Nyheter: Centrum SWPTChttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 19 Jun 2019 11:56:29 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-f%C3%B6r-snabbare-energiomstallning.aspxVindkraftsforskning rustar branschen för omställning<p><b>​Sedan starten 2010 har Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum samlat och utvecklat kunskap i samarbete med industrin och utgör idag en kunskapsindustri inom svensk vindkraftsteknik. Forskningscentrumet har precis påbörjat sin tredje etapp och går nu mot större projekt i samarbete med flera discipliner. Flera av forskningsresultaten har väckt intresse utanför Sverige och man satsar nu på att bli en aktör även på den internationella arenan.</b></p><p>​Vindkraft är idag den energikälla som har störst potential i energiomställningen i Sverige, som har en nationell politisk målsättning om att all elproduktion år 2040 ska komma från förnybar energi. Från dagens 11 procent uppskattas vindkraften inom ett par decennium utgöra minst 40 procent av den totala elproduktionen i Sverige, förmodligen mer. Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum (SWPTC) förenar teori och praktik genom ett nära samarbete mellan industri och akademi, med ett gemensamt mål att optimera vindkraftverkens kapacitet och göra produktionen och driften mer kostnadseffektiv.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Nya underhållsmetoder ger lägre kostnader och längre livslängd </h2> <p>Oförutsedda stopp i produktionen kan bli en dyr historia för vindkraftsägare, inte bara på grund av felande komponenter som behöver bytas ut utan även på grund av minskade intäkter. </p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/Sara_Fogelstrom_250x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:175px;height:245px" />–    I energiomställningen till 100 procent förnybart är det viktigt att vi i Sverige kan ta hand om våra vindkraftverk då de kommer att stå för en stor del av elförsörjningen framöver. Ett viktigt bidrag från SWPTC för att främja vindkraftsutbyggnaden är att utveckla bättre underhållsmetoder och kunskap om hur vi får vindkraftsverken att hålla längre, säger Sara Fogelström, som är koordinator för forskningscentrumet. </p> <p>Med data från vindkraftverket kan man beräkna den förväntade livslängden för olika komponenter och utifrån det ta fram ett optimalt underhållsschema. Det gör också att man kan planera underhållet till en tid när det är lite vind, då vindkraftverket ändå skulle ha en låg produktion. </p> <p>–    Metoderna som utvecklats inom SWPTC förespråkar ett så kallat opportunistiskt underhåll, vilket innebär att systemet föreslår byte av flera komponenter när man ändå har en servicetekniker på plats. Problem kan då åtgärdas innan de hinner bli för stora och man behöver heller inte åka ut lika ofta, tillägger Sara. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Flera forskningsdiscipliner i samverkan</h2> <p>Hittills har man genom enskilda forskningsprojekt byggt upp grundkunskap inom vart och ett av de forskningsdiscipliner som behövs för att förstå hur ett vindkraftverk fungerar. På Chalmers tittar till exempel forskare inom strömningslära på hur vindkraftverk i skog påverkas av den omgivande terrängen. Forskare inom dynamik undersöker hur den mekaniska drivlinan, och framförallt växellådan, fungerar. Inom elkraftteknik forskar man bland annat på detektion av elfel i generatorn och hur vindkraftsparker bättre kan kopplas samman till havs. Vidare intresserar sig forskare inom konstruktionsteknik för hur olika laster (&quot;krafter&quot;) påverkar fundamentet som vindkraftverket står på. Matematiker är också involverade för att räkna på hur man kan optimera underhållsmetoderna. </p> <p>Ett av projekten som tar hela kompetensspektret i anspråk handlar om hur ett vindkraftverk påverkas under svåra driftsförhållanden. I komplex terräng utsätts det för ständigt växlande vindar, vilket ger större mekaniska påfrestningar på växellådan än vid platt terräng. Det förklarar varför underhållskostnaderna ofta är mycket högre i Sverige, som har mer kuperad terräng, än i platta Danmark. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/Vindfält_710x330px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> </p> <p><em>Med en ny beräkningsmodell kan forskarna se exakt hur vindfältet ser ut för varje enskilt vindkraftverk i en vindpark. Bilden är en cfd-simulering (Computational Fluid Dynamics-simulering) skapad av Hamidreza Abedi</em><em>, Chalmers.</em></p> <span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/Ola_Carlson-2_250x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:175px;height:245px" /></span>Det kan även vara stora variationer i hur stora laster de olika vindkraftverken utsätts för inom en och samma vindpark. Ola Carlson är biträdande professor vid avdelningen för elkraftteknik och föreståndare för SWPTC. Han leder projektet som även genomförs i samarbete med ett flertal industripartners.<p></p> <p>–    Vi har utvecklat en beräkningsmodell som tar hänsyn till mängder av olika parametrar för att kunna beräkna de sammanlagda lasterna som påverkar ett enskilt vindkraftverk. Kunskapen behövs för att tillverkare i sin tur ska kunna anpassa konstruktionen av vindkraftverk till olika driftsförhållanden, säger Ola.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Internationell aktör</h2> <p>Forskningen inom centrumet har fått spridning även utanför Sverige och man medverkar numera i ett flertal internationella nätverk och organisationer, som European Energy Research Alliance, European Academy of Wind Energy och det internationella energiorganet IEA. </p> <p>–    Syns man i dessa sammanhang så finns man. Vi ser att det redan har gett resultat genom att Chalmers har fått förfrågningar om att delta i större EU-projekt. Förutom att det fungerar som en samarbetsplattform är det också ett sätt att lyssna av trender inom forskningen, konstaterar Sara.</p> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><h3 class="chalmersElement-H3">Om Svensk VindkraftsTekniskt Centrum (SWPTC)<span style="display:inline-block"></span></h3></span></h3> <p><a href="/SiteCollectionDocuments/E2/Kalendarium%20och%20Nyheter/190416_SWPTC_Magasin_2019.pdf"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/SWPTC-magasin-framsida-webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:185px;height:237px" />​</a></p> <p><span>Centrumet startades 2010 och under de första två etapperna genomfördes 35 forskningsprojekt i samarbete med 26 industripartners och forskningsinstitut. Forskningen hade inför starten av etapp 3 i januari 2019 genererat 38 publicerade artiklar och åtta doktorsavhandlingar. Forskningen finansieras av Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen (VGR) samt de medverkande företagen och akademiska parterna.<span style="display:inline-block"> <br /></span></span></p> <p><span><span style="display:inline-block"></span></span>Med skriften ”Forskning i medvind – berättelser från Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum” vill SWPTC visa på nyttan med forskningen både för svensk vindkraftsindustri men också för en intresserad allmänhet. I populärvetenskapliga artiklar sammanfattas de två första forskningsetapperna och vad man hittills har åstadkommit inom de olika delprojekten. </p> <p><span><a href="/SiteCollectionDocuments/E2/Kalendarium%20och%20Nyheter/190416_SWPTC_Magasin_2019.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ned skriften ”Forskning i medvind”</a><a href="/SiteCollectionDocuments/E2/Kalendarium%20och%20Nyheter/190416_SWPTC_Magasin_2019.pdf"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /></p> <p><a href="/sv/centrum/SWPTC/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på SWPTC:s hemsida, www.swptc.se</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <p><a href="/sv/personal/Sidor/sara-fogelstrom.aspx">Sara Fogelström</a>, projektkoordinator SWPTC, <a href="mailto:sara.fogelstrom@chalmers.se">sara.fogelstrom@chalmers.se </a><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/ola-carlson.aspx">Ola Carlson</a>, föreståndare SWPTC, <a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se">ola.carlson@chalmers.se<br /></a></p> <p><br /></p> <p>Text: Anna Wallin<br />Porträttfoton: Oscar Mattsson<br /><a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se"></a></p>Thu, 13 Jun 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/En-tredje-etapp-3-för-SWPTC.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/En-tredje-etapp-3-f%C3%B6r-SWPTC.aspxEn tredje etapp för SWPTC<p><b>​​Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum har beviljats medel från Energimyndigheten för en tredje etapp! Etappen startar januari 2019 och pågår till och med december 2022.</b></p><div>​SWPTC har under sina första etapper skapat en gedigen teknikkunskap inom vindkraft, etablerat en forskargrupp med stark kritisk massa och hög kompetens inom vindkraftens viktigaste teknikområden. Centrumet har producerat sju doktorsavhandlingar, visat på att vindkraftverk i skogen utsätts för dubbelt så höga kraften jämfört med placering i slättlandskap och att med god systemkunskap och smart reglering kan en säker drift av havsbaserade vindkraftsparker säkerställas. Vidare har det etablerats ett stabilt samarbete med ett flertal vindkraftsföretag i Sverige och några i utlandet. SWPTC är idag representerade inom IEA, EAWE, EERA på internationell nivå. ​<br /></div>Tue, 22 Jan 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Panelsamtal-om-forskning-på-Vind-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Panelsamtal-om-forskning-p%C3%A5-Vind-2017.aspxPanelsamtal om forskning på Vind 2017<p><b>​Vilka är de största utmaningarna för att nå ett helt förnybart energisystem? Vilken ny kunskap behövs och hur används resultaten från vindforskningen i industrin och politiken? Svaren får du när kunniga forskare och nyfikna näringslivsrepresentanter möts i ett samtal om dagens och morgondagens utmaningar och kunskapsbehov.​</b></p><div>​Kom, lyssna och träffa kollegor och andra vindintresserade mellan 15:30 och 17:00 i lokal Fogelström på konferensen Vind 2017 i Stockholm. Vi avslutar med mingel då du har möjlighet att möta fler engagerade forskare, vindkraftägare och tillverkare.</div> <div><br />Medverkande:<br />Robert Eriksson Svenska kraftnät, Nicklas Johansson ABB, Lennart Söder, KTH<br />Ola Carlson Chalmers tekniska högskola, Ylva Odemark Vattenfall<br />Britta Ersman Rabbalshede Kraft, Stefan Ivanell Uppsalas universitet Campus Gotland<br />Tanja Tränkle RISE</div> <div><br />Arrangörer: Vindforsk, STandUP for Wind, SWPTC, RISE och Energimyndigheten.</div> <div> </div> <div><a href="http://vindkonferensen.se/forskningsfokus/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om konferensen här.​</a></div>Thu, 05 Oct 2017 15:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Artificiell-intelligens-kan-innebära-stora-besparingar-för-underhåll-av-vindkraftverk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Artificiell-intelligens-kan-inneb%C3%A4ra-stora-besparingar-f%C3%B6r-underh%C3%A5ll-av-vindkraftverk.aspxArtificiell intelligens kan innebära stora besparingar för underhåll av vindkraftverk<p><b>​Att laga något som gått sönder på ett vindkraftverk är ofta både tidskrävande och dyrt, inte minst vid vindkraftsparker ute till havs. Dessutom innebär oförutsedda stopp i produktionen minskade intäkter. Chalmersforskaren Pramod Bangalore introducerar nu en ny modell som använder artificiell intelligens och ett nytt sätt att processa data från drift och underhåll för att tidigt upptäcka avvikelser och använda den informationen för att optimera det förebyggande underhållet.​</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Vindkraft är en förnybar energiform som passar bra för svenska väderförhållanden. Men samtidigt kämpar branschen i motvind, till följd av de låga elpriserna. En nyligen publicerad studie från Energimyndigheten visar att kostnaden för att installera vindkraft sjunker, men att det ändå är få nya installationer som blir lönsamma. Kan man undvika de ovälkomna utgifter och minskade intäkter som underhållsinsatser vid oförutsedda stopp innebär skulle det betyda mycket för branschen. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Pramod_Bangalore170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det är här som Pramod Bangalores forskning kommer in. Han började sin forskarbana på Chalmers med att studera nuvarande metoder för att samla in och processa data från drift av vindkraftverk. </div> <div> </div> <div>– Inom akademin finns idag redan flera matematiska modeller för att räkna ut hur och när underhåll ska göras på ett vindkraftverk, men de används inte i industrin idag. Här finns ett gap mellan industri och akademi som jag ville överbrygga.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Pramods forskning har finansierats av Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum (SWPTC). Han har i sin doktorsavhandling presenterat ett helt nytt självutvecklande matematiskt ramverk för optimering av underhåll, som genom att analysera och processa stora mängder av data från driften kan upptäcka fel på komponenter tidigt och planera in nödvändiga åtgärder. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– En viktig del i underhållet är att förutspå när komponenter ska gå sönder genom att tidigt hitta variationer i driften som tyder på att något är på väg att fallera. Vid fallstudier kunde vi redan tre månader i förväg se små skiftningar i växellådans prestanda som tydde på att en del behövde ersättas. Vi är i slutfasen när det gäller att ta fram en ny produkt som vi ska erbjuda marknaden, säger Pramod Bangalore. </div> <h6 class="chalmersElement-H6"><div>Olika förutsättningar för varje vindkraftverk</div></h6><div><h6 class="chalmersElement-H6"> </h6></div> <div>Drift och slitage vid varje vindkraftverk påverkas starkt av de yttre förhållandena, vilket gör att ingen vindkraftsinstallation blir den andra lik. Det i sin tur gör att det är väldigt svårt att det idag saknas ett system för underhåll av kraftverken som kan fungera rakt över branschen. Pramod Bangalore och hans kollegor har gått igenom alla de drift och underhållsdata som går att få ut ur varje installation och har sedan visat hur man kan processa den relevanta datan för att se hur de olika delarna i vindkraftverket mår och vilka som kan vara på väg att fallera. Det blir en cyklisk process som hela tiden ger ägaren till vindkraftverket relevant information och ger en möjlighet att ta informerade beslut om vilka underhållsinsatser som kommer att behövas den närmaste tiden.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Nyheter/Wind-turbine-maintenance_2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Jag är väldigt nöjd med arbetet vi har utfört under min tid som doktorand. Det har varit väldigt mycket information att processa, men att kunna presentera påtagliga resultat och dessutom vara på långt framme med utvecklingen av en produkt som kan ge marknaden en skjuts i rätt riktning känns väldigt positivt. Samtidigt är det ekonomiska pusslet svårt att lägga och några bitar återstår att hitta. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nu handlar det om att på allvar borra sig ner i de ekonomiska förutsättningarna för det nya sättet att arbeta med underhåll av vindkraft. Vilka är kostnaderna för ett nytt arbetssätt, och vad kommer det att kunna innebära för besparingar för branschen? </span></div> <div> <h6 class="chalmersElement-H6">Framtiden för vindkraft i politikernas h​änder</h6> </div> <div>Forskningen om vindkraft ligger långt framme och kunskapsnivån är hög i Sverige. Så när det gäller utvecklingen för vindkraft i Sverige tror Pramod att det nu är upp till politikerna att göra några viktiga vägval för framtiden. Vilka energiformer vill man ha och hur ska man i så fall agera för att ge dem rätt förutsättningar framåt? </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är inte helt lätta frågor för det handlar om att förändra hela systemet. För att kunna matcha variationerna i vind- och solenergin krävs också att vi har andra energiformer som snabbt kan täcka upp i de fall vinden mojnar och solen går i moln.  Här gäller att vi från forskningssidan hjälper till med den kunskap som behövs för att fatta rätt beslut. </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div style="text-align:right"><em style="background-color:initial">Text: Christian Löwhagen</em></div> <div style="text-align:right"><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><em>Bild: Christian Löwhagen (porträtt) </em></span></div> <div style="text-align:right"><span style="background-color:initial"><em>och Shutterstock </em></span></div> <div> </div> ​Mon, 26 Sep 2016 05:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Projekt-Optimalt-underhåll-av-vindkraftverk-har-startat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Projekt-Optimalt-underh%C3%A5ll-av-vindkraftverk-har-startat.aspxProjekt Optimalt underhåll av vindkraftverk har startat<p><b></b></p>​Ett nytt projekt har startat inom SWPTC i juni, Optimalt underhåll av vindkraftverk. Det samhälleliga målet med projektet är att öka tillförlitligheten hos vindkraften, både till lands och till sjöss. Det vetenskapliga målet är att i en eller flera matematiska optimeringsmodeller representera kombinationen av inhämtad information från tillståndsmätningar, okulära besiktningar och varningssignaler från till exempel ett övervakningssystem såsom SCADA, med en optimal kombination av preventivt och avhjälpande underhåll – vilket brukar kallas opportunistiskt underhåll – för att snabbare och mer tillförlitligt kunna bestämma rätt tidpunkter och rätt åtgärder gällande underhåll och utbyten vid land- och havsbaserade vindkraftverk. Denna utveckling och flera praktikfall kommer att genomföras tillsammans med medlemsföretagen i Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum på Chalmers, parallellt med en doktorands forskarutbildning. Genom denna utveckling illustreras potentialen hos de mer avancerade underhållsprinciperna, jämfört med enklare praxis, och bildar förhoppningsfullt dessutom grunden för utvecklingen av en framtida underhålls-app, som kan användas av underhållspersonalen vid besök vid vindkraftverken för att få råd om vilka ytterligare utbyten eller reparationer som bör genomföras när väl personal och utrustning finns på plats.<br />Tue, 05 Jul 2016 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Hamidreza-Abedis-disputation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Hamidreza-Abedis-disputation.aspxHamidreza Abedis disputation<p><b></b></p><p>​Den 15:e april presenterade Hamidreza Abedi sin doktorsavhandling: Development of Vortex Filament Method for Wind Power Aerodynamics. Projektet har fokuserat modellering av vindkraftverkets rotor och aerodynamiken hos vakar. Det finns idag flera olika metoder för att modellera aerodynamiken hos vindkraftverk. Metoderna är olika komplexa och exakta. Exempel på modeller är Blade Element Momentum (BEM) Theory, Vortexmetoden och CFD (Computational Fluid Dynamics). Tidigare har Vortexmetoden använts inom aerodynamiska analyser av vingprofiler och flygplan. Generellt så står det mellan CFD och BEM när det gäller tillförlitlighet, noggrannhet och beräkningseffektivitet. Hamidreza har i sitt arbete utvecklat en &quot;free vortex filament&quot;-metod som ett alternativ till metoderna ovan. Modellen har mindre strikta antaganden, vilket gör att den är mer anpassad till turbulens i luften eller snedanblåsning. Beräkningstiden för modellen är kortare än för BEM och CFD. Resultaten i projektet visar att Hamids modell kan användas av industrin för beräkningar av vindkraftverkets aerodynamik under flera olika driftsförhållanden. </p> <p><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/SWPTC/Nyheter/Hamidreza%20Abedi.pdf" target="_blank">Hamidrezas presentation hittar du här. </a></p>Mon, 02 May 2016 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Nya-webbsidor-för-SWPTC.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/SWPTC/nyheter/Sidor/Nya-webbsidor-f%C3%B6r-SWPTC.aspxNya webbsidor för SWPTC<p><b></b></p><p>Nu har SWPTC fått nya uppdaterade webbsidor. Om du saknar någon information hör gärna av dig!<br /> </p>Thu, 04 Feb 2016 08:00:00 +0100