Nyheter: Centrum CBAhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 26 Oct 2021 06:59:19 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/socialt-byggande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/socialt-byggande.aspxSocialt byggande 18-19 november<p><b>​Mötesplatsen för inkluderande former av byggande och boende</b></p><div>​Socialt Byggande den 18-19 november är mötesplatsen för inkluderande former av byggande och boende. På konferensen möts praktiker, forskare, tjänstemän, folkrörelseaktiva, politiker och branschfolk i en ovanlig blandning. Här bjuds både inspiration, kunskap och erfarenhetsutbyte kring byggemenskaper, bogemenskaper, modernt självbyggeri, deltagandeplanering, social finansiering, offentlig-civilsamverkan och sociala projektformer. Årets tre huvudteman är Civilsamhällets förmåga, Inkludering och integration, samt Byggande för omställning. </div> <br />Konferensen har i år både ett fysiskt och ett digitalt deltagandespår. Den fysiska varianten har i år cirka 250 sittplatser och äger rum på Garveriet i Floda, Göteborg. Socialt byggande har etablerats i samverkan mellan ett 20-tal organisationer, bland andra Boverket, Egnahemsbolaget, Coompanion, Chalmers, RISE, Bergsjön2021, Föreningen för Byggemenskaper.<br /><div>Mer information och anmälning <a href="https://socialtbyggande.se/">https://socialtbyggande.se/</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/centrum/cba/nyheter/PublishingImages/medarrangorer-750x750.jpg" alt="medarrangorer-750x750.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <br />Mon, 25 Oct 2021 15:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Vad-hände-med-boendeperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Vad-h%C3%A4nde-med-boendeperspektivet.aspxVad hände med boendeperspektivet?<p><b>Debattartikel i tidskriften PLAN (nr 3-4 2021)</b></p>Årets Kasper Salinpris, som delas ut av Sveriges Arkitekter, gick till somligas både förtret och förvåning till ett ombyggnadsprojekt istället för till nyproduktion. Bland de nominerade kandidaterna fanns, bland andra, Norra Tornen i Stockholm. Utvecklat av Oscar Properties och ritat av OMA utgör det kanske kulmen av en kort epok med extremt påkostade livsstilsprojekt för en begränsad men ytterst köpstark målgrupp av bostadskonsumenter, främst i Stockholm, som under de senaste åren kunnat välja ur en exklusiv katalog av signaturprojekt. Jag är mer förvånad, och bekymrad, över att branschen själv väljer att lyfta fram ett bostadsprojekt med så tveksamma boendekvaliteter, en högrest designdinosaurie formgiven utifrån och in, där vardagslivets praktikaliteter får underordna sig en skulptural volym. Sovrum under fem kvadratmeter, balkonger som bara nås från sovrummen och kök som inte klarar kraven på avskiljbarhet i de dyraste bostadskvadrat som sjösatts på den svenska marknaden i modern tid. Hur blev det så? Och hur kan vi tro att respekten för baskraven kan upprätthållas när de åsidosätts i lyxsegmentet? Varför ska nyproducerade hyresrätter i förorten ha avskiljbara kök med dagsljus när det inte behövs på trettionde våningen i en bostadsrätt i Vasastan? <br /><div>Kanske ställer jag frågan på fel sätt. Och kanske är den snart överspelad. Det svenska byggregelsystemet är för närvarande föremål för flera översyner, både avseende struktur (hur regelsystemet är uppbyggt) och innehåll (vad man faktiskt reglerar). Signalerna är tydliga: det är inte boendeperspektiv och baskrav som är i fokus. Efter avregleringen i början av 90-talet har reglerna gradvis anpassats till en ny verklighet, där marknadens aktörer får en alltmer avgörande roll. Studerande och ungdomar fick ta en rejäl stöt 2014 när kvaliteter som att kunna sova med öppet fönster, att ha direkt solljus i något rum i bostaden och att ha direkt dagsljus i gemensamma sociala rum förvandlades till överkurs. När <em>Kommittén för modernare byggregler</em> presenterade sitt slutförslag 2019 redovisades en problembild där ”tillämparna av regelverket” var missnöjda. Dit hörde främst bostadsutvecklare och byggbolag. Mest nöjda med de befintliga byggreglerna var arkitekter och kommunala tjänstemän. Detta skulle man kunna se som tecken på att regelverket faktiskt fungerar: ju sämre projekt du försöker få igenom, desto mer problem får du. I sitt slutförslag, paketerat under parollen ”förutsägbart, förenklat, flexibelt” vantolkade kommittén en underlagsutredning som beställts från White arkitekter och föreslog att de nya vardagsrummen skulle kunna rymmas på nio kvadratmeter, att drygt fyra kvadratmeter borde räcka för ett sovrum, att dagsljus i kök var onödigt att kravställa och att marknaden kunde tillhandahålla lägenhetsförråd för de som äger mer prylar än vad som ryms i den nya familjelägenhetens fyra garderober. Till slut blev de kanske själva lite förvånade över torftigheten i sina egna förslag, och kompletterade texten med en brasklapp till marknadskrafterna: </div> <br /><blockquote><div><em>“Om inte marknaden anpassar utrymmenas ytor utifrån olika gruppers behov kan de minimimått som föreslås upplevas som snålt tilltagna. Det kan också upplevas som att möblerbarheten minskar genom att utrymmesmåtten krymper.”</em></div></blockquote> <br /><div>Man skulle kunna tro att syftet med ett regelverk är att göra begrepp som funktionsmått och möblerbarhet till definierade storheter, möjliga att hantera i en formaliserad och reglerad byggprocess. Men här gör man ytor till upplevelsevärden, och lämnar till marknaden att säkerställa att bostäderna faktiskt fungerar.</div> <br /><div>Utredningen fick kritik, inte minst av Sveriges Arkitekter, men påfallande många remissinstanser var påfallande positiva, även etablerade arkitektkontor och erfarna bostadsproducenter med högt ställda interna kvalitetskrav. Vad de boende tyckte? Det framgår inte av utredningen. De betraktas väl inte som tillämpare av regelverket.</div> <br /><div>Den skarpaste reaktionen kom från Boverket. I ett sällsynt salt stycke svensk förvaltningsprosa slaktade man förslaget, främst på formella och juridiska grunder. De nya detaljreglerna ville Boverket inte ens kommentera, möjligen för att försvara sitt eget revir i en märklig variant av parallella uppdrag, där staten lagt ut två överlappande utredningsuppdrag samtidigt, till två olika instanser. Kommittén för modernare byggregler hade fått i uppdrag att se över ett antal kapitel i befintligt regelverk, samtidigt som Boverket arbetade med ”Möjligheternas byggregler”: en ny struktur för hela regelverket, kopplat till ny teknik för en mer digitaliserad process. </div> <br /><div>Boverket verkar ha gått segrande ur den här maktkampen, åtminstone i det korta perspektivet. Kommittéförslaget om Modernare byggregler ledde inte till något lagförslag, medan Boverket fått fortsatt uppdrag att se över strukturen i regelverket. Men det innebär inte nödvändigtvis att omsorgen om svensk bostadsarkitektur är tryggad. Boverkets egna förslag till huvudprinciper i ett framtida regelverk har nyss varit ute på remiss. Tjänstemän berättar om att de uppmanas till en uttalat ”företagarvänlig” attityd, och det syns tydligt i dokumentet. Det präglas av en tydlig maktförskjutning, från myndigheten till branschaktörerna, och en bristfällig diskussion om konsekvenserna för det som ändå måste ses som regelverkets huvuduppgift att säkerställa och värna: kvaliteten i de nya bostäder som byggs, ur ett brukarperspektiv. Man föreslår att branschen får ansvar för verifiering och framtagande av verifieringsmetoder, och att byggherren får tolkningsföreträde för vad som är en mindre avvikelse. Som argument för man fram svepande och ogrundade påståenden om att dagens regelverk ”leder till att brukarnas preferenser inte fullt ut tillgodoses”. Men det finns ingen diskussion om exakt vilka dessa regler är, eller vilka önskemål de omöjliggör.</div> <br /><div>I en annan, nyss avslutad utredning om att ”Bygga och bo till lägre kostnad” föreslår man regelförändringar för att stimulera till industrialiserat byggande och serietillverkning. Man ger en utförlig lista över de problem som möter de serietillverkande bostadsproducenterna: negativa attityder från kommunala tjänstemän, alltför detaljerade detaljplaner, krav på anpassning till omgivande bebyggelse, krav på gestaltning, krav på varierande takhöjd, krav på funktionsblandning, krav på parkering, bullerkrav som gör det svårt att bygga smålägenheter i bullerutsatta miljöer, olika bedömning i olika kommuner, kostnadsdrivande europeiska standardiseringskrav. Standardiserat byggande är därför lättast att åstadkomma i perifera ytterområden utan närliggande bebyggelse, konstaterar man, eftersom detaljplaner i sådana områden sällan innehåller hindrande krav på anpassning. Det finns också vissa kommuner där situationen, ur producentperspektiv, tydligen är bättre:</div> <br /><blockquote><div><em>“I vissa kommuner finns en medvetenhet om att allt inte behöver vara gestaltat medan motsatsen förefaller vara situationen på andra håll.”</em></div></blockquote> <br /><div>Lösningen? Att ge serietillverkade hus ett generellt undantag från detaljplaneregler. Som läsare måste man till slut ställa sig den fråga som aldrig ställs i utredningen: är det verkligen kraven som är problemet? Eller är det kvaliteten på produkten? I utredningsdirektivet fanns ett uttalat uppdrag att man skulle beakta boendemiljö och upplevd boendekvalitet. Av detta finns i utredningen inga spår.</div> <br /><div>Det finns en slentrianmässig, svepande och onyanserad diskussion om att dagens regler förhindrar kreativitet och innovation. En genomgripande översyn av regelverket borde, utöver strukturen i själva lagtexten, främst besvara tre grundläggande frågor:</div> <br />·  Vilka bestämmelser i nuvarande regelverk gör det omöjligt att bygga riktigt dåliga bostäder? Dessa regler borde behållas.<br />·  Vilka bestämmelser i nuvarande regelverk gör det svårt att bygga bra bostäder? De reglerna borde ses över och strykas eller förändras.<br /><div>·  Vad är lägsta godtagbara standard för en nyproducerad svensk bostad? Det har alltid varit tillåtet att bygga bättre än vad lagen kräver. Regelverkets främsta uppgift är att säkerställa en acceptabel nivå på det sämsta som byggs.</div> <br />Idag finns det i Sverige ungefär fem miljoner bostäder. Nyproduktionen utgör omkring 1 % per år. Föreställ er att det lilla vi bygger nytt skulle vara bättre än de bostäder som redan finns. Är det verkligen för mycket begärt?<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div>Kaj Granath</div> <div><br /></div> <div> Arkitekt, gästforskare, Centrum för Boendets Arkitektur, Chalmers ACE</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/CBA/Nyheter/2021/plan-600w.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/cba-bostadsdag-19-oktober-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/cba-bostadsdag-19-oktober-2021.aspx​CBA bostadsdag 19 oktober<p><b>​Program och anmälan</b></p><div>Nu är det dags för comeback för CBA bostadsdagar. 19 oktober presenterar CBA aktuell bostadsforskning. Vi kommer presentera projekt om Den föränderbara bostaden, VMK - ett kvalitetsverktyg, inglasade strukturer och en bostadsundersökning i Riksbyggens prisbelönta bostadshus Viva på Guldheden, Göteborg. Vi kommer också presentera CBA verksamhet, vad vi gjort och vad vi kommer och vill göra framgent. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Program </h2> <div> </div> <div>13.00 </div> <div><strong>Intro, om CBA och framåt </strong></div> <div>Ola Nylander </div> <div> </div> <div>13.20 </div> <div><strong>Den anpassbara lägenheten, ett Boverksprojekt</strong></div> <div>Anna Braide </div> <div> </div> <div>13.50 </div> <div><strong>Spaces – glasade rum, ett Boverksprojekt</strong></div> <div>Paula Wahlgren och Kajsa Crona </div> <div> </div> <div>14.20 </div> <div><strong>Paus </strong></div> <div> </div> <div>14.50 </div> <div><strong>VMK och Digital analys av bostadskvaliteter </strong></div> <div>Kaj Granath, Ola Nylander och Gunnar Persson </div> <div> </div> <div>15.20 </div> <div><strong>Bostadsundersökning Brf Viva </strong></div> <div>Anna Braide </div> <div> </div> <div>15.50 </div> <div><strong>Trivsel i trähus, en bostadsundersökning i kv Frostaliden, Skövde </strong></div> <div>Ola Nylander och Jan Larsson </div> <div> </div> <div>16.00 </div> <div><strong>Potential för kvarboende </strong></div> <div>Morgan Andersson och Kaj Granath </div> <div> </div> <div>16.15 </div> <div><strong>Avslutning med kommande CBA projekt Bygglov 2017 och 2018 </strong></div> <div>Kaj Granath </div> <div><strong>VGR om trähusbyggande </strong></div> <div>Ola Nylander </div> <div> </div> <div>16.45 </div> <div><strong>Bostadsdagen avslutas.</strong></div> <div> </div> <div>Deltagande är gratis för CBA medlemmar. Övriga faktureras 5000 kr. <br /></div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/557a7dc7-7ed7-44c9-aea0-8dd1d9e2c722">Till anmälan<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Zoom länk:</div> <div> <p class="MsoNormal"><a href="https://chalmers.zoom.us/j/66931126235">https://chalmers.zoom.us/j/66931126235</a></p> <p class="MsoNormal"> Password: 819750</p> <br /></div> <div>Det kommer även att vara möjligt att ansluta till bostadsdagen på Zoom utan kostnad. Vi kommer dock inte att kunna säkra kvalitén på Zoom sändningen som görs med befintlig utrustning på ett event som genomförs i första hand som ett live event. </div> <div> </div> <div>Välkomna</div> <div>Ola Nylander</div> <div>Professor Chalmers arkitekturskola, föreståndare CBA</div>Wed, 29 Sep 2021 14:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/nyhetsbrev-sommar-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/nyhetsbrev-sommar-2021.aspxNyhetsbrev sommar 2021<p><b>​​Hej CBA medlemmar och bostadsintresserade</b></p>Vi är tillbaka efter sommarledigheterna. Nu hoppas vi på en försiktig återgång, och en postpandemic höst där vi återigen kan träffas. <br />Vi inleder med ett kort sommarnyhetsbrev där vi presenterar några kommande aktiviteter. <br /><br /><strong>Kurser</strong><br />CBA lanserade under våren tre vidareutbildningskurser i Detaljens betydelse. Det är tre separata kurser i Plåt, Tegel och Trä. CBA gör kurserna i samarbete med Sveriges arkitekter (SA). <br />Tegel och Träkurserna är fullbokade. Några få platser finns kvar i Plåtkursen. I den här länken finns mer information om kurserna och anmälningsmöjlighet: <a href="https://www.arkitekt.se/detaljens-betydelse">www.arkitekt.se/detaljens-betydelse</a><br /><br /><strong>CBA bostadsdag</strong><br />Skriv in <span style="text-decoration:line-through">28 september</span> 19 oktober i almanackan. Då kör CBA en bostadsdag där aktuell forskning presenteras tillsammans med diskussion om aktuella bostadsfrågor. Bostadsdagen sker i Chalmersska huset, kl 13-17, men kommer också sändas via zoom till alla CBA medlemmar. Mer info om program och medverkande kommer.<br /><br /><strong>Nya böcker</strong><br />I början av juli kom en ny CBA bok från tryckeriet - <em>Trivsel i trähus</em>, om en bostadsundersökning i Frostaliden i Skövde. Boken finns på Svensk Byggtjänst (250kr) och kan beställas via <a href="https://byggtjanst.se/bokhandel/byggnader/bostader/trivsel-i-trahus">https://byggtjanst.se/bokhandel/byggnader/bostader/trivsel-i-trahus</a>. <em>Trivsel i trähus</em> kommer vara en av punkterna på kommande bostadsdag.<br />Ännu en CBA bok kommer inom kort. Anna Braide har gjort en första del av bostadsundersökning i Brf Viva. Riksbyggens prisbelönta bostadsprojekt, granne med Chalmers. <br /><br /><br />Hälsningar<br />Ola Nylander<br />Professor, bostadens arkitektur<br />Föreståndare för CBA<br />Thu, 26 Aug 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/ny-cba-bok_trivsel-i-trahus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/ny-cba-bok_trivsel-i-trahus.aspxNy CBA bok: Trivsel i trähus<p><b>Finns på Svensk byggtjänst</b></p><em>​Centrum för boendets arkitektur (cba) är ett centrum på Chalmers, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Genom cba vill Chalmers lyfta fram arkitekturperspektivet i bostadsbyggandet. cba utvecklades genom forskningsprojektet aidah, finansierat av Formas.</em><br /><br /><em>Bostadsundersökningen av trähusen i Frostaliden är finansierad av cba i samarbete med vgr, Västra Götalandsregionen. Bostadsundersökningen ingår som en del i en förstudie cba gör för vgr. Förstudien omfattar två delar.</em><br /><br /><div><em>Dels att identifiera de hinder som finns för ett ökat byggande med trä. Och dels att ta fram förutsättningar för ett doktorandprojekt om trä och relationen till boende och bostad. Förstudien i sin helhet kommer vara klar i slutet av 2021.</em></div> <div><br /></div> <div><a href="https://byggtjanst.se/bokhandel/byggnader/bostader/trivsel-i-trahus">https://byggtjanst.se/bokhandel/byggnader/bostader/trivsel-i-trahus</a><br /></div>Tue, 24 Aug 2021 12:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/detaljens-betydelse-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/detaljens-betydelse-2021.aspx​Detaljens betydelse<p><b>​2018 genomförde CBA kursen Detaljens betydelse. Nu är det dags för en ny kurs och vi gör den i samarbete med Sveriges Arkitekter. Kursen leds av Magnus Almung och August Orrling. </b></p>Att gestalta detaljer är en viktig del för att byggnader ska upplevas vackra och funktionella, att de ska utstråla kvalitet och vara hållbara över tid. För att medverka till att arkitekter fördjupar sina kunskaper om material och detaljer erbjuds hösten 2021 tre utbildningar om <a href="https://www.arkitekt.se/kurs/detaljens-betydelse-tegel/">tegel</a>, <a href="https://www.arkitekt.se/kurs/detaljens-betydelse-tra/">trä</a> respektive <a href="https://www.arkitekt.se/kurs/detaljens-betydelse-plat/">plåt</a>. Utbildningarna, som är fristående, varvar föreläsningar, studieresor, studiebesök och praktiskt hantverk där du bekantar dig med materialen. Utbildningen är nationell och vänder sig till deltagare från hela Sverige. Utbildningsort är Göteborg. <br />Här finns mer information om kursen: <a href="https://www.arkitekt.se/detaljens-betydelse">www.arkitekt.se/detaljens-betydelse</a>Thu, 17 Jun 2021 12:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/koket-star-i-centrum-i-narstudie-om-cirkularitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/koket-star-i-centrum-i-narstudie-om-cirkularitet.aspxKöket står i centrum i närstudie om cirkularitet<p><b>​Anita Ollár intervjuades i Arkitekten</b></p><div>Anita är delfinansierad genom Centrum för boendets arkitektur (CBA) och arbetar inom forskningsprojektet The Circular Kitchen (CIK), ett EU projekt. I sin forskning fokuserar Anita på sociala aspekter av kökets användning och funktion i hemmet och dess framtida utveckling. Anitas lic uppmärksammades i Arkitekten. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://arkitekten.se/nyheter/koket-star-i-centrum-i-narstudie-om-cirkularitet/">Till artikeln i Arkitekten</a><br /></div>Mon, 31 May 2021 15:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Boverkets-nya-regler-strider-mot-svenska-rättsprinciper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/Boverkets-nya-regler-strider-mot-svenska-r%C3%A4ttsprinciper.aspxBoverkets nya regler strider mot svenska rättsprinciper<p><b>​Debattartikel i GP</b></p>​Boverkets förslag om nya regler i byggbranschen innebär att kontrollen för att regler och krav efterföljs lämnas över till byggbolag och byggindustrin. Förslaget har flera brister och bygger på ogrundade påståenden om vad de boende efterfrågar, skriver Ola Nylander, CBA.<br /><div><br /></div> <div><a href="https://www.gp.se/debatt/boverkets-nya-regler-strider-mot-svenska-r%C3%A4ttsprinciper-1.47638758">Till artikeln</a><br /></div>Mon, 24 May 2021 14:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/tidstypiska-kok.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/tidstypiska-kok.aspxHistorisk utveckling av kök och badrum<p><b>​Lunchföreläsning den 14 april</b></p><div>​Kök och badrum är rum i bostaden som vi alla har en relation till. Det är också de rum som ofta förändrats genom nya tekniska lösningar, stambyten eller nya modetrender. Utformning av kök och badrum följer tidsandan genom decennierna, såväl tekniskt som funktionellt. </div> <br />Tidstypiska Kök och bad 1880-2000 är en ny bok utformad av arkitekterna och författarna Cecilia Björk och Laila Reppen, tillsammans med Gustav Bergström. Cecilia och Laila har tidigare skrivit bland annat Så byggdes husen, Så byggdes staden, Så byggdes villan och Tidstypiskt.<br /><br />Boken skildrar utvecklingen i kök och badrum under 120 år – från 1880-talets bostadsnöd med mat som lagas på vedspis och torrdass på gården till år 2000 när hög standard i kök och badrum är en självklarhet. Kvinnans roll i hemmet, folkhemmets framväxt och den tekniska utvecklingen är faktorer som förändras och beskrivs genom decennierna.<br /><br /><div>Arbetet med att ta fram boken har varit omfattande och krävt både fantasi, systematik och uthållighet. Kök och badrum är inte utrymmen som dokumenterats i historien. Föreläsningen kommer att fokusera på hur arbetet bedrivits och hur utvecklingen kan beskrivas.</div> <a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/forelasningsserie-var-2021.aspx"><div><br /></div> <div>Länk för att ansluta får du här</div> </a><div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/CBA/Nyheter/2021/KÖK%20o%20BAD%20Omslag%20Fram%20201015.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Tue, 06 Apr 2021 11:50:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/cbas-remissvar-pa-kommitten-för-modernare-byggreglers-slutbetankande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/cbas-remissvar-pa-kommitten-f%C3%B6r-modernare-byggreglers-slutbetankande.aspxCBAs remissvar på Kommittén för modernare byggreglers slutbetänkande<p><b>​CBA anser, sammanfattningsvis, att Kommitténs förslag innebär sämre förutsättningar för den goda bostaden</b></p><div><strong><span><strong></strong><span style="display:inline-block"><br /></span></span></strong></div> <div><strong><span><span style="display:inline-block"></span></span>​<img src="/SiteCollectionImages/Centrum/CBA/Nyheter/2021/planritning-wide.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></strong></div> <blockquote><div><span><span><strong>​Den nya svenska bostaden - 3 rum och kök, 35kvm.</strong><br />Exempel på lägenhet som <strong>Kommitténs för modernare byggregler</strong> föreslår. Här finns kök utan fönster, sovrum mindre än 5 kvadratmeter, vardagsrum strax över 9 kvadratmeter, och utan lägenhetsförråd. Att Kommittén presenterar detta som en ”förbättring” är anmärkningsvärt.<span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div></blockquote> <div><span><strong><span><span style="display:inline-block"></span></span></strong></span><strong><br /></strong></div> <div><strong>Centrum för boendets arkitektur</strong> (CBA), Chalmers, har varit en av de organisationer och föreningar som Kommittén för modernare byggregler (Kommittén) varit i kontakt med under de tre år som arbetet pågått. 2018 fick CBA en förfrågan om att leverera information till Kommittén om nuvarande regelverk, bakgrunden, utvecklingen och användandet. Våren 2019 levererade CBA ett dokument på 70 sidor till Kommittén med rubriken CBA och den goda bostaden där forskarna Ola Nylander, Kaj Granath, Sten Gromark, Eva Minoura och Paula Femenias beskrev grundläggande förutsättningar för utformningen av en bostad och relationen till formuleringar i lagstiftningen, förordningar och myndighetsföreskrifter. Huvudfokus för uppdraget var kapitel 3 i BBR med hänsyn inre bostadsytor och dess utformning, tillgänglighet och användbarhet. CBAs Kajsa Crona har varit en av deltagarna i de referensgrupper som stöttat Kommittén under arbetets gång.</div> <div>Kommittén har lämnat sitt slutbetänkande, Modernare byggregler, med underrubriken förutsägbart, flexibelt och förenklat. CBA har tagit del av slutbetänkandet och lämnade 2020 sitt remissyttrande i form av 17 kommentarer.</div> <br /><strong>Ingen forskningsförankring</strong><br />Kommitténs förslag innebär genomgripande och detaljerade förändringar av gällande regelverk för bostadsproduktion i Sverige. I direktiven till kommittén ingick att ”ta del av relevant forskning om hur byggregler påverkar den byggda miljöns utformning samt påverkan på kostnaderna för ny-, till- och ombyggnad”. Man hade också möjlighet att initiera forskningsstudier inom dessa områden. <br /><div>CBA anser att Kommitténs förslag saknar en tydlig förankring i aktuell forskning och uppdaterad kunskap om vilka samhällskrav som bör ställas på en modern god bostad. Detta är en allvarlig brist, i synnerhet som Kommittén föreslår genomgripande förändring av regelverket på detaljerad nivå. I utredningstexten finns resonemang om långsiktig hållbarhet, flexibilitet, barns och äldres behov osv, men påfallande många av de föreslagna ändringarna saknar koppling till dessa perspektiv, och konsekvensanalyserna täcker inte alls in dessa frågor.</div> <div><br /> </div> <strong>Dåliga bostäder</strong><br />Forskning visar att en alltför specifik bestämning av bostadsutrymmen och deras storlek kan över tid bli en drivkraft för ombyggnader som skulle kunna undvikas med en planering som möjliggör mångsidig användning. Det är av vikt att bostadens utformning ses ur ett livscykelperspektiv med ambitionen att starkt begränsa resursanvändningen och den relaterade miljö- och klimatpåverkan under hela byggnadens livslängd. De föreslagna förändringarna i det nya regelverket skulle öppna för möjligheten att göra lägenheter med kök utan fönster, sovrum mindre än 5 kvadratmeter, vardagsrum strax över 9 kvadratmeter, och utan lägenhetsförråd. Hur kan detta presenteras under ledordet ”förbättring”? Det har aldrig varit förbjudet att bygga bättre än lagen kräver. Men regelverket sätter ribban för lägsta accepterade standard, och förändringar i linje med kommitténs förslag skulle innebära en standardsänkning av de svenska bostadskraven utan motstycke i den svenska bostadspolitikens historia.<br /><br /><div>CBA anser att Kommitténs intentioner med mer förutsägbarhet, flexibilitet och diversitet med nya föreskrifter för bostäders lämplighet och användning samt förvaltning över tid bör utredas mer med forskning kring en långsiktig hållbarhet som grund.</div> <br /><div>CBA anser, sammanfattningsvis, att Kommitténs förslag innebär sämre förutsättningar </div> för den goda bostaden.<br /><br />CBA forskare som skrivit kommentaren:<br />Professor Ola Nylander<br />Adjungerad professor Kajsa Crona<br />Adjungerad professor Morgan Andersson<br />Docent Paula Femenias<br />TD Kaj Granath<br /><div>TD Anna Braide.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/CBA/Nyheter/2021/Kommitten%20för%20modernare%20byggregler-500.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 19 Mar 2021 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/bostadsskolor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/bostadsskolor.aspxBostadsskolor<p><b>​Planerade tillfällen</b></p>​Under våren 2021 kommer CBA genom Ola Nylander, Kaj Granath och Anna Braide genomföra bostadsskolor för Strategisk Arkitektur och HSB bostad. Under hösten kommer en bostadsskola genomföras för JM Göteborg. Wed, 10 Mar 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/att-bo-och-trivas-i-trahus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/att-bo-och-trivas-i-trahus.aspx​Att bo och trivas i trähus<p><b>​CBA gör under 2021 en förstudie finansierad av VGR</b></p> Professor Ola Nylander driver projektet där HSB, Riksbyggen, Linnéuniversitetet, Sweco och Johanneberg Sciense Park medverkar. Träkansliet och Södra trä är med och motfinansierar. Förstudien har två delar. Inledningsvis görs en undersökning om vilka är hindren för ett ökat trähusbyggande i Västra Götaland. I projektets andra fas ska förutsättningar för en doktorand i bostäder i trä undersökas.  <br />Tue, 09 Mar 2021 14:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/bostadsundersokning-av-brf-viva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/bostadsundersokning-av-brf-viva.aspx​Bostadsundersökning av Brf Viva<p><b>​Anna Braide ansvarar för undersökningen</b></p>CBA gör på uppdrag av Riksbyggen en bostadsundersökning i det prisbelönta bostadshuset Viva, Södra Guldheden, Göteborg. TD Anna Braide ansvarar för undersökningen där erfarenheter samlas in på hur de boendes uppfattning av social hållbarhet, bilpool, solcellsenergilösningar, sociala rum för möten och arbete. Studien kommer pågå 5 år och delrapporteras.  <br />Mon, 08 Mar 2021 14:55:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/hsb-100-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/hsb-100-ar.aspxHSB 100 år<p><b>​CBA sammanställer bostadsprojekt</b></p>​1925 bildades HSB Göteborg. 100-årsjubileet kommer uppmärksammas på olika sätt. CBA genom Ola Nylander, Anna Braide och Kaj Granath gör tillsammans med Lena Josgård och Rickard Fränberg en sammanställning av bostadsprojekt där HSB viktiga roll i utvecklingen av bostadskvaliteter lyfts fram. Det är nedslag i 1920-talets lansering av badrum och sopnedkast, 1930-talets byggande av barnrikehus, 1940- och 50-talets utveckling av större bostäder med familjebostaden på 3 rum och kök, HSBs del av miljonprogramsbyggandet, 1980-talets postmodernism fram till dagens prisbelönta HSB projekt i Hallsås Lerum, Valö fyr och Örgryte Torp i Göteborg.  Mon, 08 Mar 2021 14:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/boendekvalitet-i-flerbostadshus-i-kl-tra.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/boendekvalitet-i-flerbostadshus-i-kl-tra.aspxBoendekvalitet i flerbostadshus i KL-trä <p><b>​Lunchföreläsning den 17 mars</b></p><div>Under CBA lunchföreläsning 17 mars berättar professor Ola Nylander, tillsammans med adjungerad professor Jan Larsson om en bostadsundersökning i stadsdelen Frostaliden i Skövde. Bostadsundersökningen gjordes under 2019 och 2020 av CBA och hade fokus på de boendes upplevelse av att bo i höga flerbostadshus byggda med KL-trä. Frostaliden är en del av Skövdes stora satsning på trähusbyggande och en del av Trästad Sverige.<br /><br />Bostadsundersökningen har haft fokus på Frostaliden 6 och 8, de två 8-våningshus som White arkitekter genom Janne Larsson, tillsammans med Daniel Stenqvist och Fredrika Georgsson, ritat för Brunnen bostad. Forskarna Nylander och Larsson har gjort intervjuer med de boende som följts upp av en enkät till samtliga hushåll i de båda husen. I arbetet med rapporten har TD Kaj Granath, från CBA, medverkat med analys- och textarbete.<br /><br />Studiens huvudfråga: Har trä betydelse för boendetrivseln, kan i princip besvaras med ett enkelt - Ja, trä har betydelse för boendetrivseln. Det finns fyra aspekter som tillsammans bygger upp betydelsen av trä och kopplingen till boendetrivsel:<br /><br /><ol><li>Träfasaderna är en viktig del. De boende tycker husens träspånsfasader är vackra.</li> <li>Träfasaderna är viktig för de boendes identitet och ses som en symbol för hållbarhet.</li> <li>Husen med träfasader och massivträ är unika och därmed väl kända i Skövde.</li> <li>KL-trä i interiören var uppskattat av de boende. </li></ol> <br />Bostadsundersökningen kommer publiceras som en bok senare under våren och kan beställas via Svensk byggtjänst. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span>Länk har skickats ut på CBAs epostlista. Om du inte har fått mail men vill följa föreläsningarna, kontakta asgeir.sigurjonsson@chalmers.se</span><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/CBA/Nyheter/2021/frostaliden-inne.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:349px" /><br /></div> <br /><br />Mon, 08 Mar 2021 11:30:00 +0100