Forskare efterlyser mer noggrannhet när det gäller indirekta effekter av miljöbeslut

​”Läckage”, eller leakage på engelska, är ett vanligt sätt att beskriva de indirekta effekter som ett miljöbeslut kan få utanför det egna landet eller området. Men eftersom effekterna kan vara både negativa och positiva, avsiktliga eller oavsiktliga, föreslår nu chalmersforskarna Mairon G Bastos Lima och Martin Persson en tydligare definition av dessa effekter. En ökad förståelse av de här effekterna skulle också gynna framtida miljöbeslut.
– Hittills har läckage varit ett koncept som använts mycket vagt, och den som använt det har förutsatt att andra kommer att förstå det på samma sätt. Men ju tydligare definierat och standardiserat något är, desto bättre och mer konsekventa blir analyserna, säger Mairon G Bastos Lima, vid Chalmers institution för rymd-, geo- och miljövetenskap. 

I den nyligen publicerade artikeln "Leakage and boosting effects in environmental governance: a framework for analysis" identifierar Mairon, Martin och deras belgiska kollega Patrick Meyfroidt vid the Catholic University of Louvain flera viktiga insikter om läckage.

Som det beskrivs i artikeln är läckage när ett miljöbeslut har en indirekt negativ inverkan någon annanstans, på samma problem som den försöker ta itu med. Det kan både gälla både beslut som syftar till att skydda ett specifikt område eller klimatet i stort. Till exempel att en strängare klimatpolitik i ett land orsakar flytt av industrier och ökade utsläpp på annat håll, och därmed resulterar i en försämring av helheten. Eller om ökat skydd i ett område leder till större avskogning i ett annat. Ett exempel på det motsatta, ”boosting”, är när ett lands klimatpolitik påverkar ett annat land att anta liknande eller matchande åtgärder, och skapa synergieffekter. Att bli mer medveten om indirekta effekter och förstå hur de fungerar är oerhört viktigt ur politisk synvinkel.

– Om du försöker förstå hur dina beslut och åtgärder kommer att fungera i ett större sammanhang kan du medvetet planera för en klimatpolitik som ger synergier med andras politik som redan finns på plats - och på så sätt medvetet skapa boosting-effekter, säger Mairon.

Oavsiktligt eller inte?

Idag antas ofta läckage vara oavsiktligt, men Mairon och hans kollegor har observerat flera exempel på det motsatta i sina studier.

– Inom både vetenskapen och media antas ofta att läckage-effekter är oavsiktliga. Vi har emellertid gjort några bedömningar och kan visa att en del beslut har tagits trots full medvetenhet om att de troligtvis kommer att påverka andra länder och regioner negativt. Sådana beslut kan ett land ta för att avsiktligt gynna politiska eller industriella intressen i sitt eget land. Vi har sett detta ske både runt Amazonas i Brasilien och i Sydostasien.

– Om något sådant kan hända avsiktligt, som en del av ett lands klimatpolitik, måste man förstå varför de gör det och vad som kan göras för att bemöta och förhindra sådana åtgärder. Om du antar att läckage alltid är oavsiktligt kommer du aldrig att kunna bemöta det på rätt sätt, eftersom du inte förstod från början varför de gjorde det. 

Läs mer i artikeln “Leakage and boosting effects in environmental governance: a framework for analysis”, published in the journal: Environmental Research Letters.

Text: Christian Löwhagen.

Publicerad: to 21 nov 2019.