Nyheter: Centrum Återvinninghttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 20 Mar 2020 11:05:23 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers tekniska högskola, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference.</b></p><div><span>UPPDATERAD: Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen har flyttats fram och äger rum på Chalmers konferenscenter 22-23 september 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Ny-metod-för-att-återvinna-titandioxid-från-vit-färg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Ny-metod-f%C3%B6r-att-%C3%A5tervinna-titandioxid-fr%C3%A5n-vit-f%C3%A4rg.aspxNy metod för att återvinna titandioxid från vit färg<p><b>​Stora mängder titandioxid blir avfall i färgindustrin och på ÅVC stationer. Nu visar forskning från Chalmers en metod för att ta tillvara på det värdefulla materialet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Titandioxid är ett av de vanligare ämnena som används för att producera vit färg. Men titandioxid är ett dyrt material som utvinns genom brytning. I dagens kemiska processer för färgproduktion går mycket titandioxid till spillo. I samarbete med AkzoNobel och Stena Recycling har <a href="/sv/personal/Sidor/kx02kami.aspx">Mikael Karlsson​</a>, vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik, skapat en metod för att återvinna titandioxid genom pyrolys, en typ av avskiljningsprocess som sker genom upphettning. <img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Nyheter/Mikael%20Karlsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:299px" /><br /></span><div><div><br /></div> <div>Metoden går ut på att avskilja organiskt från oorganiskt material. Mikael Karlsson har främst tittat på titanbaserad vit färg eftersom den inte innehåller lika mycket av andra typer av oorganiskt material som andra färger.</div> <div><br /></div> <div>– Genom min metod kan vi återvinna titandioxid med tillräckligt hög kvalitet för att användas som matt väggfärg, vilket är ett av de största användningsområdena för vit färg, säger Mikael Karlsson.</div> <div><br /></div> <div>Doktorandprojektet är kopplat till AkzoNobels strategiska arbete med att minska sitt koldioxidavtryck genom att återvinna vit färg inom sina processer. Men mycket titandioxid går idag även till spillo i färgburkar som kommer från privatpersoner och företag till återvinningscentraler. Det kan komma krav på tillverkare att ansvara för återvinning för de produkter de säljer vilket gör metoden intressant även när det gäller denna typ av avfall. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen har bedrivits med hjälp av CCR och Mikael Karlsson ser fördelar att ha bredden som centrat ger nära till hands. </div> <div><br /></div> <div>– Jag har får hjälp med olika synvinklar under arbetets gång. Återvinning är så brett att det är bra att ha nära till andras kunskap. Jag är färgtekniker i grunden och mitt arbete här har varit väldigt tvärvetenskapligt med tillgång till både kunskap i industrin och inom olika forskningsdiscipliner, säger Mikael Karlsson.</div> <div>Ett möjligt nästa steg i processutvecklingen är att undersöka färg som innehåller fler oorganiska material än bara titandioxid så även dessa kan avskiljas för att skapa så effektiv värdekedja som möjligt. </div> <div>Den fjärde maj disputerar Mikael Karlsson med avhandlingen Recycling of TiO2 pigment from waste paint: process development, surface analysis and characterisation.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mats Tiborn</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/kalendarium/Sidor/Mikael-Karlsson,-Energi-och-material.aspx">Mer om disputationen​​</a><br /></div> <div><br /></div> </div>Wed, 02 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Solcellsatervinningsforskare-forstarker-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Solcellsatervinningsforskare-forstarker-Chalmers.aspxSolcellsåtervinningsforskare förstärker Chalmers<p><b></b></p><p>​Chalmers förstärks under ett år av <a href="https://ecee.engineering.asu.edu/project/meng-tao/">professor Meng Tao</a>, vanligtvis verksam vid Arizona State University i Phoenix. Taos vistelse finansieras av Fulbrigth programmet efter att han erhållit den prestigefyllda titeln Fulbright Distinguished Chair inom alternativ energiteknologi. Under sin tid på Chalmers kommer han bland annat forska inom återvinning av solceller tillsammans med <a href="/sv/centrum/ccr/Sidor/default.aspx">Competence Centre Recycling</a> (CCR). Han intresserar sig för solceller utifrån ett helhetsperspektiv med målet inställt på att göra solcellen till framtidens främsta energikälla.</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- Jag tittar brett på det som hindrar solcellen från att verkligen slå igenom. De största problemen jag ser är tillgång till material, energiåtgång vid tillverkning och återvinning av solceller. Därför riktar jag mitt fokus på dessa områden, säger Meng Tao.</span></p></blockquote> <p>Om man räknar på hur många solceller som behövs för at<img width="340" height="305" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Meng%20Tao%20vid%20solceller_340.jpg" alt="" style="height:208px;width:225px;margin:15px 5px" />t producera den mängd el som behövs för att täcka våra behov så finns det inte tillräckligt med silver, som är en viktig metall i de vanligast förekommande solcellerna, för att lyckas med detta, enligt Tao. Silver används i de elektriska ledarna i cellen. Parallellt med att man arbetar med att göra själva solcellen mer effektiv tror Meng Tao på att det är viktigt hitta ett sätt att ersätta silver med exempelvis aluminium. För att skapa alla dessa solceller går det, enligt Meng Tao, dessutom åt motsvarande en tredjedel av all energi som används i världen idag, vilket inte heller skulle vara hållbart. Dessutom är det så att för att solceller verkligen ska kunna vara ett hållbart alternativ måste de kunna återvinnas. Dessa tre hinder vill Tao samarbeta med Chalmers forskare för att lösa genom att kombinera den forskning kring återvinningsmetoder för solcellsmaterial som pågår på Chalmers och på hans hemuniversitet.</p> <p><br />Han kommer vara stationerad på institutionen för Kemi och kemiteknik, men är intresserad av att sätta sig in <span style="font-size:14px">forskning från hela Chalmers. </span></p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- En av anledningarna till att jag sökt mig till Chalmers är den kompetens inom återvinningsforskning som finns inom CCR, men jag ser verkligen fram emot att även sätta mig in i forskning inom solceller och även forskningen kring elbilar som bedrivs på Swedish Electromobility Centre. Chalmers och mitt hemuniversitet är väldigt lika. Vi har områden som motsvarar Chalmers styrkeområden, både genom att vara nätverk mellan olika forskarskolor, men även om man ser till vilka områden man arbetar inom. Våra universitet skulle kunna vinna mycket på att samarbeta, säger han.</span></p></blockquote> <p><a href="/sv/personal/Sidor/bms.aspx">Professor Britt-Marie Steenari</a> är föreståndare för kompetenscentret CCR och kommer vara en av de som Meng Tao kommer arbeta nära. Hon ser mycket positivt på Meng Taos närvaro. </p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em>-  Vi har verksamhet inom återvinning av metaller från vissa typer av solceller. Där kommer Meng Taos erfarenhet till nytta. Det gemensamma utbytet kommer att ligga i att vi har arbetat med olika typer av solceller och vi kan därför göra jämförande studier samt systemstudier för solel och energilagring samt de materialströmmar som ingår säger hon.</em></span></div></blockquote> <div style="font-size:14px">Dessutom ser hon möjligheter till intressanta samarbeten med Meng Taos hemuniversitet och kontaktvägar som öppnas till andra intressanta aktörer inom materialåtervinning och inom området material för solceller. </div> <div>Att Meng Tao valde att söka sig till just Chalmers för sin återvinningsforskning tycker Britt-Marie Steenari är roligt men inte förvånande. </div> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em>- Chalmers var väldigt tidigt på det klara med att materialåtervinning måste komma som ett forskningsområde. Nu har det verkligen hänt. Många arbetar med återvinningsforskning och utveckling av processer men Chalmers står sig fortfarande mycket bra inom det området. Vi får ständigt inbjudningar av andra universitet att delta i projekt inom materialåtervinning. Det finns ju inte bara den kemiska återvinningsforskningen på Chalmers utan också produktionsteknik, systemanalys, ekonomi och organisation som ska fungera i ett hållbart materialanvändningssystem. Allt det och mera har Chalmers, säger hon.</em></span></div></blockquote> <div style="font-size:14px">Den starka forskargrupp inom materialåtervinning vi ser idag på Chalmers grundar sig i Stena metalls satsning 2007 som banade väg för det internationella genomslaget som nu alltså även lett till samarbetet med professor Meng Tao. Han kommer vara verksam vid Chalmers fram till sommaren 2018. </div> <div><br />Text och bild: Mats Tiborn</div>Thu, 21 Sep 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Hallbart-fast-fashion--är-det-mojligt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Hallbart-fast-fashion--%C3%A4r-det-mojligt.aspxHållbart fast fashion- är det möjligt?<p><b>Kläderna vi bär har blivit en av de stora miljöutmaningarna. Modet förändras snabbt och samtidigt har kläderna blivit så billiga att många plagg bara används en eller några gånger. Affärsmodellen som detta bygger på kallas Fast fashion och gör senaste modet tillgängligt för allt fler, men konsekvensen är att klädindustrin nu är en av de industrier som sätter miljömässiga och sociala frågor på spel. Konkurrensen i branschen resulterar i sociala utmaningar längs med hela försörjningskedjan som exempelvis löner på under två dollar per dag och barnarbete i fabrikerna.</b></p><div dir="ltr" style="text-align:left"><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><p><a href="/sv/Personal/Sidor/bahareh-zamani.aspx">​</a>  <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/bahareh%20stående%20ny.jpg" alt="" style="height:151px;width:115px;margin:0px" /></p> <p>Bahare Zamani, på institutionen för Kemi och kemiteknik på Chalmers, lade nyligen fram sin doktorsavhandling <a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/236913-the-challenges-of-fast-fashion-environmental-and-social-lca-of-swedish-clothing-consumption">The challenges of Fast fashion- Environmental and social LCA of Swedish clothing consumption</a> i samarbete med forskningsprogrammet <a href="http://mistrafuturefashion.com/">Mistra Future fashion</a>. I den gör hon livscykelanalys på den svenska fast fashion industrin och även på alternativ inom modellen för cirkulär ekonomi.  </p></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div> <blockquote dir="rtl" style="margin-left:0px"><div dir="ltr" style="text-align:left"> <span style="font-size:14px"><em> - Fast fa</em></span><span style="font-size:14px"><em>shion som affärsmodell är linjär. Det handlar om</em><em> att utvinna materialet, producera plagget, använda det och sedan slänga det. Självklart är detta inte en hållbar modell. Råmaterialet är ett tillgångsproblem. För att tillverka polyester behövs olja och bomullsplantage förbrukar väldigt mycket vatten, ofta på platser där vatten är en bristvara, säger hon. </em></span></div></blockquote> <p>Koldioxidutsläppet från svensk fast fashion-konsumtion motsvarar cirka 0.25 ton per år. Den siffran kan jämföras med det genomsnittliga utsläppet per svensk som är cirka 10 ton per år. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- </span></em><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Även om andelen koldioxid som kommer från klädindustrin bara är 2.5 procent idag, måste klimatpåverkan från textilkonsumtion minska avsevärt i en hållbar framtid, säger hon. </span></em></p></blockquote> <p>Hon har utvärderat miljöpåverkan under livscykeln på fem vanliga svenska plagg; jacka, klänning, t-shirt, jeans och sjukhuskläder och inriktat sig på hur mycket koldioxid och hur mycket vatten varje plagg förbrukar under sin livstid. Jackan och klänningen var de plagg som visade sig förbruka mest koldioxid. Båda ligger på cirka 16 kg CO2 per enhet medan en t-shirt producerar lite mer än 2 kg CO2. Man får dock ta hänsyn till att t-shirts i regel inte används lika många gånger som jeans eller jackor och därför jämnar det ut sig mellan plaggen i längden. Klänningen som utvärderades sticker dock ut som ett plagg som bidrar till mycket koldioxidutsläpp eftersom den var gjord av 100 procent polyester. </p> <p> </p> <div style="text-align:center"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/diagram%20bahareh720.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <p>  <span style="font-size:12px"><span style="font-size:12px"><span style="font-size:12px">Diagrammet jämför koldioxidutsläpp samt vattenförbrukning vid olika typer av produktionsförutsättningar samt konsumtion.</span></span></span></p> <div style="text-align:center"> </div> <p>Att förändra konsumtionsmönstret är inte ett lätt mål att nå, tror Bahareh Zamani. Att hänga med i de senaste trenderna genom att köpa lågpriskläder är alltför lockande för konsumenten, tror hon. Därför har hon studerat andra alternativ inom modellen för cirkulär ekonomi för att minimera avfallet genom att använda det som alternativt råmaterial. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><span style="font-size:14px">- Vårt syfte är inte att kritisera fast fashion, utan snarare att hjälpa fast fashion-industrin. Jag vill inte komma med pekpinnar och förbjuda det snabbt förändrande modet utan snarare visa att det finns cirkulära alternativ som är mer hållbara än den nuvarande linjära affärsmodellen, säger hon.</span></p></blockquote> <p>Det första alternativet hon tittat på är hur en utökad textilåtervinning skulle kunna minska miljöpåverkan. Livscykelanalysen visade att ett optimerat återvinningssystem skulle kunna minska CO2-utsläppen, och därmed potentialen att bidra till global uppvärmning, med 10 ton per ton textil som produceras. <span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span></p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br /><span style="font-size:14px">- Om vi byter ut nyproducerad bomull mot återvunnet viskos så sparar vi mycket vatten och mycket koldioxid. Varje enskilt återvinningssystem kan inte förändra världen, men kombinationen av flera olika alternativ kan göra stor skillnad och ta oss mot en mer cirkulär ekonomi, och minska CO2 utsläpp och vattenförbrukning, säger Bahareh Zamani. </span><em><span style="font-size:14px"> </span> </em></p></blockquote> <p>Ett annat alternativ som hon undersökt är vilken påverkan på resursförbrukningen det skulle innebära om fler använde sig av klädbibliotek. Här var det viktigt att jämföra olika typer av affärsmodeller för att se vilken som innebar minst utsläpp i hur plagget når konsumenten. Det visade sig att online-klädbibliotek som påverkar miljön minst, åtminstone i Sverige, eftersom man kan anta att konsumenten oftast går till sin närmsta paketutlämning till fots istället för att ta bil eller buss till klädbiblioteket i en stad. </p> <p> </p> <p>Om man då tänker sig att Sverige skulle ställa om och återvinna istället för att köpa kläder av nyproducerat material och samtidigt använda sig av klädbibliotek skulle vi kunna minska vår resursförbrukning med cirka 50 procent. Om klädfabrikerna skulle drivas helt och hållet med förnyelsebar energi skulle potentialen att öka den globala uppvärmningen minska med nära 100 procent. </p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">- Många av de företag vi har varit i kontakt med är intresserade och vill lära sig mer om de olika alternativen för att de ska kunna minska sin påverkan på miljön. Men detta kan inte ske från bara en sida. Konsumenter måste uppmuntras att använda sina kläder längre och inte köpa lika mycket. Även mindre företag som vill producera kläder av återvunnet material bör uppmuntras och stöttas, säger Bahareh Zamani.</span></p></blockquote> <p>Nu hoppas hon att hennes forskning kan hjälpa politiker att ha bättre underlag när de fattar beslut, att industrin får bättre insikt i vilka potential som finns i återvinning och cirkulär ekonomi och även att konsumenten förstår innebörden av deras konsumtionsmönster.  </p> <p> </p> <p>Bahareh är själv väldigt modeintresserad och är trendmedveten när hon köper kläder, men gör sitt bästa att i första hand köpa kläder som håller länge, både mot slitage och svängningar i trender. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br style="font-size:14px" /><span style="font-size:14px">- Men det är oundvikligt att då och då köpa fast fashion. Därför är det så viktigt att hjälpa dem att implementera mer hållbara strategier, säger hon. </span></p></blockquote> <div> </div> <div> </div> <div>Se även <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-av-Fast-fashion-industrin-i-Sverige.aspx">Livscykelanalys av Fast fashion-industrin i Sverige </a></div> <div> </div> <div>Text: Mats Tiborn​​</div>Thu, 07 Jul 2016 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-av-Fast-fashion-industrin-i-Sverige.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-av-Fast-fashion-industrin-i-Sverige.aspxLivscykelanalys av Fast fashion-industrin i Sverige<p><b>​Dagens mode förändras snabbt, vilket innebär att det behövs produceras mer textil för att tillmötesgå konsumenterna. Eller?  ​</b></p>​Bahareh Zamani har under sin tid som doktorand gjort livscykelanalys på Fast fashion-industrin i Sverige och även några alternativa vägar. <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/236913-the-challenges-of-fast-fashion-environmental-and-social-lca-of-swedish-clothing-consumption">Läs hennes avhandling här  </a></div>Thu, 23 Jun 2016 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Byggmaterialatervinning-en-stor-miljovinst.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Byggmaterialatervinning-en-stor-miljovinst.aspxByggmaterialåtervinning- en stor miljövinst<p><b>​CONSTRUCTIVATE ska öka återvinningsgraden av Sveriges idag näst största avfallsström, bygg- och rivningsmaterial. Återvinning av betong kan ge en stor miljövinst.</b></p><p>​Bygg- och rivningsmaterial står för den, efter gruvindustrin, största andelen avfall i Sverige (30 %) och avfallsströmmen beräknas öka i samband med kommande renoveringar i miljonprogramshusen. Men trots omfattningen på avfallet återvinns endast cirka hälften av det bygg- och rivningsavfall som uppkommer. De vanligaste materialen som återfinns i avfallet (jord- och muddermassor exkluderat) är trä, plast, metall och betong. När det gäller betong så återvinns det idag främst genom att återvinnas som fyllmaterial vid t ex vägbyggen. </p> <p><br />I projektet CONSTRUCTIVATE, som initierats av <a href="/sv/centrum/ccr/Sidor/default.aspx">CCR (Competence Centre Recycling) </a>med anslag från Mistras program Closing-the-loop, ska deltagarna, som bl a inkluderar CCR-medlemmarna Chalmers tekniska högskola, Chalmers Industriteknik, Renova, Stena Recycling, NCC, SP, Swerea och IVL, öka återvinningsgraden och specifikt rikta in sig på de materialslag som idag inte anses vara värda att återvinna. För Chalmers räkning deltar avdelningen Construction management på institutionen för Samhällsbyggnad samt avdelningen Energi och material på institutionen för Kemi och kemiteknik. <img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ulf Jäglid, Kemi och kemiteknik" src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Nyheter/Ulf%20Jäglid1.jpg" style="height:145px;width:122px;margin:5px" /></p> <p><br />På Kemi och Kemiteknik utforskar <a href="/sv/Personal/Sidor/ulf.aspx">Ulf Jäglid</a> och <a href="/sv/Personal/Sidor/rikard-ylmen.aspx">Rikard Ylmén</a> möjligheterna att återvinna betong på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br />- Vi tittar på om det kan gå att krossa betongen och ta reda på hur aktiv den är. Normalt finns det kanske cirka tio procent aktiva komponenter kvar i rivningsmaterialet som inte reagerat med vatten och som kan gå att återanvända som cementerande material, säger Ulf Jäglid.</p></blockquote> <p><br />För att komma åt detta måste man skilja sten och armeringsjärn från betongen. En annan tanke är att hitta ett sätt att köra tillverkningsprocessen åt andra hållet, att man istället för att blanda cement, vatten och ballast som bildar betong, skiljer ut de olika delarna från betongen. </p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br />- Det är det som är drömmen, att det finns en reversibilitet. Att det kan gå åt ena hållet, men det kan även gå åt andra hållet, säger Ulf Jäglid.</p></blockquote> <p><br />En tredje väg är att man standardiserar betongen i hus, så att de likt Legobitar går att sätta ihop och ta isär i olika konstruktioner. Det viktiga, enligt Ulf Jäglid, är att metoden fungerar även på marknaden så att den har en chans att förverkligas.</p> <p><br />Den kanske största nyttan med att återvinna betong är att man gör en stor CO<sub>2</sub>-vinst, eftersom det bildas oerhört mycket CO<sub>2</sub> vid tillverkning av cement eftersom man då bränner kalciumkarbonat vilket bland annat bildar CO<sub>2</sub>.</p> <p><br />Sverige är världsledande när det gäller forskning inom betongåtervinning och nu när representanter för hela värdekedjan involveras i CONSTRUCTIVATE kommer kunskapsutbytet mellan akademi och industri stärka den positionen. Projektet innehåller även en omfattande livscykelanalys och säkerställer att resultaten blir användbara för hela kedjan.</p> <p><br />Kemisternas roll i projektet är att bidra med kunskap på molekylär nivå. Konsten att gjuta betong har varit känd sedan minst tvåtusen år, men vad som sker rent atomärt och molekylärt är fortfarande relativt okänt. Nu när betongen ska plockas isär så effektivt som möjligt så blir det kemiska kunnandet nödvändigt.</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><br />- Om vi inte känner till kemin bakom är det svårt att optimera återvinningen. Vi kommer kunna ta processen längre genom att gå bortom enbart tester. Om vi vet vad vi har så vet vi även vad vi kan tillsätta för att få rätt reaktion. Betong är ett mycket komplext material så vet man inte vad man har så kan man hålla på och testa i hundra år utan att hitta rätt, säger Ulf Jäglid.  </p></blockquote> <p><br />CONSTRUCTIVATE är finansierat med 8 miljoner kronor under fyra år. <br /></p> <p><br /><br /></p> <p dir="ltr">Läs mer om <a href="/sv/centrum/ccr/Sidor/default.aspx">Competence Centre Recycling</a></p> <p dir="ltr">Läs mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/ulf.aspx">Ulf Jäglid</a></p> <p dir="ltr"> </p> <p dir="ltr">Text: Mats Tiborn</p>Thu, 14 Jan 2016 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Seminariedagar-om-återvinning-av-plast-och-textil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Seminariedagar-om-%C3%A5tervinning-av-plast-och-textil.aspxSeminariedagar om återvinning av plast och textil<p><b>​Hur skapar vi ett kretslopp för plast och textil som gör att vi både uppnår satta miljömål och samtidigt tillgodoser industrins behov av sekundär råvara? Vilka är de största utmaningarna som kräver mer forskning och utveckling? Hur samverkar vi inom industri och akademi för att ta oss an utmaningarna?</b></p><div> <div>Vissa av utmaningarna är betydande men låt oss inte bli pessimistiska; samtidigt finns det ju många idéer och förslag samt innovativa lösningar på hur vi kan ta oss an dessa. Att just se på möjligheterna är något som färgar dessa seminariedagar. Så häng med och låt dig inspireras av alla de saker som presenteras och diskuteras under arrangemanget. Som en uppföljning på 2013 och 2014 års lyckade temadagar om plaståtervinning utökas i år programmet för att även innefatta en andra dag med fokus på textilåtervinning. Nytt för i år är även att seminariedagarna har ett nordiskt fokus för att vi grannländer bättre ska kunna kraftsamla tillsammans.</div> <div><br /></div> <div>Ett viktigt syfte med seminariedagarna är att skapa en mötesplats där intressenter från industri, akademi och myndigheter m fl kan utbyta erfarenheter, diskutera frågeställningar och tillsammans identifiera möjligheter. Ytterligare en viktig aspekt är att visa på innovativa exempel från industrin samt förmedla resultat från forskning och utveckling.</div> <div><br /></div> <div>Seminariedagarna arrangeras av Swerea IVF i samarbete med CCR och Chalmers Styrkeområde Material. Som medarrangörer finns även en rad nordiska branschorganisationer i form av IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige), Plastindustrien (Danmarks plastindustrier), Muoviteollisuus ry (Finlands plastindustrier), Norsk Industri (förening för norsk industri/textilsektor), EPRO (European Association of Plastics Recycling and Recovery Organizations) och TEKO (Sveriges textil &amp; modeföretag).</div></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.swerea.se/en/calendar/plastics-and-textiles-recycling-and-sustainable-use-in-the-nordic-region" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information och registrering</a></div> <div><br /></div> <div>Eftersom seminariedagarna samlar deltagare från Norden och Europa kommer alla presentationer hållas på engelska.</div>Thu, 01 Oct 2015 08:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Temadag-deponiåtervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Temadag-deponi%C3%A5tervinning.aspxTemadag deponiåtervinning<p><b>​​Competence Centre Recycling (CCR) och Linköpings universitet inbjuder till ett spännande heldagsseminarium kring temat deponiåtervinning 23 september i Linköping.</b></p>​​<img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Kalendarium/Temadag%20deponiåtervinning%2023%20sep.%202015/Bulldozer%20340x180%20px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Avfallsdeponier kan både utgöra en potentiell miljörisk och en utvinningsbar råvarukälla. I Sverige finns ett stort antal avfallsdeponier som av miljöskäl skulle behöva åtgärdas. I anslutning till sådana åtgärder kan utvinning av ingående material övervägas. Det uppskattas att svenska deponier innehåller så pass stora mängder av basmetaller och plaster att de skulle kunna fördubbla de årliga återvinningsflödena i flera årtionden framöver. Deponierna innehåller också minst 80 miljoner ton förnyelsebara avfallsbränslen och flera hundra miljoner ton potentiellt konstruktions- och anläggningsmaterial. Men är deponiåtervinning praktiskt genomförbart och i så fall hur? Är det hållbart? Hur hanterar vi riskerna? Detta är några viktiga frågor som kommer behandlas under temadagen. <a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Nyheter%20och%20kalendariehändelser/Inbjudan%20och%20program%20för%20temadag%20om%20deponiåtervinning%20-%20Linköping%2023%20sep.%202015.pdf" target="_blank">Mer information och program för temadagen hittar du här</a>.<div><br /></div> <div>Välkommen!</div> <div><br /></div> <div><strong><div><br /></div> <div>Temadagen äger rum 23 september kl 10.00-16.00, <strong><div style="display:inline !important">på Scandic Frimurarhotellet, S:t Larsgatan 14, Linköping</div></strong></div></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Avgift:</strong> 975 kr/deltagare</div> <div><strong>För ytterligare information, kontakta: </strong>Joakim Krook, <a href="mailto:joakim.krook@liu.se">joakim.krook@liu.se</a><br /></div> <div><strong>Anmälan görs till CCR</strong>, <a href="mailto:max.bjorkman@cit.chalmers.se">max.bjorkman@cit.chalmers.se</a><br /></div> <div>Ange i anmälan: namn, organisation, organisationsnummer, faktureringsadress samt ev. önskemål om kost</div>Mon, 06 Jul 2015 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Nyhetsbrev-sommar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Nyhetsbrev-sommar.aspxNyhetsbrev sommar<p><b>​CCRs nyhetsbrev för sommaren 2015 finns nu att läsa.</b></p>​Du hittar brevet via länken: <a href="http://us6.campaign-archive1.com/?u=df044ffc7cb871fcb613accd6&amp;id=6312d238b2&amp;e=50c1989029" target="_blank">Nyhetsbrev sommar</a>.Mon, 06 Jul 2015 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Lediga-doktorandtjänster-inom-cirkulär-produktdesign.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Lediga-doktorandtj%C3%A4nster-inom-cirkul%C3%A4r-produktdesign.aspxTre lediga doktorandtjänster inom cirkulär produktdesign<p><b>Just nu finns det tre lediga doktorandtjänster att söka på Chalmers inom det fyraåriga forskningsprogrammet Mistra REES – Resource-Efficient and Effective Solutions (Resurssnåla och effektiva lösningar).</b></p>​I en värld med begränsade resurser är det angeläget att växla om från en linjär ekonomi till en cirkulär sådan. Mistra REES - Resurssnåla och effektiva lösningar - är ett fyraårigt forskningsprogram kring resurseffektiv utveckling och design av produkter och tjänster. I programmet samverkar tre ledande svenska universitet med såväl stora och små företag som med andra samhällsaktörer, för att underlätta för svensk industri att växla över till en cirkulär ekonomi. Av totalt nio doktorandtjänster ligger tre hos Chalmers och avdelningen för miljösystemanalys. Två doktorander söks för området ”Miljö- och kostnadsvärderingar inom cirkulär ekonomi” medan en position finns för ”Värdering av sällsynta material inom den cirkulära ekonomin”. Nedan hittas länkar till platsannonserna för doktorandtjänsterna, Mistra REES hemsida samt ett annonsblad med alla lediga doktorandtjänster inom programmet.<div><br /></div> <div><strong><em>Annonser för doktorandtjänsterna:</em></strong></div> <div><strong><em><br /></em></strong></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/ledigatjanster/Sidor/default.aspx">Miljö- och kostnadsvärderingar inom cirkulär ekonomi</a> <div><a href="/sv/om-chalmers/ledigatjanster/Sidor/default.aspx">Värdering av sällsynta material inom den cirkulära ekonomin</a><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong><em>Mistra REES:</em></strong></div> <div><strong><em><br /></em></strong></div> <div><strong><em><a href="http://mistrarees.se/?l=sv" target="_blank">Mistra REES</a><br /></em></strong></div> <div><strong><a href="/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Lediga-doktorandtjänster-inom-cirkulär-produktdesign.aspx">Annonsblad med samtliga doktorandtjänster</a><br /></strong></div>Wed, 03 Jun 2015 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Nytt-nyhetsbrev-ute-nu.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Nytt-nyhetsbrev-ute-nu.aspxNytt nyhetsbrev ute nu<p><b>​​​CCRs andra nyhetsbrev finns nu tillgängligt. Trevlig läsning!</b></p>Du hittar brevet via länken nedan.<br /><div><br /></div> <div><a href="http://us6.campaign-archive1.com/?u=df044ffc7cb871fcb613accd6&amp;id=57ae6c6e64&amp;e=50c1989029" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs nyhetsbrevet</a><br /></div>Thu, 19 Feb 2015 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Nyhetsbrev-november-2014.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Nyhetsbrev-november-2014.aspxCCRs första nyhetsbrev lanserat<p><b>CCR har anammat nyhetsbrevsformatet och satt ihop sitt första nyhetsbrev med nyheter relevanta för centrats aktivitetsområden.</b></p>Vi har sedan en tid tillbaka tänkt att vi ska börja skicka ut information och nyheter kring CCR i nyhetsbrevsformat. På så vis hoppas vi kunna samla information och sprida detta vid utvalda tillfällen istället för att skicka separata mejl lite då och då. Vi har nu kommit så långt att en första upplaga är färdig. Vår tanke är att skicka ut ett nyhetsbrev ungefär en gång per månad. I nyhetsbreven kommer det bland annat gå att läsa om saker som rör CCRs verksamhet direkt. Det kan t ex handla om temadagar. Utöver detta kommer vi också presentera nyheter och ge förslag på utlysningar, workshops, seminarier, konferenser med mera, relevanta för centrats aktivitetsområden. Ni förstår grejen. Vi hoppas att formatet ska uppskattas!<div><div><br /></div> <div><a href="http://us6.campaign-archive1.com/?u=df044ffc7cb871fcb613accd6&amp;id=77c91df6f5&amp;e=%5bUNIQID%5d" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs nyhetsbrevet</a>.<br /></div></div>Thu, 06 Nov 2014 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Program-presenterat-för-temadag-inom-plaståtervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/Program-presenterat-f%C3%B6r-temadag-inom-plast%C3%A5tervinning.aspxProgram för temadag inom plaståtervinning<p><b>​Program för temadagen med fokus på plaståtervinning som hålls senare i höst finns nu tillgängligt.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Temadagar/Mera%20återvinning%20av%20plast/Plastpåse%20med%20plast.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:229px" />Nu är programmet spikat för temadagen &quot;Mera återvinning av plast&quot; som arrangeras av CCR tillsammans med Chalmers Styrkeområde Material samt Swerea och IKEM. Temadagen hålls 20 november i Chalmers kårhus. Flera internationella talare kommer finnas på plats och ett nytt inslag jämfört med tidigare temadagar är middagsbuffén under kvällen där diskussionerna kan fortsätta i mingelform. Sista anmälningsdag är 31 oktober. Anmälan innan 30 september ges till rabatterat pris.<div><div><br /></div> <div>Program och officiell inbjudan hittar du här: <a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Temadagar/Mera%20återvinning%20av%20plast%20program.pdf" target="_blank">Program och inbjudan - Mera återvinning av plast</a></div> <div><br /></div> <div><br /><br />  </div></div>Tue, 16 Sep 2014 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/CCR-närvarar-på-kommande-konferenser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/ccr/nyheter/Sidor/CCR-n%C3%A4rvarar-p%C3%A5-kommande-konferenser.aspxCCR närvarar på kommande konferenser<p><b>CCR kommer att synas på både Avfall i nytt fokus som går av stapeln den här veckan och Future Circular Materials Conference under nästa vecka.</b></p>​Competence Centre Recycling och Chalmers är sponsor till Future Circular Materials Conference som hålls på Grand Hotell i Stockholm 23-24 september. Som sponsor har CCR en monterplats i anslutning till konferensen där representanter kommer att finnas för att berätta om verksamheten. Cristian Tunsu som är doktorand på Industriell materialåtervinning på Chalmers och som forskar för att hitta metoder att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur lyspulver (från lågenergilampor och lysrör), kommer också att hålla en presentation under konferensen.<div><br /></div> <div>CCR närvarar även vid Avfall i nytt fokus i Göteborg 17-18 september.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Nyheter/startbild-circular-conference.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:120px" /><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Competence%20Centre%20Recycling/Nyheter/Avfall%20i%20nytt%20fokus.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:125px" /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div>Mon, 15 Sep 2014 13:30:00 +0200