Nyheter: Centrum CHIhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 06 Oct 2022 18:27:40 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxBättre vård genom förståelse för nya koncept<p><b>​Trendiga koncept som &quot;Lean&quot;, &quot;Värdebaserad vård&quot; och &quot;Lärande hälsosystem&quot; avlöser varandra som idéer för hur sjukvården kan förbättras. Men hur kan chefer i vården hantera de här managementinnovationerna, så att de inte bara blir nya fina ord utan leder till faktiska förbättringar? Christian Colldén är själv läkare och chef och har i sin doktorsavhandling på Chalmers studerat hur koncepten kan förstås och översättas till en lokal kontext för att höja kvaliteten och effektiviteten i vården.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Alla som försökt sig på att utveckla och förbättra vårdsystem har nog insett att det är en utmanande uppgift. Styrning kommer ofta från många håll, starka professioner med skilda åsikter ska fås med på banan och processer är sällan raka och renodlade. Managementinnovationer presenteras ofta som heltäckande koncept som kan lösa vårdens problem, men tidigare studier har visat att de ofta inte ger de förbättringar man hoppats på. Vårdpersonal möter också ofta managementinnovationer med skepsis. Men samtidigt finns det exempel där de tas emot positivt och ger högre kvalitet och effektivitet. Utmaningen jag fokuserar på är hur chefer kan förbättra de komplexa vårdsystem de befinner sig i och hur managementinnovationer kan bli användbara verktyg i det arbetet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Jag har varit inspirerad av aktionsforskning, vilket innebär att jag försökt åstadkomma förbättringar i min egen verksamhet samtidigt som jag samlat data för att analysera det jag och andra gjort i praktiken. Jag har verkat inom psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förhoppningsvis har projekten skapat förutsättningar för en bättre kvalitet och innovationsförmåga där. På det generella planet försöker jag bidra till en bättre förståelse för hur man kan använda managementinnovationer så att de tas emot positivt av olika aktörer i vården och skapar förbättringar. Den generella kunskapen kan användas i utbildning av chefer och av personer som stödjer chefer i utvecklings- och förbättringsarbete.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Olika aktörer i vården, som sköterskor, läkare, politiker och verksamhetsutvecklare, har olika bilder av vad kvalitet i vården innebär, hur vården ska bedrivas för att ge en hög kvalitet och hur förbättringar kan åstadkommas. Man kan säga att de vilar på olika logiker. På samma sätt vilar olika managementinnovationer på en eller flera logiker. Genom att kartlägga bakomliggande logiker kan man som chef i vården skapa en förståelse för det komplexa systemet och skapa en matchning mellan koncept och kontext. </div> <div> </div> <div>– Sedan bör man översätta snarare än implementera managementinnovationer, vilket innebär att man inte ska se dem som fasta koncept utan formbara idéer. Ett konkret exempel är värdebaserad vård, som kan ses vila på både logiken standardisering (av vårdförlopp för definierade patientgrupper) och målstyrning (mäter vi utfall och kostnader så behöver chefen inte bestämma hur resultatet ska uppnås). Utifrån förståelse för vad som behövs och/eller tas emot bäst i den egna verksamheten kan olika aspekter betonas för att få genomslag och driva förändring. Managementinnovationen i sig löser sällan problemen, men de kan användas som strategiska verktyg och inspirationskällor.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Det finns tyvärr inga genvägar till förbättringar i vården, men forskningen kan ge råd kring hur man kan ta sig an uppgiften. Det handlar till exempel om att förstå det lokala systemet och dess komponenter, inte minst vad som driver de individer man vill få med sig på nya bättre arbetssätt. Jag hoppas att chefer och andra som driver utveckling i vården kan ta till sig det synsättet och att det lyfts fram i utbildningar för chefer, av interna stödfunktioner för vårdutveckling och av externa konsulter. Då tror jag att frustration kan vändas till konstruktivitet och förbättringar.</div> <br /> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">&quot;Managing management innovations: Contextual complexity and the pursuit of improvements in healthcare&quot;</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 7 oktober 2022 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">avhandlingens sida <br /></a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/christian-ohrn.aspx">Christian Colldén</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Thu, 29 Sep 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxVårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<p><b>​Nu får chefer inom vården i Västra Götalandsregionen och ingenjörsstudenter på Chalmers möjlighet att gemensamt hitta lösningar på faktiska utmaningar i sjukvården. Genom att integrera kursinslag från två befintliga utbildningar ges möjlighet till värdefullt kunskapsutbyte mellan yrkesverksamma och studenter, som i nästa steg kan komma patienterna till nytta. </b></p><div><span style="background-color:initial">Det nya samverkansprojektet innebär en integration av Chalmers uppdragsutbildning i kvalitetsdriven utveckling för chefer och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård och ett kursinslag i Chalmers masterutbildning med inriktning på kvalitets- och verksamhetsutveckling.<br /></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Samverkan med tydlig verksamhetskoppling</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Syftet med projektet, som sträcker sig till mars år 2024, är att väva samman pågående utvecklingsarbete inom Västra Götalandsregionen med Chalmers utbildningsinsatser. Projektet blir möjligt efter att ett gemensamt projektförslag från Chalmers och Västra Götalandsregionen har tilldelats forskningsmedel från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova inom området utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande. </span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Jan_Kilhamn_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Vi ser oerhört positivt på den här typen av projekt med tydlig verksamhetskoppling. Här är Chalmers, med sitt pragmatiska och lösningsorienterade arbetssätt, en mycket viktig partner till oss. Vi har en gemensam historia av utbildningsinsatser för våra verksamhetsutvecklare och chefer och en samsyn kring vad som behöver utvecklas, säger Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</div> <div><br />Utbildningen kommer att bedrivas vid institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation och Centre for Healthcare Improvement (CHI), som är en centrumbildning vid Chalmers med forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Här finns expertis inom exempelvis kvalitetsutveckling, logistik, produktionsplanering, innovation och organisatoriskt lärande. </div> <div>CHI erbjuder utbildning för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, för studenter på Chalmers mastersprogram samt forskarutbildning. Sedan 2004 har CHI bedrivit en rad utbildningar för ledare och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ida_Gremyr_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och tillika programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling, kommer att leda projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Projektet har som mål att skapa en långsiktig plattform för samverkan inom utvecklings- och förbättringsarbete mellan Västra Götalandsregionen och Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har tillsammans arbetat framgångsrikt med utbildningsinsatser inom livslångt lärande i många år men nu får vi möjlighet att vidareutveckla det ytterligare. Vi planerar också att göra det skalbart så att andra kan hämta inspiration från oss och vårt samarbete, säger Ida Gremyr.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br /></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Problemlösning av vårdens utmaningar</span></h3></div> <div>Cheferna i hälso- och sjukvården kommer att få presentera faktiska utmaningar från sina verksamheter och tillsammans med ingenjörsstudenterna arbeta för att hitta lösningar på problemställningarna. Undervisningen kommer bland annat att bedrivas i case-format.<br /><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Vi som arbetsgivare vill erbjuda våra medarbetare en attraktiv miljö. Inte minst, vill vi ge våra yngre medarbetare bästa möjliga förutsättningar att göra en god insats. Då är den här typen av projekt ett väldigt viktigt och handfast verktyg för att introducera förbättringskunskap och för att utveckla verksamheten och individerna parallellt, fortsätter Jan Kilhamn.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att stärka kunskapsutbytet och kontakterna mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen kan vi både öka studenternas arbetslivsanknytning under utbildningen och engagera de yrkesverksamma i livslångt lärande. Vi vill också öppna upp ögonen för offentlig sektor, och specifikt Västra Götalandsregionen, som en potentiell arbetsgivare för många av våra ingenjörer, säger Ida Gremyr. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Patrik_Alexandersson_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Planeringen av den nya utbildningen har redan påbörjats och vår förhoppning är att vi under hösten 2022 ska ha hittat bra sätt skapa integrerade moment för masterskurser och kurser för yrkesverksamma säger Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Attrahera hjärnkraft till morgondagens sjukvård</h3> <div>Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare med cirka 55 000 medarbetare och ansvarar för hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling i Västra Götaland.</div> <div><br /></div> <div>– Våra invånare vill inte ha gårdagens sjukvård. De vill ha dagens, och helst morgondagens, hälso- och sjukvård, säger Jan Kilhamn. Därmed handlar den här typen av projekt naturligtvis också om kompetensförsörjning.  Där är den pedagogiska aspekten av livslångt lärande och kontinuerlig förbättring som Chalmers erbjuder viktig för oss att införliva i vår organisation. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom vill vi skapa bästa möjliga förutsättningar för digitala lösningar som underlättar för våra invånare. Där finns ju en klar koppling mellan teknikplattformar och digitala och digifysiska tjänster för patienterna.  Det handlar om att attrahera hjärnkraft som vill arbeta med teknik i sjukvården, avslutar Jan Kilhamn.  </div> <div><br /></div> <div><em>Bildtexter:</em><br /><br /><em>Den övre bilden: Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</em><em> Foto: Carina Fyrberg</em><i>​.</i><br /><br /><em>Den mellersta bilden: </em><em>Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.</em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><em>Den undre bilden: </em><span></span><em>Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.<br /></em></span><span style="background-color:initial"><br />Text: Linda Wallgren Jirvén</span></div> <div>​<br /></div>Mon, 10 Jan 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Lakare-och-ingenjorer-samarbetar-for-att-losa-samhallsproblem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Lakare-och-ingenjorer-samarbetar-for-att-losa-samhallsproblem.aspxLäkare och ingenjörer samarbetar för att lösa samhällsproblem<p><b>​I ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet och Chalmers undersöks sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen utifrån medarbetarnas perspektiv, för att komma fram till ett bättre omhändertagande vid sjukdom som påverkar arbetsförmågan. Forskningsprojektet kombinerar läkar- och ingenjörsperspektivet genom två doktorander från respektive profession.</b></p><div>​Märit Löfgren, som utöver doktorandstudierna på Göteborgs universitet jobbar som specialist i allmänmedicin på en vårdcentral, för med sig det kliniska perspektivet. Daniel Gyllenhammar, doktorand vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, har ett ingenjörs- och verksamhetsutvecklingsperspektiv. Tillsammans belyser de problemen kring sjukskrivning och rehabilitering på olika sätt.</div> <br />Samarbetet har en logisk bakgrund, även om den från början inte tycks helt uppenbar. Märit Löfgren startade sin bana med en examen inom industriell ekonomi på Chalmers. När hon sedan började doktorera på GU och det visade sig att Chalmers rekryterat en doktorand inom liknande område, föll det sig naturligt att ta kontakt och utforska möjligheten till samarbete. En nyckel till att detta samarbete kunde starta var att båda organisationerna var nyfikna och öppna för att testa. Fokus låg på att se potentialen istället för eventuella hinder.<br /><div><br /></div> <div>– Vi ser olika saker, och kommer med det fram till andra slutsatser tillsammans än vi hade gjort var för sig. Jag vill påstå att det gemensamma resultatet är bättre. Vi har också möjligheten att ifrågasätta varandras slutsatser samt förklara oss själva för någon som inte har exakt samma världsbild, vilket också är givande, berättar Daniel Gyllenhammar.</div> <div><br /></div> <div>Doktoranderna är just nu mitt inne i analysen av sina studier, men kan redan berätta en del av vad de kommit fram till:</div> <ul><li>Det finns en problematik där processen kring sjukskrivning och rehabilitering drivs av olika parter vid olika tillfällen – och där den drivande parten inte alltid har mandat att initiera de aktiviteter som krävs. Detta resulterar att patienten lätt hamnar i kläm, särskilt när det gäller insatser som kräver timing.</li> <li>Ser man till socialförsäkringssystemet som helhet, så är det ibland lite som att sjukskrivning blir det minst dåliga verktyget man har att använda för att lösa ett problem. Resultatet blir som att använda en hammare för att få fast en skruv – det går, men det är verkligen inte optimalt.</li> <li>Alla aktörer på medarbetarnivå som doktoranderna pratat med gör så gott de kan, men verktygen är ofullständiga eller otillräckliga för att de ska kunna göra ett bra jobb där patienten verkligen stöttas hela vägen.</li> <li>Det finns en problematik kopplat till att de olika aktörerna inte har en samsyn gällande problem. Här skapar regelverk, organisationsstrukturer och även olika organisationskulturer hinder för att gemensamt komma fram till vad som är rätt sak att göra. </li></ul> <div><br /></div> <div>Sammanfattningsvis, för att förbättra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen måste organisations- och strukturrelaterade problem adresseras för att förståelsen ska kunna öka mellan de olika involverade organisationerna (primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten). Det leder i sin tur till att medarbetarna inom de olika organisationerna kan få en gemensam problembild och därmed förstå problemet i sin helhet. <br /><br /></div> <div> – Som möjliga vägar framåt ser vi att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen hade gynnats av ökad samverkan mellan de olika aktörerna, till exempel i form av exponering och dialog så att man förstår vad de andra gör. Att faktiskt ses och prata igenom ett gemensamt ärende gör det inte bara lättare i just det enskilda ärendet, det underlättar även framtida ärenden då man tillägnar sig bättre insikt i hur den andre tänker, säger Märit Löfgren.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: CHI </em><br /><em>Foto: CFFC Chalmers studentkår </em><br /></div> Wed, 08 Dec 2021 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Uppsatspris-till-forbattringsarbete-kring-lunginflammationsvard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Uppsatspris-till-forbattringsarbete-kring-lunginflammationsvard.aspxUppsatspris till förbättringsarbete kring lunginflammationsvård<p><b>​Annika Pålsson och Erik Mårtensson uppsats inom förbättringsarbete för lunginflammationspatienter har vunnit pris för bästa uppsats inom kvalitets- och verksamhetsutveckling.</b></p><div>​Att behandla lunginflammation är generellt en ganska standardiserad process inom svensk sjukvård. Trots det förekommer en mängd variation i hur vården ser ut på olika sjukhus och inom olika verksamheter som påverkar hur det går för patienterna. Variation medför oönskade konsekvenser, men även möjligheter till förbättring. </div> <br />Annika Pålsson och Erik Mårtensson genomförde båda sina exjobb på Skaraborgs sjukhus för att just försöka förstå, beskriva och hantera variation i dessa flöden på ett bättre vis. Genom bland annat datamining för att se hur patienterna flyttas mellan olika avdelningar och djupgående analys av kvalitativa data såväl som kvantitativa data blev ett antal förbättringsområden tydliga.<br /><div><br /></div> <div>Utvecklingsområdena kommer att ha stor vikt i den fortsatta utvecklingen av patientprocessen. Trots en pågående pandemi tog sig medarbetare och chefer på sjukhuset tid för att dela med sig av sina med insikter om hur vården för dessa patienter kan förbättras.</div> <div><br /></div> <div>Svante Lifvergren, Skaraborgs sjukhus och CHI, har varit en av handledarna och beskriver uppsatsens betydelse:</div> <div>– Studenternas arbete är mycket innovativt och värdefullt för det fortsatta arbetet med att utveckla vården för patienter med lunginflammation. Just kombinationen av datamining samt intervjuer av medarbetare och chefer i kombination med analys av process- och resultatmått är ett utmärkt tillvägagångssätt som kan vara av stort värde i all utveckling av olika patientprocesser. </div> <div><br /></div> <div>För sitt prestation blev Annika och Eriks arbete utsett till bästa uppsats/examensarbete av Svenska föreningen för kvalitet:</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi har kunnat använda oss av process-mining för att för analysera förbättringspotential i dessa processer och vi ser att metoden skulle kunna spridas ytterligare. Vi rekommenderar andra studenter att söka priset, det är en häftig upplevelse att få vinna!</div> <div><br /></div> <div>Hendry Raharjo, docent på TME, har varit handledare tillsammans med Svante Lifvergren. Reza Javid Gholam från Skaraborgs sjukhus har också bistått med analys av kvantitativa data.<br /></div> <br />Mer om <a href="https://oj.sfkvalitet.se/" target="_blank">OJ-priset</a> <br />Uppsatsen som <a href="https://oj.sfkvalitet.se/MT_Pneumonivard_SkaS.pdf" target="_blank">presentation</a> <br />Här finns hela <a href="https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/302517">uppsatsen att läsa</a>  <br /><br />Wed, 08 Dec 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxFörståelse för variation – ny nationell utbildningsmöjlighet<p><b>Behovet av att använda verksamhetsdata på ett sätt som driver förbättring växer kontinuerlig – i takt med nya digitala lösningar och med ökad förbättringskunskap i verksamheterna. För att ytterligare accelerera denna utveckling bjuder Chalmers/CHI in till en ny utbildning för individer som ska se till att data blir tillgänglig och användbar för just praktisk och lokal förbättring. </b></p>​<span><a href="/sv/centrum/chi/utbildning/utbildning-for-yrkesverksamma/Documents/CHI_Faktadriven_Verksamhetsutv.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs mer om kursen Faktadriven verksamhetsutveckling i sjukvård </a><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Events/cc1c1d4e-78a3-4aac-b635-bfe8fda8734b" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig här</a><br /><br />Frågor? Välkommen att kontakta <a href="mailto:patrik.alexandersson@chalmers.se">patrik.alexandersson@chalmers.se</a> </span>Mon, 29 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Koordinering-och-uthallighet-kravs-for-lyckad-omstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Koordinering-och-uthallighet-kravs-for-lyckad-omstallning.aspxKoordinering och uthållighet krävs för lyckad omställning<p><b>​Med nya förutsättningar krävs en förändring av dagens struktur inom hälso- och sjukvården. Ett forskningsprojekt har följt Västra Götalandsregionens arbete med utvecklingsstrategin &quot;Omställningen&quot;. Forskningen visar på vikten av koordinering och uthållighet i styrning, samordning, och över tid. Den nya rapporten kommer från forskningsstiftelsen Leading Health Care och Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</b></p>​Västra Götalandsregionen (VGR) är inne i ett omfattande utvecklingsarbete för att erbjuda invånarna en mer tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård, med högre kvalitet och större delaktighet inom ramen för befintliga resurser. Det innefattar bland annat att stärka den nära vården, att koncentrera utförandet av viss specialiserad vård och att öka användningen av digitala vårdtjänster. Dessutom ingår att fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och att utveckla hälso- och sjukvården för barn och unga. Den gemensamma inriktningen för detta utvecklingsarbete, som går under namnet Omställningen, iscensattes 2017 och är fortfarande pågående.<br /><br />Forskningsstiftelsen Leading Health Care (LHC) och Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers har i ett gemensamt uppdrag följt strategin och dess genomförande. Resultaten presenteras i rapporten &quot;Om en omställning&quot; som vill synliggöra de utmaningar som har uppstått och vilka lärdomar som kan dras av strategiarbetet.<br /><br />Rapporten visar på vikten av koordinering och uthållighet i tre dimensioner: i den vertikala styrningen, i den horisontella samordningen, samt över tid. Forskarna har identifierat både aspekter som fungerat väl, och områden som behöver utvecklats.<br /><br />På plussidan finns ambitionen att förändra – och våga satsa stort. Det har funnits en vilja att sluta upp kring en gemensam strategi över politiska och organisatoriska områden, och även en öppenhet för att göra strategiska justeringar efterhand. Vidare lyfts programkontorets förmåga att kontinuerligt lyfta upp utmaningar och att de, trots begränsade mandat, har lyckats påverka processen positivt. Dessutom anser forskarna att arbetet med strategin över tid har gjort att samarbete och koordinering över olika programområden över tid blivit mer och mer naturligt, med en allt bättre förmåga att se till en strategisk helhet.<br /><br />Det finns också flera områden där utvecklingsarbetet behöver förstärkas. Det handlar bland annat om att förändringsarbetet behöver säkerställas i de ordinarie styr- och uppföljningssystemen. Det behöver utvecklas nya former för uppföljning: som att analysera ändamålsenlighet snarare än produktivitet – det vill säga valet av relevanta aktiviteter, snarare än aktiviteternas genomförande. <br /><br />Forskarna poängterar också medarbetarnas engagemang för vardagsarbetet och de förbättringar man kan uppnå där. Erfarenhet visar att en känsla av kontinuitet och gemensam riktning är viktigt för att behålla engagemang, och att upplevelsen att ständigt springa på nya bollar kan verka i motsatt riktning, så kallad projekttrötthet.<br /> <br />Hur olika förändringsområden ska hänga ihop i de faktiska vårdverksamheterna<br />har varit otydligt beskrivet i strategin. Det har lett till överlappningar och prioriteringskonflikter. En möjlighet för att öka koordineringen mellan olika omställningsdelar är enligt forskarna att utgå från hur erbjudandet till medborgaren/patienten sammantaget kan se ut, om alla omställningsdelar beaktas.<br /><br />Slutligen pekar rapporten på att strategin har fokuserat på olika förändringsområden som är sektorsövergripande, men inte arbetat med att se över rådande organisering och ansvarsfördelning. Erfarenheten visar att det oftast inte räcker att konstatera att &quot;samverkan behövs&quot; för att överbrygga etablerade strukturer och mellanrum.<br /><br /><br /><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs rapporten &quot;Om en omställning&quot;</a><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /><br /><br /><strong>Fakta: Västra Götalandsregionens strategi Omställningen</strong><br />Strategin för regionens utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården går under namnet Omställningen och formaliserades 2017. Den ska pågå som särskild satsning åtminstone till utgången av 2021. Efter detta är det tänkt att utvecklingsarbetet ska bedrivas vidare främst inom ordinarie strukturer och organisation.<br /><br /><strong>Fakta: Forskningsprojektet </strong><br />Stiftelsen <a href="https://www.leadinghealthcare.se/">Leading Health Care</a> (LHC) och <a href="/sv/centrum/chi/">Centre for Healthcare Improvement</a> (CHI) vid Chalmers fick 2018 ett gemensamt uppdrag om följeforskning på Omställningen och dess genomförande. Syftet har varit att observera och dokumentera utvecklingsarbetet över tid, tillämpa organisationsteoretisk kunskap och fungera som vetenskapligt bollplank vad gäller inriktning, utformning och omfattning av förändringsarbetet i Västra Götalandsregionen.<br />Fri, 03 Sep 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxDe flyttar hem vården<p><b>​I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.<br /><br /></span><div>Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett samarbete behövs</h2> <div>Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.<br /><br /></div> <div>För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Andreas-Hellström_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></div> <div>– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitala vårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.</div> <div>– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.<br /><br /></div> <div>Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.</div> <div>– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör patienten aktiv i sin vård</h2> <div>Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sin sjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.</div> <div>– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.<br /><br /></div> <div>Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg, forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkan för ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.</div> <div>– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kring dessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intresse från alla håll, säger Andreas Hellström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Röster om satsningen När vården flyttar hem:</h2> <div><strong>Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Maria-Taranger_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></strong></div> <div>– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta känna förtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycket större ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ett sjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.<br /><span style="background-color:initial">Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänkta frakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha en fraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus och sedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.<br /></span><span style="background-color:initial">Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för att vårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, eller till personal anställda i andra organisationer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Ekberg-Jansson_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att då arbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helt i linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då man speglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarens perspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process med alla aktörer närvarande.</span><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad</strong></div> <div>– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem, kommer att innebära mer samverkan där hälso- och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Carin-Bringestedt_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /> sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.<br /><span style="background-color:initial">Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderliga former – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkan mellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.<br /></span><span style="background-color:initial">Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartare med bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem</h2> <div>När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projekt som identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:<br /><br /></div> <div><strong>• ASAP/Autumn Leaves</strong>, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusive hemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• ViSMoT (videostöd till mobila team)</strong>: Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkan med högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten i bedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov</strong>, ett projekt som bedrivs i samarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div><strong>• Framtidens vårdcentraler</strong>, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitektur på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning av primärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept för framtida lösningar.</div> <div><strong>• Out Fit</strong>, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademin och Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.</div> <div><strong>• Patientinnovatörerna</strong> är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenuppleda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund för innovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /><strong>Initiativtagare till satsningen är:</strong></div> <div>Andreas Hellström, Universitetslektor på Teknikens ekonomi och organisation, är koordinator för satsningen. Andreas Hellström nås via mailadressen <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se​</a>.</div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik, <a href="mailto:bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a>.</div> <div>Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:goran.lindahl@chalmers.se">goran.lindahl@chalmers.se.</a></div> <div>Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:johanna.eriksson@chalmers.se">johanna.eriksson@chalmers.se</a>.</div> <div>Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare, <a href="mailto:sara@riggare.se">sara@riggare.se</a></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt​<br /></div> <div>Foto av sjukvårdspersonal och patient: Shutterstock</div> <div>Foto Andreas Hellström: Carolina Pires Bertuol</div> <div>Foto Ann Ekberg-Jansson: Angereds Närsjukhus</div> <div>Foto Carin Bringestedt: Göteborgs Stad, Hanna Björnheden</div> <div>Foto Maria Taranger: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Johanna Ewald St Michaels</div>Thu, 24 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxPandemin får vården att sikta åt samma håll<p><b>​Med det gemensamma målet att bekämpa pandemin har vården blivit mer sammansvetsad, fokuserad och pragmatisk. Ansvarsgränser som tidigare utgjort hinder upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga. Dessutom har andelen icke-fysiska möten ökat markant under pandemin. Det visar en ny forskningsrapport från Chalmers.</b></p><div>​Den nya rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård” är skriven på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) av forskare vid Chalmers två centrum inom vårdområdet, Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Centrum för vårdens arkitektur (CVA). <br /><br /></div> <div> </div> <div>Rapporten beskriver hur vården i Sverige har påverkats under den pågående pandemin. 29 företrädare för kommuner och regioner i olika roller har intervjuats. Svaren från alla intervjuerna pekar i samma riktning, vilket är ovanligt för kvalitativa intervjuer med olika professioner från olika organisationer. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI och en av författarna till rapporten berättar om resultatet:</div> <div>– Vad vi ser är ett tydligt exempel på hur viktigt ett målarbete kan vara. Här har alla lyckats enas om ett och samma mål – att hantera och bekämpa pandemin – och då blir också insatserna harmonierade. Vi ser den inneboende styrkan i när professionen ges möjlighet att lösa problemen så nära källan som möjligt, med få byråkratiska pålägg. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Minskat glapp mellan yrkesroller</h3> <div>I rapporten beskrivs hur vårdens ledningsfunktioner till stor del fokuserat på samordning och strukturering. Med det tydliga gemensamma målet upplevs ledarskapet på olika nivåer och i olika delar som mer samspelta. Ansvarsgränserna, som tidigare utgjort hinder, upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga, både mellan och inom organisationer. Detta beskrivs huvudsakligen i positiva ordalag av de intervjuade – men forskarna poängterar att detta också riskerar skapa en kultur där regelverk spelar mindre roll.</div> <div><br /></div> <div>De som arbetar i patient- och vårdtagarnära arbete har upplevt en hög grad av tillit från sina chefer och mandat att själva testa nya arbetssätt. Det har lett till ökat engagemang och delaktighet. Även gränser mellan professioner har minskat i betydelse under pandemin. Vikten av pragmatik och nya arbetssätt har ofta inneburit ett behov av att jobba ihop rent praktiskt och har därmed minskat glappet mellan olika yrkesroller.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Färre fysiska möten </h3> <div>Andelen icke-fysiska möten har ökat markant under pandemin, både med patienter och vårdtagare liksom med kollegor och företrädare för andra organisationer.  Det handlar främst om vanliga röstsamtal, medan det i mindre omfattning rör sig om digitala kommunikationsverktyg. Som fördelar jämfört med fysiska möten ser man att denna typ av kommunikation tar mindre tid i anspråk, är mer fokuserade och lösningsorienterade. Å andra sidan riskerar relationsskapandet att försvåras när personal och patient inte möts fysiskt.</div> <div><br /></div> <div>– Framöver blir det viktigt att hitta den goda balansen mellan när det är viktigt och lämpligt att träffas fysiskt, respektive när det digitala är att föredra, kommenterar Patrik Alexandersson. </div> <div><br /></div> <div>Ett problem som lyfts i rapporten är hur man når de äldre med digitala lösningar. En annan reflektion från forskarna är hur tydligt det är att den somatiska (fysiska) vården är normen. Psykiatriska utmaningar under pandemin nämns knappt i intervjuerna. </div> <div><br /></div> <div>Det finns en stor vilja bland de intervjuade att behålla de goda arbetssätt som utvecklats under pandemin. Det gäller särskilt de icke-fysiska mötena och olika former av gränsöverskridande arbetssätt. Förutsättningarna för förändring bedöms av flera vara bättre än innan pandemin, på grund av en mängd nya erfarenheter och ett bättre samarbetsklimat. Samtidigt uttrycker de intervjuade en oro för att det efter pandemin blir en återgång till hur man arbetade tidigare.<br /><br /></div> <em>Rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård: En intervjustudie med företrädare från kommuner och regioner” är författad av Erik Eriksson, Patrik Alexandersson, Christian Gadolin, Johanna Eriksson och Göran Lindahl vid Chalmers tekniska högskola på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).</em><br /><em></em><div><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/Sidor/default.aspx"><br />Rapporten kan läsas här</a> </div> <div>Se även <a href="https://www.dagensmedicin.se/arbetsliv/arbetsmiljo/risk-for-laissez-faire-kultur-med-utsuddade-granser/">artikel i Dagens Medicin<br /></a></div> <div><br /> </div> <div><strong>Begreppet Nära vård och forskningsprojektet</strong></div> <div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt, Nära vård. Begreppet definieras på olika vis men innehåller vanligen tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. Centre for Healthcare Improvement är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med Västra Götalandsregionen VGR. Projektet startade redan innan pandemin. <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspx">Läs vidare här</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Centre for Healthcare Improvement (CHI)</strong> är en centrumbildning vid Chalmers tekniska högskola som bedriver forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Målet är att tillsammans med svensk hälso- och sjukvård skapa och sprida forskningsbaserad och handlingsorienterad kunskap om hur vi kan uppnå en bättre och säkrare hälso- och sjukvård. <a href="http://www.chi.chalmers.se/">www.chi.chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong>Centrum för vårdens arkitektur (CVA) </strong>är ett nationellt centrum för utveckling och spridning av kunskap om vårdens fysiska miljö. CVA verkar aktivt inom forskning, samverkan, utbildning och nyttiggörande. <a href="http://www.chalmers.se/cva/">www.chalmers.se/cva/ </a></div> <div> <br /></div> <div><em><br />Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div><em>Bild: <a href="https://pixabay.com/sv/users/nastya_gepp-3773230/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Anastasia Gepp</a> via <a href="https://pixabay.com/sv/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Pixabay<br /></a></em></div>Wed, 27 Jan 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxFörbättringsutbildning ledde till prisad idé för cancervård<p><b>​Sjuksköterskan Martina Jarnström har tagit fram ett utbildningsmaterial för att ge cancerpatienter möjlighet att själva kunna koppla loss sin cytostatikapump i hemmet. Idén kom när hon läste en kurs i förbättringskunskap som ges av Regionalt cancercentrum väst och Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers. För sitt arbete har hon nu fått ett av Sveriges främsta priser inom hälso- och sjukvårdsområdet, Vårdförbundpriset på en halv miljon kronor.</b></p><div>​– Patienter som får en cytostatikapump på sjukhuset får gå hem ett par dygn, för att sedan komma tillbaka för att få den borttagen. Den proceduren tar bara ett par minuter och jag började fundera på om inte patienten kunde göra detta själv. Våra patienter är trots sin sjukdom ofta ganska friska, de befinner sig mitt i livet och får springa mycket på sjukhus ändå, berättar Martina Jarnström, som är kontaktsjuksköterska vid hematologi- och onkologienheten på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström tog fram en modell i form av ett omfattande bildstöd med texter för att lära patienten och närstående hur man gör när man kopplar bort cytostatikapumpen och hanterar sin centrala infart, alltså kopplingen in i kroppen. Nu är tillvägagångssättet infört på bred front och gensvaret från patienterna positivt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För sitt arbete med att låta patienterna bli mer delaktiga i sin vård har Martina Jarnström nu vunnit Vårdförbundspriset på 500 000 kronor. Syftet med priset är att lyfta fram personer som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det var väldigt oväntat och väldigt stort, säger en glad Martina. Det är en motivation till att fortsätta arbeta med den här typen av projekt och visar samtidigt hur viktigt vårt yrke är, i synnerhet i dessa tider.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning för strukturerad förbättring</h3> Utbildningen där Martina utvecklade sin idé ges årligen och är nu inne på femte omgången. Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, där ett eget förbättringsarbete ska genomföras. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Syftet med kursen är att omsätta kunskaper i verksamhetsutveckling i praktiken – och det ska vara till gagn för ”den vi är till för”. Vi föredrar att använda det begreppet framför såväl kund som patient, förklarar Patrik Alexandersson som är kursansvarig och tillika föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna. Inte minst kopplingen till att genomföra en praktisk förändring och att få ett eget starkt nätverk. </div> <div> </div> <div></div> <div><br /><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/PatrikAlexanderssom_320x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:250px;height:189px" /></span>– Många deltagare har tagit ett fördjupat grepp om att förstå ”patientens” både medvetna och omedvetna behov i kontakten med vården, och den vårdplan och koordinering som görs för den cancerberörde, berättar Patrik Alexandersson. Det är så spännande att se den här gruppen göra arbeten. De behöver inte övertyga så många kollegor och andra om vikten av förbättring. Däremot när de träffar egna patienter dagen efter utbildningstillfället blir det väldigt svårt att inte vara fokuserad på att göra det bättre för gruppen som man har mitt framför sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström berättar om hur kursen fick henne att gå från tanke till handling.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Genom kursen fick jag främst med mig att arbeta på ett strukturerat sätt med förbättringsarbeten. Jag blev inspirerad av idén att låta patienter sköta bortkoppling i hemmet genom att jag fick höra att det fanns patienter som gjorde det via Rikshospitalet i Köpenhamn. Man hade funderat på det på andra sjukhus men inte kommit vidare. Många var lite skeptiska till en början då det handlar om att handha sjuksköterskeuppgifter i hemmet och dessutom hantera cytostatika-avfall. Men det finns så mycket patienter och närstående som redan sköter komplicerade uppgifter efter att ha lärt upp sig, inte minst självdialysen som vi fick föreläst om i kursen, så på det viset vågade vi tänka lite utanför boxen, berättar hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Men det krävde en hel del arbete runtomkring! Framför allt fick jag med mig att det går att göra skillnad för patienter med ganska små medel och att det ofta ger ringar på vattnet för så många andra, och för verksamheten och vården i stort.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon har redan rekommenderat många andra att gå kursen. Bland annat går hennes chef och en kollega kursen just nu. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är ett privilegium att få chansen att gå kursen, att få en teoretisk bakgrund och genom kursen kunna arbeta med förbättringsarbeten. Det är något som är svårt att hinna med och vara kreativ i inom ramen för det dagliga arbetet. Men med det gjort, är det lättare att ha tankesättet med mig i mitt fortsatta arbete och försöka se möjligheter. Nu är det många som hör av sig med olika idéer och samarbeten, och förhoppningsvis kan vi börja med att utveckla det arbete som redan gjort. Tid för reflektion och kreativitet har kanske inte funnits i överflöd det här året – men jag hoppas att vi fortsätter utveckla den personcentrerade vården på ett spännande sätt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Många positiva effekter </h3> <div> </div> <div> Idén och arbetet som Martina Jarnström genomfört har varit både välstrukturerat och modigt, anser Patrik Alexandersson:</div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att hantera cytostatika och kopplingar till denna är rent tekniskt rätt så svårt. Martina har lyckats ifrågasätta sättet vi har gjort tidigare och lämna över ansvaret till patienten att klara av detta, med stöd om så behövs. Jag tror att både känsla av stolthet och självständighet ökar hos den enskilde. Det ger också positiva bieffekter som färre resor och därmed minskade risker i pandemiska tider. Tajmingen var god. Det är bra att det finns personer som Martina som hjälper oss ifrågasätta ”det för givet tagna”.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För prissumman planerar Martina Jarnström bland annat att hitta på någonting tillsammans med arbetskamraterna, även om det får vänta tills efter pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Kollegorna har varit så delaktiga i det här arbetet och vi gör ett så fint jobb tillsammans, och det har varit ett tufft år. Sedan blir det någon resa i framtiden och lite sparande till barnen. Och betala skatt, så att vi kan fortsätta bedriva vård i vårt avlånga land! <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Jag tycker det har varit svårt med all uppståndelse. Kanske främst för att det blir sådant fokus på pengarna, vilket är förståeligt men det känns svårt när ALLA i vården sliter så hårt. Men jag är förstås oerhört tacksam och förvånad. Jag hoppas att detta kan vara en inspiration för andra, avslutar Martina Jarnström.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><em>Text: SÄS / RCC Väst, Patrik Alexandersson, Daniel Karlsson</em></div> <em> </em><div><em>Foto: Pernilla Lundgren, Södra Älvsborgs sjukhus</em></div> <div> <span style="display:inline-block"></span><br /></div>  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om kursen i förbättringskunskap</em></h3> <div> </div> <div><em>Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård, där även ”onkologi” och ”kontaktsjuksköterskans roll” ingår. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, vilket inkluderar genomförande av ett eget förbättringsarbete. </em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /></div> <div> <em> </em></div> <div><em>En del av utbildningen ges vid <a href="http://kraftenshus.se/">Kraftens Hus</a>. Det är ett konkret exempel på samverkan mellan praktik och Chalmers, men framförallt ett exempel på hur viktig ”den vi är till för” är, bortom att bara vara patient. Där fokuseras på hela livshändelsen kring cancer och inte enbart sjukdomen i sig.<br /><br /></em></div> <div> <em></em></div> <div><em>I utbildningen medverkar från Chalmers och <a href="/sv/centrum/chi">Centre for Healthcare Improvement</a>: Patrik Alexandersson som kursansvarig, Bo Bergman som examinator och Petra Apell som kursassistent. Bland föreläsarna återfinns Erik Eriksson, Frida Smith och Andreas Hellström. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><strong>Läs mer: </strong></div> <div> Vårdfokus: <a href="https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/oktober/hon-lar-patienter-koppla-loss-cytostatikapumpen-sjalv/">Hon lär patienter koppla loss cytostatikapumpen själv </a> </div> <div>Om utbildningen och en studie kring dess resultat: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kontaktsjuksköterskor-lyfter-cancervården-genom-egna-förbättringsprojekt.aspx">Kontaktsjuksköterskor lyfter cancervården genom egna förbättringsprojekt </a></div> <div> </div> <div> </div>Wed, 18 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av coronaviruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva. </b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-utmarker-Sveriges-basta-verksamheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-utmarker-Sveriges-basta-verksamheter.aspxVad utmärker Sveriges bästa verksamheter?<p><b>​Hur lyckas de bästa verksamheterna ha nöjda kunder, nöjda medarbetare, och samtidigt nå fantastiska resultat? Chalmersforskaren Henrik Eriksson har i 20 år studerat dessa organisationer. Ett antal principer och arbetssätt visar sig ligga bakom riktigt framgångsrika verksamheter, oavsett typ av verksamhet. </b></p>​<span>I den här filmen berättar Henrik om sina slutsatser<span>.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br />Mer om bitr. professor <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/henrik-eriksson.aspx">Henrik Eriksson</a>Wed, 17 Jun 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxForskningsprojekt tar vara på patienters expertkunskaper<p><b>​Personer med kronisk sjukdom ansvarar själva för en mycket stor del av sin dagliga hälsa. Det gör dem till experter på att leva med sjukdomen – och detta är en expertroll som skulle kunna nyttjas bättre i dagens vårdsystem. Nu kan du som är patient bidra med din kunskap!</b></p><div>​På Chalmers startar nu ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på patienten som innovatör. Personer med kroniska sjukdomar, det vill säga långvariga eller livslånga sjukdomstillstånd, lär sig att leva med och anpassa sig till sin sjukdom. De tvingas sätta sig in i den komplexa sjukdomsbilden och noggrant observera symtom, hur de svarar på behandling och vilka förutsättningar som krävs för att förbättra sin livssituation. Den egenupplevda erfarenheten är grunden för innovationer och inom den här gruppen, och deras närstående, finns värdefull kunskap som är outnyttjad.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stöttar patienten att ta initiativet</h3> <div><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Andreas-Hellstrom.jpg" alt="Andreas-Hellstrom.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span>Det här är ett forskningsprojekt som tar ett helt nytt perspektiv, menar Andreas Hellström, forskningsledare på Chalmers.<br />– Sjukvården har blivit bättre på att bjuda in patienter för att utveckla sin verksamhet, men det här projektet går ett steg längre. Vi ger patienter stöd för att ta initiativet och leda innovationsprocessen vilket öppnar för helt nya idéer och lösningar. Här finns en innovationsmylla som bara väntar på att få utnyttjas, säger Andreas Hellström.</div> <div> </div> <div>För att ge patienter förutsättningar att driva innovation med fokus på att leva med kronisk sjukdom krävs strukturer i samhället som är öppna för att ta emot nya idéer. Det är just det som forskningsprojektet ska studera. </div> <div> </div> <div>– I projektet kommer vi att utveckla och pröva strategier, verktyg och modeller för att invånare och patienter framgångsrikt ska kunna agera som innovatörer. Vi kommer att kartlägga vad som krävs på systemnivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span></span></span></span>Forskare som lever med sjukdom</h3> <div><span></span><span><h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Sara-Riggare.jpg" alt="Sara-Riggare.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span></span></span></h3></span>Sara Riggare lever med Parkinsons sjukdom och medverkar i forskningsprojektet. Hon träffar sin neurolog två gånger per år, resten av året är hon själv sin främsta vårdgivare. Hon är doktorand på Uppsala universitet, och har bland annat utvecklat en tjänst som underlättar övervakning av medicineringen. Sara Riggare är en framträdande talesperson, inte bara i Sverige utan även internationellt, för att låta patienter få möjlighet att bidra till innovationer som främjar ett hälsosamt liv.<span><span></span></span><br /></div> <div> <br /></div> <div>– Det finns idag ingenstans att vända sig för att driva nya idéer och därför går en stor mängd patientkunskap förlorad. Läkaren har inte all information, och inte patienten heller. Jag önskar mig ett mer jämlikt samarbete mellan vården och patienten, säger Sara Riggare.</div> <div> </div> <div>Vården har mycket att vinna på den kunskap som kommer från personernas erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom – det vill säga en helhetsbild som inkluderar hälsa, vardag och egenvård. <br /></div> <div>– Sjukvården har också en roll i detta, det handlar inte bara om egenvården och vardagen. Vi kommer även att söka efter deltagare i projektet som har idéer om vad sjukvården skulle kunna göra annorlunda, säger Andreas Hellström.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dela erfarenheter och lära tillsammans</h3> <div>Forskningsprojektet baseras på ett gemensamt lärande och learning by doing. Patienter och närstående kommer bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter av innovation i den egna vardagliga vården, och tillsammans med forskare och innovationscoacher utveckla och testa innovationsstrategier. Forskarna följer processens steg och vilka förutsättningar som krävs för att goda idéerna ska kunna utvecklas och tas tillvara.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är du intresserad av att delta i projektet? </strong><a href="http://patientinnovatorer.ringla.nu/nyheter/rekrytering-till-projektet">Här kan du läsa mer</a>.<br /> Det går också bra att maila direkt till <a href="mailto:%20andreas.hellstrom@chalmers.se">Andreas Hellström.<br /><br /></a></div> <div> </div> <div>Forskningsprojektet <em>Patienten som innovationsledare i välfärdssystemet</em> finansieras av Vinnova och drivs av Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationen Forum Spetspatient, Kraftens hus, Coinnovate och C.S. Combined Services AB.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Malin Ulfvarson</div> <div>Foton: Carolina Pires Bertuol (Andreas Hellström), Christopher Kern (Sara Riggare)</div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Battre-sjukskrivningar-med-nytt-samarbetsprojekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Battre-sjukskrivningar-med-nytt-samarbetsprojekt.aspxBättre sjukskrivningar med nytt samarbetsprojekt<p><b>​I statens budget är utgiften för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, där kostnaderna för sjukskrivning ingår, en stor post. Till och med större än tilldelningen till försvaret och hela hälso- och sjukvården. Ett nytt samarbete mellan Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers och Västra Götalandsregionen ska förbättra sjukskrivningsprocessen.</b></p>​Centre for Healthcare Improvement, CHI, har inlett ett långtgående samarbete med Västra Götalandsregionen i syfte att förbättra processerna gällande sjukskrivning och rehabilitering i regionens primärvårds- och sjukhusverksamheter. Problemen handlar om att sjukskrivna individer inte alltid får rätt insats och stöd i rätt tid, att rätt aktörer ofta inte är involverade och att psykisk ohälsa allt mer påverkar sjukskrivningstiderna. Den grundläggande utmaningen är att få ett större fokus på att undvika sjukskrivning, snarare än antalet sjukfall.<br /><br />Samarbetet omfattar utbildning, forskning och stöd till personer som jobbar med förbättring av sjukskrivningsprocesser inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Forskningsmässigt handlar det om att förstå och bättre hantera hur verksamhetsutveckling kan bedrivas i ett komplext system med många aktörer som har olika perspektiv, uppdrag och mätsystem.<br /><br />– Det är värdefullt för den stora mängd patienter som omfattas av sjukskrivningsstöd att Västra Götalandsregionen jobbar tydligt och medvetet med förbättringar nära patienten. Det är annars lätt att förbättringsprojekt ”hamnar” på en nivå där den enskilde inte får eller ser nyttan, säger Patrik Alexandersson som är föreståndare på CHI. <br /><br />Från Västra Götalandsregionens sida leds projektet av regionutvecklare Anna Lindström och Iréne Johansson.<br /><br />– Med projektet ökar vi kunskaperna och kan sprida metoder för att visualisera nuläge och läge över tid, i syfte att fånga intresse för förbättring och förändringsarbete inom sjukskrivning. Personer kan med hjälp av detta i större utsträckning erbjudas rätt vård och rehabilitering för att kunna återfå hälsa, kvarstanna eller återgå i arbete, säger Iréne Johansson om samarbetet med CHI.<br /><br />– Vi ser också tydligt hur förändringsarbetet bidrar till bättre samverkan och en förbättrad arbetsmiljö i vårdaktörernas vardag. Med andra ord: nyttiggörande på flera plan, vilket vi anser inte kan uppnås med mindre än att individer kan engageras i arbete där förbättringskunskap integreras med professionell kunskap, fyller Anna Lindström i.<br /><br /><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/sjukskrivn_portratt_750x155.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Medverkande från Västra Götalandsregionen; Irene Johansson och </em><span><em>Anna Lindström</em><span style="display:inline-block"></span></span><em>, från Chalmers; Patrik Alexandersson, Henrik Eriksson, Daniel Gyllenhammar, Peter Hammersberg</em><br /><div><br /> </div> <div><br />Läs mer på <a href="https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/vardriktlinjer/forsakringsmedicin/Forbattringsarbete-forsakringsmedicin/">Västra Götalandsregionens webb<br /></a></div>Tue, 10 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Okat-fokus-pa-komplexitet-i-vardens-kvalitetsutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Okat-fokus-pa-komplexitet-i-vardens-kvalitetsutveckling.aspxÖkat fokus på komplexitet i vårdens kvalitetsutveckling<p><b>​Mer individanpassad vård, fler patienter med multipla sjukdomar, olika vårdprofessioner som behöver samarbeta. Det är några av utmaningarna som gör vården allt mer komplex. Denna komplexitet måste kunna beskrivas och förstås. I sin doktorsavhandling har Sara Dahlin forskat på användbarheten av metoder som beskriver vårdkomplexitet, för att kunna stötta kvalitetsutvecklingen i vård och omsorg.</b></p><div>​– Huvudutmaningen för kvalitetsutvecklingsområdet jag fokuserar på är den höga och ökande komplexiteten i vården idag. Den grundar sig bland i annat att vården blir mer och mer personcentrerad och patienter behandlas av olika vårdprofessioner som behöver samarbeta. Vi blir också allt äldre, där fler drabbas av multipla sjukdomar. Praktiskt verksamma i vård och omsorg, som läkare, behöver förstå komplexiteten i den vård de ger så att de kan förbättra vården. Misslyckas man att förstå och hantera denna komplexitet så kan det leda till felaktiga beslut som resulterar i ineffektivitet och till och med vårdskador. </div> <div> </div> <div>Förståelsen av vård och omsorg stöttas av att man använder olika metoder för kvalitetsutveckling, både under planering och utvärdering av vården. Många metoder för kvalitetsutveckling idag beskriver dock en mycket mindre del av komplexiteten än hur det ser ut i verkligheten – så det finns ett behov av nya metoder inom kvalitetsutvecklingsteorin som beskriver mer av denna komplexitet. Det finns också en möjlighet att utöka användandet av de metoder som redan finns inom kvalitetsutveckling som förklarar vårdkomplexitet.  </div> <div> </div> <div>– I min forskning har jag utforskat både nya metoder och ny användning av en existerande metod som beskriver vårdkomplexitet och vilken användbarhet de har för att stötta kvalitetsutveckling. Mer specifikt så har jag tillsammans med praktiskt verksamma i vården utforskat två nya metoder där patientprocessers komplexitet visualiseras, och en existerande metod där en modell används för planering av vård där vårdens komplexitet förklaras på organisationsnivå. <br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten från din forskning? </h3></div> <div>– Mitt främsta resultat var att de utforskade metoderna har ytterligare och kompletterande användbarhet jämfört med tidigare metoder, både för planering och utvärdering av vården och för att driva till exempel motivation och patientfokus inom organisationen. Då olika metoder har olika användbarhet så har jag dragit slutsatsen att det är viktigt att noggrant välja rätt metod till rätt kontext. Detta sker inte alltid idag för det finns några få metoder som ofta premieras när det kommer till kvalitetsutveckling. </div> <div> </div> <div>– Dessutom så såg jag att beskrivningen av vårdkomplexiteten stöttar vårdpraktikerna på minst två sätt. För det första så stöttar den i deras diskussioner, för de får en mer detaljerad och objektiv bild att utgå ifrån. För det andra så lär de sig inte bara mer om sin specifika vård utan verkar också utveckla en större förståelse för kvalitetsutvecklingsteori, genom att relatera till exempelvis både ökad motivation och patientfokus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas på ett ökat fokus på att använda relevanta metoder för varje kontext eller sammanhang inom kvalitetsutveckling, så att man använder existerande metoder när de passar bäst, men använder nya när det behövs. Jag hoppas också att min forskning gör skillnad och att just de metoder jag har forskat på börjar användas eller används mer, och min största förhoppning är att min forskning ska leda till bättre kvalitet i vården.</div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div> </div> <div><strong>Mer om</strong> <a href="/en/Staff/Pages/sara-dahlin.aspx">Sara Dahlin </a></div> <div><strong>Läs avhandlingen</strong> <a href="https://research.chalmers.se/publication/513868">”Method Usefulness for Quality Improvement in Care” </a></div> <div> </div>Wed, 11 Dec 2019 08:00:00 +0100