektivt när man eldar upp veden direkt, utan i stället skall vi tillverka olika material och kemikalier. Att vi sedan efter flera användningscykler använder det som energikälla måste vara OK.</span></div> <div>– En annan viktig sak – är att vi ska kunna återanvända och cirkulera material på ett bra sätt. Här har skogsindustrin gått i bräschen när det gäller pappersinsamling och hur man använder fibrerna flera gånger. Det måste vi bli ännu bättre på än var vi är i dagsläget, avslutar Hans Theliander.<br /><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>elaterat </b><br /><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Han får skogsindustrins främsta utmärkelse</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><span></span><a href="https://treesearch.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Treesearch</a></b></font></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><a href="https://treesearch.se/"></a></b></font><a href="/sv/Personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lisbeth Olsson</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Paul Gatenholm</a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><br /><br /></a></span></div> ​​​​​Tue, 08 Feb 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson,-utsedd-till-2021-AAAS-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson,-utsedd-till-2021-AAAS-Fellow.aspxForskare inom hållbar produktion utsedd till AAAS Fellow<p><b>​Björn Johansson, professor vid institutionen för industri- och materialvetenskap, blev hedersamt utsedd till Fellow av American Association for the Advancement of Science (AAAS) 2021. Att bli vald till AAAS Fellow är en av de mest ärofyllda utmärkelserna inom det vetenskapliga samfundet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Valet av Fellows baseras på ”insatser för vetenskaplig utveckling, eller att dess tillämpningar är vetenskapligt eller socialt framstående” och Björn Johannson har genom sitt arbete med fokus på hållbarhet inom området Produktionssystem verkligen levt upp till detta. Björn är en av få svenska forskare som blivit invald som AAAS Fellow.<br /></span><div><br /></div> <div>Motivering till utnämningen lyder: För framstående insatser inom området hållbar produktion, särskilt när det gäller metoder för minskad miljöpåverkan och standarder för cirkulär ekonomi och resiliens.</div> <div><br /></div> <div>Björn Johansson forskar inom hållbarhetsaspekter med avseende på produktion genom att använda virtuella verktyg för att analysera och förbättra produktionssystem. Målet är att skapa och förbättra produktionssystem hos industrier så att en mer hållbar framtid skapas med avseende på miljöpåverkan, sociala aspekter och ekonomi. Resultaten av forskningen har utmynnat i tre standarder, ca 150 produktionssystem förbättrade världen över, samt en lång rad forskningsresultat som till exempel metoder och verktyg som ingenjörer inom industrin kan använda för att analysera, skapa och förbättra produktionssystem på ett hållbarare vis.</div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">AAAS bildades 1848 och är världens största multidisciplinära vetenskapliga sammanslutning och genom sin Science-familj av tidskrifter en av de ledande utgivarna av spetsforskning. AAAS har över 100 000 medlemmar i 91 länder och miljontals personer tar del av artiklarna årligen.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.aaas.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />American Association for the Advancement of Science (AAAS)</a><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/bjorn-johansson.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Björn Johansson</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Produktionssystem IMS</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div>Thu, 27 Jan 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxÅtervinning av elbilsbatterier ska utforskas <p><b>​Nu ska prestanda och kvalitet på battericeller tillverkade av material från använda elbilsbatterier testas, i ett samarbete mellan Volvo Cars, Northvolt, forskare från Chalmers kemi och kemiteknik och Uppsala universitet. I projektet kommer en hydrometallurgisk metod som Chalmersforskarna har varit med och utvecklat att användas. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur battericellens prestanda påverkas när den tillverkats från återvunna material, är en viktig fråga att utforska, om vi ska lyckas att minska användandet av sällsynta metaller och utveckla en hållbar tillverkning av elbilar. I det nya projektet ska påverkan av icke-metalliska föroreningar på batteriets prestanda studeras, vilket inte har publicerats någon forskning på ännu. Batteriåldring är redan en viktig egenskap för ett batteris livslängd i en bil. Projektet ska undersöka om det är några nya åldringsfenomen som uppkommer hos celler tillverkade från återvunnet material, jämfört med när nytt material har använts.</span><div><br /></div> <div><strong>Martina Petranikova</strong>, docent på institutionen för Kemi och kemiteknik leder projektet från Chalmers sida och kommenterade det nyligen i en intervju i tidningen Ny teknik.  </div> <div><br /></div> <div>– Innan vi börjar använda återvunna metaller behöver vi alltså definiera effekterna genom forskning för att vara säkra på att batteriprestanda och säkerhet inte påverkas negativt, säger Martina Petranikova.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om projektet </h3></div> <div><a href="https://www.metalliskamaterial.se/sv/forskning/7-nya-forskningsprojekt-inom-metalliska-material/" title="länk till projektbeskrvning på extern webbplats " target="_blank">Projektbeskrivning på strategiska innovationsprogrammet Metalliska material webbplats</a><br /></div> <div><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Nyhetsartikel från 2019 om den </a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">hydrometallurgisk metoden och Chalmers samarbete med Northvolt</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till Martina Petranikovas profilsida "><div><br /></div> <div>Martina Petranikovas personliga profilsida</div></a><div><br /></div> ​Wed, 21 Apr 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Biologiskt-nedbrytbar-plast-i-naturen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Biologiskt-nedbrytbar-plast-i-naturen.aspxBiologiskt nedbrytbar plast i naturen<p><b>​​Plastföroreningar är ett världsomspännande problem och biologiskt nedbrytbar plast kan spela en roll för att minska avfallet. Men det finns en risk att termen biologiskt nedbrytbar plast kan leda till förvirring för beslutsfattare och användare, eftersom de flesta biologiskt nedbrytbara plaster är konstruerade för att bara brytas ned i speciella industriella komposteringsanläggningar. En rapport har nu publicerats som ger en vetenskaplig bild av användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön.</b></p><div>Biologiskt nedbrytbar plast kan bara hjälpa till att lösa problemet med det växande plastavfallet om den används på rätt sätt. Ett perspektiv är att plast kan märkas som biologiskt nedbrytbart om det kan brytas ned helt med hjälp av mikroorganismer. Sådan fullständig biologisk nedbrytbarhet är inte alltid fallet med konventionell biologiskt nedbrytbar plast. Men effektiviteten hos biologiskt nedbrytbar plast är mycket beroende av miljöförhållandena. Om de nödvändiga mikroorganismerna och andra omständigheter som rätt temperatur saknas kommer plasten inte att brytas ned under en rimlig tidsperiod. De flesta biologiskt nedbrytbara plaster idag kan inte bara lämnas i en öppen miljö för nedbrytning. Så det är mycket viktigt att förstå att biologiskt nedbrytbar plast inte automatiskt löser plastavfallsproblemet, men det kan vara en del av lösningen med korrekt hantering.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Policyrekommendationer för biologiskt nedbrytbar plast</h2> <div>Rapporten <a href="https://www.sapea.info/topics/biodegradability-of-plastics/">Biodegradability of Plastics in the Open Environment</a>, skriven av en grupp vetenskapliga rådgivare baserad på vetenskapliga bevis som granskats av Science Advice for Policy by European Academies, ger flera policyrekommendationer. Det första är att begränsa användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön till specifika applikationer för vilka reduktion, återanvändning och återvinning inte är möjlig. För det andra vill rapporten se stöd för utvecklingen av enhetliga testnings- och certifieringsstandarder för biologisk nedbrytning av plast i den öppna miljön. För det tredje är det också nödvändigt att främja tillhandahållandet av korrekt information om egenskaper, lämplig användning och bortskaffande och begränsningar av biologiskt nedbrytbar plast till relevanta användargrupper.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/AntalBoldizar.jpg" alt="Antal Boldizar" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 20px;width:222px;height:286px" />Professor <a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx" title="Länk till Antal Boldizar">Antal Boldizar</a>, som forskar om miljöanpassade tekniska polymerer vid Chalmers tekniska högskola, är en av arbetsgruppens medlemmar i den rådgivande nämnd som producerade rapporten.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller biologiskt nedbrytbar plast?</em></div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span>Jag tror att det viktigaste budskapet är att biologiskt nedbrytbar plast har en roll att spela för att minska ansamlingen av plast i den öppna miljön - men bara i vissa specifika applikationer. I andra fall, inklusive engångsförpackningar och plastpåsar, skulle det troligen vara bättre att minska mängden plast vi använder, att återanvända den, återvinna den eller, där vi kan, kompostera den i industrianläggningar, säger Antal Boldizar.<br /></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Vem tycker du ska läsa den här rapporten och varför?</em></div> <div> Eftersom denna rapport ger ett ganska brett perspektiv på aspekterna av biologiskt nedbrytbar plast, tror jag att det kan vara av allmänt intresse för många läsare. Det specifika syftet var dock att ge det vetenskapliga perspektivet till Europeiska kommissionen som stöd för ett nytt ramverk för biologiskt nedbrytbar plast, säger Antal. <br /></div> <div><br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Om SAPEA</h2></div></div> <div><a href="https://www.sapea.info/about-us/" title="Länk till sapea">SAPEA</a> är en del av EU-kommissionens Scientific Advice Mechanism.</div> <div><br /></div> <div>SAPEA has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement 737432</div> <div> </div>Fri, 29 Jan 2021 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bionedbrytbara-sugrör.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bionedbrytbara-sugr%C3%B6r.aspxBionedbrytbara sugrör<p><b>​Ett bionedbrytbart sugrör har utvecklats i pilotskala av avdelningen för Konstruktionsmaterial vid Chalmers, Tetra Pak och Polykemi i samverkan, bestående av polykaprolakton förstärkt med cellulosabaserade nanokristaller. Den här materialkombinationen användes med syftet att göra sugrören bionedbrytbara även i saltvatten.</b></p><div>​<span><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bionedbrytbart sugrör" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Biodegradable_straw6__800px.jpg" style="margin:20px 30px;width:295px;height:226px" /><br />Sugröret av denna biokomposit visar tillämpning av resultat från det pågående forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/6936">Cellulose Nanocomposites</a>, finansierat av Stiftelsen Strategisk Forskning som genomförs vid Chalmers tillsammans med KTH och som stöds av Tetra Pak, Polykemi och Borregaard.</span></div> <div><span><br /></span> </div> <div><span>För mer information kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a>.<br /></span></div> <div><span><br /></span> </div> <div><span><br /></span> </div> <div><span><br /></span> </div> <div><span></span><span><span style="display:inline-block"><br /></span></span> </div> <div><span><span style="display:inline-block"><img alt="Bionedbrytbara sugrör" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Biodegradable_straw4_800px.jpg" style="margin:35px 5px;width:610px;height:411px" /><br /><br /></span></span></div> <div><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span> </div> <div><span><span style="display:inline-block"><img alt="Bionedbrytbara sugrör" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/Biodegradable_straw5__800px.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /></span></span></div>Thu, 12 Nov 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers tekniska högskola, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference. </b></p><div><span>UPPDATERAD: Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen har flyttats fram och äger rum på Chalmers konferenscenter 22-23 september 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Ny-metod-för-att-återvinna-titandioxid-från-vit-färg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Ny-metod-f%C3%B6r-att-%C3%A5tervinna-titandioxid-fr%C3%A5n-vit-f%C3%A4rg.aspxNy metod för att återvinna titandioxid från vit färg<p><b>​Stora mängder titandioxid blir avfall i färgindustrin och på ÅVC stationer. Nu visar forskning från Chalmers en metod för att ta tillvara på det värdefulla materialet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Titandioxid är ett av de vanligare ämnena som används för att producera vit färg. Men titandioxid är ett dyrt material som utvinns genom brytning. I dagens kemiska processer för färgproduktion går mycket titandioxid till spillo. I samarbete med AkzoNobel och Stena Recycling har <a href="/sv/personal/Sidor/kx02kami.aspx">Mikael Karlsson​</a>, vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik, skapat en metod för att återvinna titandioxid genom pyrolys, en typ av avskiljningsprocess som sker genom upphettning. <img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Nyheter/Mikael%20Karlsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:299px" /><br /></span><div><div><br /></div> <div>Metoden går ut på att avskilja organiskt från oorganiskt material. Mikael Karlsson har främst tittat på titanbaserad vit färg eftersom den inte innehåller lika mycket av andra typer av oorganiskt material som andra färger.</div> <div><br /></div> <div>– Genom min metod kan vi återvinna titandioxid med tillräckligt hög kvalitet för att användas som matt väggfärg, vilket är ett av de största användningsområdena för vit färg, säger Mikael Karlsson.</div> <div><br /></div> <div>Doktorandprojektet är kopplat till AkzoNobels strategiska arbete med att minska sitt koldioxidavtryck genom att återvinna vit färg inom sina processer. Men mycket titandioxid går idag även till spillo i färgburkar som kommer från privatpersoner och företag till återvinningscentraler. Det kan komma krav på tillverkare att ansvara för återvinning för de produkter de säljer vilket gör metoden intressant även när det gäller denna typ av avfall. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen har bedrivits med hjälp av CCR och Mikael Karlsson ser fördelar att ha bredden som centrat ger nära till hands. </div> <div><br /></div> <div>– Jag har får hjälp med olika synvinklar under arbetets gång. Återvinning är så brett att det är bra att ha nära till andras kunskap. Jag är färgtekniker i grunden och mitt arbete här har varit väldigt tvärvetenskapligt med tillgång till både kunskap i industrin och inom olika forskningsdiscipliner, säger Mikael Karlsson.</div> <div>Ett möjligt nästa steg i processutvecklingen är att undersöka färg som innehåller fler oorganiska material än bara titandioxid så även dessa kan avskiljas för att skapa så effektiv värdekedja som möjligt. </div> <div>Den fjärde maj disputerar Mikael Karlsson med avhandlingen Recycling of TiO2 pigment from waste paint: process development, surface analysis and characterisation.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mats Tiborn</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/kalendarium/Sidor/Mikael-Karlsson,-Energi-och-material.aspx">Mer om disputationen​​</a><br /></div> <div><br /></div> </div>Wed, 02 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Solcellsatervinningsforskare-forstarker-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Solcellsatervinningsforskare-forstarker-Chalmers.aspxSolcellsåtervinningsforskare förstärker Chalmers<p><b></b></p><p>​Chalmers förstärks under ett år av <a href="https://ecee.engineering.asu.edu/project/meng-tao/">professor Meng Tao</a>, vanligtvis verksam vid Arizona State University i Phoenix. Taos vistelse finansieras av Fulbrigth programmet efter att han erhållit den prestigefyllda titeln Fulbright Distinguished Chair inom alternativ energiteknologi. Under sin tid på Chalmers kommer han bland annat forska inom återvinning av solceller tillsammans med <a href="/sv/centrum/ccr/Sidor/default.aspx">Competence Centre Recycling</a> (CCR). Han intresserar sig för solceller utifrån ett helhetsperspektiv med målet inställt på att göra solcellen till framtidens främsta energikälla.</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- Jag tittar brett på det som hindrar solcellen från att verkligen slå igenom. De största problemen jag ser är tillgång till material, energiåtgång vid tillverkning och återvinning av solceller. Därför riktar jag mitt fokus på dessa områden, säger Meng Tao.</span></p></blockquote> <p>Om man räknar på hur många solceller som behövs för at<img width="340" height="305" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Meng%20Tao%20vid%20solceller_340.jpg" alt="" style="height:208px;width:225px;margin:15px 5px" />t producera den mängd el som behövs för att täcka våra behov så finns det inte tillräckligt med silver, som är en viktig metall i de vanligast förekommande solcellerna, för att lyckas med detta, enligt Tao. Silver används i de elektriska ledarna i cellen. Parallellt med att man arbetar med att göra själva solcellen mer effektiv tror Meng Tao på att det är viktigt hitta ett sätt att ersätta silver med exempelvis aluminium. För att skapa alla dessa solceller går det, enligt Meng Tao, dessutom åt motsvarande en tredjedel av all energi som används i världen idag, vilket inte heller skulle vara hållbart. Dessutom är det så att för att solceller verkligen ska kunna vara ett hållbart alternativ måste de kunna återvinnas. Dessa tre hinder vill Tao samarbeta med Chalmers forskare för att lösa genom att kombinera den forskning kring återvinningsmetoder för solcellsmaterial som pågår på Chalmers och på hans hemuniversitet.</p> <p><br />Han kommer vara stationerad på institutionen för Kemi och kemiteknik, men är intresserad av att sätta sig in <span style="font-size:14px">forskning från hela Chalmers. </span></p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- En av anledningarna till att jag sökt mig till Chalmers är den kompetens inom återvinningsforskning som finns inom CCR, men jag ser verkligen fram emot att även sätta mig in i forskning inom solceller och även forskningen kring elbilar som bedrivs på Swedish Electromobility Centre. Chalmers och mitt hemuniversitet är väldigt lika. Vi har områden som motsvarar Chalmers styrkeområden, både genom att vara nätverk mellan olika forskarskolor, men även om man ser till vilka områden man arbetar inom. Våra universitet skulle kunna vinna mycket på att samarbeta, säger han.</span></p></blockquote> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/bms.aspx">Professor Britt-Marie Steenari</a> är föreståndare för kompetenscentret CCR och kommer vara en av de som Meng Tao kommer arbeta nära. Hon ser mycket positivt på Meng Taos närvaro. </p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em>-  Vi har verksamhet inom återvinning av metaller från vissa typer av solceller. Där kommer Meng Taos erfarenhet till nytta. Det gemensamma utbytet kommer att ligga i att vi har arbetat med olika typer av solceller och vi kan därför göra jämförande studier samt systemstudier för solel och energilagring samt de materialströmmar som ingår säger hon.</em></span></div></blockquote> <div style="font-size:14px">Dessutom ser hon möjligheter till intressanta samarbeten med Meng Taos hemuniversitet och kontaktvägar som öppnas till andra intressanta aktörer inom materialåtervinning och inom området material för solceller. </div> <div>Att Meng Tao valde att söka sig till just Chalmers för sin återvinningsforskning tycker Britt-Marie Steenari är roligt men inte förvånande. </div> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em>- Chalmers var väldigt tidigt på det klara med att materialåtervinning måste komma som ett forskningsområde. Nu har det verkligen hänt. Många arbetar med återvinningsforskning och utveckling av processer men Chalmers står sig fortfarande mycket bra inom det området. Vi får ständigt inbjudningar av andra universitet att delta i projekt inom materialåtervinning. Det finns ju inte bara den kemiska återvinningsforskningen på Chalmers utan också produktionsteknik, systemanalys, ekonomi och organisation som ska fungera i ett hållbart materialanvändningssystem. Allt det och mera har Chalmers, säger hon.</em></span></div></blockquote> <div style="font-size:14px">Den starka forskargrupp inom materialåtervinning vi ser idag på Chalmers grundar sig i Stena metalls satsning 2007 som banade väg för det internationella genomslaget som nu alltså även lett till samarbetet med professor Meng Tao. Han kommer vara verksam vid Chalmers fram till sommaren 2018. </div> <div><br />Text och bild: Mats Tiborn</div>Thu, 21 Sep 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/allt-avfall-ar-inte-skrap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/allt-avfall-ar-inte-skrap.aspxAllt avfall är inte skräp<p><b>De flesta håller nog med om att det vore mer hållbart om vi återanvände vårt dagliga avfall för att skapa nya produkter. Trots det, är det faktiskt inte så stor del av vårt avfall som tas i bruk igen. Vad är det som gör återbruk av avfall så svårt? I doktorsavhandlingen ”Designing out waste: exploring barriers for material recirculation” tar Isabel Ordonez Pizarro reda på de vanligaste problemen när det gäller att återbruka material från avfall och ger förslag på hur problemen kan lösas.</b></p><div>​Eftersom det är ett brett ämne har Isabel valt att genomföra studier i tre olika faser. Faserna har hon delat upp i produktion, användning av produkter och bortskaffande av produkter.</div> <div> </div> <div>– När vi började jämföra resultaten i de olika studierna kunde vi se att det fanns sex huvudsakliga problem som var gemensamma för alla faser, till exempel brist på tillförlitlig information om sekundära material eller otydliga ansvarsområden. Resultaten har gett oss en bättre förståelse för vilka svårigheter som finns när det kommer till att återbruka material i samhället. Jobbar man till exempel med avfallshantering, produktionssystem eller hållbar konsumtion, måste man vara medveten om att det bara är delar av ett större återcirkulationssystem, och att man måste arbeta mot samma mål för att lyckas med sitt materialåterbruk, säger Isabel.</div> <div> </div> <div>För att lyckas återbruka mer material från avfall har Isabel tagit fram fyra förslag inklusive riktlinjer i sin avhandling. Hon argumenterar även för att det behövs fler designers i avfallsbranschen som kan underlätta samarbetet mellan produktion och källsortering för användare.  </div> <div> </div> <div>Större delen av den forskning som skett inom området har hittills fokuserat på hur man kan ändra i produktionen av produkter, till exempel genom att designa för återvinning eller genom att implementera leasingsystem inom industrin där producenterna får tillbaka sina produkter för återanvändning och återvinning. Isabel har däremot valt att börja i den andra änden, med avfallshanteringen, för att se om det är möjligt att återbruka material som idag blir kasserat. </div> <div> </div> <div>– Att återbruka resurser hanteras av avfallsbranchen idag, men inte specifikt med målet att göra nya produkter. Med min bakgrund som industridesigner har jag kunnat angripa det här problemet utifrån ett professionellt perspektiv och mina resultat har varit både förväntade och oväntade. Till exempel hade jag förväntat mig att det är svårt att designa för återbruk. Men med tanke på alla tillgängliga designmetoder som finns tillgängliga hade jag förväntat mig att fler designers aktivt skulle inkludera &quot;end-of-life&quot; när de designar för produktutveckling. Jag blev också förvånad över hur mycket återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart material som förbränns på grund av bristande källsortering, säger Isabel.</div> <div> </div> <div>– Jag tror att alla som är intresserade av cirkulär ekonomi eller återbruk av material kommer ha nytta av mitt arbete, men det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra. Jag skulle vilja etablera samlingsplatser för återcirkulation i olika stadsområden, där lokala producenter, sekundära materialleverantörer, avfallshanterare och beslutsfattare kan mötas och skapa nya sätt att samarbeta för att göra det möjligt för materialåtervinning. Jag tycker också att det hade varit intressant att utveckla decentraliserade lösningar på avfallshantering då jag tror att det skulle hjälpa användare att sortera sitt avfall bättre, säger Isabel.</div> <div> </div> <div>Isabel presenterar sin avhandling ”<a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/246393-designing-out-waste-exploring-barriers-for-material-recirculation">Designing out waste: exploring barriers for material recirculation</a>”  den 27 januari klockan 13.00 i Virtual Development Laboratory.</div> <div> </div> <div>Efter disputationen vill Isabel fortsätta med forskning som kan bidra till återbruk av material. Hon ser också fram emot att äntligen få tid att göra egen design igen, med hjälp av uttjänt kasserat material naturligtvis.</div> <div><em> </em></div> <em> </em><div><em>Under sina doktorandstudier har Isabel samarbetat med andra doktorander från Högskolan i Borås, KTH och Indien. För vissa av studierna har hon samarbetat med Stena Recycling, Semcon, bostadsbolaget Poseidon AB, kontoret för hållbar avfallshantering och vatten av Göteborgs Stad och avfallshanteringsföretagen Envac och Renova. Hennes forskning har fått finansiering från </em><a href="http://www.mistraurbanfutures.org/en"><em>Mistra Urban Futures</em></a><em>, Mistra Closing the loop och ÅForsk.</em></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Relaterade forskningsprojekt</h3> <p><a href="/sv/projekt/Sidor/matavfall-till-energi-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Matavfall till Energi – Att underlätta insamling av matavfall i flerbostadshus</a></p> <p><a href="/sv/projekt/Sidor/Municipal-Solid-Waste-Handling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Från Avfall till Resurser</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontaktinformation</h3> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/isabel-ordonez-pizarro.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Isabel Ordonez Pizarro</a><br /></p> <div> </div> <div><em>Text: Jenny Netzler</em></div> <em> </em><div><em>Bild: Roger Langvik</em></div> <div> </div>Tue, 17 Jan 2017 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Hallbart-fast-fashion--är-det-mojligt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Hallbart-fast-fashion--%C3%A4r-det-mojligt.aspxHållbart fast fashion- är det möjligt?<p><b>Kläderna vi bär har blivit en av de stora miljöutmaningarna. Modet förändras snabbt och samtidigt har kläderna blivit så billiga att många plagg bara används en eller några gånger. Affärsmodellen som detta bygger på kallas Fast fashion och gör senaste modet tillgängligt för allt fler, men konsekvensen är att klädindustrin nu är en av de industrier som sätter miljömässiga och sociala frågor på spel. Konkurrensen i branschen resulterar i sociala utmaningar längs med hela försörjningskedjan som exempelvis löner på under två dollar per dag och barnarbete i fabrikerna. </b></p><div dir="ltr" style="text-align:left"><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><p><a href="/sv/Personal/Sidor/bahareh-zamani.aspx">​</a>  <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/bahareh%20stående%20ny.jpg" alt="" style="height:151px;width:115px;margin:0px" /></p> <p>Bahare Zamani, på institutionen för Kemi och kemiteknik på Chalmers, lade nyligen fram sin doktorsavhandling <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/236913-the-challenges-of-fast-fashion-environmental-and-social-lca-of-swedish-clothing-consumption">The challenges of Fast fashion- Environmental and social LCA of Swedish clothing consumption</a> i samarbete med forskningsprogrammet <a href="http://mistrafuturefashion.com/">Mistra Future fashion</a>. I den gör hon livscykelanalys på den svenska fast fashion industrin och även på alternativ inom modellen för cirkulär ekonomi.  </p></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div> <blockquote dir="rtl" style="margin-left:0px"><div dir="ltr" style="text-align:left"> <span style="font-size:14px"><em> - Fast fa</em></span><span style="font-size:14px"><em>shion som affärsmodell är linjär. Det handlar om</em><em> att utvinna materialet, producera plagget, använda det och sedan slänga det. Självklart är detta inte en hållbar modell. Råmaterialet är ett tillgångsproblem. För att tillverka polyester behövs olja och bomullsplantage förbrukar väldigt mycket vatten, ofta på platser där vatten är en bristvara, säger hon. </em></span></div></blockquote> <p>Koldioxidutsläppet från svensk fast fashion-konsumtion motsvarar cirka 0.25 ton per år. Den siffran kan jämföras med det genomsnittliga utsläppet per svensk som är cirka 10 ton per år. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- </span></em><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Även om andelen koldioxid som kommer från klädindustrin bara är 2.5 procent idag, måste klimatpåverkan från textilkonsumtion minska avsevärt i en hållbar framtid, säger hon. </span></em></p></blockquote> <p>Hon har utvärderat miljöpåverkan under livscykeln på fem vanliga svenska plagg; jacka, klänning, t-shirt, jeans och sjukhuskläder och inriktat sig på hur mycket koldioxid och hur mycket vatten varje plagg förbrukar under sin livstid. Jackan och klänningen var de plagg som visade sig förbruka mest koldioxid. Båda ligger på cirka 16 kg CO2 per enhet medan en t-shirt producerar lite mer än 2 kg CO2. Man får dock ta hänsyn till att t-shirts i regel inte används lika många gånger som jeans eller jackor och därför jämnar det ut sig mellan plaggen i längden. Klänningen som utvärderades sticker dock ut som ett plagg som bidrar till mycket koldioxidutsläpp eftersom den var gjord av 100 procent polyester. </p> <p> </p> <div style="text-align:center"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/diagram%20bahareh720.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <p>  <span style="font-size:12px"><span style="font-size:12px"><span style="font-size:12px">Diagrammet jämför koldioxidutsläpp samt vattenförbrukning vid olika typer av produktionsförutsättningar samt konsumtion.</span></span></span></p> <div style="text-align:center"> </div> <p>Att förändra konsumtionsmönstret är inte ett lätt mål att nå, tror Bahareh Zamani. Att hänga med i de senaste trenderna genom att köpa lågpriskläder är alltför lockande för konsumenten, tror hon. Därför har hon studerat andra alternativ inom modellen för cirkulär ekonomi för att minimera avfallet genom att använda det som alternativt råmaterial. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><span style="font-size:14px">- Vårt syfte är inte att kritisera fast fashion, utan snarare att hjälpa fast fashion-industrin. Jag vill inte komma med pekpinnar och förbjuda det snabbt förändrande modet utan snarare visa att det finns cirkulära alternativ som är mer hållbara än den nuvarande linjära affärsmodellen, säger hon.</span></p></blockquote> <p>Det första alternativet hon tittat på är hur en utökad textilåtervinning skulle kunna minska miljöpåverkan. Livscykelanalysen visade att ett optimerat återvinningssystem skulle kunna minska CO2-utsläppen, och därmed potentialen att bidra till global uppvärmning, med 10 ton per ton textil som produceras. <span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span></p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br /><span style="font-size:14px">- Om vi byter ut nyproducerad bomull mot återvunnet viskos så sparar vi mycket vatten och mycket koldioxid. Varje enskilt återvinningssystem kan inte förändra världen, men kombinationen av flera olika alternativ kan göra stor skillnad och ta oss mot en mer cirkulär ekonomi, och minska CO2 utsläpp och vattenförbrukning, säger Bahareh Zamani. </span><em><span style="font-size:14px"> </span> </em></p></blockquote> <p>Ett annat alternativ som hon undersökt är vilken påverkan på resursförbrukningen det skulle innebära om fler använde sig av klädbibliotek. Här var det viktigt att jämföra olika typer av affärsmodeller för att se vilken som innebar minst utsläpp i hur plagget når konsumenten. Det visade sig att online-klädbibliotek som påverkar miljön minst, åtminstone i Sverige, eftersom man kan anta att konsumenten oftast går till sin närmsta paketutlämning till fots istället för att ta bil eller buss till klädbiblioteket i en stad. </p> <p> </p> <p>Om man då tänker sig att Sverige skulle ställa om och återvinna istället för att köpa kläder av nyproducerat material och samtidigt använda sig av klädbibliotek skulle vi kunna minska vår resursförbrukning med cirka 50 procent. Om klädfabrikerna skulle drivas helt och hållet med förnyelsebar energi skulle potentialen att öka den globala uppvärmningen minska med nära 100 procent. </p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- Många av de företag vi har varit i kontakt med är intresserade och vill lära sig mer om de olika alternativen för att de ska kunna minska sin påverkan på miljön. Men detta kan inte ske från bara en sida. Konsumenter måste uppmuntras att använda sina kläder längre och inte köpa lika mycket. Även mindre företag som vill producera kläder av återvunnet material bör uppmuntras och stöttas, säger Bahareh Zamani.</span></p></blockquote> <p>Nu hoppas hon att hennes forskning kan hjälpa politiker att ha bättre underlag när de fattar beslut, att industrin får bättre insikt i vilka potential som finns i återvinning och cirkulär ekonomi och även att konsumenten förstår innebörden av deras konsumtionsmönster.  </p> <p> </p> <p>Bahareh är själv väldigt modeintresserad och är trendmedveten när hon köper kläder, men gör sitt bästa att i första hand köpa kläder som håller länge, både mot slitage och svängningar i trender. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br style="font-size:14px" /><span style="font-size:14px">- Men det är oundvikligt att då och då köpa fast fashion. Därför är det så viktigt att hjälpa dem att implementera mer hållbara strategier, säger hon. </span></p></blockquote> <div> </div> <div> </div> <div>Se även <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-av-Fast-fashion-industrin-i-Sverige.aspx">Livscykelanalys av Fast fashion-industrin i Sverige </a></div> <div> </div> <div>Text: Mats Tiborn​​</div>Thu, 07 Jul 2016 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-av-Fast-fashion-industrin-i-Sverige.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-av-Fast-fashion-industrin-i-Sverige.aspxLivscykelanalys av Fast fashion-industrin i Sverige<p><b>​Dagens mode förändras snabbt, vilket innebär att det behövs produceras mer textil för att tillmötesgå konsumenterna. Eller?  ​</b></p>​Bahareh Zamani har under sin tid som doktorand gjort livscykelanalys på Fast fashion-industrin i Sverige och även några alternativa vägar. <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/236913-the-challenges-of-fast-fashion-environmental-and-social-lca-of-swedish-clothing-consumption">Läs hennes avhandling här  </a></div>Thu, 23 Jun 2016 00:00:00 +0200