FN:s hållbarhetsmål
FN:s globala mål antogs med fyra huvudmål i sikte 2030; att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen. 

Storföretags hållbarhetsmål ofta symboliska

FN:S hållbarhetsmål kan fungera som ett långsiktigt ramverk för hur företag kan bli mer hållbara – och för vad som kommer att vara nödvändigt, accepterat och efterfrågat av det övriga samhället på sikt. Men i praktiken är företagens mål och åtgärder många gånger inte särskilt relevanta för att bidra till verklig förändring, eller till att främja en hållbar framtid. Det konstaterar forskare vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och IVL svenska miljöinstitutet en n​y omfattande studie.  
– ​Målen är inte felaktigt utformade i sig, utan det är tillämpningen av dem som brister, säger Filip Johnsson, professor i hållbara energisystem på Chalmers.  
I den nya studien har forskarna analyserat tidigare studier, några vanliga metoder som företag använder för att bedöma hur de kan bidra till de globala målen samt gjort en fallstudie för bygg- och anläggningssektorn. Studien har haft särskilt fokus på klimatmålet men bedömningen är att slutsatserna är relevanta även för andra mål och för andra branscher.

  • Bland 2.000 av världens största börsnoterade företag är engagemanget för FN:s hållbarhetsmål till stora delar symboliskt.
  • Hälften av de undersökta företagen i en studie hade satt upp mål kopplade till FN:s hållbarhetsmål, men bara en fjärdedel av dessa hade relevanta och mätbara mål, eller hade mål som utgjorde en del av företagets affärsstrategi.
  • 40 procent av undersökta storföretag i en annan studie använder sig av FN:s hållbarhetsmål i sin redovisning, men bara 10 procent rapporterade konkreta åtgärder som relaterar till målen.
Vi bad Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chamers och en av författarna bakom studien och debattartikeln att svara på tre frågor om studien och vad som krävs för att hållbarhetsmålen ska bli mer konkreta framöver. 
Är hållbarhetsmålen felaktigt utformade?
 ​Målen är inte felaktigt utformade i sig, utan det är tillämpningen av dem som brister. Sedan bidrar nog dess komplexitet – under vart och ett av de 17 hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 ramverket finns väldigt  många delmål (”targets”)  – till att det så att säga går att gömma sig bakom alla dessa mål och bara välja de mål där man redan presenterar bra eller helt enkelt bara använda hållbarhetsmålen som ett utanpåverk till verksamheten och inte för verklig genomgripande förändring när en sådan behövs. 

Var det något som var förvånande av resultaten i studien?
 Att hållbarhetsmålen är så pass vitt spridda samtidigt som de sällan används för att verkligen dra konsekvenser av vad de innebär på lite längre sikt – och speciellt då för målet begränsad klimatpåverkan.

I debattartikeln hänvisar ni till finansminister Magdalena Andersson som nyligen sa ”Vi har en historisk möjlighet att åtgärda samhällsproblem och inte återgå till det vi hade när vi gick in i krisen”. Vad anser ni att regeringen bör göra för att återstarten av ekonomin efter corona ska bli hållbar?
– Att skyndsamt ta fram kriterier för att villkora återstartsstöd, så att de bidrar konkret till Agenda 2030-ramverket med dess sjutton hållbarhetsmål. Som vi skrev skulle Sverige därmed kunna ta ledningen i arbetet mot ökad hållbarhet samtidigt som vårt näringsliv får konkurrensfördelar genom att ligga i framkant i omställningen.

Studien: The framing of a sustainable development goals assessment in decarbonizing the construction industry – Avoiding “Greenwashing​”, publicerades i Renewable and Sustainable Energy Reviews Volume 131, October 2020. Och resultaten från studien presenterades också i debattartikeln "Storföretags hållbarhetsmål leder för sällan till handling" i Dagens Nyheter den 6 september. 

Publicerad: to 08 okt 2020.