Nyheter: Rymd-, geo- och miljövetenskap, Rymd- och geovetenskap, Energi och miljöhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 06 Oct 2022 18:23:18 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Frisinger-pris-2022-Simon-Matti.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Frisinger-pris-2022-Simon-Matti.aspxPolicydesign i fokus för årets Frisinger-pristagare<p><b>​Håkan Frisinger-priset inom transportforskning 2022 tilldelas Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Utöver de personliga prispengarna innebär priset att Simon Matti kommer att vara gästforskare på Chalmers tekniska högskola under delar av höstterminen 2022. – Det är naturligtvis en stor ära och jag är väldigt glad att min forskning uppmärksammas på det här sättet, säger Simon Matti, som får priset vid en ceremoni den 12 oktober. </b></p><div><span style="background-color:initial">Volvo Research and Education Foundation (VREF)  delar årligen ut the H</span><span style="background-color:initial">åkan Frisinger Award for Excellence in Transportation Research till en framstående forskare verksam inom transportområdet, vid ett nordiskt universitet eller forskningsinstitut.</span></div> <div><br /></div> <div>Motiveringen lyder: ”Simon Mattis forskning omfattar strategi och policy för klimat och miljö, vilket är mycket relevant för området transportforskning. Prof. Matti fokuserar på allmänna politiska attityder, politisk legitimitet och politiskt beteende, samt har väldokumenterad erfarenhet av tvärvetenskaplig forskning”.</div> <div><br /></div> <div>Avdelningen för fysisk resursteori kommer att fungera som värdar under Simons vistelse på Chalmers, där han kommer att vara en värdefull samarbetspartner för flera av avdelningens forskargrupper, särskilt de som fokuserar på transport, mobilitet, konsumtionsmönster och omställningsforskning.</div> <div><br /></div> <div>– Stipendiet är en fantastisk möjlighet att stärka mitt samarbete med forskarna på Fysisk resursteori och att hitta nya vägar för gemensamma forskningsprogram. Jag är djupt tacksam till VREF (Volvo Forsknings- och Utbildningsstiftelser) för att de gett mig denna möjlighet att spendera tid på Chalmers och bredda min forskning, säger Simon Matti.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har blivit mycket väl mottagen på avdelningen. Det verkar vara en dynamisk och kreativ avdelning med mycket intressant och relevant forskning som pågår. Bron mellan ingenjörsvetenskap och samhällsvetenskap som finns på Fysisk resursteori gynnar forskning som har potential att sätta en verklig prägel på viktiga politiska frågor.</div> <div><br /></div> <div><b>Vilka forskningsfrågor kommer du att fokusera på under din tid på Chalmers?</b></div> <div><br /></div> <div>– Min forskning är främst inriktad på attityder kring policyer och riktlinjer, i synnerhet hur policydesign kan användas för att öka acceptansen av olika typer av åtgärder, särskilt inom miljö-, energi- och klimatområdet. Jag kommer att fortsätta med denna forskning när jag är på Fysisk resursteori och försöka att bygga upp nya samarbeten med forskare där i dessa viktiga frågor.</div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">ed tanke på Frisinger-stipendiets fokus på transportforskning, kan du säga något om hur du ser på några av de politiska åtgärder som genomförs kring transporter och hur de är utformade?</span><br /></b></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Det finns massor av politiska åtgärder redan på plats inom transportpolitiken: framför allt koldioxidprissättning som syftar till att undvika konsumtion av fossila bränslen i bilar och andra fordon samt uppmuntra användningen av alternativa bränslen. Vi har också ett bonus-malus system på plats för att ytterligare uppmuntra människor att byta till mer miljövänliga bilar. Men det finns fortfarande många fler vägar att utforska inom transportområdet, och en viktig roll för staten är också att underlätta och skapa alternativ till både konsumtion och produktion av alternativa transportsätt, säger Simon Matti.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer info:</h3> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/calendar/Pages/Hakan-Frisinger-Award-2022.aspx">Simon Matti kommer att tilldelas priset vid en ceremoni den 12 oktober</a>.</div> <div><a href="https://vref.se/hakan-frisinger-award/">Läs mer om Håkan Frisingerstipendiet​</a>.</div>Wed, 05 Oct 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Invigning-besokscentrum-Onsala-rymdobservatorium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Invigning-besokscentrum-Onsala-rymdobservatorium.aspxNy port till rymden vid Onsala rymdobservatorium<p><b>Skolungdomar och allmänhet ska ges nya möjligheter att utforska både universum och vår egen planet, i det nyinvigda besökscentrumet på Onsala rymdobservatorium. På få andra platser i världen kan besökare komma i så nära kontakt med stora och aktiva teleskop. Besökscentrumet är byggt med klimatet i fokus och består till stor del av återbrukat material.  </b></p><div><span style="background-color:initial">Onsala rymdobservatorium är en del av Chalmers och används av forskare som vill förstå både universum och vår planet, jorden. Här ska unga och allmänheten kunna få nära kontakt med tekniken och de frågor som forskarna söker svar på.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I dag har vi fler och större teleskop här på observatoriet än vi haft tidigare. De är mäktiga att se på, och deras uppgifter är lika imponerande. Vi ser fram emot att möta nyfikna gäster i alla åldrar framöver, säger Eva Wirström, astronom och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Just nyfikenheten som drivkraft för både besökare och forskare var något som Chalmers rektor Stefan Bengtsson fokuserade på i sitt invigningstal.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Invigning-Stefan-220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Möjligheten för forskare att ta ut riktningen med den egna nyfikenheten som kompass är något vi på Chalmers värderar väldigt högt. Tanken måste vara fri – bara så kan oväntade och banbrytande upptäckter göras! Jag hoppas och tror att besökscentret blir platsen för inspirerade möten – här kan barn och unga möta forskare och forskning i absolut framkant. Kunskapsnivån skiljer men nyfikenheten är en och samma, sa Stefan Bengtsson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Bland talarna återfanns också:  </div> <div> </div> <div><ul><li>Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor i radioastronomi och tf prefekt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers </li> <li>Magnus Österbring, forsknings- och innovationssamordnare, byggherren NCC, </li> <li>Nicklas Arfvidsson och Gabriell Asmar, vd respektive projektledare på Chalmersfastigheter, </li> <li>Christina Backman, Hasselbladsstiftelsen samt </li> <li><p class="chalmersElement-P">Dorotea Blank, som arbetar med skolsamverkan på Chalmers ​kommunikationsavdelning  </p></li></ul></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Utformas tillsamman</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">s med elever </span><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"></h3> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Utöver den forskning som bedrivs vid Onsala rymdobservatorium ges besökare även möjlighet att uppleva teknik för rymdforskning av alla de slag som bedrivs på Chalmers.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Invigning-elever-220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />På plats under invigningen deltog 21 elever från skolor som varit med och påverkat den nya utställningen. Lövgärdesskolan i norra Göteborg och Kollaskolan i Kungsbacka. På uppmaning av Stefan Bengtsson räknade de ner från 21, och sedan tändes utställningens alla skärmar - inklusive den stora digitala jordgloben - för att markera att huset invigts. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Även Aranäsgymnasiet i Kungsbacka och Hallands astronomiska sällskap har deltagit i förarbeten med utställningen, som genomförts i samarbete med forskare från Chalmers avdelning för interaktionsdesign, på institutionen för data- och informationsteknik. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Snart kan fler komm​a på studiebesök </h3> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Arbetet med att utveckla utställningen fortsätter under de kommande månaderna. I början av 2023 öppnar besökscentrumet även för bredare besöksgrupper.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Redan den 16 oktober <a href="https://www.naturumfjarasbracka.se/sv/317799/Buss-till-och-visning-av-Rymdobservatoriet-pa-Onsala/">hålls en visning för allmänheten​</a> av observatoriet i samarbete med Naturum Fjärås Bräcka. </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Återbruk från tak till toa  </span></h3></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Det nya besökscentrumet består till stor del av återbrukat material. Bland annat kommer zinkpanelerna runt taket från konstmuseet Kiasma i Helsingfors. Grundmuren är delvis byggd med överblivna delar av betongpålar från byggprojekt i Göteborg och toaletterna kommer från en banks huvudkontor i Stockholm. Köket satt tidigare i ett annat hus på Chalmers campus, och innerväggarnas träpaneler har alla ett förflutna som temporära golvplankor under bygget av Platina-huset i Göteborg.  </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Byggprojektet har drivits av Chalmersfastigheter med målet att maximera återbruk och hållbarhet. Upphandlingen gjordes i koldioxidekvivalenter och projektet utvärderas löpande för att se hur långt man nått när det gäller återbruket. Huset har ritats av White arkitekter och byggts av NCC.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Onsala rymdobservatorium är en del av Chalmers, och drivs med stöd av Vetenskapsrådet och Lantmäteriet. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Beskrivning av bilderna längst upp: </h3> <div><span style="background-color:initial">- Det nya besökscentrumet ligger mitt ibland Onsalas radioteleskop.</span><br /></div> <div> </div> <div>- Chalmers rektor Stefan Bengtsson invigningstalade</div> <div> </div> <div>- Elever från Lövgärdesskolan i Göteborg, Kollaskolan och Aranäsgymnasiet i Kungsbacka har varit delaktiga i utformningen av utställningen. På toppbilden ser vi Larocca Macacero och Henrik Harutyunyan från Lövgärdesskolan åk 6.</div> <div> </div> <div>- Rémi Albert, och flera av de andra studenterna i Chalmersnätverket Upprymd, guidade i utställningen. </div> <div>Samtliga bilder: <a href="https://www.annalenalundqvist.com/">Anna-Lena Lundqvist​</a></div>Wed, 28 Sep 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Avskogning-Jordbruk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Avskogning-Jordbruk.aspxAvskogad mark används bara delvis för jordbruk<p><b>​Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald. Nu ger ny forskning, publicerad i ansedda Science, en samlad bild av problemet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Tropisk avskogning, inte minst i Amazonas, står för cirka en tiondel av de globala koldioxidutsläppen. Skogsskövlingen är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald på land. Den hotar också försörjningen för hundratals miljoner människor i de berörda områdena. På klimattoppmötet i Glasgow i november 2021 beslutade världens ledare att ta krafttag mot avskogningen för att skydda klimat och biologisk mångfald. Den nya Chalmersledda studien bidrar nu med nya kunskaper om omfattningen och om drivkrafterna bakom avskogningen.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Florence_Pendrill_2022.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi kan visa att nästan all avskogning i tropikerna kan kopplas till jordbruket, men vad som förvånade oss var hur liten del – bara mellan 45 och 65 procent – som leder till faktisk jordbruksproduktion på den avskogade marken. Det är ny kunskap som behövs för att effektivt minska tropisk avskogning, säger Florence Pendrill, doktorand på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers och huvudförfattare till studien.</div> <div>De tidigare studierna av avskogning i tropikerna är eniga om att jordbruk är den största bakomliggande orsaken. Men uppskattningarna om hur mycket skog som omvandlats till jordbruksmark varierar stort – från 4,3 till 9,6 miljoner hektar per år under perioden 2011–2015. Den nya studien visar att avverkningen uppgår till mellan 6,4 och 8,8 miljoner hektar per år. Det är en yta stor som Sverige söder om Vättern.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>​Flera skäl till att avskogad mark inte brukas </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Den stora osäkerheten i siffrorna kan forskarna nu förklara med att jordbruket kan bidra till avskogning på olika sätt: direkt, genom expansion av produktiv jordbruksmark, eller genom mer indirekta samband.</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Martin_Persson_2022.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Det finns flera skäl till att marken som avskogats inte brukas. Det kan till exempel vara spekulation som slagit fel, projekt som övergetts, mark som visat sig olämplig för odling eller att bränder som anlagts för att förbereda marken har spridit sig till intilliggande skog, säger Martin Persson.</div> <div>Han är biträdande professor på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap och medförfattare. Han har i tidigare studier, tillsammans med Florence Pendrill, fokuserat på i vilken omfattning konsumtion i andra länder driver på avskogningen i tropikerna. Deras forskning har utgjort underlag för förslag till ett nytt regelverk inom EU, där leverantörer åläggs att se till att produktionskedjorna för de varor de importerar är avskogningsfria.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">EU kan påverka för ​att minska avskogningen </h3> <div>– Importregler av den typ som EU har på gång är viktiga men måste också kombineras med åtgärder i producentländerna, som att stärka skogsskyddet och stödja småbönder i en omställning till en mer hållbar jordbruksproduktion, säger Toby Gardner, medförfattare och forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.</div> <div>Även om internationell handel står för en mindre del av den totala avskogningen kan EU och andra importländer fortfarande vara drivande för att minska avskogningen, enligt Florence Pendrill:</div> <div>– Det är viktigt att åtgärderna tar hänsyn till lokala omständigheter, så att markanvändningen i tropikerna blir mer rättvis och hållbar. Det arbetet kommer att bli enklare nu när det finns en bättre förståelse för hur jordbrukssektorn bidrar till avskogningen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kunskap om avskogni​​ng saknas fortfarande</h3> <div>Studien pekar också ut tre områden där mer kunskap behövs för att kunna vidta effektiva åtgärder: Det saknas tillförlitliga data kring trender i avskogningen, liksom statistik om produktion för de flesta grödor förutom soja och palmolja. Till sist konstaterar forskarna att det finns stora kunskapsluckor när det gäller avskogning och dess drivkrafter i Afrika, och i torrskogs-områden.</div> <div>– Men trots osäkerheterna i dataunderlaget så vet vi att jordbruk är den största drivkraften bakom avskogningen. Vi vet dessutom redan mycket om de typer av åtgärder som behövs för att bromsa avskogningen i tropikerna. Ska vi nå de mål som sattes upp vid klimattoppmötet i Glasgow förra året och stoppa förlusterna av biologisk mångfald måste vi omgående trappa upp arbetet, säger Florence Pendrill.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta: exempel på å​tgärder för att reducera avskogningen</h3> <div>För att minska förlusterna av skogar och andra värdefulla ekosystem, krävs att man samtidigt stärker naturskyddet och främjar en hållbar jordbruks- och landsbygdsutveckling. Naturskyddet kan stärkas till exempel genom lagstiftning, som att inrätta eller utöka nationalparker och andra skyddade områden, eller genom att betala markägare för att bevara naturliga ekosystem. Förvaltning och reglering av mark- och skogsresurser kan främjas genom markägarreformer, som kan ge ursprungsbefolkningar utökad rätt till sina marker, eller genom stöd och kunskapsutveckling för en hållbar intensifiering hos småjordbrukare, samt genom förbättrad fysisk planering.</div> <div>Men även här i Sverige finns det saker vi kan göra. Konsumenter kan minska sin totala efterfrågan på jordbruksmark, exempelvis genom att äta mindre kött, efterfråga avskogningsfria livsmedel och påverka politiskt. Livsmedelsföretag kan se till att få koll på sina leverantörskedjor och ställa krav på sina underleverantörer, och finanssektorn kan göra detsamma med sina inventeringar och låntagare. Och politiker kan bidra genom lagstiftning (exempelvis som den som kommer att diskuteras i EU-parlamentet nästa vecka) och att stötta producentländer.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div>Forskningsartikeln ”Disentangling the numbers behind agriculture-driven tropical deforestation”, publicerad i Science, är en genomgång av befintliga publikationer för att skapa en överblick av forskningsfältet, som Florence Pendrill och Martin Persson har genomfört tillsammans med ett internationellt forskarlag som har bidragit med kunskap om olika aspekter av avskogningen.</div> <div><a href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.abm9267">Länk till forskningsartikeln: https://doi.org/10.1126/science.abm9267</a> </div> <div>Forskningen har finansierats av forskningsrådet Formas.</div> <div>​<br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/omfattande-avskogning-beror-pa-jordbruk--men-mycket-av-marken-brukas-inte--visar-ny-studie%2cc3628226">Högupplösta bilder finns att hämta vid pressmeddelandet</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information: ​​</h3> <div><div>Florence Pendrill, doktorand, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:florence.pendrill@chalmers.se">florence.pendrill@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div>Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031 772 21 48, <a href="mailto:martin.persson@chalmers.se">martin.persson@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> </div>Fri, 09 Sep 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ferenc-Mezei-Lise-Meitner-pristagare-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ferenc-Mezei-Lise-Meitner-pristagare-2021.aspx"Min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra"<p><b>​​Ferenc Mezei har gjort flera banbrytande upptäckter inom neutronfysik. För detta tilldelas han 2021 års Lise Meitner-pris.–  Det är verkligen en stor tillfredsställelse att kunniga människor finner att mitt arbete gjort nytta. Jag tror att framstående utmärkelser, som det här priset, tenderar att i första hand uppskatta forskningens värde för allmänt bruk, vilket för mig är en mycket avgörande del av erkännandet, säger han.</b></p><div>Ferenc Mezei prisas för att ha uppfunnit den så kallade neutron spin echo-metoden, superspegeln för neutroner, samt ett koncept för en neutronkälla med långa pulser av neutroner. Samtliga är banbrytande upptäckter som fört neutronforskningen framåt och som förbättrat hastigheten och noggrannheten för neutronbaserade materialundersökningsmetoder. Bland annat ligger hans forskning till grund för den tekniska designen av den storskaliga forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) som nu byggs i Lund, där han tills nyligen även varit teknisk koordinator. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>Forskning likställt med att lösa problem</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Fysikcentrum/Gothenburg%20Lise%20Meitner%20Award/Lise%20Meitner%20Award%202021/ferenc_mezei_200.jpg" alt="Ferenc Mezei" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">För närvarande är Ferenc Mezei i frontlinjen för utvecklingen av en ny typ av intensiva acceleratordrivna kompakta neutronkällor. Forskningen är att likställa med att lösa utmanande problem, menar han, och det är en av hans drivkrafter. Den andra är forskningens nytta.</span></div> <div><br /></div> <div>–  Större delen av min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra. Om man spenderar stora summor pengar, anser jag att det måste vara så. Att känna att man ”spenderat pengar väl” är en del av utmaningen och tillfredsställelsen med forskning. Likväl motiveras utvecklingen av kraftfullare eller enklare experimentella tekniker av den användning andra kommer att ha av dem. Naturligtvis har det också varit en drivkraft att vara en av de första användarna av denna instrumentella utveckling, säger Ferenc Mezei.</div> <div><br /></div> <div>Ferenc Mezei, professor vid Ungerns vetenskapsakademi, föddes 1942 i Budapest. Han är adjungerad professor vid University of California, San Diego, och har även ett förflutet som professor i fysik i en gemensam utnämning av TU Berlin och Hahn-Meitner Institute. Han har också arbetat längre perioder i neutronforskningslaboratorier vid Central Research Institute of Physics i Budapest, vid Institut Laue-Langevin i Grenoble och Los Alamos National Laboratory i New Mexico.</div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700;font-size:16px">Neutronforskningens ekonomi</span></div> <div><span style="font-weight:700;font-size:16px">​</span><br /></div> <div>Under prisutdelningen kommer Ferenc Mezei att hålla ett föredrag med titeln ”The economy of neutron research”. På vilket sätt hänger ekonomi och neutroner ihop?</div> <div><br /></div> <div>– Neutroner är till sin natur dyra att framställa. Så å ena sidan handlar ekonomin om dessa kostnader. Å andra sidan bygger neutronforskning främst på att förbättra vår förmåga att göra bästa möjliga ekonomi av de neutroner vi kan producera. Mycket av min forskning har handlat om denna aspekt. En ytterligare viktig aspekt är den roll neutronstrålar kan spela i ekonomin i bredare mening, säger Ferenc Mezei.</div> <div><br /></div> <div>När han nu tilldelas priset som bär Lise Meitners namn, är det med hennes viktiga forskargärning i minne.</div> <div><br /></div> <div>–  Lise Meitners verk formade historien. Hon var tvungen att möta flera svårigheter, tuffa förhållanden och diskriminering. Hennes elegans att hantera allt det är beundransvärt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div>Tue, 06 Sep 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Anne-LHuillier-Lise-Meitner-pristagare-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Anne-LHuillier-Lise-Meitner-pristagare-2020.aspxHon söker svaren på vad som händer på en triljondels sekund<p><b>​Vad händer egentligen på en miljarddels miljarddels sekund? Det har professor Anne L'Huillier vid Lunds universitet ägnat sin forskarkarriär åt att kasta laserljus över, och för sina upptäckter belönas hon med 2020 års Lise Meitner-pris.– Det betyder jättemycket för mig. Lise Meitner är en stark kvinnlig förebild, något som är väldigt viktigt när man själv är kvinna och forskar i ett ämne som domineras av män, säger hon.</b></p><div>​En attosekund är en triljondels sekund, och det är kring ljuspulser på den tidsskalan som professor Anne L'Huillier forskning kretsar. Hon har varit i frontlinjen för forskning kring ultrasnabba lasrar sedan mer än 30 år tillbaka, och det är för de bedrifterna och för att ha banat väg för den forskningen som hon nu belönas med Lise Meitner-priset.</div> <div> </div> <div>– Det är jätteroligt att min forskning uppmärksammas i mitt nya hemland Sverige, säger hon.</div> <div> </div> <div>Franskfödda Anne L'Huillier har haft kopplingar till just Sverige sedan många år tillbaka. I mitten av 80-talet gjorde hon en postdoc på just Chalmers, och arbetade med professor Göran Wendin.</div> <div> </div> <div>– Det var en mycket givande period för min del, och den har kommit att spela en stor roll i min karriär, säger hon.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Lagt grunden för attosekundforskning</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Efter en tid i Frankrike hamnade hon i mitten av 90-talet Lunds universitet, och sedan många år tillbaka leder hon där en forskningsgrupp inom atomfysik som studerar elektroners rörelser med hjälp av attosekundpulser. Hennes grupps forskning har hjälpt till att lägga grunden för attosekundsforskningen, och möjliggjort för fysiker och kemister att visualisera valenselektroners rörelsemönster. </div> <div> </div> <div>På senare år blev hon  en av flera forskningsledare i det Chalmersledda kvantdatorprojektet WACQT, där hon återigen arbetar med Göran Wendin.</div> <div> </div> <div>Den föreläsning som Anne L'Huillier kommer att hålla på prisutdelningen heter ”What happens in a billionth of a billionth of a second?”, och handlar just om de ultrakorta ljuspulser som hennes forskargrupp använder för att studera snabba förlopp och elektroners rörelse i materia.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Det som driver mig som forskare är lärandet, säger hon. Att fortfarande få lära sig nya saker hela tiden tycker jag är mycket spännande. Och att sedan få lära ut det som jag har lärt mig är också väldigt givande. Dessutom är det spännande när det som jag har forskat om kommer till användning för vetenskapen och vårt samhälle.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/gpc/activities/lisemeitner/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Lise Meitner-priset</a><br /></div>Tue, 06 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/James-Webb-Per-Bjerkeli.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/James-Webb-Per-Bjerkeli.aspxHan riktar James Webb-teleskopet mot ung stjärna<p><b>Fredagen den 2 september är det Chalmersastronomen Per Bjerkeli och hans internationella kollegor som riktar in det nya rymdbaserade James Webb-teleskopet, från klockan 15.52 och fem timmar framåt. Siktet är inställt på ett ungt solsystem, som kan ge oss nycklar till hur vårt eget solsystem en gång såg ut.  – Det ska bli så kul att sitta på fredag kväll och veta att världens coolaste teleskop tittar på just det som jag vill att det ska titta på, säger Per Bjerkeli. ​ ​</b></p><div>Per och hans kollegor i Taiwan, USA, Danmark och Polen ansökte redan förra året om att få studera sitt favoritobjekt, stjärnsystemet TMC1A, som ligger i stjärnbilden Oxen, 450 ljusår bort. Det är ett ungt solsystem, uppskattningsvis bara 100 000 år gammalt, som astronomerna studerar för att lära sig mer om hur vårt eget solsystem bildades.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Per_Bjerkeli_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi kan inte åka tillbaka i tiden och se hur vårt solsystem skapades, men något som är nästan lika bra är att titta på solsystem som liknar vårt och som bildas just nu, säger Per Bjerkeli. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna har studerat systemet i flera år, bland annat med hjälp av jätteteleskopet ALMA i Chile. Nu hoppas de få en ännu bättre förståelse av det, när James Webb-teleskopet ska observera systemet i infrarött ljus, längre våglängder än vad som är synligt med ögat. </div> <div><br /></div> <div>– Unga solsystem som TMC1A skickar ut stora mängder gas i rymden. Vi är intresserade av vilka molekyler och atomer den gasen innehåller, för att förstå mer om hur och varför den skickas ut i rymden. </div> <div><br /></div> <div>– Runt stjärnan finns en disk med gas och stoft, som är byggstenarna för planeter. Vi är väldigt nyfikna på att se hur långt planetbildningen har kommit, det kan ge oss en bättre bild av hur det gick till när planeterna i vårt eget solsystem en gång bildades, säger Per. </div> <div><br /></div> <div>Efter att observationen har genomförts under fredagen kommer en stor mängd data att skickas från teleskopet till jorden, och Per och kollegorna kan påbörja sitt arbete med analysen. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer:</h3> <div>Tidigare studier av systemet och materialet som lämnar systemet har publicerats i artiklarna:<br /><div><ul><li><a href="https://doi.org/10.1038/nature20600">Resolved images of a protostellar outflow driven by an extended disk wind</a> </li> <li><a href="https://doi.org/10.1038/s41550-018-0497-x">Evidence for the start of planet formation in a young circumstellar disk</a><span style="background-color:initial">  </span><br /></li> <li><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/202038697">Resolved molecular line observations reveal an inherited molecular layer in the young disk around TMC1A</a><span style="background-color:initial"> </span><br /></li></ul></div> </div>Thu, 01 Sep 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Lise-Meitner-priset-2020-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Lise-Meitner-priset-2020-2021.aspx​Framstående fysiker prisas på Chalmers<p><b>​Efter två års uppehåll är det dags igen att dela ut Göteborgs Lise Meitner-prise, en årlig utmärkse till en forskare som gjort ett genombrott inom fysik. Vid ceremonin den 8 september delas prisen ut för 2020 och 2021, för framsteg inom ultrasnabb laserteknik och superspeglar för neutroner. – Lise Meitner var en enastående fysiker med ett fascinerande liv. Det här priset är en hyllning både till henne och till de forskare som följt i hennes fotspår och gjort nya banbrytande upptäckter i fysik. Årets prisutdelning är speciell eftersom vi får möjlighet att hylla två exceptionella pristagare, säger Carina Persson, ordförande i priskommittén. </b></p><div><span style="background-color:initial">Göteborgs Lise Meitner-pris delas ut årligen sedan 2006 till en framstående fysiker, till minne av Lise Meitner, en kärnfysiker som flydde till Sverige från Tyskland 1938 och sedermera en av världens mest framstående inom sitt fält. Priset delas ut av Fysikcentrum Göteborg, ett samarbete för fyra institutioner på Chalmers och Göteborgs universitet, för att hylla forskare, men även för att berika forskningsmiljöerna och -nätverken i Göteborg genom gemensamma aktiviteter. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">På grund av pandemin uppmärksammas pristagarna för 2020 och 2021 vid ceremonin den 8–9 september: Anne L'Huillier, professor vid Lunds universitet, och Ferenc Mezei, professor vid Ungerns vetenskapsakademi i Budapest som också har en koppling till Lund, där han tills nyligen varit teknisk koordinator för en av Sveriges största forskningsanläggningar, the European Spallation Source project. <a href="/en/centres/gpc/activities/lisemeitner/Pages/default.aspx">Läs mer om pristagarna och deras forskning</a> (på engelska). </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Båda pristagarna kommer att hålla ett anförande vid prisceremonin den 8 september, och under den 9 september genomförs ett symposium deras ära, där forskare från flera svenska lärosäten presenterar aktuell forskning med koppling till pristagarnas områden. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Det kommer att bli mycket spännande att få lyssna på pristagarnas föredrag om hur de gjorde sina upptäckter, men det blir också ett utmärkt tillfälle för oss som forskar vid Chalmers och Göteborgs universitet att bredda våra samarbeten med enastående forskare vid andra svenska lärosäten, säger Carina Persson. </div> <div><a href="/en/centres/gpc/calendar/Pages/default.aspx">Läs mer om de planerade aktiviteterna den 8 och 9 september i kalendern​</a>. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fysikcentrum Göteborg </h3> <div>är ett samarbete mellan fyra institutioner: Fysik, Rymd-, geo- och miljövetenskap och Mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola, samt institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Centret inkluderar ca 200 professorer, 120 doktorander och 550 studenter. Fysikcentrums övergripande mål är att främja fysikämnet i Göteborg genom en rad olika aktiviteter.</div>Tue, 30 Aug 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/forbattrad-livsmedels--och-energisakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/forbattrad-livsmedels--och-energisakerhet.aspxKan bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet<p><b>​Jordbrukssektorn behöver minska utsläppen av växthusgaser, anpassa sig till klimatförändringarna och samtidigt bidra till förbättrad livsmedels- och energisäkerhet. – Gröna bioraffinaderier kan leverera mot alla dessa mål och uppmärksammas alltmer i spåren av Ukrainakriget och utmaningar kopplat till klimatomställningen och höga energi- och matpriser. Vallodlingar och gröna bioraffinaderier kan bidra till en del av lösningen, säger Christel Cederberg, biträdande professor i Hållbara jordbrukssystem och en av experterna som medverkar på ett internationellt seminarium om EU-projektet Green Valley, som hålls på Chalmers den 8 september.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målet med projektet</b> är att ta fram helhetslösningar för effektivt markutnyttjande och att möta efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. </span><div><br /></div> <div>– Satsningar på gröna bioraffinaderier syftar bland annat till att öka självförsörjningsgraden inom jordbruket genom att minska beroendet av importerat sojafoder. Eftersom den ökande efterfrågan på soja driver på den tropiska avskogningen ser vi också positiva effekter i form av minskade växthusgasutsläpp och förluster av biodiversitet kopplat till tropisk avskogning, säger Göran Berndes, professor i Biomassa och markanvändning.<br /><br /></div> <div>– Vi kan dessutom ersätta fossilbaserade bränslen och material med biogas och med andra biobaserade produkter som produceras i de här raffinaderierna. Utöver minskande växthusgasutsläpp så blir vi då också mindre importberoende när det gäller fossila bränslen, säger han.</div> <div><br /></div> <div><b>På seminariet, </b><span style="background-color:initial"><b>Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials, </b></span><span style="background-color:initial">kommer forskare</span><span style="background-color:initial"> vid Chalmers och Århus universitet att presentera forskningsresultat från EU-projektet Green Valleys och beskriva möjliga utvecklingsvägar i Sverige och Danmark. Dessutom medverkar representanter från EU-kommissionen, danska Miljöministeriet och svenska Energimyndigheten.</span></div> <div><br /></div> <div>– Seminariet tar upp frågor kopplat till både råvaruproduktion inom jordbruket och raffinaderiprocesser, så jag tror att det kan vara intressant för både jordbruksnäringen och för de som är engagerade inom den biobaserade industrin. Dessutom får vi under seminariet en uppdatering kring planer och strategier för omställningen mot en fossilfri och i högre grad biobaserad framtid, så egentligen har jag svårt att se vilka som inte ska komma och lyssna, säger Göran Berndes.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad är fördelen med vallodling jämfört med hur vi brukar jordarna idag?</b></div> <div>– Gräs-och klöverodling, vallodling, innebär odling av en perenn gröda eftersom vall normalt odlas i två till fyra år i sträck i växtföljden, sekvensen av grödor. Marken är ständigt bevuxen under denna tid, vilket är en stor fördel jämfört med ettåriga grödor såsom spannmål, oljeväxter, majs och sockerbetor för vilka marken bearbetas och sådd av grödan sker varje år, säger Christel Cederberg.</div> <div>Vallen börjar växa tidigt på våren och växer långt in på hösten, så länge det är milt. Det innebär att fotosyntesen kan utnyttjas bättre än för ettåriga grödor. En större andel av biomassaproduktionen från fotosyntesen går ner i rotsystemet på vallgrödor, som bygger upp markens kolförråd i högre grad än odling av ettåriga grödor vilka i stället kan orsaka förluster av markkol. </div> <div><br /></div> <div>– Kolinlagring i åkerjorden, och därmed bättre mullhalt, leder till en rad positiva markegenskaper såsom bättre infiltration, förbättrad rotstruktur och mer organiskt liv, exempelvis fler daggmaskar. Kort sagt markbördigheten och därmed skördepotentialen ökar säger Christel Cederberg.</div> <div>När marken är bevuxen året runt minskar växtnäringsförlusterna, kväve och fosfor, väsentligt och dessutom finns vid vallodling ett mycket litet, oftast inget, behov av kemisk bekämpning mot ogräs, insekter och svamp. Så när vall odlas på en åker under några år så minskar användningen av bekämpningsmedel, poängterar Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><b>Finns det några nackdelar?</b></div> <div>– Vi har en begränsad marknad för vallen. Idag odlas den framför allt på gårdar som har kor och ungdjur för produktion av mjölk och nötkött. Dessutom odlas en hel del vall för avsättning till hästsektorn som har vuxit mycket de senaste decennierna. Användningsområdet för vallen idag är framför allt till landets gräsätande djur och det är definitivt en nackdel att det inte finns en större avsättning för biomassa från vallgrödor, säger Christel Cederberg. Men hon ser att intresset för vallodling ökar hos bönderna.</div> <div><br /></div> <div>– Jordbruket är idag så specialiserat och många gårdar är helt inriktade på odling av ettåriga grödor som spannmål och raps, vilket inte gynnar kolinbindningen i marken, snarare tvärtom. Detta i kombination med att maskinerna blir allt större och tyngre, vilket ökar risken för bland annat markpackning och försämrad infiltration, är inte bra för skördarna långsiktigt. Så intresset för odlingsåtgärder som ökar markens kolinlagring är definitivt stort och ökande, och möjligheten att odla och få avsättning för vallen är helt klart en åtgärd som det finns intresse för, säger Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Ett bioraffinaderi är en anläggning som producerar många olika produkter från biobaserade råvaror. Principen är densamma som i ett oljeraffinaderi, men fossilfritt. &quot;Gröna&quot; bioraffinaderier är inte tänkt som en distinktion gentemot raffinaderier som använder fossila &quot;svarta&quot; råvaror, utan syftar på att raffinaderierna använder vallväxter (grön biomassa) som råvara till skillnad från anläggningar som använder t ex halm (gul biomassa) eller träråvara.<br /><br /><br /><b>Om seminariet:</b> <span style="background-color:initial"><b><a href="/en/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/Green-Biorefineries-for-protein-bioenergy-and-biomaterials.aspx">Green Biorefineries for protein – bioenergy and biomaterials​</a></b><br /></span><div><span style="font-weight:700">Tid och plats: </span>8 september, 09:30-11:30. Kaffe, te och frukostfralla serveras från 9.00.</div> <div>Teknikparkens Konferenscentrum. Chalmers teknikpark, Sven Hultins gata 9, 412 58, Göteborg.</div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Seminariet kommer även att streamas live på</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="https://youtu.be/4LVjdyOZPwY"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube.</a> <br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/41a18aa5-d1bc-4e6d-8882-aee358f1fccc">Anmälan senast 2 september. </a><br /><br /><span style="font-weight:700;background-color:initial">Språk: </span><span style="background-color:initial">Engelska</span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><div><span style="font-weight:700">Program</span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">elcome. Moderator: <em>Tomas Kåberger</em>, professor and director Area of Advance Energy</span></li> <li>Pl<span style="background-color:initial">ans and strategies for a transition to g</span><span style="background-color:initial">reen protein and fossil-free energy and materials in the EU, </span><span style="background-color:initial"><em>Laurent Mercier, DG Agriculture and Rural Development, EU commission.</em></span></li> <li>G<span style="background-color:initial">reen biorefinery systems – technology develo</span><span style="background-color:initial">pment and environmental sustainability, </span><em>M</em><span style="background-color:initial"><em>orten Ambye-Jenssen</em>, Dep of Biological and Chemical Engineering, Aarhus University and <em>Christel Cederberg</em>, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">ood, energy &amp; materials from green biorefineries – Danish and Swedish perspectives, </span><em>U</em><span style="background-color:initial"><em>ffe Jørgensen</em>, Dep of Agroecology &amp; Centre for Circular Bioeconomy, Aarhus University and <em>Göran Berndes</em>, Dep of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology,</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>P<span style="background-color:initial">olicies for shifts to green protein and phase-out of fossil-based energy and materials – introduction from national agencies and discussions, </span><em>L</em><span style="background-color:initial"><em>asse Juul-Olesen</em>, Miljøministeriet DK and <em>Kalle Svensson</em>, Energimyndigheten, SE</span></li> <li>C<span style="background-color:initial">oncluding remarks,<em> </em></span><em>T</em><span style="background-color:initial"><em>omas Kåberger</em>, Area of Advance Energy, Chalmers<br /><br /></span></li></ul> <a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/41a18aa5-d1bc-4e6d-8882-aee358f1fccc">​<img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet ​</a></div></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b><br /><a href="https://agrovast.se/eu-projekt/green-valleys/green-valleys-in-english/"></a><a href="https://agrovast.se/eu-projekt/green-valleys/green-valleys-in-english/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Green Valleys</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grönt bioraffinaderi testas i Töreboda</a> <br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter </a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspx">​</a><br /></div> <div></div> ​Thu, 25 Aug 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hoppas-att-en-och-annan-politiker-läser-och-begrundar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hoppas-att-en-och-annan-politiker-l%C3%A4ser-och-begrundar.aspx”Hoppas att en och annan politiker läser och begrundar”<p><b>​Sverige är mitt inne i en valrörelse där klimat- och energifrågan diskuteras på tidningarnas debattsidor. I somras skrev Filip Johnsson, professor i energisystem, debattartikeln ”Dagens politiker är livrädda för nödvändiga livsstilsförändringar”. Den fick stort genomslag: </b></p><div>”Klimatkrisen kan på sikt utgöra ett hot i paritet med ett världskrig. Men politikerna vill inte ens antyda att den kommer att innebära uppoffringar för väljarna. Tänk om de ändå hade resonerat som Churchill.”<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:240px;height:205px" />D</b></span><span style="background-color:initial"><b>u återkommer ofta på debattsidorna och i media. Vad triggade dig skriva den här?</b></span><br /></div> <div>– Jag får nog tillstå att det liksom bara rann över mig. Valdebatten känns väldigt polariserad och handlar mest om vem som kan bjuda över mest när det gäller ekonomisk kompensation för olika saker som höjda bensinpriser och ökad kostnad för hushållens el. Dessa går helt emot att resurshushålla och värna om klimatet, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Vem hoppas du ska läsa det du skriver? </b></div> <div>– Det är en bra fråga. Det finns såklart alltid en risk att man skriver för de som redan håller med en. Men jag hoppas såklart att en och annan politiker läser och begrundar och så klart alla möjliga människor. Av reaktionerna att döma så verkar jag inte vara ensam om att tycka den politiska debatten är trist och väldigt polariserande.</div> <div><br /></div> <div><b>En debattartikel som den här skapar reaktioner, men vilka relationer kommer ut ur debatten? </b></div> <div>– Det är svårt att veta vad som ger upphov till vad. Men det har varit många journalister som hört av sig på sistone. Om det har med artikeln och göra eller inte vet jag inte. De flesta som har hört av sig har dock inte frågat om livsstilsförändringar utan om olika tekniker, inte minst kärnkraft och vindkraft. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad svarar du då?</b></div> <div>– Jag försöker peka på att det är lite av en icke-fråga det vill säga att vi behöver bygga ut elproduktion nu och fram till år 2030. Då är de flesta överens om att det blir svårt att få fram ny kärnkraft men att det pågår intressant forskning och utveckling av ny kärnkraft som kan komma in efter 2030. Jag och många andra försöker trycka på att det är tillståndsfrågor som är en stor utmaning och att vi måste hitta processer som på ett bättre sätt engagerar lokalsamhällena i omställningen och att titta på olika former av ekonomisk kompensation för de kommuner som upplåter plats för ny elproduktion.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad tycker du om dagens debattklimat?</b></div> <div>– Den politiska debatten inför valet är ofta polariserad och osaklig men debatter som sker på andra plan håller oftare högre kvalitet. Många politiker – till exempel energi- och klimatpolitiska talespersoner för olika partier – är pålästa och engagerade. Synd att dom inte kommer fram mer i valdebatten. Sedan finns såklart mycket bra diskussioner mellan forskare och mellan forskare och andra aktörer i samhället.</div> <div><br /></div> <div>El är livsnödvändigt i vårt samhälle och klimatfrågan en av vår tids ödesfrågor. Vissa politiska partier hakar upp sin retorik kring frågor som kortsiktigt rör den lilla människan.<br /><br /></div> <div><b>Vilka risker finns med detta?</b></div> <div>– Den mest uppenbara risken är att omställningen fördröjs eller uteblir. Det krävs kompromisser i politiken för att åstadkomma stabila villkor för samhällets aktörer. Vi kan inte ändra energipolitik efter varje val.</div> <div><br /></div> <div><b>Många ser forskare enbart som ”facit” som någon som ska leverera fakta. Man ska lyssna på forskarna – hur ser du på det?</b></div> <div>–Det viktigt att komma ihåg att vi lever i en demokrati och politiker väljer självklart vilka de vill lyssna på. Min bild är dock att sett till hela det politiska systemet så har vi en tradition i Sverige att politikerna ”lyssnar” på forskarna. Men det sker mer indirekt genom att forskare deltar i olika expertutredningar och i debatten.</div> <div><br /></div> <div><b>Till sist, bidrar den offentliga debatten något till forskningen?</b></div> <span style="background-color:initial">– Ja absolut. Om inte annat är det väldigt lärorikt att delta i debatten. Man får öva sig på att försöka uttrycka sig klart och koncist. Inte alltid man lyckas dock...<br /></span><div><span style="background-color:initial"><br /><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://www.dn.se/kultur/filip-johnsson-dagens-politiker-ar-livradda-for-nodvandiga-livsstilsforandringar/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Filip Johnsson: Dagens politiker är livrädda för nödvändiga livsstilsförändringar<br /></a></span><div><span style="background-color:initial">Fler debattartiklar från Chalmersforskare i vårt nyhetsbrev och i Chalmers Energy´s <a href="https://twitter.com/ChalmersEnergy">twitterflöde​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://twitter.com/ChalmersEnergy"></a>Text: Ann-Christine Nordin​</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div></div>Thu, 25 Aug 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Autonomt-dronarsystem-kan-radda-liv-pa-haven.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Autonomt-dronarsystem-kan-radda-liv-pa-haven.aspxAutonomt drönarsystem kan rädda liv på haven<p><b>​De senaste åren har tusentals flyktingar och migranter flytt över haven till följd av humanitära kriser runt om i världen. Nu utvecklar ett team från Chalmers ett helautonomt drönarsystem som kan öka effektiviteten och reaktionshastigheten i räddningsinsatser till havs.</b></p>​<span style="background-color:initial">I samband med flyktingkriser och migrantströmmar har havet varit en återkommande och riskfylld färdväg. Resor med dåliga eller överlastade fartyg har lett till att människor förolyckats till sjöss. I projektet ”Quadcopter, fixed wing, and marine drones for search and rescue” utvecklar ett team på Chalmers ett nytt slags helautomatiserat system för sök- och räddningsoperationer. Systemet bygger på ett samarbete mellan både vatten- och luftbaserade drönare som med hjälp av ett kommunikationssystem på egen hand kan söka av ett område, larma myndigheter om människor i nöd och ge grundläggande hjälp innan bemannade räddningsfarkoster har hunnit fram.<br /></span><h2 class="chalmersElement-H2">Samarbetande drönarsystem har potential att rädda fler liv</h2> <div>Drönarsystemet består av tre samarbetande komponenter: en marin katamaran-drönare som kallas Seacat och som fungerar som bas för de andra drönarna, en flotta av bevingade luft-drönare som bevakar det omgivande området och en quadcopter som kan närma sig människor i nöd och leverera exempelvis förnödenheter, vårdartiklar eller flythjälpmedel. Quadcoptern – en drönare med fyra motorer och därför har förmåga att hovra – kan bära last som väger upp till cirka två kilo.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/sjösättning%20drönare%20300x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 20px" /></div> <div><br /></div> <div><strong>– Projektet bygger på den enkla principen </strong>att olika drönare har olika fördelar och genom att låta flera olika typer av autonoma drönare samarbeta kan sökeffektiviteten och räddningsinsatsens reaktionshastighet förbättras väsentligt, med potential att rädda fler liv, säger <strong>Xin Zhao</strong>, post-doc vid avdelningen för strömningslära på Chalmers.<br /><br /></div> <div><strong>Tomas Grönstedt,</strong> professor vid avdelningen för strömningslära:</div> <div>– Dessutom skulle systemet i princip kunna kopplas till vilken offentlig tjänst som helst eller frivilliga som kan ge någon form av hjälp.<br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Automatisk batteriladdning och uppskjutning nästa steg</h2> <div>Den marina drönaren, Seacat, tillhandahåller en internetupplänk samt en lokal kommunikationslänk som används för att koordinera de flygande drönarna. Den innehåller också en utskjutningsramp för drönarna med fasta vingar. Alla luftburna drönare är utrustade med kameror och ett positioneringssystem. Samtliga drönare kan röra sig helt autonomt - den marina drönaren följer en fördefinierad rutt med sluten slinga. Drönare med fasta vingar tilldelas sökområden automatiskt enligt en intelligent algoritm som maximalt utnyttjar antalet tillgängliga drönare. När en drönare med fasta vingar upptäcker föremål i vattnet skickas quadcoptern till platsen för att ta bilder. Fotografierna kan sedan skickas till en räddningscentral i land via den marina drönaren. Räddningscentralen å sin sida kan sända ut quadcoptern med förnödenheter. När batteriet i en av de vingburna drönarna börjar ta slut tas den ur drift och landar i vattnet nära Seacat-drönaren, där den kan plockas upp och laddas automatiskt för att sedan skickas ut igen.<br /><br /></div> <div><strong>– Hittills har vi lyckats genomföra en quadcopterlandning</strong> på Seacat och de bevingade drönarna har byggts och utvärderas nu säger <strong>Ola Benderius,</strong> docent på avdelningen Fordonsteknik och autonoma system som också har lett projektet.<br /><span style="background-color:initial">– Inom ramen för en fortsättning av projektet kommer vi att sätta samman systemet och testa det i sin helhet ute till havs.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om projektet</h3> <div>Drönarsystemet har utvecklats i samarbete mellan avdelningen för fordonsmekanik och autonoma system och avdelningen för strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>Den marina drönaren och de vingförsedda drönarna är designade från grunden, byggda och testade på Chalmers.</div> <div>Med i teamet är Tomas Grönstedt, Xin Zhao, Isak Jonsson och Carlos Xisto på avdelningen för strömningslära och Ola Benderius på avdelningen för fordonsmekanik och autonoma system på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Leif Eriksson på avdelningen för geovetenskap och fjärranalys på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och Christian Berger på avdelningen för software engineering på institutionen för data- och informationsteknik</div> <div>Projektet drivs inom Chalmers forskningsinfrastruktur Revere, med finansiering från styrkeområdet Transport. Projektet avslutas i september 2022.</div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Ola Benderius, docent, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</div> <div>031 772 20 86, ola.benderius@chalmers.se</div> ​​Mon, 01 Aug 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/banbrytande-atervinning.aspxBlandat avfall blir prima plast med banbrytande återvinning<p><b>​Idag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola visat att kolatomerna i blandat brännbart avfall kan ersätta all fossil råvara för ny plastproduktion. Metoden för återvinning är inspirerad av naturens egen kolcykel och kan eliminera plastmaterialens klimatpåverkan, eller till och med rensa luften från koldioxid. </b></p><b>​<img src="/sv/institutioner/see/nyheter/PublishingImages/HenrikThunman_191004_091.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>– I avfallet finns tillräckligt med kolatomer</b> för att täcka all global plastproduktion. Genom att använda dessa kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket för hela systemet i praktiken innebär negativa utsläpp, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers tekniska högskola och en av författarna till studien som publicerats i Journal of Cleaner Production. <br /><br /></span><div>För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället. Henrik Thunman och hans forskargrupp vill sätta fokus på en viktig resurs som idag ofta går upp i rök: de kolatomer som finns i vårt avfall, men som idag förbränns eller, i många länder, hamnar på soptippar i stället för att återvinnas. Detta är möjligt med tekniker som utvinner kolatomerna som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä för att skapa en råvara som gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara.<br /><br /></div> <div><b>800 grader…</b></div> <div>Dagens plaståtervinning kan i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder som forskarna föreslår bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Det möjliggör att återstående 80-85 procent av det fossila råvarubehovet kan ersättas.</div> <div>Forskarna bakom studien arbetar med utvecklingen av en termokemisk återvinningsmetod som riktar in sig på att producera en gas som sedan kan användas som råvara i samma fabriker där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas. Till reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.<br /><br /></div> <div>− Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen, säger Henrik Thunman. </div> <div>Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter. <br /><br /></div> <div>– Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el, säger Henrik Thunman. </div> <div>Energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och blir mer energieffektiva än dagens system, visar forskarnas beräkningar. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från förbränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna. <br /><br /></div> <div><b>Kan ersätta fossila råvaror</b></div> <div>Forskningen har bedrivits inom projektet FUTNERC*. Att processen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plasttillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror. </div> <div>– Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plastprodukter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet, säger Anders Fröberg, vd på Borealis AB.</div> <div><br /></div> <div><b>Se filmen om hur återvinningen går till: </b></div> <div>Kort version, 3 minuter: <a href="https://youtu.be/ItzMyG3IKPc"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />100% Recycling of any waste​</a></div> <div>Lång version, 30 minuter: <a href="https://youtu.be/fEPOnl8Q3PA"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Waste – from a problem to a valuable feedstock</a><span></span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2022.132674">Studien Co-recycling of natural and synthetic carbon materials for a sustainable circular economy</a> publicerades i Journal of Cleaner Production och är skriven av Isabel Cañete Vela, Teresa Berdugo Vilches, Göran Berndes, Filip Johnsson, och Henrik Thunman.    </div> <div>Forskarna är aktiva vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>FUTNERC</b></div> <div>Ett femårigt forskningsprojekt som finansieras till hälften av Energimyndigheten och till 25 procent vardera av Borealis och Preem. Projektet har som mål att driva på omställningen inom kemiindustrin för att senast 2050 uppnå netto negativa utsläpp av växthusgaser från raffinaderier och kemiindustrier.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakt:</b> </div> <div>Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola,  031 772 14 51, <a href="mailto:henrik.thunman@chalmers.se">henrik.thunman@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​<strong></strong>Thu, 30 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Otydliga-regler-hotar-Sveriges-satsning-pa-vatgas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Otydliga-regler-hotar-Sveriges-satsning-pa-vatgas.aspxOtydliga regler hotar Sveriges satsning på vätgas<p><b>​Stora förhoppningar knyts till vätgas som en viktig pusselbit för att klara en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. Men en storskalig satsning äventyras av otydliga regelverk, krångliga och utdragna tillståndsprocesser. Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers är en av författarna bakom en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som analyserat vätgasen och dess roll för elsystemet. </b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Filip-Johnsson_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​<span style="background-color:initial">– Om vi ska kunna nyttja vätgasens potential krävs att regeringen skyndsamt utreder vilka regelverk som ska gälla. Det är en förutsättning för att vi ska uppfylla de ambitiösa mål som regeringen satt upp för att bygga ut Sveriges kapacitet att producera vätgas fossilfritt, säger Filip Johnsson, IVA-ledamot och professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vätgas viktig pusselbit​</h3> <div> </div> <div>Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Förra året presenterade Energimyndigheten ett förslag till nationell vätgasstrategi. I denna pekas det på att produktion och lagring av (grön) vätgas har en potentiell roll för att nå klimatmålet. Vätgas är förvisso viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, men det kommer att vara en betydande utmaning att få fram all den el som behövs för en storskalig produktion av vätgas. Flexibel produktion och lagring av vätgas kan bidra till stabilitet på elmarknaden och medverka till effektiv integrering av vindkraft och annan icke-planerbar elproduktion.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– IVAs analys visar att det främst är behovet av att ersätta fossila bränslen i industrin som kommer att driva utvecklingen av en vätgasmarknad. När det gäller elsystemet så kommer vätgasen knappast ha en roll som energibärare fram till år 2030, säger Filip Johnsson.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samlad bild saknas</h3> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/rapport-vatgas-elsystemet-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />I IVAs rapport konstateras att det har gjorts flera översiktliga kartläggningar av de regelverk som gäller för vätgas, men det saknas en mer fullständig kartläggning. En sådan kartläggning är nödvändig för att kunna justera och komplettera nuvarande regelverk för att inte hindra utbyggnaden av en vätgasmarknad. Det handlar exempelvis om otydligheter i den lagstiftning som avgör hur man får hantera explosiva och brandfarliga ämnen och om regler som gör det orimligt krångligt att bygga ut infrastruktur för att distribuera vätgas till konsument. IVA anser därför att regeringen behöver tillsätta en fullständig utredning, till exempel i form av en SOU, av vilka regelverk som ska gälla för vätgas avseende produktion, distribution, lagring och användning.</span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer information: </span></h3> <div> </div> <div><a href="https://www.iva.se/publicerat/vatgas-och-dess-roll-i-elsystemet">Ladda ner rapporten &quot;Om vätgas och dess roll för elsystemet&quot;</a>.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <a href="https://www.iva.se/event/vatgasens-roll-i-elsystemet/"><span style="background-color:initial">Du kan också se IVA:s webbinarium &quot;Vilken roll kan vätgasen spela i Sveriges elsystem?&quot;</span><span style="background-color:initial">​, där rapporten presenteras</span>​</a>, från den 13 juni 2022.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>Informationen ovan är hämtad från ett pressmeddelande från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. </div>Sun, 19 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Är-Sveriges-klimatmål-i-linje-med-Parisavtalet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/%C3%84r-Sveriges-klimatm%C3%A5l-i-linje-med-Parisavtalet.aspxÄr Sveriges klimatmål i linje med Parisavtalet?<p><b>​Detta är en fråga som debatterats på sista tiden. Resultatet beror på hur en räknar när det globala utsläppsutrymmet fördelas mellan länder. I slutänden är det en etisk fråga och politisk avvägning. En ny rapport, av forskarna Johannes Morfeldt, Daniel Johansson och Christian Azar, har kommit fram till följande slutsatser:</b></p><ul><li>​​<span style="background-color:initial">Sveriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet givet att det globala utsläppsutrymmet för koldioxid fördelas jämlikt per person och år.  </span></li> <li>S<span style="background-color:initial">veriges (territoriella) utsläppsmål är förenligt med 1,5 gradersmålet även om vi också tar historiskt ansvar för våra koldioxidutsläpp från och med någon gång på 1990-talet.</span></li> <li>O<span style="background-color:initial">m Sverige tar ansvar för utsläpp längre tillbaka i tiden innebär det att vi skulle behöva mer ambitiösa mål (än de nuvarande).</span></li></ul> <div><span style="background-color:initial"><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JohannesM-ChristianA-DanielJ-170x510.jpg" alt="Johannes Morfeldt, Christian Azar och Daniel Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:145px;height:189px" />S</b></span><span style="background-color:initial"><b>varet på frågan </b>som forskarna kommit fram till  beror på vilken rättviseprincip som tillämpas för fördelning av det kvarvarande utsläppsutrymmet.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Avslutningsvis några ord </b>om vetenskapens roll i detta. Vetenskap och forskning är centralt för att räkna ut vilket globalt utsläppsutrymme som finns kvar för att nå ett visst temperaturmål. <br />Men vetenskapen kan inte avgöra vilken fördelningsprincip som är rätt. Hur kvarvarande utsläppsutrymme ska fördelas mellan länder är i grunden en etisk och politisk fråga och inte en fråga som vetenskapen kan avgöra.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten går att ladda ned här:</b> <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530543">Nationella utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper – analys av Sveriges territoriella klimatmål</a><br /><br />Rapporten har tagits fram inom ramen för <a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Johannes Morfeldt</a>., forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/daniel-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Daniel Johansson</a>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Christian Azar</a>, professor i Energi och Miljö, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.<br /><br /><b>Läs mer</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Historien-minska-fossilberoendet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det kan historien lära om att bryta fossilberoendet<br /></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> ”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”</a><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Billigare-att-na-parisavtalets-mal-med-nytt-raknesatt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">illigare att nå parisavtalets mål med nytt räknesätt</span>​</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/Must-some-countries-do-more-than-others.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Must some countries do more than others?</a><br /><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 16 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/minusutslapp-konferens-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/minusutslapp-konferens-2022.aspxMinusutsläpp är ett måste för att nå klimatmålen<p><b>All utsläppt koldioxid efter 2029 måste tas tillbaka med så kallade minusutsläpp om vi ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men vilka tekniker och metoder har störst potential och hur ser tidplanen ut? Nu möts fler än 300 ledande internationella experter på Chalmers för att öka kunskapen och driva på utvecklingen. – Det går knappast att underskatta betydelsen av minusutsläpp för att klara klimatmålen, säger Anders Lyngfelt, en av konferensens arrangörer.</b></p><div>Med minusutsläpp, eller negativa utsläpp, menas att vi måste samla in och lagra mer koldioxid än vad som släpps ut till atmosfären. Ett sätt är till exempel att avskilja koldioxiden från rökgaserna vid förbränning av biomassa, samla in den och lagra den. Eftersom det är samma koldioxid som skogen tidigare har fångat upp genom fotosyntesen blir resultatet en nettominskning av koldioxiden i atmosfären, alltså minusutsläpp. </div> <div>Den första internationella konferensen om minusutsläpp av koldioxid hölls på Chalmers 2018 och skulle egentligen fått en uppföljare redan 2020, om det inte varit för covid-19-pandemin. Men nu, den 14-17 juni 2022, är det dags för en ny konferens som dels ska handla om var vi befinner oss när det gäller nya tekniker för minusutsläpp, vad de senaste datamodellerna säger om hur kllimatet utvecklas, samt vilka styrmedel som är aktuella för att snabba på arbetet med minusutsläpp. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur mycket mer koldioxid kan vi släppa ut? </h3> <div><span style="background-color:initial">Det är den så kallade koldioxidbudgeten som anger hur mycket koldioxid vi kan släppa ut utan att överskrida klimatmålen. Det är svårt att beräkna den exakt, men enligt de bästa tillgängliga beräkningar som finns är budgeten slut redan om 7 år, år 2029, om vi inte ska missa 1,5-gradersmålet. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AndersLyngfelt_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Om vi skall klara det måste all koldioxid som släpps ut i atmosfären efter 2029 tas tillbaka igen med minusutsläpp. Det är bråttom! Därför har Chalmers samlat världens ledande forskare inom området för den här konferensen, säger Anders Lyngfelt (bilden). </div> <div><br /></div> <div>Konferensen samlar mer än 300 delegater och omfattar 140 vetenskapliga publikationer och mer än 150 föredrag, inklusive 12 föreläsningar om viktiga aspekter av minusutsläpp. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information: </h3> <div><span></span><a href="http://negativeco2emissions2020.com/">Officiell webbplats för The second International Conference on Negative CO2 Emissions</a>. </div> <div><br /></div> <div><a href="http://negativeco2emissions2020.com/wp-content/uploads/2022/06/Program_FINAL.pdf">Ladda ner programmet i pdf-format</a> (på engelska). </div>Mon, 13 Jun 2022 00:00:00 +0200