An aerial shot shows the contrast between forest and agricultural landscapes near Rio Branco, Acre, Brazil.
Kontrasten mellan skog och jordbrukslandskap nära Rio Branco i Brasilien.​​

Ny studie sågar EU:s avtal med Mercosur

​​EU överväger att acceptera ett kontroversiellt handelsavtal med Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay (Mercosur-blocket), trots att Brasiliens regering går i motsatt riktning mot deras åtagande att minska avskogningen som en del av Parisavtalet. Handelsavtalet skulle säkerställa billigare kött och soja samt öka produktionen av etanol  tre varor som alla driver avskogning. 
Chalmersforskaren Martin Persson, en av författarna bakom studien, anser att avtalet missar alla viktiga hållbarhetskriterier och bland annat riskerar att leda till en ytterligare ökning av avskogningen i Sydamerika. 
Ett team bestående av 22 internationella forskare, ledda av Laura Kehoe, vid University of Oxford och Nature Conservancy, har studerat detaljerna i handelsavtalet mellan EU och Mercosur och funnit att det direkt strider mot målen för EU:s s k Green Deal, samt att det inte uppfyller grundläggande hållbarhetskriterier.

Även om texten i handelsavtalet innehåller några hållbarhetsprinciper, som att "ökad handel inte bör ske på bekostnad av miljö eller arbetsförhållanden", påpekar forskarna att det inte finns några rättsligt bindande mekanismer för att säkerställa att principen följs.

Martin Persson, på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, är en av forskarna bakom studien och har länge studerat avskogningen i Amazonas och hur konsumtion i andra delar av världen driver på avskogningen. 

Utifrån den aktuella studien, vilka skulle du säga är de största bristerna i avtalet?
– I studien argumenterar vi för tre kriterier som hållbara handelsavtal måste uppfylla: 
  • för det första måste man inkludera fler intressenter i förhandlingarna, för att säkerställa att marginaliserade gruppers intressen tas till vara. 
  • För det andra så måste man öka transparensen, så att det dels blir möjligt att följa upp de konsekvenser som handeln har för miljön eller mänskliga rättigheter. 
  • Slutligen måste avtalen innehålla bindande åtaganden kring miljö och hållbarhet, med möjlighet till sanktioner om dessa inte följs. 
– EUs avtal med Mercosur fallerar på alla dessa tre punkter. Man har inte involverat de grupper som riskerar att påverkas negativt av avtalet – som fattiga markägare eller ursprungsbefolkning – i förhandlingarna, avtalet ger inga verktyg för att följa upp om till exempel en ökad import av jordbruksvaror leder till ökad avskogning och skrivningarna om miljö och hållbarhet är alltför svaga för att säkerställa att de faktiskt efterlevs.

Den här forskningen bygger delvis vidare på dina och Florence Pendrills studier från förra året (läs artikeln om EU:s stora ansvar för tropisk avskogning) om hur nära kopplingar det finns mellan konsumtionen i EU och l avskogningen i Amazonas. Hur skulle avtalet i sin nuvarande form påverka avskogningen? 
– En av de stora effekterna skulle antagligen en ökad import av nötkött stå för, eftersom expansionen av betesmark är den största drivkraften bakom skogskövling i Mercosur-länderna. Idag importerar EU omkring 200 000 ton nötkött från Mercosur-länderna årligen. Enligt avtalet ska hälften av detta kunna importeras med kraftigt sänkta tullavgifter, vilket naturligtvis riskerar att leda till en kraftigt ökad import. Och vår tidigare studie visar att redan dagens import orsakar avskogning på uppemot 10 000 hektar årligen, och utsläpp av flera miljoner ton koldioxid.
 
I den aktuella studien nämns också att handelsavtal skulle kunna spela en viktig roll för länder att nå målen i Paris-avtalet, på vilket sätt? 
– Genom att inkludera bindande regler för hållbarhet i avtalet så skulle man kunna sätta press på dessa länder att leva upp till internationella åtaganden kring miljö eller mänskliga rättigheter. Till exempel så har Brasilien skrivit under Paris-avtalet och åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid från skogsskövling, men istället ökar nu avskogningen i landet. 
– Hade man haft ett handelsavtal där det fanns klausuler som gav möjlighet till importstopp eller ökade tullar för brasilianska jordbruksvaror om avskogningen inte minskar, så hade det naturligtvis gett landet starka incitament att minska avskogningen och leva upp till sina åtaganden under klimatavtalet, säger Martin Persson, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.

Läs mer: 

Publicerad: må 28 sep 2020.