Nyheter: Centrum FoRmulaExhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 30 Nov 2022 21:53:32 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxGenombrott för att spåra RNA i celler<p><b>​​Forskare på Chalmers har lyckats ta fram en metod för att märka mRNA molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet har stor betydelse för att underlätta utvecklingen av nya RNA-baserade mediciner. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">RNA-baserade medicinska terapier erbjuder fantastiska möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. </span><span></span><span>Men leveransen av RNA-terapier in i cellen är fortfarande ineffektiv och otill​räckligt kartlagd. Leveransmetoderna behöver optimeras för att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas till fullo.</span><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">En ny metod som presenterades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society, kan bli en viktig pusselbit för att övervinna leveransproblemet. </span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" alt="Porträttbild Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatRight" /></span></h3> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, Professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.</div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör mRNA självlysande utan att påverka dess naturlig aktivitet  </h2> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret <a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx" title="Länk till extern hemsida ">Formulaex</a>. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga molekyler.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Elin%20Esbjorner%20320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De kan inte kan ta sig in i celler själva, och man måste därför paketera dem. Den metod som hittills visat sig vara mest framgångsrik använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, (något som forskare på Chalmers också arbetar med i ett annat projekt) men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ger viktig information för att bidra till upptäckter av nya läkemedel ​</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Forskare som arbetar inom området kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts<br />upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. <br />Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.<br /><br /></div> <div>– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.</div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nyttiggörande - direkt in på IVA:s 100 lista ​</h2></div> <div>När forskarna insåg vilken skillnad metoden skulle kunna göra och hur angelägen den nya kunskapen är för fältet, gjorde de sina resultat tillgängliga så snabbt som möjligt. Nyligen fick de ytterligare bekräftelse på intresset för metoden när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut forskningsprojektet och innovationen till sin årliga 100- lista. Där lyftes den också fram som särskilt angelägen för att öka samhällets motståndskraft mot kriser. För att säkra att metoden kommer till nytta har forskarna skickat in en patentansökan och planerar för ett avknoppningsbolag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://blogs.sciencemag.org/pipeline/archives/2021/04/05/watching-mrna-do-its-thing-in-living-cells" title="Länk till bloggen på extern webbplats ">Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet. ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetensakplig artikel i JACS">Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Journal of the American Chemical Society (JACS)​</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt </h3> <div>Marcus Wilhelmsson, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 722 3051, marcus.wilhelmsson@chalmers.se <br /><br /></div> <div>Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 021-772 51 20<br />eline@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"><div style="display:inline !important">​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div></div> ​​Wed, 30 Jun 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-sparar-mRNA-for-perfekt-celleverans-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-sparar-mRNA-for-perfekt-celleverans-.aspxForskare spårar mRNA för perfekt celleverans <p><b>​Hur väl mRNA-baserade läkemedel tas upp av celler i vävnader är avgörande för deras medicinska effektivitet. En ny metod från forskare vid Chalmers och Astra Zeneca kan leda till snabbare utveckling av de små droppar, så kallade lipida nanopartiklar, som kan användas för att paketera mRNA för leverans till cellerna.​​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/michael.munson@astrazeneca.com-001350x305.jpg" alt="Foto av Michael Munson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><span>– Vi har utvecklat en automatiserad process för att testa ett stort antal lipida nanopartiklar samtidigt – vilket vi hoppas ska effektivisera utvecklingen av dessa nya läkemedel, säger <strong>Michael Munson</strong>, postdok på Astra Zeneca och affilierad till forskningscentret Formulaex, tillika förstaförfattare till studien som nyligen publicerades i Nature-tidskriften Communications Biology.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Budbärar-RNA, eller mRNA, är den kod som cellerna använder för att producera proteiner. Om RNA tillsätts i form av läkemedel eller</span><span style="background-color:initial"> vaccin kan cellerna använda sina egna produktionssystem för att tillverka det protein som mRNAt ger instruktion om. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I framtiden vill man använda tekniken för att kunna behandla kroniska sjukdomar – genom att låta mRNA koda för terapeutiska protein. Man vill också kunna rikta läkemedlen mot specifika vävnader och celltyper i kroppen.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>mRNA-molekyler packas i lipidnanopartiklar</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Men det finns flera stora utmaningar inom den nya läkemedelstekniken. Man måste först lura cellernas upptagningssystem att ta upp mRNA-molekylerna. Den främsta metoden för att göra detta är att packa mRNAt i lipidnanopartiklar, små droppar som cellen kan ta upp genom så kallad endocytos. Då kapslas lipidpartikeln in i en blåsa, endosom, som transporterar läkemedlet vidare in i cellen. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">För att mRNAt ska kunna koda för protein måste det ta sig ut ur endosomen till cellens cytoplasma. Detta måste ske innan endosomen hinner transportera mRNAt till cellens nedbrytningsstationer (lysosymerna). Detta viktiga steg kallas endosomal escape, eller endosomflykt, och är det steg i mRNA-leveransen som är mest avgörande för att RNA-läkemedel ska fungera. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Spårar flykten ur en​dosomerna</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den nya studien beskriver en metod som forskarna har utvecklat för att optimera leverans av mRNA i cellerna. Metoden gör det möjligt att följa cellupptag, endosomal escape och leverans av mRNA i hundratals prover åt gången. För att åstadkomma detta har forskarna använt en kombination av fluorescerande markörer som gör det möjligt att följa de lipidinpackade mRNA-molekylernas färd genom cellen, proteinproduktion och de olika stegen i endosomal escape. Markören som visar på endosomal escape består av en fluorescerande variant av proteinet Galectin-9 som ansamlas när mRNA tar sig ut ur endosomen. Denna markör är anpassad variant av ett protein som presenterats i <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-020-15300-1">en studie av forskare vid Lunds universitet​</a>.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I stället för att bara se vilka lipidnanopartiklar som fungerar bäst kan vi nu också förstå i vilket steg de fungerar optimalt och sedan använda den kunskapen när vi utvecklar och testar nya, säger Michael Munson.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Flykt ur endosomerna måste ha perfekt tajming​</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/ChemBio/Elin%20Esbjorner_1_350x305.jpg" alt="Foto av Elin Esbjörner" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><strong>Elin Esbjörner</strong>, docent i kemisk biologi vid Chalmers och medförfattare till studien, förklarar vikten av att mRNA kan levereras till målceller med hög precision.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– För att minska risken för sidoeffekter − till exempel att immunförsvaret ska triggas av lipidpartiklarna − behöver vi kunna ge en så låg dos som möjligt. Detta är särskilt viktigt för att vi ska kunna behandla sjukdomar som kräver att läkemedlen används under en lång period. Då måste endosomal escape ha perfekt tajming för att mRNAt ska kunna ta sig ut i cytoplasman, säger hon.  </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Förutom att metoden ger möjlighet att utvärdera ett stort antal lipidnanopartiklar åt gången, kan man också använda den för att undersöka hur effektivt olika lipidnanopartiklar levererar mRNA till olika sorters celler. Detta är relevant eftersom man vill kunna använda de nya RNA-läkemedlen riktat och behandla specifika organ i kroppen, till exempel lungor eller lever. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– I vårt arbete har vi sett att lipidnanopartiklar fungerar olika bra i olika celltyper. De formuleringar som fungerar för leverans till leverceller kan fungera helt annorlunda i lungorna. Vi vill använda vår nya metod för att förstå varför det är en skillnad då det skulle göra det möjligt att rationellt designa lipidnanopartiklar som kan riktas mot olika mål i kroppen, säger Elin Esbjörner. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Foto Michael Munson: </strong>Astra Zeneca<br /><strong>Foto Elin Esbjörner: </strong>Mikael WInters</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Nature Communications Biology: </strong><span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s42003-021-01728-8#Sec9">A high-throughput Galectin-9 imaging assay for quantifying nanoparticle uptake, endosomal escape and functional RNA delivery</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer om Formulaex: <br /></strong></span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx">Formulaex ​</a><span style="background-color:initial">är ett industriellt forskningscenter för funktionell RNA-leverans. De tre akademiska partnerna Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet utför forskning i nära samarbete med Astra Zeneca, Vironova, Camarus och Nanolyze. Syftet är att bidra med de grundläggande kunskaper som krävs för att utforma säkra och effektiva läkemedelsleveranser för nästa generations nukleotidläkemedel.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Wed, 09 Jun 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx75 miljoner till att utveckla målsökande biologiska läkemedel<p><b>​Ett industriellt forskningscentrum som ska ledas av chalmersprofessor Fredrik Höök får minst 75 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Projektet handlar om att paketera biologiska läkemedel i nanokapslar för att nå kroppens celler och bota svåra sjukdomar. </b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Fredrik_Hook_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="height:290px;width:250px;margin:5px" />– Ett lovande sätt att behandla i dag obotliga sjukdomar är att koda om cellerna. Eftersom detta måste ske inne i cellen kräver det att läkemedlet kan ta sig genom cellens skyddande membran. Det är en svår utmaning att designa och kapsla in de stora biologiska molekyler som man vet faktiskt kan klara detta. En förutsättning för att lyckas med den här utmaningen är en bred akademisk och industriell samverkan, säger Fredrik Höök, professor i biologisk fysik på institutionen för fysik på Chalmers och projektledare för det nya centrumet Formulaex.<br /><br />Förutom Chalmers ingår det ledande företaget Astra Zeneca, Camurus, Vironova, Gothenburg Sensor Devices samt Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i konsortiet som tillsammans ska arbeta med så kallade nukleotidbaserade läkemedel. <br /><br />Centret ska studera grundläggande förutsättningar för läkemedel som är uppbyggda av DNA och RNA – den kod som ligger till grund för hur cellerna fungerar. Forskningen kring hur dessa läkemedel ska kunna ta sig in i cellerna bygger på att man med hjälp av nanokapslar försöker efterlikna kroppens egna processer för kommunikation mellan celler.<br /><br />– Jag ser verkligen fram emot de nya dimensioner som det här projektet ger vår grundläggande forskning. Genom att samla spetskompetens inom både industrin och akademin kan vi förhoppningsvis också göra stor nytta för samhället. Inte minst hoppas vi kunna göra regionen ännu mer attraktiv inom Life science, säger Fredrik Höök.<br /><br />Projektet ”Funktionell leverans av nukleotidbaserade läkemedel” ska pågå under sex till åtta år och leda till bättre förståelse för de mekanismer som styr cellulärt upptag, transport och frisättning av nukleotidbaserade läkemedel. Arbetet omfattar utveckling av avancerade analytiska metoder, biomolekylär design, cellstudier och utveckling av bärare för leverans av nya genetiskt baserade läkemedel.<br /><br />I chalmersteamet ingår också biträdande professor Marcus Wilhelmsson på institutionen för kemi och kemiteknik och docent Elin Esbjörner på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, mia.hallerodpalmgren@chalmers.se<br /><br /><strong>Kontakt: </strong><br />Fredrik Höök, projektledare, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 0708-95 12 39, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br />Pressmeddelande från Stiftelsen för strategisk forskning.<br /><a href="http://stratresearch.se/pressmeddelande/400-miljoner-till-forskningscentra/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />400 miljoner till forskningscentra</a><br />Tidigare nyhetsartikel om Fredrik Hööks forskning.<br /><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersuppfinning-banar-väg-för-l.aspx"><img src="/_layouts/images/ichtm.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Chalmersuppfinning banar väg för nästa generations läkemedel</a>Tue, 07 Feb 2017 12:00:00 +0100